Bokslut, MARIA MAGDALENAS STATY: var ska den stå? Blir det ett torg? När?

Några extra avsked har det blivit tid för under hösten.
Det börjar ju bli dags för den länge emotsedda emigrationen.

Nyss har forna hemstaden Härnösand blivit föremål för några sådana avsked.

von Düben
Bilden : 
N:° 11-12 Nils Persson Tappa, 23 àr, (från Arjeplog)
N:° 13-14 Maria Magd. Matsdotter, 31 år, från Åsele Lappmark, i dito dito
13-14: Schlachter-Seedorf, litografi efter foto av St. Stenberg
Ur Gustav von Düben, Om Lappland och lapparne. Utgiven 1873.
Vad var då lämpligare än att ta en rejäl titt på placeringen för statyn över Maria Magdalena Matsdotter?

Tidigare har jag ju föreslagit ett smärre torg anlagt nedanför Expert och Fitnessbutiken.

Men här kommer några ytterligare alternativ (om vi kallar ovanstående för [a]).
Att en staty/ett monument byggs är en grundförutsättning, liksom att en gata uppkallas efter henne. Gatan syns härnedan, rakt upp ca 200 m från Kuststation Härnösand

namnlösa gatan

(b) Rakt ovanför Hemköp emot Domkyrkoparken. Också med ett torg.

(c) på annan plats i Domkyrkoparken, alternativt stadsparken.

(d) – (e) Kring Rådhuset-kommunhuset.

(f) På Mellanholmen

Av dessa är jag mest förtjust i (b); inte minst av dessa tre skäl:

1. Platsen torde med lite god vilja även kunna innafatta ett smärre torg.

2. Här passerar flest folk och statyn blir synlig.

3. Sambandet med ett Elsa Lauls torg i Stockholm –
också i direkt anslutning till en kyrkogård – blir uppenbart.

Peter Ericson 30 oktober 2019

 

VEM VAR MARIA och varför bör hon få föräras monument och gator?

Jo, i lärdomsstaden Härnösand hade Mats eller Máhke Pålsson och Malin Andersdotter och deras fyra döttrar sitt vinterbete under långliga tider. Vägen gick ofta via Dal och Hemsön. På Härnön, kring Grönsvik och Solumssjön noterar bl a den gamle lappfogden Abraham Staaff från sina intervjuer utförda 1921-22 att lokala minnesgoda åldringar kom ihåg vinterbetet som bedrivits fär. Och fler saker ägde rum i Härnösand: Maria höll här efter sitt stockholmsbesök höstvintern 1866 ett möte med västerbottniska (obs) landshövding Almquist; det möte som kom att resultera i odlingsgränsen.

Och framförallt är Maria Magdalena Matsdotter den person som såg till att skolor etablerades för same- och nybyggarbefolkningen i Lappland. Genom sökfunktionen i denna blogg, kan du hitta mer info om henne. Hon lärde känna Fredrika Bremer och fick audiens hos kungen och drottningen; Femöresföreningen bildades, Maria omskrevs av Margaret Howitt (1839-1939) i världspressen och nådde snabbt omfattande berömmelse.

Om Västerbottens landshöding 1864-72 här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Erik_Viktor_Almquist

Erik V. Almquist, som mötte Maria vid ett flertal tillfällen i södra grannlänets residensstad. Han var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almquist.

 

HddHärnösand

Margaret Howitt, dotter till Fredrika Bremers kollega och engelska översättare Mary Howitt, gav ut en bok om sitt år med den i samtiden världsvitt berömda Fredrika Bremer. I boken står en hel del om Maria Magdalena.

Howitts bok om Fredrika Bremer – där alltså också Maria Magdalena beskrivs – finns faktiskt digitalt tillgänglig alldeles gratis!

 

 

 

Twelve Months with Frederika Bremer in Sweden. [With Preface by Mary Howitt.] Vol. II (häftad)

Maria Åkerblom i kubik 2019: storartade skildringar, framburna av kvinnor – sevärt, svårt, gripande – missa ej! Recension av Peter Ericson

Bildresultat för under liten himmel

En något längre version av denna dubbelrecension kommer att publiceras i Saepmie Times.

PJÄSEN
”Under liten himmel”
Regi: Annika Åman
Manus: Peter Snickars
I rollerna: Alexandra Mangs, Roland Engström

MED: Oravais teater. Spelas på svenska.
Spelas: I Kyroboas, utescen med vridläktare
Vörå kommun, Österbotten (ca 50 km norr om Vasa).
Kyroboas ligger ca 7,5 km SO Oravais.

