”Helsinge Lappar hafwa förut med sina Rens=hjordar färdats härigenom åt Fjäll=kanten — ” Sanningen om hälsingesamerna? Del 1 av 2. Vilka, var?

Vilka var Hülphers’ ”helsingelapparne” – de som vistades i södra Härjedalen?
Del 1. Vilka, var?

Helsinge Lappar hafwa förut med sina Rens=hjordar färdats härigenom åt Fjäll=kanten, men äro nu wid 10 Daler Silfw:mts wite förbudne, at komma hit åt”

Vi har från Saepmie utbildning på ett detaljerat sätt via främst ministerialböckerna kartlagt de aktuella samernas rörelsemönster sedan 2014, och vi idag nu konstatera följande:

De hälsingesamer som Hülphers åsyftar 1770, är samma slags grupper som Linné mötte 1732. Deras visten låg i södra Färila, delar av Bergs socken, i Ensillre (samt sannolikt också på södra sidan Grundsjön) i Borgsjö samt på några håll i Torp, högst sannolikt bland annat kring Naggen; sannolikt på Lappnäset i Häggsjön i södra delen av Stöde socken; samt på diverse håll i Attmar, Njurunda, Gnarp och Jättendal, som vi återkommer till. Samma flyttgruper kunde ligga vintertid och ibland höst/vår i Dellens centrala eller södra delar. Marknaderna i Färila och Järvsö besöktes i allmänhet. Fiskarmiljöerna runt Hudiksvall ingick i intresse- och nomadiseringsområdet. Vissa grupper hade som nordgräns Tynderö, andra Njurunda, Alnö eller också t ex Gnarp eller Nordingrå.

Somliga av dessa samer bör betraktas av sjösamer eller skogssamer (dessa bägge grupper vände i i sin årliga nomadisering mellan hav och inland ofta redan vid Dellen. I en antologiartikel av undertecknad som ligger för trycket har elva nomadiseringsmönster ideintifierats och beskrivits.

AAH
Abraham Hülphers, ev av J. Streng.


Samiska föremål från Sveg, bl a en pänningkatta via E Modin. Utförligare beskrivningar i Del 2 (via Digitalt Museum). Vykort från Sveg-Duvberg.

Hülphers om Sveg och hälsingesamerna:

”Lappar uppehålla sig icke nu för tiden på detta pastorats skogar. Helsinge Lappar hafwa förut med sina Rens=hjordar färdats härigenom åt Fjäll=kanten, men äro nu wid 10 Daler Silfw:mts wite förbudne, at komma hit åt, för den skada de tilfogat ortens Inbyggare.” ***

Det här är helt uppenbart en beskrivning av en tidigare fördrivning. Var och när är inte helt känt, men torde kunna handla om 1748 års fördrivningsplakat, undertecknat Adolf Fredrik, i gamle kung Friedrichs frånfälle (sjuklig) 1 dec detta år.

SVEG är ett ord som kommer sig av att svedja, en slags substantivering av ett forn”svenskt” ord (eller kanske hellre fornnordiskt/fornnorrländkt/fornnorskt). Den samiska närvaron i södra Härjedalen är inte på långt när utredd.

Handlarsonen A. A-son Hülphers (1734-1798) var en av sin tids mest erkända reseskildrare samt skildrare av Sverige. han reste snart sagt genom hela riket och genom större delen av Norden. Typiskt nog har hans finländska resande i hög grad fallit i glömska; om än det finns utgivet av Leinberg i Bidrag till kännedom af vårt land. Rysslands besågs också.

*** Abraham Abrahamsson Hülphers, Samlingar till en Bekrifning öfwer Norrland, Fierde Samlingen om Ångermanland, Westerås 1780, faksimil Umeå 1985, s.219

ORDALYDELSEN I 1748 ÅRS FÖRDRIVNINGSPLAKAT:
http://www.lenvik-museum.no/meny5/Samisk%20historie/1748_Kongelig_forordning_om_utflytting_fra_lappmarkene.pdf

Peter Ericson 9 april 2019

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s