NYTT FYND: Maria M Matsdotters brev till Fredrika Bremer efter hemkomsten 23 maj 1864

»Dorothea och Granberget den 12 Maj 1864.

Högdt älskade vänner, Guds nåd och frid, önskas eder nu

och intill dagarnas ända.

 

Jag får nu sända några rader till eder och hjerteligen tacka
för vår sista sammanvarelse och äfven tillkännagifva att jag
lyckligen hemkommen är till mina föräldrar och min syster
samt är och har varit ifrån vår sista sammanvarelse till helsan

frisk och önskar eder det samma af Gud som allt godt kommer af.

 

Men jag må äfven berätta att min syster varit sjuk sedan jag

kom hem, som skedde den 5:te i ofvan nämde månad, men nu synes hon draga på bättringen, hvilket ock mig gläder, men ingenting förnöjer här. — Jag vill ömt och allvarligt lägga denna förmaning för hvar och en.

Älskade vänner varer vaksamme, hafvande Andans svärd uti handen, jemt vaka och bedja och ej tröttna på vandringen till det sälla hemmet, där alla helgon en gång träffas få, om än ej mera här, ja tänk, en gång evigt där, där evig glädje är, som ej med ord uttalas kan.

 

Ack, skynda fort, ty tiden är kort. Jag må nu vända mig till andra ord, och omtala att de penningar, som jag till de fattigas hjelp uti deras hungersnöd fått, har jag till de mest nödlidande utdelt, hvilket de med kärlek och tacksamhet motagit, men här ropas ännu efter bröd —

 

Jag kan aldrig glömma de dagar jag var hos eder, jag är allt jemt med mina tankar dageligen hos eder.

 

Helsa hr Skönmeyer och visa honom Längden *), och äfven StadsRådet Carlson, äfven må jag tillkänna gifva att skolan är i gång och att där finnas till antalet 32 barn; för öfrigdt hvad Christendomen beträffar dem som lefde uti Guds Sons tro, när jag reste härifrån tror jag äro uti samma förhållande nu som förr, äfven för min del får jag tillkännagifva att jag tror mitt lif vara i Gudi!

 

Helsa alla vänner, Pastor Sjöding, fru Skönmeyer, för öfrigdt

alla vänner som träffas kan.

Högdt älskade fru, gif mig några ord tillbaka.

 

tecknar med vänskap och kärlek

 

Maria Magdalena Mattsdotter
i Granberget Dorothea.»

 

Publicerat i Illustrerad Tidning No 24 – 1864.
Utgivet 11 juni 1864.

 

 

 

Hur fångades bottnisk säl på medeltiden och hur var samernas roll i den jakten?

DEN MEDELTIDA SÄLFÅNGSTEN OCH DE SYDLIGA BOTTNISKA SAMERNAS GEOGRAFISKA DISTRIBUTION

Efter att ha spenderat åtskilliga timmar läsandes texter om sälfångst; jaktmetoder, organisation och det städse slående intrycket av ömsesidig nytta och dito samarbete …