Bild 2 och 3 ovan från denna utmärkta blogg: https://voitbygirl.blogg.se/2019/july/under-liten-himmel-pa-kyroboas.html

MARIA ÅKERBLOM var en karismatisk och komplex människa, steg fram som ”Sömnpredikanten i Snappertuna” (det ligger inte långt ifrån Ekenäs i sydligaste Finland) någonstans i efterdyningarna av Inbördeskriget.
Hon kom tidigt att bygga sig en popularitet – samtidigt som hon snabbt blev kontroversiell – i Karlebytrakten. Turerna är många och långa och en misshandel vs en hästskötande dräng och ett mordförsök på länsman samt en hotfull incident med en närboende österbottnisk man är några av ingredienserna

Verklighetens Maria Åkerblom kom att leva i ett fyrtiotal år efter sin berömmelse och ökändhet, inte direkt stilla men emellanåt skenbart halvnormalt. Hon tycks ha utvecklat en alkoholism och möjligen psykiska åkommor. Hennes shoppingturer in till centrala Helsingfors infrån Mejlans  (hon levde till 1981) är ännu idag omsusade. Hon placerade på det vi idag kallar rättspsykiatrisk avdelning; men synes även ha manipulerat vakter och vårdare på häkten och klink.

Filmen siktar på de tidiga åren omedelbart efter ankomsten till Mejlans; pjäsen lägger av tämligen uppenbara skäl (den spelas ju i närbelägen bygd!) sitt huvudfokus på österbottenstiden men i någon mån även där tidiga åren i Helsingors. Pjäsen lyckas också få med hennes tidiga år. Skildringen av familjedramat är smärtsam och kryper en in under skinnet i Kyroboas: här är det incestuöst med en Maria som, i egenskap av nybliven fosterdotter, på fel sätt lindar familjefadern Eino i familjen Wartiovaara runt sitt lillfinger. Enligt filmen sedan låser man in frun i källaren . hennes roll är diffus i bägge skildringarna; men klart spännande gestalter – som man kanske hade velat se mer av, i båda fallen. Pia Simons spelar denna utmanövrerade fru, Maiju, i pjäsen och ger henne den kraft som krävs. Det här är en tragedi som hade kunnat ägnats ett eget drama. naturligtvis blir det en regissörs konflikt att inte klyfta detta egentliga drama. Någonting får mig ändock att ana att detta blir vad kommande skildrare av den Åkerblomska sekten kommer att lägga sitt fokus på. Galenskaperna sedda från fruns synvinkel vore ett drama att kasta sig in i.

De bägge annalkandesätten skapar en nyfikenhet och väcker möjligtvis fler frågor än ger svar. Kostigt vore förvisso annars på filmens 1:50 och pjäsens förvisso till synes långa ca 3:15 inkl paus (kaffe och bulle) – men då tar ju faktiskt pjäsen upp åtskilliga decennier och mer av hela bilden, där filmen för enklare genvägar. Som påtalats av t ex bloggaren Per-Johan Nylund – https://villniles.com/2019/07/20/under-liten-himmel/ – känns tiden likväl kort; och regissören Annika Åman, som Nylund (i länken) också sagt, utnyttjar optimalt Kyroboas högst speciella miljö, klassisk bruksstämning med svarta skogen anad, växelvis med odload och parkliknande ordnad skog, vattnet, och de gamla huvudsakligen mycket välvårdade byggnaderna.

Musiken bör nämnas; en av de få områden där män glänst. Timo Kaukolampi gjorde filmens musik, och teaterns skrevs av Richard Eklund. I bägge fallen ytterst förtjänstfullt och underbygger huvudsakligen ”lagom” de stämningar vi grips av.

Amatörer vs proffs. Oravais teaters arbetsmetod, där man skapar en synergisk symbios av professionella skådespelare och amatörer har blvit prisbelönt. Denna recensent har själv arbetat under liknande omständigheter (Vi går en annan väg 2010-12 i Bergslagen); och det är en törnbeströdd men i olika avseende lovande väg med stora möjligheter. Filmen kantas av professionella namn, men unga och delvis oprövade kort. Jag spår dock ett par mycket stora genombrott – inte minst av Salomes uttolkare Satu Tuuli Karhu.

