”Märk hur’ vår skugga” – Samernas Södermalm # 1


”Märk hur’ vår skugga” – Samernas Södermalm
– Ett nytt stadsvandringskoncept, premiär i september
                                                                                                     av Peter Ericson 4 juni 2019


Via Adolf Fredriks torg över Elsa Laulas södra BB till en vy över Riddarfjärden som ger överblick och sist en historisk exposé på det gamla medeltida gravkapellet.

 

Vad vi vet är att Torkel Tomassons far, Tomas Nilsson från Satsfjäll tillsammans med Elsa Laulas mor Kristina Josefina Larsdotter, nybliven änka sedan juli 1899, deltog i en samisk deputation som gavs audiens vid kungliga hovet, Slottet och Oscar II och hans drottning Sofia av Nassau det illustra datumet 6 feb år 1900.”

Genom århundradena rör vi oss mellan Torgils Knutssons orättfärdiga avrättning 1306 och Elsa Laulas strävande med barnmorskeexamen nästan exakt sexhundra år senare.
Torgils uppvisar inga kända samiska kopplingar – men gott om andra medeltida sådana finns i trakten, och kung Magnus Birgersson lät göra sin bror till Hertig av Finland (första gången Finland nämns i skriven text; i samma dokument som Sydhre Malm och S:a Clara kloster också nämns för första gången… ).  Samma kloster som, samiska kvinnan Margareta bevistar anno 1314. Detta är också den tid som det gryende stormaktsambitiösa svenska riket utvidgas och intensifierar kolonisationen i östra Finland och angränsande områden i Novgorods intressesfär. Det är just Torgils som anlägger Viborg.  Med andra ord driver man iväg fångstbefolkningen, kristnar folk och gör suomer av samer).

Via kortare stopp i den ”modernare” Maria Magdalenas kyrkogård (jämnårig med Klara kyrka och härrörande från Vasasönernas epok) hos Lucidor, Bellman, Taube, ”Ulla Winblad” beser och känner vi in Södermalms urgamla internationella atmosfär med ännu kvarvarande arv av urgamla synagogan och de tmånne ännu ”urgamlare” finsk-ortodoxa arvet, som avspeglas i en mindre sådan kyrksal utmed ekonomilängorna. Förr fansn en bazar som löpte längs med kyrkogården. Två betydelsefulla omvandlingsperioder var Mariabranden 1759, som i princip utraderade kyrkan – och 1901 års stora sänkning av Hornsgatan – vilken ledde dels till rivandet av Stora Daurerska Gården (Carl Michael Bellmans födelsehus), dels ombyggnationen av det hus på ”nr 26 Hornsgatan”, där Maria Magdalena Matsdotter kom att vistas under några hektiska veckor i slutet av år 1866, mittemot sin ”namne-kyrka”

Denna stadsvandring har i alla händelser sitt huvudsakliga fokus på att följa två samiska kvinnor, några av de allra mest betydelsefulla historiskt sett som någonsin levt hittills:

Elsa Laula och Maria Magdalena Matsdotter

Elsa kan vid sitt eller sina första stockholmsbesök (isåfall 1899-1900) ha angjort staden tvåfaldigt. Det beror på logistiken som hittills inte är så känd. Vad vi vet är att Torkel Tomassons far, Tomas Nilsson från Satsfjäll tillsammans med Elsa Laulas mor Kristina Josefina Larsdotter, nybliven änka sedan juli 1899, deltog i en samisk deputation som gavs audiens vid kungliga hovet, Slottet och Oscar II och hans drottning Sofia av Nassau det illustra datumet 6 feb år 1900. Det är framför allt de två – Tomas och Kristina Josefina – som har nämnts i samband med rapporteringen om denna deputation; andra kan ha medföljt men isåfall torde det främst ha handlar om familjemedlemmar, möjligen någon annan i vinterflyttlaget; ex någon piga eller dräng. Av det mesta att döma höll den artonårige Torkel ställningarna hemma i vinterlandet med renhjorden. Detsamma bör ha gällt den sjutton år gamla Maria Laula.

Elsa vistas i omgångar i Stockholm; det synes som hon åker tre gånger dit mellan april och oktober, vilket ter sig ganska unikt för den tiden. Att all aktivitet kom att hamna 1904 synes till stor del, halvt slumpmässigt, vara en följd av ett uteblivet landsmöte i Faepmie/Fatmomakke sommaren det året; inställd till följd av landshöving Crusebjörns plöstliga dödsfall.
Nå; en ren slump var det nu inte; ty Elsa och de andra samerna i trakten kände ett starkt behov att meddela sina synpunkter till högsta vederbörande.