– Alla åretruntvistande samer i högakustenområdet som undertecknat grunnat över i tjugotvå år. Att de kunnat överleva vintrarna kan rimligen bara hänföras till en enda sak: sälfångst. Ja, förutom viss småskalig renskötsel. Och på ett tidigare stadium viss systematisk vildrenfångst.
De fälbåtsarrangemang som organiserades från Österbotten har haft sin högkonjunktur vid någorlunda milda vintrar (i synnerhet milda vintrar under annars lite strängare köldperioder, att över tid), som historiskt alltså är synonyma med goda säl-år. Man har ofta dragit sälnot med hästar. Men när isen är tunnare samt ligger längre söderut på vårvintrarna, torde andra dragdjur ha kommit å fråga. Vi tänker då närmast på dragrenar.
Det här ser ut att kunna vara den enskild viktigaste faktorn som spritt samerna/(”lapparna”/ ”sjölapparna”) eller sjösamerna, de bottniska samerna såpass långt söderut inom den egentliga svenska delen av det svensk-finska riket.
Synkronicitet i ålder: ”Petrus Holmbergers” gästrikesamiska språkvarietet, har av Mikael Svonni hävdats basera sig på äldre versioner av umesamiskan, och således emanera från en period någonstans mellan vendeltid och nordisk medeltid, eller 700-1400 e.Kr (och ska också ha kunnat spritts till sjöss). Till detta kan läggas dels Leväluhtas samiska begravnings- eller offerfynd som dateras folkvandringstid (ca 400 e.Kr), dels skatteuppbörd som omtalats ha ägt rum utmed färdvägar mellan Lappajärvi och Lochteå kring 1200-tal. Den omtalade fyndtomheten i bofasta trakter kring 800 e.Kr i Österbotten kan också indikera plötsliga förändringar i maktbelansen och näringsskiften. Kulturell diffusion mellan forna Väster- och Österbotten och slående språkhistorisk kontinuitet över Kvarken torde närmast uteslutande vara att hänföra till säljakten.
Religiösa och religionshistoriska aspekter som tydligt visar på stora likheter mellan den bottniska sjökulturens sakrament å ena sidan, och skogs- och fjällsamiska diton å den andra bör utforskas mer.

 


Läs mer här vad österbottningen Bertil Bonns skriver (1990): 

https://southsaamihistory.wordpress.com/2019/09/06/falman-bottniska-samer-bertil-bonns-om-samerna-i-saljakten-1990/

 

DENMARK in need of Truth Commissions!

"native samples"
La Martinière’s drawing of a woman and a man from Novaya Zemlya – both of whom had been kidnapped and sent as ”native samples” to the king’s court in Copenhagen.

DENMARK in need of Truth Commissions!

Arguments:

1. Denmark ruled huge parts of Sápmi for centuries.
2. Denmark still do exercise supremacy over Greenland and the Inuit people.
3. Denmark were guilty of some of the most outrageous crimes in these matters; i e kidnapping, humiliation and wore the main responsibility for the harsh witch inquisitions, where at least 35 Saami shamans (noaidit) got executed in the Northernmost districts. This state terror in Norway persisted throughout a very long period, in fact for a full century, from circa 1590 into the 1690s.
4. Denmark sent their ”son”, the Military Officer Schnitler to steal Saami land as a border investigator; whereas he saw the Saamis as intruders in their own true habitat; in places like Hartkjölen/Hestkjölen.

There are more arguments, but we will leave it there by now.

Peter Ericson
Sep 11, 2019

Internationella rapporter av resp. med Peter Ericson. Ni kan också boka forskning (köa)!

Medverkan och totalansvar vid internationella rapporter

FN (The UN)

Preparatory Report from the Sami Parliament in Sweden/

Sámediggi/Sámedigge/Saemiedigkie/Sametinget
for the United Nations Special Rapporteur on the Rights of Indigenous Peoples, Ms.
Victoria Tauli-Corpuz,
prior to her 2015 August visit to Sápmi and Sweden
The_United_Nations_Secretariat_Building
Photo: Steve Cadman. CC.

Förstudier inför svensk-norska renbeteskonventionsförhandlingarnaFörfattare: Peter Ericson
STUDIE OM JIJNJEVAERIES SEDVANA I HARTKJÖLEN- Hotagens och fordom Hammerdals lappmarks samers nyttjande av Hartkjölen.

Författare: Peter Ericson
VOERNESE SOMMARBETE I NORGE – OM ALDERS TID BRUK UR SEKLERS DJUP
– En studie i gränslös sedvana

https://docplayer.se/36355115-Voernese-sommarbete-i-norge-om-alders-tid-bruk-ur-seklers-djup-en-studie-i-granslos-sedvana.html

Den första ligger på Sametingets sida, samt FN:s.
De bägge senare finns på Regeringen.se

Vill ni ha forskning utförd?
KÖA bland vinterns uppdrag!

Epost: Saepmiefirman@gmail.com

Peter Ericson

Imternationella rapporter av resp. med Peter Ericson. Ni kan också boka forskning (köa)!

