STOCKHOLMS GRYNING i tio delar. I. Helgeandsholmen och stockholmarna

Ur Nornan, Svensk kalender 1888

Helgeandsholmen.  (Del 1 av 2)

En bild från det gamla 
Stockholm. af Vilhelm Koersner. 

Med teckningar af V. Andrén. 

Helgeandsholmen betraktar
man i våra dagar
uteslutande ur estetisk och
politisk synpunkt; i forna
dagar såg man åter
platsen företrädesvis ur
mili-tärisk och merkantil.
Under medeltiden var
Helgeandsholmen befästad
och utgjorde Stockholms
bålverk mot fiender eller
upprorsmakare, som
nalkades norrifrån.

Egentligen är det  oriktigt att tala om Helgeandsholmen under medeltiden, 
ty på denna tid och långt senare lågo här tre små 
holmar, Stora och Lilla Stockholmen samt 
Barkare-holmen. Den förstnämda af dessa holmar erhöll tidigt 
namnet Helgeandsholmen af helgeandshuset, som der 
inrättades af den olycklige hertig Valdemar Magnusson.

Under århundradenas lopp hafva de tre holmarne
förenats och genom utfyllningar erhållit dubbelt så
stor areal mot förr.

Från Norrmalm ledde en träbro med vindbrygga
öfver till Barkareholmen, sOm genom en annan bro
förbands med Stora Stockholmen. Mellan denna och
staden upprätthölls förbindelsen genom tvenne broar,
af hvilka den ena gick rakt fram till Norreport å
nuvarande Mynttorget, och den andra, den s. k.
slagtar-husbron, gick på sned i sydostlig riktning till stranden
nedanför slottets östra sida.

De förnämsta institutionerna å Helgeandsholmen
voro under medeltiden helgeandshuset och badstugan.
Det förra utgjorde en egendomlig förening af
fattighus och herberge för resande. Här kunde dessa,
om de kommo för sent för att slippa in genom
stadsporten till Sjelfva staden, få rum för natten.
Badhuset — man ser att gamla badhuset på Norrbro har
höga anor — tillhörde Helgalekamens gille och var
en synnerligen inkomstbringande inrättning.

På Lilla Stockholmen lågo flere mälterier eller,
såsom de den tiden kallades, maltpörten.
Förmodligen användes Barkareholmen eller nuvarande
Strömparterren under medeltiden liksom under de följande
århundradena till hamn för sumpfiskare. Der låg ock
stadens slagtarehus, och skomakareembetet hade der
sin gemensamma försäljningslokal.

Rundt omkring holmen lågo kvarnar, och
kvarnhjulens brus hördes vida omkring.

Antagligen tillhörde alla holmarne Klara kloster
eller andra kyrkliga inrättningar och kommo jemte
helgeandshuset och badstugan genom Gustaf Vasas
reduktion under kronan. Hans efterträdare, framför
allt Kristina, skänkte emellertid bort ett stort antal
tomter åt enskilde.

Redan tidigt synes K. M:t och kronan hafva kom-
mit till insigt om Helgeandsholmens lämplighet såsom
plats för hofstallet. Ar 1615 omtalas jr. M:ts stall
pä Helgeandsholmen, I midten af 1600-talet flyttades
det emellertid för en kortare tid till Operans n. v. plats,
men år 1673 förlädes det åter till Helgeandsholmen.
Det nedbrann i grund 1696, men återuppfördes genast
efter ritning af grefve Tessin och ansågs under hela
förra århundradet och början af detta såsom en af
hufvudstadens prydligaste byggnader.

På Lilla Stockholmen, hvilken fortfarande lärer
skiljas från Helgeandsholmen genom en smal.,
öfver-täckt kanal, uppförde riksdrotsen Per Brahe omkring
1648 ett palats.

Helgeandsholmen

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s