Selholmen – en arkeologisk sensation?

Kulturmiljö vid Norrbottens museum

Jag sitter nu och gör en reseplanering för årets tipsgranskningsturné runt om i Norrbotten. Norrbottens museum får årligen in ett antal tips om forn- och kulturlämningar i länet, som vi arkeologer åker ut och granskar. Om det visar sig vara en fornlämning eller kulturlämning gör vi en registrering av tipset, så att det förs in i Kulturmiljöregistret där alla Sveriges kända forn- och kulturlämningar finns registrerade.

De senaste åren har vi varit rätt duktiga och arbetat med att granska så mycket tips som vi kan, men tyvärr så finns det en hög med betydligt äldre tips som blivit liggande av en eller annan orsak – antagligen på grund av personal- och tidsbrist. 2017 jobbade Daniel, en extraanställd arkeolog, hos oss. Han digitaliserade alla dessa äldre tips och vi har dem nu tillgängliga i vårt digitala kartprogram, där vi också lägger in alla nyinkomna tips. Där kan vi enkelt se ifall…

View original post 1 692 fler ord

Annonser

Fem hot, fyra länder, ett enda Sápmi: funderingar, kurs, nuet, dået, framtid?

Fem utvalda hot – fyra länder – inom Sápmi

Dagens hot mot samesamhället, mot natur och mot samiska näringar speglas i ljuset av historien och de processer som lett fram till att kolonialmakterna all oftare tycks betrakta Sápmi som skafferi. Urvalet ska inte anses vara en värdering på vilket som är värst; dock aktuellt och i starkt behov av att belysas.

Sotkamo

Norge – vindkraft i Fosen, och gruvdeponi (30 miljoner ton) som avses dumpas i en fjord, Repparfjorden.

Sverige – En alltmer okontrollerad rovdjursstam hotar rennäringen i grunden (de 8 000 planerade vindkraftverken åsido).

Finland – Järnvägen till Murmansk.

Ryssland – Exempellösa miljöproblem i Kola.

Betydligt fler hot finns i samtliga länder. Ser vi på den historiska processen, har den fysiska kolonisationen genom dess mest välkända yttring – nybyggesverksamhet och bebyggelsespridning rent komnkr4et drivit samerna från kusterna och ut ur två forna lappmarker – Kemi och Ångermanna lappmark. Tider vi på äldre tider ser Sápmi ut att ha innehållit en rik samisk maritim näring med fiske och sälfångst som viktigaste näringar. Med tiden har de små renhjordar som sjösamerna och kustskogssamerna förfogat över vuxit och för en del grupper tagit överhanden. Men en sjösamisk livsstil är väl synlig på bred front inemot 1920-30-tal och på sina håll i t ex Höga kusten och Norrhälsingland till 1950-60-tal.

En allmän och pan-samisk översyn behövs på hur kolonisationen farit fram. En samisk Sanningskommission värd namnet bör innehålla forskare – inte minst historiker – från samtliga nordiska länder. Vi äldre, vi som är mest erfarna bör anlitas som någonslags handledare eller senior advisors; sedan får de unga leta, stadfästa och forska vidare.

De mentala och utbildningspolitiska hoten handlar generellt om okunskap, ser olika ut i de fyra länderna – och kommer att belysas i andra sammanhang. Kanske också föremål för blogg, tidningsartiklar samt föreläsningar och kurser/studiecirklar.

Ämnet som här presenteras går att beställa som kursinnehåll och studiecirkel av undertecknad (samt enstaka föreläsning). Samiska förvaltningskommuner ges för kurs rabatterade offerter avseende maj, juni, augusti och delar av september månader 2019.

Peter Ericson 1 mars 2019
KONTAKT: saepmieutbildning@gmail.com
SMS: 0729070058

Bild: Talvivaara uranproduktionsområde i Sotkamo, Kajanaland (fd Uleåborgs län), ungefär rakt in från karleby (Kokkola) i ett i den äldre historien urgammalt samiskt område.