Medverkan och totalansvar vid internationella rapporter

FN (The UN)

Preparatory Report from the Sami Parliament in Sweden/

Sámediggi/Sámedigge/Saemiedigkie/Sametinget
for the United Nations Special Rapporteur on the Rights of Indigenous Peoples, Ms.
Victoria Tauli-Corpuz,
prior to her 2015 August visit to Sápmi and Sweden
The_United_Nations_Secretariat_Building
Photo: Steve Cadman. CC. 

Förstudier inför svensk-norska renbeteskonventionsförhandlingarnaFörfattare: Peter Ericson
STUDIE OM JIJNJEVAERIES SEDVANA I HARTKJÖLEN- Hotagens och fordom Hammerdals lappmarks samers nyttjande av Hartkjölen.

Författare: Peter Ericson
VOERNESE SOMMARBETE I NORGE – OM ALDERS TID BRUK UR SEKLERS DJUP
– En studie i gränslös sedvana

https://docplayer.se/36355115-Voernese-sommarbete-i-norge-om-alders-tid-bruk-ur-seklers-djup-en-studie-i-granslos-sedvana.html

Den första ligger på Sametingets sida, samt FN:s.
De bägge senare finns på Regeringen.se

Vill ni ha forskning utförd?
KÖA bland vinterns uppdrag!

Epost: Saepmiefirman@gmail.com

Peter Ericson

Vem var Tyrgils Knutsson?

Tyrgils Knutsson fängslas

 

[T]ha tok marskin vm sik at jäwa
medhan hertughin vil sin vilia hawa
at the skullo honom angist til dragha
ok war han varnader alla dagha
at hertoghin var honom ekke goder
han heet konungin sin broder
Han er myn broder jak er hans man
Jak hopes thz at engen kan
gita thz a mik fulfört
at jak hauer nokra sakir giort
vtan thz ware konungsins budh
jak ville at jak hade swa tiänt gud
swa som jak hauer tient honom
tha ware mik bätre löön i wanom

[T]her nest kom konungen til lena
ok mz honom mange riddara oc swena
Ok hans bröder hertogane badhe
tha lydde konungen thera rade
Ok loot herra törgils knutzson fanga
sidhan took honom at misganga
Jnne fore honom som han stood
han sagde ädela konunger good
Thz i mik snödelika wt giffwin
tess hawen i blygd ä mädhan i liffwin
hans dagtingan halp honom ey eth haar
then tiid mannenom misgaar
Tha er han taghan litet hörder
vm nattena var han thädhan förder
Ok wardh satter vpa een hest
ok hans föther vnder bukin läst
Thz giordo the for then saka
at man skullen ey aff them taka
Ok ridhu hender tiwidh
Ok räddos starkelika ofriid
aff hans frender ok aff hans magha
thz the skullo leggia fore them lagha
Thy ridho the bade dagha oc nätter
mangen ädela hester war ther trötter
för än the stokholm nadho
mange dughande men tha badho
wäl fore honom hwa han saa
at han skulle godha datingan faa
A stokholms torn satto the han
han giorde som en witer man
Optelika sin scriptamall
ok tenkte vpa sina siall
han wänte sik enga vndan färd
vtan at han skulle döö for eth swerd

Via Project Runeberg

Mer om Torgils här:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Torgils_Knutsson

Bilden: Viborgs grundare Torgils Knutssons staty i Viborg.
Wikipedia, CC, Fotgraf: Andrew Zorin.

Viborgs grundare Tyrgils Knutsson fängslas (Erikskrönikan)

Tyrgils Knutsson fängslas

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 

[T]ha tok marskin vm sik at jäwa
medhan hertughin vil sin vilia hawa
at the skullo honom angist til dragha
ok war han varnader alla dagha
at hertoghin var honom ekke goder
han heet konungin sin broder
Han er myn broder jak er hans man
Jak hopes thz at engen kan
gita thz a mik fulfört
at jak hauer nokra sakir giort
vtan thz ware konungsins budh
jak ville at jak hade swa tiänt gud
swa som jak hauer tient honom
tha ware mik bätre löön i wanom

