Varifrån kom hälsingesamerna?

SouthSaamiHistory

VARIFRÅN KOM DE GAMLA HÄLSINGESAMERNA?

På sistone har vi inför dels projektet Bottniska samer, dels inför flera artiklar om hälsingesamerna sökt att sammanräkna vilka olika provensienser (eller på bättre svenska ”vilket ursprung”) de i arkiven kända hälsingesamerna har.

Lite förklarande kommentarer nedan; annars kommer siffrorna att analyseras och genomgås i de ovan nämna publikationerna, som publiceras senare i vår eller försommar.

Undersökningen avser perioden 1660-1790.
Uppskattning av härkomst explicit angiven i arkiven
för de samer som förtecknats främst i hälsingesocknarnas ministeriallängder.
Även andra arkivtyper har använts.
Total kvantitet av undersökningsmaterial: ca 1 000 samer

Åsele lappmark 4-5%
Ångermanna lappmark 5-7%
Ume lappmark 5-8%
Övriga nordliga lappmarker 4-5%
Ådalen 3% (bl a patriarken Anders Pålsson d.ä 1654-1759)
Medelpad 10-12% (frånsett att en väsentlig del av hälsingesamerna de facto nomadiserade där * ) 
Gästrikland * 3-5%
Dalarna 8-10%
Jämtland * Samma förbehåll som för Medelpad och Gästrikland 2–3%
Västmanland 3-4%
svenskar…

View original post 95 fler ord

Annonser

Vindkraft, gruvdrift, Elsa Laulas torg… MEDIALÄNKAR OM PETER ERICSON (historiker, föreläsare) 2016-19

– Den eviga exploateringen är ett ständigt problem – gruvdrift, skogsbruk och industrialisering har trängt undan samerna från renarnas traditionella betesmarker.
(PE till Petra Miettinen, Hufvudstadsbladet 6 februari 2018)

 

”Historikern Peter Ericson föreslår att Elsa Laula får ett torg uppkallat efter sig i huvudstaden. Torget borde ligga i de gamla Klarakvarteren i centrala Stockholm.

I början på 1900-talet var den samiska pionjären Elsa Laula en flitig besökare i Stockholm. Här utbildade hon sig till barnmorska, samtidigt som hon agiterade politiskt för samernas sak.

Historikern Peter Ericson, som arrangerar samiska stadsvandringar i Stockholm, föreslår nu därför ett Elsa Laula-torg i de gamla Klarakvarteren, där Elsa Laula huserade under sina Stockholmsvistelser.
(Jörgen Heikki, Sameradion – Oddasat 29 maj 2019)

– Jag tänker mig en bänk och en informationsbod där man informerar om samernas historia och rättigheter, säger Peter Ericson.”

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=7231752

PE

MEDIELÄNKAR

Lite mediaplock om undertecknad (2016-19)!
ELSA LAULAS TORG – idag 29/5! https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=7231752 (uppföljs i Sameradion söndag)
– Mer finns, och samlas senare!

BILD (ovan): Leif Weckström, Hufvudstadsbladet (publ 6 februari 2018) ARTIKEL: Petra Miettinen, Hbl.

https://www.hbl.fi/artikel/samerna-kampar-mot-vindkraftverk/

Vindkraft, gruvdrift, Elsa Laulas torg… MEDIALÄNKAR OM PETER ERICSON (historiker, föreläsare) 2016-19

– Den eviga exploateringen är ett ständigt problem – gruvdrift, skogsbruk och industrialisering har trängt undan samerna från renarnas traditionella betesmarker.
(PE till Petra Miettinen, Hufvudstadsbladet 6 februari 2018)

”Historikern Peter Ericson föreslår att Elsa Laula får ett torg uppkallat efter sig i huvudstaden. Torget borde ligga i de gamla Klarakvarteren i centrala Stockholm.

I början på 1900-talet var den samiska pionjären Elsa Laula en flitig besökare i Stockholm. Här utbildade hon sig till barnmorska, samtidigt som hon agiterade politiskt för samernas sak.

Historikern Peter Ericson, som arrangerar samiska stadsvandringar i Stockholm, föreslår nu därför ett Elsa Laula-torg i de gamla Klarakvarteren, där Elsa Laula huserade under sina Stockholmsvistelser.
(Jörgen Heikki, Sameradion – Oddasat 29 maj 2019)

– Jag tänker mig en bänk och en informationsbod där man informerar om samernas historia och rättigheter, säger Peter Ericson.”

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=7231752

image.png

MEDIELÄNKAR

Lite mediaplock om undertecknad (2016-19)!
ELSA LAULAS TORG – idag 29/5! https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=7231752 (uppföljs i Sameradion söndag)
– Mer finns, och samlas senare!

BILD (ovan): Leif Weckström, Hufvudstadsbladet (publ 6 februari 2018) ARTIKEL: Petra Miettinen, Hbl.

https://www.hbl.fi/artikel/samerna-kampar-mot-vindkraftverk/

”Samhällsfarliga element” slåss i Kungsträdgården 1910

Texter om historia

Lördagen den 3 september 1910 hade murarhantlangaren Ernst Nilsson sig en en blöt utekväll. Aftonen slutade inte helt lyckat för den 21-årige Nilsson. Utanför ett kafé i Kungsträdgården hamnade han vid halv elva tiden, full som en alika, i handgemäng med en för honom främmande man.

