Stulen mark och kungabesök i arla unionstid 1819 (utsnitt ur samisk studie)

Utsnitt ur pågående studie om makt, ägande och annat (mer info när det offentliggörs) i sydliga sameland.
Frågorna om hur samernas privatägda marker kunde omvandlas till kollektiv, villkorad bruksrätt och samtidigt arrendatorsättlingar plötsligt kunde kallas privata markägare; dessa frågor blir alltmer brännande.

Peter Ericson 10 juli 2019


Den svensk-norska unionen 1814-1905

1810-talet är ett mycket bekymmersamt decennium för samerna i Jämtland och Tröndelag.
Hårdföra antisamiska stämningar breder ut sig och samer anfalls och drivs undan på norsk sida.
År 1819 besöker frostvikensamiskan Stina Clemensdotter den förhållandevis nya kungen Carl XIV Johan och söker hjälp mot alltmer påträngande kolonister.
Sådana besök hade då redan skett tre gånger.
(Levi Johansson 1967 via Ericson, bloggartikel 2 februari 2018
https://southsaamihistory.wordpress.com/2018/02/02/grabonn-graben-stina-clementsdotter-till-karl-xiv-johan-ar-1819/ )

Vi citerar vidare Levi Johansson, från Frostviken (via egna bloggen Southsaamihistory):

Levi Johansson 1967 (Bebyggelse och folkliv i det gamla Frostviken):


Lappens naturliga fiende är vargen, hvilken han benämner ‘grå-
ben’; näst denne fruktar han mest bonden, som han gifvit namn af
‘Gråbond’.

Lapparna synas dessförinnan med sina klagomål ha varit ända till Kungs, 
vilket förklarar tidsutdräkten.
Bevisligen begagnade de sig redan på den tiden av metoden
att med förbigående av alla instanser framlägga sina bekymmer för
landsfadern personligen. Om den saken säger lantmätare Rennerfeldt
i sina förut nämnda anteckningar:
»Lapparna hafva höga begrepp om sina rättigheter; de anse hvarje
nybygge, anlagdt i fjelltrakterna, såsom förnyade kränkningar, men
hysa det oaktadt stort förtroende för öfverheten, synnerligast Konungen,
den de tro omfatta sig med serdeles ynnest, men tro deremot, att de
tjenstemän, med hvilka de hafva närmare beröring, äro ogena och med
föresats förtiga rätta förhållandena. 

För att motverka sådant, hafva lapparna utsett tvänne, som inför Hans Maj:t personligen skulle framföra deras klagomål. Redan 3:ne ggr. hafva de deputerade begifvit sig till Stockholm och äfven hvarje gång lyckats vinna företräde hos Hans Maj:t. En af dem, Stina Clementsdotter, vanligen Lapp Stina kallad, är likasom ett förestyr för Frostvikslapparne.

Nekas kan ej, att bönder och nybyggare, såsom varande de talrikaste samt hittills de mest omhuldade, ofta behandlat lapparna på ett kränkande och grymt sätt. Sådane ofog äro så mycket mera utan påföljd, som inom Frostviken, utom presten, ej är boende en enda tjensteman, som kan taga de betryckte i försvar.


(I de tidiga passagerna citerar Johansson lantmätaren Rennerfeldt, i passager publicerade 1819 respektive 1849.
Publicerat i
https://southsaamihistory.wordpress.com/2018/02/02/grabonn-graben-stina-clementsdotter-till-karl-xiv-johan-ar-1819/ . – Peter Ericson fetstilade framhävningar)

NIDAROS 1818
Carl XIV Johans kröning i Nidarosdomen 7 september 1818.
FOTO: MALERI AV JACOB MUNCH FOTOGRAFERT AV KJARTAN P. HAUGLID, DET KONGELIGE HOFF

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s