[T]her nest kom konungen til lena
ok mz honom mange riddara oc swena
Ok hans bröder hertogane badhe
tha lydde konungen thera rade
Ok loot herra törgils knutzson fanga
sidhan took honom at misganga
Jnne fore honom som han stood
han sagde ädela konunger good
Thz i mik snödelika wt giffwin
tess hawen i blygd ä mädhan i liffwin
hans dagtingan halp honom ey eth haar
then tiid mannenom misgaar
Tha er han taghan litet hörder
vm nattena var han thädhan förder
Ok wardh satter vpa een hest
ok hans föther vnder bukin läst
Thz giordo the for then saka
at man skullen ey aff them taka
Ok ridhu hender tiwidh
Ok räddos starkelika ofriid
aff hans frender ok aff hans magha
thz the skullo leggia fore them lagha
Thy ridho the bade dagha oc nätter
mangen ädela hester war ther trötter
för än the stokholm nadho
mange dughande men tha badho
wäl fore honom hwa han saa
at han skulle godha datingan faa
A stokholms torn satto the han
han giorde som en witer man
Optelika sin scriptamall
ok tenkte vpa sina siall
han wänte sik enga vndan färd
vtan at han skulle döö for eth swerd

Via Project Runeberg

Mer om Torgils här:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Torgils_Knutsson

Bilden: Viborgs grundare Torgils Knutssons staty i Viborg.
Wikipedia, CC, Fotgraf: Andrew Zorin.

Internationella rapporter av resp. med Peter Ericson. Ni kan också boka forskning (köa)!

Medverkan och totalansvar vid internationella rapporter

FN (the UN)

Preparatory Report from the Sami Parliament in Sweden/

Sámediggi/Sámedigge/Saemiedigkie/Sametinget
for the United Nations Special Rapporteur on the Rights of Indigenous Peoples, Ms.
Victoria Tauli-Corpuz,
prior to her 2015 August visit to Sápmi and Sweden
The_United_Nations_Secretariat_Building
Photo: Steve Cadman. CC.Förstudier inför svensk-norska renbeteskonventionsförhandlingarnaFörfattare: Peter Ericson
STUDIE OM JIJNJEVAERIES SEDVANA I HARTKJÖLEN- Hotagens och fordom Hammerdals lappmarks samers nyttjande av Hartkjölen.

Författare: Peter Ericson
VOERNESE SOMMARBETE I NORGE – OM ALDERS TID BRUK UR SEKLERS DJUP
– En studie i gränslös sedvana

https://docplayer.se/36355115-Voernese-sommarbete-i-norge-om-alders-tid-bruk-ur-seklers-djup-en-studie-i-granslos-sedvana.html

Den första ligger på Sametingets sida, samt FN:s.
De bägge senare finns på Regeringen.se

Vill ni ha forskning utförd?
KÖA bland vinterns uppdrag!

Epost: Saepmiefirman@gmail.com

Peter Ericson

Fälmän & bottniska samer – Bertil Bonns om samerna i säljakten (1990)

Mina egna funderingar utifrån detta kommer i en senare bloggpost.
Kort kan dock sägas att detta kommer Du att höra mer om!
Peter Ericson 6 sep 2019


Ur ”Fälbåtar och fälmän” – Bertil Bonns
(Västerbotten 1990)

Härifrån borde det inte längre möta något hinder
att finna svaret på vilka befolkningsgrupper som en
gång möttes och vilken bakgrund pytarna kan ha haft.
Egentligen har svaret funnits länge, det är bara ingen som har ställt frågan.
Olavi Korhonen skrev i Bottnisk Kontakt IV
(utgiven av Skellefteå museum 1989) om de samiska
ord som förekommit vid säljakt, däribland just pytare.
Han nämner också spridningen av ortnamn med samisk bakgrund i anslutning till den färdled som Peter Gustafsson så träffande kallar för ”säljägarnas E-4”.