Bildresultat för alexandra mangsAlexandra Mangs spelar Maria Åkerblom i sommar igen! Pressbild Oravais teater.

 

Bild ovan: Maria Åkerblom (1898-1981) på en bild från 1940-talet. Hon omskrevs från tid till annan; kom att ägna sig åt djuruppfödning och tycks ha haft aningen svårt i längden att klara sig utanför ramp- eller sökarljuset. Bild via Helsingin Sanomat och Wikipedia (public domain).

Bild nedan: Saga Sarkola och Satu Tuula Karhu spelar gatflickan Malin respektive Marias ambivalenta gunstling Salome.
De här tjejerna bär i hög grad fram filmen – inte för att huvudrollsinnehaverskan inte skulle hålla måtta, men hon spelar återhållsamt och ger plats för dessa yngre kvinnor.

Filmen spelas på finska; och hör man den praktiska motiveringen, är det rätt självklart (det är ju ett finskspråkigt team bakom!). Det är också frågan om ren krass projektekonomi: Åkerblom är inte så enormt känd i det finskspråkiga samhället. När nu regissören Zaida Bergroth ska ro sitt nya filmprojekt i land – om Tove Jansson – blir det en helt annan sak att spela det på svenska: hon är känd överallt. Det här väcker ju kanske lite allmänna frågor om hur sammanhållet det finländska samhället egentligen är.

Bildresultat för Satu Tuuli Karhu
Bild: © Komeetta / Sami Kuokkanen. Detalj av officiell bild på IMDb.


Gestaltningarna av Maria
Pihla Viitalas nedtonade men fötroliga Maria Åkerblom i filmen kan ställas mot den mer utagerande gestaltning som Alexandra Mangs gör. Icke desto mindre framskymtar emellanåt en otvivelaktig demoniskhet hos Viitalas film-Maria, och också Mangs kan ta ned nivåerna till något mera privat och som kan relateras till. Däremot sätter självklart de respektive medierna sina begränsningar och film kan självklart användas på ett helt annat sätt till de små medlen. 

Att följa en sekt – egentligen är ju ingenting angelägnare än detta tema nu. I allra högsta grad är det ju var världen drabbats av igen – dåliga, farliga ledare. Skillnaden var att Åkerblom verkade i ett sannolikt oerhört krigstrött Finland. Något som också är intressant i bägge uppsättningarna är tvivlarnas narrativ. De är dom som är vi, de är dom vi måste vara. Samtidigt som det likafullt kan vara brinnande angeläget att vara en agent för förändring. Detta lyckas både under liten himmel och Marias paradis sätta fingret på, den puls som är idag. Därför är bägge produktionerna egentligen omistliga.

 

Nedan: Maria Åkerblom som ung. Foto via Gustav Björkstrand och Svenska Yle.

Bildresultat för pihla viitala
Pihla Viitala, som spelar Maria i filmen. Hennes syster Anna Viitala skrev filmen och systern Kaisla Viitala producerade. Bild: IMDb.

ORAVAIS TEATERS HEMSIDA: http://oravaisteater.fi/

Maria´s Paradise – MARIAN PARATIISI på IMDb: https://www.imdb.com/title/tt5024674/fullcredits/

 

FILMEN. Hade premiär 4 oktober 2019.

Länk till trailer: 

FILMEN
”Marian paratiisi” (Maria’s Paradise)
Regi: Zaida Bergroth
Manus: Anna Viitala, Jan Forström
I rollerna: Pihla Viitala, Satu Tuula Karhu, Saga Sarkola,
Tommi Korpela, Elina Knihtilä
MED: Oravais Teater
Film på finska, textad på svenska i Finland
Inspelad i Finland och Estland.

ulh

Bild: Detalj ur foto på PJ:s blogg. Fotografi således av Per-Johan Nylund.
Vi länkar den bloggen igen: https://villniles.com/2019/07/20/under-liten-himmel/

Programafton 23.10.2019 med Lia Markelin: Samepolitiken i Finland

Kvinnliga Akademiker i Helsingfors r.f.

Vi vet på tok för litet!