Då polis dök upp för att avstyra utvecklade sig bråket till kravaller då flera åskådare som dittills lugnt betraktat spektaklet lade sig och attackerade ordningsmakten. Snart var hela Kungsträdgården en kokande gryta där överförfriskade stockholmare slogs mot varandra och mot polis.

Från polisens sida kastade man in allt man hade; beridna poliser dök strax upp och började rida i chock med dragna vapen mot alla som ansågs vara bråkmakare. En stor folksamling trängdes av polisen så småningom in på Norrlandsgatan som därpå spärrades av med en stor järnkedja. Detta ledde inte till att kravallerna avstannade utan snarare trissades upp ytterligare. Under träden och gatlyktorna…

View original post 339 fler ord

”Blå Ådalen III”. Bottniska samer, g i e s s e d i s och vintervägen över Lungön

”Blå Ådalen III”. Nedre, yttre – bottniska samer,
g i e s s e d i s och vintervägen över Lungön

Samernas historia i sydöstra Ångermanland är i bästa fall berättad enligt isbergsprincipen.
Av det mesta att döma sträcker den sig åtskilliga århundraden bortanför vad vi normalt räknar med. En järnålderskusthistoria för de södra samerna i Sverige är vad vi måste börja räkna med.

Stadsgrundandena: En sak att hålla i minnet är att samtliga stadsgrundanden mellan Hudiksvall och Vasa utgick ifrån birkarlarnas behov och organisering (även om det emot slutet av Karl IX:s tid kom att handla mer och mer om lappfogdar; men fortsättningsvis även då om lappmarkshandeln).

Giessedis är ett konstruerat ord utifrån den gästrikesamiska ordet för sommar, giesse (Larsson 2018) . Det syftar på de sommartida lägren som analogt med – förutom högakustenområdet – Tynderö, Njurunda, Gnarp, Jättendal, Harmånger, Rogsta, Njutånger, Enånger och Söderala framskymtar i t ex husförhörslängder, i Säbrås fall mycket tidiga i sammanhanget.

Lämningar efter järnålderssamer:
Här finns flera tänkbara relativt sena fångstbefolkningsgravkomplex att välja emellan. Gravfältet vid Tullporten i Härnösand är ett av dessa.


Äldsta vistet
vi känner som med säkerhet är samiskt i trakten i stort: Stavreskogen, på Hässjösidan av tresockengränsen Ljustorp-Timrå-Hässjö. Tynderö kan ha äldre; där har vi också noteringar i domböcker i ministeriallängder som visar på årstidsläger samt en funnen sejte, enligt uppgift.

Äldsta notering i arkiv på ”ådalsinfödd same”? Anders Pålsson d.ä, patriarken som förolyckades av våldeld i Jättendal hösten 1759. Född 1654 (!) i Ådalen. Skogs socken, vilken i likhet med Bjärtrå tycks ha hyst en av de äldsta samiska enklavområdena, möjligen handlar det om ett och samma område, det som sedermera kallas ”Lappkojan” i (av Ådalens släktforskarförening) rekonstruerade födelseböckerna.

Äldsta kända vistelseadresser kring Härnösand: Bötsle, Hemsön, Fälle, Hellgum by, norra delen av Häggdånger, Åvikebruk, Lappkojmyran NV Edsberget SV Nässjön. Vi kommer att inkomma med fler i en framtida artikel (möjligen under en annan titel).

Några av fjällsamernas mindre omtalade vintervägar:
1. Till Häggdånger via Hemsön-Lungön-södra Härnön
2. Till södra Härnön via Saltvik-Bondsjö (måste utforskas mer!)
3. Som 2 men stopp kring Fälleberget.
4. Som 2 men stopp runt höjderna i Nässjön eller vidare till Sjö by i Häggdånger.
Källa: fr a dagspress 1835-1890.

Peter Ericson 20 maj 2019

Vi kommer att återkomma till ämnet!

 

 

  1. Anna Kristina Burgström växte upp i Högsjö socken och flyttade sedan via somrarnas havs- och kustburna långfärder till Svartnoranäset vid Lövvikslandet i Nora socken, i dagens Kramfors kommun. 2. Lars Larsson Kråik flyttade ofta i ungdomen till och förbi Härnösand. 3. Maria Magdalena Matsdotters far Mahke Påhlsson var sprintare och många vintrar njöt man det gynnsamma vinterbetet på Hemsön samt på sydvästra delen av Härnön. 4. Sjösamerna av senare snitt fotograferades i Ulvöhamn 1890. Detta är Jonsson-Nilsson-Andersdotter-Burgström-gruppen såvitt vi kan bedöma. De kunde också vistas i Hudiksvall och Harmånger, sannolikt även i medelpadska hamnar. Foto via Ulvö Museum och därefter via Saepmie Times.