Vidare redogjorde Åke Sandström i samma skrift
för samiska indikationer på Holmöarna, vilket måste
tillmätas stor betydelse i sammanhanget då orten
har varit en av de allra viktigaste knutpunkterna i
sam band med fälresor. Dessutom är det härifrån
mycket nära, både geografiskt och än mer med fälmäns ögon sett, till det östra kvarkenområdet som var säljaktens verkliga kärnområde.
Helmer Tegengren skriver i sin bok ”En försvunnen fångstkultur” om ett påvisbart samiskt befolkningsinslag vid den österbottniska kusten ännu på
1600-talet, som med tiden försvinner på okända vägar.

Listan över klara indikationer över att samerna var de ursprungliga experterna och läromästarna i fråga om säljakt kunde göras åtskilligt mycket längre.
Här skall kort bara nämnas en direkt parallell till nordnorge där i tiden en framträngande skandinavisk befolkning lärde sig jaga säl av samerna.
Tegengren å sin sida ville se ett klart inflytande från nordost i den bottniska säljakten, vilket inte heller talar mot en samisk bakgrund.

Olaus_Magnus_-_On_the_Crowned_Cliff_and_the_Richness_of_Fish_Near_it
BILD: Olaus Magnus skildrar Bjuröklubb. Originalbildtext via Wikimedia Commons:
To the left is the cliff of Bjuröklubb, the most eastern part of the province of Västerbotten. Olaus Magnus described the top of the cliff seen from distance as a crown with three points. Around the cliff are flat rocks where fish are dried, which also is seen on the woodcut. Six seals surround a small island.
 
Datum Published in 1555

Källa ”Historia de gentibus septentrionalibus”, book 2 – retrieved from Lars Henriksson’s clipart collection, descriptions used with permission.

 

Man kan därför anta att det var bondeköpmännen
(bondeseglarna, eller vad man föredrar för benämning) som tidigt insåg de ekonomiska värdena i säljakten och åtminstone till en början anställde
samer som sakkunniga jägare. En motsvarande företeelse kan ses på Gustav Vasas tid, han hade ju som bekant näsa för affärer, då kronan i varje fall ett år
(1559) lät utrusta egna båtar från Korsholm. Det finns också dokumenterat att kungsladugården därstädes köpte in isbåtar (år 1583: 7 st, 1592: 6 st),
okänt om det var för jakt eller handel. Samma kungsladugård höll sig förresten en kort tid med egna renskötande samer i Vasa skärgård.

För att göra en lång historia kort kan noteras hur, också enligt Tegengren, samerna som befolkningsgrupp försvinner från trakten på 1600-talet. Men som han själv påpekade: då samerna försvinner som urskiljbar grupp ur domböcker (hans källa) behöver det inte betyda att det är individerna som försvinner för den skull.
En troligare förklaring är hellre att många assimilerades och därmed inte längre särskildes som etnisk grupp. Samme författare har påvisat från Kemi hur snabbt en sådan process kunde äga rum då de tidigare vildrensjagande samerna blev
bofasta på den orten. Kanske kan många av våra skärgårdsbor och andra påräkna en härstamning från samer. En del uppgifter, tills vidare diffusa, tyder på det.

Samerna var också kunniga i båtbygge, och det är känt att de kunde bygga större farkoster. Från nordnorge är det t.o.m. dokumenterat: ”the byggia Jachter, them the sällia till the som i Norige boo, hwarmedh the segla till andra länder.” (Rheen 1671.)
Tyvärr är mycket litet känt om utseendet på dessa
större båtar – och än mindre från Bottniska viken.

Därför är det ännu omöjligt  att se ett direktare
samband mellan samiskt båtbygge och fälbåtarnas
säregna byggnadssätt. Det kan lika gärna röra sig om
en lokal novation, eftersom fälbåtarnas byggnadssätt samtidigt återfinns hos en hel grupp båtar med vitt skilda användningar inom kvarkenområdet.
I förbifarten skall här bara nämnas ett eventuellt
samband via ordet haxe.  Forts här i länk (s 282f, start nederst, originalpaginering):

https://www.vbm.se/wp-content/uploads/2017/09/1990_4.pdf

Fetstil och kursiv av PE