Samerna utgör en minoritetsbefolkning i Finland, men hur många samer finns det? De flesta man frågar har inte en aning. Det talas om ursprungsbefolkning, men vad begreppet innebär och vad det betyder för till exempel samebefolkningen, råder det lika liten kunskap om. Bläddrar vi i våra gamla skolböcker kan vi se färggranna bilder av festklädda samer och mysiga renar mot vintriga fjäll, men utförligare texter saknas. Okunskapen hindrar inte att många av oss ändå har starka åsikter om hur och till vad nordkalotten, som sedan ett par tusen år befolkats av just samer skall användas. Okunskap bekymrar alltid oss Akkor och många av oss upplevde en brist i vetandet just när det gäller samerna och därför bjöd vi in samevetaren Magmaforskaren Lia Markelin. Hon har doktorerat på ämnet, utgående från en analys om samiska mediernas situation i förhållande till medie- och urfolkspolitiken i Norge…

View original post 917 fler ord

Gôtt mos och var mer hittar Du mina arbeten # 1, ett axplock små meriter

Av bloggens skapare, Peter Ericson.

Följ gärna min forskning på sidan Samernas historia i Finland … !  

 
Tycks vara lite mitt öde att verka i det fördolda.

Sedvanemålen – efter, före och samtidigt med länsmuseerna – Nordmaling, Rätan och ett par år med Härjedalenmålet nu inför senaste resningsansökan. Faktagranskade ”Samernas tid” och undervisade nyss i samernas historia till samiska vägvisarna. Grunden las på Umeå univ.efter några språk-år i Uppsala.


Många vet inte heller att jag gjort flera internationella utredningsarbeten; t ex till FN, till UNESCO och på senare år inför svensk-norska renbeteskonventionen.

Arbetade med Banverket; gjorde förundersökningar inför Botniabanan redan år 1998.

Har arbetat i samtliga län från Mälaren och uppåt; minst i Västerbotten på senare år.
Fasar mer och mer över till Finland – men släpper inte Sverige.

Gôtt mos, som vi säger i Medelpads södra finnmark (eller ”lappmark”).


Bildresultat för medelpad 1769

Rwandiskt kaffe, hembakebröd, tankestunder, höstlövsdoft och ny horisontlinje … Personliga ord idag.

… Och ”När samerna inte skulle utrotas”

Mellan bokföring och Mårtensmäss har jag hastigt och lustigt hamnat hemmavid, jag som skulle flytta. Sprang liksom på ett hål i tiden. Kan månne också kallas latmarken eller prokrastinering

1839 spreds ett rykte bland de svenska samerna att kronan skulle treansportera upp kulor och krut till fjälls för att utrota samerna. Jag kommer tillbaka till detta närmaste tiden. 

Själv har jag kryssat mellan angelägna prioriteringar som firmans intökter – myndighetskäbbel – barnbarna/barna – träning – flyttbestyr – kontakt med de anhöriga.
Att jag inte skulle städa visste jag på förhand! 🙂

Dagens absolut största överraskning på lokalplanet är en helt ny skyline!
Ett par nya eiffeltorn har placerats ut och övertriumfar nu min höga kusts högsta kustlinje. Det tages emot med blandade, mest negativa känslor.

Men nu är det kvällen. 

När samerna skulle utrotas: Samernas historia i mellersta Sverige genom fyra sekler

Min redaktionskumpan i Saepmie Times!

Eskils historieblogg

Under hundratals år har samer levt långt söder om det som normalt brukar kallas för Sápmi. Under 1600- och 1700-talet nomadiserade samer så långt söderut som i Värmland, Västmanland, Södermanland och Uppland. Trots att det funnits en omfattande, intensiv och kontinuerlig samisk närvaro i sydligare nejder har det inte uppmärksammats i någon nämnvärd utsträckning i historieskrivningen och det är först under de senaste decennierna som forskare på riktigt har börjat att utforska detta fält.

Det här blogginlägget har som syfte att berätta historien om hur ett antal samiska grupper, som nomadiserade i över tio svenska landskap, kom att helt försvinna. För att särskilja dem från sydsamerna i Idre-Särna och Jämtlands län kan vi kalla dessa samer för sydliga samer.

Genom historien utsattes dessa samer för systematiska deporteringar, bofasthetskrav, assimilation och centraldirigering. Det sistnämnda resulterade i ett slavliknande system som skulle få de sydliga samerna att underkasta sig den majoritetsbefolkning de var satta…

View original post 6 287 fler ord

Skötesren, goda grannar, samer & bofasta. Om rotegång & urfolksstatus: norrhälsingesamerna igen…

Om Dellen och Norrhälsingland som en något utstickande del i södra Saepmie.

Så varför trivdes samerna så fint i Norrhälsingland (ex Bergsjö, Gnarp och Dellenbygden) ?