Rörande barnmorskeutbildningen var den just en följd av ett löfte som drottning Sofia givit Elsas mor Kristina år 1900. 30 Riksdaler skulle hon skänka till den. Det faktum att Elsas mor som andranamn hette Josefina (som drottning Sofias då sedan länge avlidna svärmor) kan absolut ha öppnat en del dörrar. Att namnet som gav Elsas blivande mor som nyfödd år 1847, tre år efter den kungliga vigseln mellan Oscar I och Josefina av Leuchtenberg, att det skulle  ha inspirerats av drottninganamnet bör nog hållas för högst sannolikt.

Mer om Maria Magdalena i kommande artiklar.

Anders Fjellners mor och teaterpjäsen av Gustav III
Via Adolf Fredriks torg till Mariatorget och vår fundering om Anders Fjellners föräldrar.

Mellan Farbror Emanuel Swedenborgs malmgård och Daurerska egendomen fanns en vildvuxen allmänningsegendom, som inte använts till mycket annat än de triviala offentliga avrättningarna av grovt kriminella, vanligen mördare. I samband med Mariabrandens efterdyningar såg stadens magistrat chansen att styra upp och göra något trevligare av denna plats. Således anlades Adolf Fredriks torg (vilket det kom att heta till och med år 1959!). Villkoret från konungen var att inga fler avrättningar skulle äga rum där.  Den unge Gustav, kronprinsen tycks tidigt ha fattat tycke för parken/torget, och kom att anordna tornerspel, historieromantiker som han var!

 

 

 

Nedre bild t.v: Elsa och Maria Laula tillsammans med sin mor, Kristina Josefina.
Nedre t.h: BILD: Den unge Gustav III. Målad 1756 av Urika Pasch. Foto Bukowskis. Översta bild: Ur tidningen Saepmie Times. Layout: Eskil Olsson. Bilden föreställer en detalj av dåvarande (1904-05) Södra BB, Mommas Malmgård.

 

Lite längre fram kom han att spela teater med samer; i castade roller på 1780-talet höll den famöse teaterkonungen två härjedalssamer, Thomas Jonsson och Märta eller Märetha Andersdotter, inga mindre än den legendariske samiske skalden och prästen Anders Fjellners blivande föräldrar (han föddes år 1795). Märethas eller Märtas handelsresor var länge årliga, och korgar eller renare medfördes, ej sällan bådadera.
Pjäsen kom att spelas ute i Drottningholm; men kanske är det inte en alltför avlägsen ”long-shot-gissning” att Gustav III den allra första gången kan ha mött Anders och Märta på torget som bar hans egen fars namn. kanske kan t o m den andra skalden, Carl Michael, ha vistats i krokarna, då familjen bodde ej längre bort än ett par kvarter västerut, på Urvädersgränd – och dessutom visar en del lyriska spår av samiska kontakter. 

   Idag hittar vi istället Fru Bellman, vilket skulle vara Lovisa Grönlund, ett café snett över gatan från Maria Magdalena kyrkogård. Verklighetens Lovisa överlevde sin man med över ett halvsekel. hon fick en riktigt tuff tid åren närmast efter makens frånfälle; men kom efterhand att få en anställning en bra bit upp på Drottninggatan (familjen bodde redan på Norrmalm innan änketiden 1795-).

Vi ska i vårt sammanhang inte heller glömma alla de mängder av tidiga samer i historien; som dels fördes med norrbottniska renhjordar till uppländska, Västmanländska och sörmländska gods och slott, dels nomadierade till synes rätt fritt och vistades t ex i Södertörn, på Ornö, Mälaröarna och i Botkyrka (bl a på 1660- och 1720-talet). Mönstret med sådan närvaro är långvarigt och sträcker sig rumsligt bort ända till och med Örebro söder om Mälaren.
     En av de äldre etnonymerna som tycks kunna skvallra om samernas närvaro är Lappkärr i Boo socken från 1400-talet. Roslagen är annars exempellöst fullt med sådana namn (mer senare i artikelserien, i Saepmie Times samt i kommande boken med särpublikationer, Bottniska samer)

MOMMAS MALMGÅRD

Mellan forna Maria sjukhus (grundat 1870) och det omedelbart efter Elsa Laulas tid  invigda Södra BB återfinner vi det idag vad fasad och arkitektonisk struktur beträffar mycket välbevarande Reenstiernska Palatset, också kallat Mommas Malmgård. Här genomgick Elsa Laula sin barnmorskeutbildning från oktober månad år 1904 och december 1905. 
Mommas var ju de holländska bröder Jakob och Abraham Momma; vilka etablerade Kengis, Masugnsbyn och Svappavaara i Norrbotten; så flera andra samiska kopplingar finns här.

Samernas Södermalm fortsätter med # 2 inom några dagar, är vår förhoppning.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s