Belägg för rödingutsättning i fjällen på 1600-talet funnet! Eller hur paradoxen Fisklösträsk uppstod genom samen Stor-Anders Sjulssons genidrag

holmlunds

Längs fjällkedjan finns ett flertal sjöar som bär namn som Fisklöstjärn och Fisklösträsk. Enbart i Västerbotten finns sex såna sjönamn, vars betydelse är tycks uppenbar och inte allt för märklig om det inte vore för att det faktiskt går lösa fiskekort för några av dem, vilket inte handlar om Sveriges mest illa dolda lurendrejeri. Det kan jag själv intyga efter besök vid Fisklöstjärn på Jofjället. Namnen är alltså i några fall rena paradoxer men hur kunde det bli så?

Tveklöst har tjärnarna, för det handlar oftast om små sjöar, någon gång varit tomma på fisk, men ej så förblivit. Svaret är såklart utsättningar, men när gjordes det och av vem och varför? Jag tror att många av oss har bilden av utsättningar som en modern företeelse. Självklart är storskaliga utsättningar något som kom på 1900-talet, men långt dessförinnan förekom flitigt bärande av fisk mellan sjöar, men ända upp i fjällvärlden, med dess…

View original post 469 fler ord

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s