Det bör vara inte minst för att de fick husly, vård och mat för dagen om de hungrade.

Var det så här någonannanstans?
Var det så här överallt?
Är det en reminiscens från äldre historisk tid?
Ryssarna (eller mera korrekt uttryck sovjetryssarna) Krupnik och Khazanov skrev på sin tid en del om symbios mellan nomader och bofasta. Sannolikt kan en del av dessa teorier appliceras på de relationer som byggdes här och annorstädes.

Exemplen kan mångfaldigas; är i det närmaste legio i landskapen Ångermanland, Medelpad och Hälsingland samt historiskt även i de flesta delar av Jämtland-Härjedalen. Skötesrenägandet och de nära relationerna som kom att utvecklas mellan renskötarna och de bofasta bönderna och nybyggarna kom på viss sikt att leda til lavundsjuka på andra håll. Det är såvitt vi har förståt bakgrunden till dagens hat: avundsjuka, missunsamhet

Men är det då någonting som utmärker Dellen och delar av övriga Norrhälsingland specifikt?Jo; men det är nog det att de nära relationerna mellean samer och andra i bygderna ifråga tidigare och tydligare än på andra håll manifesteras i skriftligt dokunenterad form: vi kan utläsa det i ministerialböckerna. Skriftliga uppteckningar och muntliga intervjuer låter sedan antyda att företeelsen vidmakthållits genom flera århundraden. Ännu kring 1920-30-talet vallfärdar – exempelvis –  fattiga samer till en by som heter Vade i centrala Bergsjö. Detta framgår med ymnighet i det muntliga intervjumaterial som bevarats av Jämtlands läns museum utifrån de spänannde intervjuer som genomfördes av Olle ”Rajd” Andersson m fl främst under perioden 1979-83. Redan under 1600-talet noterar vi dessa nära relationer.

Boende i bagar- och bryggstugor (och understundom i boningshusen) är en företeelse som i Medelpad och Hälsingland växer fram under främst 1910-talet. Samma period gäller för samer och kustbönders relationer i södra och centrala Ångermanland samt i delar Ådalen och s k Höga kusten. Långt tidigare syns täta relationer ha funnits i västra och norra samt nordligare och mer inte/västra delarna av centrala Ångermanland.

Andra tidiga exempel finns, dels ifråga om verddi-systemets utövande i reella Lappland och i stora delar av Västerbottens inland; alltså mera i nybyggarbygd. Här torde samma fenomen som i t ex Härjedalen kunna skymta fram; där relationerna blivit riktigt intima och utbytet flitigt, har i en annan ände avundsjuk kunnat dyka upp. Under vårt arbete i Nordmaling framskymtade en liknande företeelser ordentligt påtagligt.

1700-talets statliga tvångsingrepp
Kom sockenlappssystemet eller det senare och därpå följande bofasthetstvånget att göra samerna mer assimilerade och ”samkörda” med den övriga befolkningen? I grunden högst tveksamt. kanske någonstans. Men de skulle ändå hållas åsido och avsides. man höll sig gärna också avsiktligt på sin kant – vilken torde ha gått över inte minst kvinnorna och ökat på spädbarns- liksom barnsängsdödligheten.

Till slut: Varför så speciellt i just Norrhälsingland? 
Vi vill mena att samerna haft en lokal och regional urfolksstatus i trakten.
Helt enkelt.

 

Mer om hälsingesamer; om samförstånd samt om värdsystem kommer i denna blogg framöver.


Peter Ericson 21 oktober 2019 

Ingen fotobeskrivning tillgänglig.
Bilderna, ovan: Också i Medelpad och sydligare delar av Hälsingland togs samerna ofta gärna väl om hand vid t ex ålder- eller sjukdom. Just här ser det dock ut att vara ett utpräglat sjösamiskt (möjligen också kustskogssamiskt) årstidsläger i Enånger år 1695. 

Nedan: Detalj. Jacob Danielsson med hustru Malin; Mårten Hindrichsson m fl samer 1695 i Enånger, Hälsingland. Dessa utpräglade kustsamer synets annars ofta i Gnarp och Tynderö.Ingen fotobeskrivning tillgänglig.

Ålands samer på järnåldern – ett historiskt faktum! En förklaringsmodell efter Heikkilä (2014).

