STOCKHOLMS GRYNING i tio delar. 2. Helgeandsholmen – stockholmarna – ”nutiden” (1888)

Ur Nornan, Svensk kalender 1888

Helgeandsholmen.  (Del 2 av 2)

En bild från det gamla 
Stockholm. af Vilhelm Koersner. 

Med teckningar af V. Andrén. 



På Lilla Stockholmen, hvilken fortfarande lärer 
skiljas från Helgeandsholmen genom en smal., 
öfver-täckt kanal, uppförde riksdrotsen Per Brahe omkring 
1648 ett palats. Före århundradets slut kom palatset
i kronans ego och användes sedan till hvarjehanda
behof, såsom till hofstallmästareboställe och till lokaler
för kungl. biblioteket, riksarkivet,
vetenskapsakademien, borgrätten m. m. Det nedrefs på 1820-talet.
Utefter norra sidan af grefve Brahes hus gick den
s. k. gröna gången, der handeln med grönsaker var
koncentrerad. Nere vid stranden låg fatburen eller
hofvets tvättstuga.

De gamla träbroarne öfver Helgeandsholmen blefvo,
Oaktadt många och dyrbara reparationer, alltmera
bo-fälliga. Slutligen beslöt Stockholms stad 1781 att
ersätta dem med en brobyggnad af sten. Den nya
Norrbro blef dock icke färdig förr än i slutet af
Gustaf IV Adolfs regeringstid.

Efter nya Norrbros anläggning försvann den 
gamla bråten af slagtarehus, skoförsäljningslokaler m. m. 
samt fiskarehamnen från Barkareholmen. I
brohvalfven inrättades i stället fiskerier, som anslogos på lön
åt embets- och tjenstemän i handelskollegium, och
den nedanför bron belägna halfrundeln användes till
upplagsplats för fiskredskap, byggnadsvirke o. d.

NORNAN2

Först 1831 uppstod fråga om att förvandla den
osnygga halfrundeln till promenadplats och att i brohvalfven inreda kafé.
Följande år öppnades »Parterren vid nya bron» för
allmänheten. Den erhöll efter hand namnet
Strömparterren; det mera rojalistiska Josefinelund vann
icke stockholmarnes bifall.

Redan förut hade tanken att gifva 
den vestra,  större delen af Helgeandsholmen 
ett värdigt yttre  vaknat hos Stockholms borgerskap.
I glädjen öfver Norges förening med Sverige insamlades penningar 
till ännu en bro, af jern, från Norrmalm till staden öfver Helgeandsholmen. 
Meningen var att i samband med byggandet af denna bro kungliga stallet
och öfriga byggnader å Helgeandsholmen skulle rifvas, holmen planeras
och en monumental byggnad af ett eller annat slag der uppföras.
En deputation af borgerskapet uppvaktade Karl XIII och
erhöll hans tillstånd att få anlägga ifrågavarande
jernbro öfver strömmen.

Under Karl Johans regering tillkom en ny
byggnad å Helgeandsholmen, nemligen Bazaren. Den är
bygd på mark, som genom kungl. bref 1837
förklarats vara kronans egendom, och tillhör ett bolag. I
kontraktet mellan kronan och bolaget heter det, att
om i framtiden beslut i vederbörlig ordning fattas att
förändra Helgeandsholmen till en öppen plats genom
alla derå befintliga byggnaders borttagande, så eger
kronan eller Stockholms stad att inlösa
bazarbyggna-den mot godtgörande af anläggningskostnaden enligt
de i offentligt förvar befintliga räkningarna, och skall
likviden verkställas i silfver efter 1664 års myntfot.

Det ena årtiondet efter det andra har emellertid
gått, och alltjemt förblifver Helgeandsholmen i sitt
gamla skick, ett ständigt trätofrö mellan upphofsmän
till olika förslag i och för ordnandet af denna plats,
som både borde och kunde blifva vår hufvudstads
vackraste punkt. Holmens hela östra del fylles nu af 
en ganska egendomlig hopgyttring af byggnader af det 
mest olika utseende, men alla gamla och ruckliga. 
Tvättstugor och klappbryggor, gamla badhus med sina 
duschtorn samt uthus af diverse slag rada upp sig 
utefter stranden mellan plank och stengaflar. Sedan 
Vasabron anlades, har denna ’medaljens frånsida’ 
kommit bättre i dagen än någonsin. De gamla husens 
gårdar med alla sina märkvärdiga trapputbyggnader, 
sina spjelstaket, tvättkläder uthängda till torkning, 
tvätterskor och barnungar öfver allt, äro liksom allt 
förfallet tilldragande för artisten, — se våra teckningar —
och nog märker man, då man banat sig vä g in i denna
labyrint, der flertalet stockholmare aldrig satt sin fot,
att man befinner sig i hjertat af en gammal stad, på
en plats, dit den nya tiden med sin nivelleringslust
ännu ej hunnit. Vi ha nyligen sett ett förslag att
ordna Helgeandsholmen stranda på de dryga
kostnader ett förenadt riksdags- och riksbankspalats der-
städes skulle betinga, vi ha sedan sett ett ännu nyare
förslag till holmens afrödjande uppkomma, men intet
är ännu afgjordt, och Helgeandsholmen kommer
antagligen att länge förblifva det trätofrö den varit —
och förblifva i sitt gamla skräpiga skick midt i det
moderna Stockholms medelpunkt.

PE fetstilar

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s