Mahke, Maria, Malin, syskonen, Odlingsgränsen och Härnön

Mats eller Mathias Pålsson (Mahke, med all sannolikhet) begagnade under åren med Gitsfjäll och Fjällfjäll ofta en under 1860- och -70-talen vanlig flyttväg över öarna och isarna till sitt vinterbete vilket oftast ägde rum på södra Härnön.
Någon enstaka vinter kan nån av de inre lederna via Bötsle och Kullarmark ha begagnats –  eller (den gamla; känd från åtminstone 1841) Norrstig-Byåker och över Nässjön och sedan över Södra sundet efter Norra Fällöviken.
Någon vinter kunde man vända på flyttvägarna och ta Hemsö på återväg; andra vintrar räckte betet på Hemsön till.

Någon vinter ser vintergruppen ut att ha gått direkt på isarna förbi Hemsön till Härnön (eller enligt inre leden vi nämner ovan); medan han oftast ser ut att ha haft ett uppehåll på Hemsön. Sannolikt har ankomsten till hemsön timat runt 23-25 januari, och i höndelse av vidareflytt sådana vintrar, så har det skett i medio februari eller strax därefter. Staaff beskriver i en intervju förhållandevis utförligt hur en bofast ortsbo vid Grönvik invid Solumssjön brukat interagera med samerna.

Härnösand-i-trägravyr-år-1865
Härnösand i trägravyr från 1865. Bildkälla: kommunens hemsida.

Mahke avled 1868, på Hemsön. Hans dotter (nästäldast av fyra föttrar,som var de av Malins och Mahkes barn som uppnådde vuxen ålder) skulle komma att kallas Lapplands apostel, samma hedrande epitet som gavs den medeltida samekvinnan Margareta. Modern Malin (också hon har alternativa namn) dog 1880, och överlevde således sin berömda dotter med sju år. Genom att Maria dog i Nätra, har eftervärlden gärna velat koppla hennes vinterbete dit och absolut fanns period då man flyttade dit. fast av allt att döma ännu oftare till trakterna av Härnösand.

Maria Magdalena Matsdotter reste såvitt vi vet två gånger till Stockholm, 1864 och 1866. Första resen företogs med skidor till Gävle, därefter med postdiligens. Andra med ångbåt från Härnösand, eventuellt med byte i Sundsvall. Sistnämnda resan skedde under november månader 1866, eventuiellt aningen längre. Hon förlorade dock sin skinnpung full med värdesaker – och kan ha nödgats åka hem tidigare än planerat. Förhoppningsvis hade hon sin returbiljett till ångbåten kvar. Inför hemresan hade hon via regeringsmedlemmar – eventuellt med konungens (Karl XV) bistånd –  fått till ett möte med Västerbottens landshövding Erik Viktor Almqvist (1817-1872); ett möte som skulle (och kom att) äga rum just i Härnösand, Det var det mötet som brukar hävdas ha gett upphov till uppdragandet av Odlingsgränsen, som skulle skydda samerna och deras näringar.

”Epilog”: 
Kjell-Åke Lundströms släktforskning (kom ihåg att han vanligtvis anger mantalsskrivningsort och sällan födelsesocken, som för Maria var Dal):
http://sijtijarnge.no/sorsamiskeslekter/vefslapskk/sida1/h____94a.htm

Peter Ericson 7 april 2019 

MMMny3
Denna imposant karismatiska kvinna har inte fått sitt fotografi försett med namn; troligen för att samtiden såg henne som såpass berömd att det torde ha upplevts som överflödigt. Men vi tror att det är Maria Magdalena Matsdotter, och året nog 1864.
En av originalen förvaras hos British Museum.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s