En definitions- eller förklaringsmodell för sydliga sjösamernas migration till den sedermera svenska landmassan (ca 600-1600 AD), baserad delvis på Mikko Heikkiläs avhandling Bidrag till Fennoskandiens språkliga förhistoria i tid och rum (skriven på svenska! Helsingfors 2014):

(a) Extensivt nyttjande i form av bl a sälfångst med kronologisk grund i järnålder med fortsättning till eller genom nordisk medeltid. Roslagen i första hand, Södertörn och Dalälvens nedre lopp samt gästrikekusten i andra.

(b) Reminiscenta maritima näringar i skarven mellan järnålder och sen vikingatid och en bit fram i tid, med trolig tidsavgränsning 925 – 1200 AD. Kanske mest rimligt kring 1100-talet. Region som i (a) med möjlig utsträckning 50-200 km längre norrut och ca 100 km längre söderut.

(c) En folkspillra som levt vidare till sjöss, på öar eller i havsbandet, ställvis och partiellt assimilerade. Andra slog ihop sig med kustskogssamer och andra samiska gemenskaper och etablerade en ny sjösamisk näring i södra Norrland och på vissa andra håll. Tid: till inemot 15-1600-tal? Kan omfatta praktiskt taget hela östra svenska kusten.

(d) Kombinationer av (a), (b) eller (c).

aborrlandet.png
Detalj ur Wetterstedt 1789. Via doria.fiEtt par andra implikationer:

(1) Den åländska samebefolkningen – eller, om man så vill; den samisktalande delen av den järnålderstida åländska befolkningen hör synbarligen samman med Satakuntas och det Egentliga Finlands samiska eller  samisktalande befolkning; som i det senare fallet tycks ha dröjt kvar aningen längre.

(2) [Lite mer fritt tes-skapande:] Åland heter som bekant på finska Ahvenanmaa, dvs Abborrlandet * . Det skulle kunna ha förhållit sig så i en äldre tid då Sápmi utgjorde ett embryo till en ung stat runt 11-1200-talen att abborrlim exporterades till övriga delar av denna ännu okoloniserade och oexploaterade ”semi-stat” och på så sätt bidrog till att stärka en gryende,  rudimentär krigsmakt? * Notera uppdatering nedan.

Notering 191021: Språkhistoriesakkunnige professor emeritus Pekka Sammalahti noterar detta: ”Å- i namnet Åland kommer från urgermanskan (jfr. got. *ahwa, lat. aqua ‘vatten’) och det finska namnet är en folketymologisk tolkning av det urgermanska ordet. Knappast nånting med abborrar att göra, hellre ‘vattenland’ eller dylikt.” samt tillägger: ”Den finske professorn Lauri Hakulinen skrev en artikel som hette ‘Ahvenanmaa ja ahvenet’ (Åland och abborrar), i tidskrift Kotiseutu (1970 s. 21-22) där han förklarar det finska namnets uppkomst.”

Peter Ericson 20 oktober 2019
Editerat dag som ovan.

FINLAND AND SÁMI HISTORY? – A Method of Speedy Recovery: of National Common Knowledge of Sámi Affairs & Sámi History. By and with Peter Ericson.

An Offer Covering Finland (and Sweden too!).

In upcoming posts we will develop, point-wise, how to achieve this goal.

EDUCATION PACKAGE A LA ”SUBSTANTIAL QUICK FIX” ON SÁMI HISTORY
1. Webinary/Web lecture in a live feed or stream
2. IRL/”live”1-2 h  
3. Follow-up, including webinary 45 min

Reasonable levels of fees, especially if you do book before Nov 1.

What is Sápmi? How and when and by whome were the Sámi people’s Land colonized?
Did the Sámis become expelled and if so – how,  when and why?
Ethnicity, Indigenous matters, Colonisation.
History of Sápmi and of Sámi people, Gender history and Ordanizations
and Liberation history. Criticism of the Sources, brief on basic
theories, methods. Sámi rights and present-day as well as future threats.

In English or Swedish.

Teacher: Peter Ericson
Well-known expert from law suit cases, country museums etc.
A background from Universities of Uppsala and Umeå.
Performed lectures in several Helsinki grammar schools past spring semester.
and is currently this fall touring Ostrobothnia.
At the moment living partly in Sweden, partly in Helsinki –
but the plan is to permantly become settled in Helsinki.

Bilden kan innehålla: 1 person, står
Photo above: Annnika Luther.

Photo below: Jonas Brunnström for Vasabladet and Österbottens Tidning.

Bildresultat för peter ericson föreläsare