Ålands samer på järnåldern – ett historiskt faktum! En förklaringsmodell efter Heikkilä (2014).

En definitions- eller förklaringsmodell för sydliga sjösamernas migration till den sedermera svenska landmassan (ca 600-1600 AD), baserad delvis på Mikko Heikkiläs avhandling Bidrag till Fennoskandiens språkliga förhistoria i tid och rum (skriven på svenska! Helsingfors 2014):

(a) Extensivt nyttjande i form av bl a sälfångst med kronologisk grund i järnålder med fortsättning till eller genom nordisk medeltid. Roslagen i första hand, Södertörn och Dalälvens nedre lopp samt gästrikekusten i andra.

(b) Reminiscenta maritima näringar i skarven mellan järnålder och sen vikingatid och en bit fram i tid, med trolig tidsavgränsning 925 – 1200 AD. Kanske mest rimligt kring 1100-talet. Region som i (a) med möjlig utsträckning 50-200 km längre norrut och ca 100 km längre söderut.

(c) En folkspillra som levt vidare till sjöss, på öar eller i havsbandet, ställvis och partiellt assimilerade. Andra slog ihop sig med kustskogssamer och andra samiska gemenskaper och etablerade en ny sjösamisk näring i södra Norrland och på vissa andra håll. Tid: till inemot 15-1600-tal? Kan omfatta praktiskt taget hela östra svenska kusten.

(d) Kombinationer av (a), (b) eller (c).

aborrlandet.png
Detalj ur Wetterstedt 1789. Via doria.fiEtt par andra implikationer:

(1) Den åländska samebefolkningen – eller, om man så vill; den samisktalande delen av den järnålderstida åländska befolkningen hör synbarligen samman med Satakuntas och det Egentliga Finlands samiska eller  samisktalande befolkning; som i det senare fallet tycks ha dröjt kvar aningen längre.

(2) [Lite mer fritt tes-skapande:] Åland heter som bekant på finska Ahvenanmaa, dvs Abborrlandet * . Det skulle kunna ha förhållit sig så i en äldre tid då Sápmi utgjorde ett embryo till en ung stat runt 11-1200-talen att abborrlim exporterades till övriga delar av denna ännu okoloniserade och oexploaterade ”semi-stat” och på så sätt bidrog till att stärka en gryende,  rudimentär krigsmakt? * Notera uppdatering nedan.

Notering 191021: Språkhistoriesakkunnige professor emeritus Pekka Sammalahti noterar detta: ”Å- i namnet Åland kommer från urgermanskan (jfr. got. *ahwa, lat. aqua ‘vatten’) och det finska namnet är en folketymologisk tolkning av det urgermanska ordet. Knappast nånting med abborrar att göra, hellre ‘vattenland’ eller dylikt.” samt tillägger: ”Den finske professorn Lauri Hakulinen skrev en artikel som hette ‘Ahvenanmaa ja ahvenet’ (Åland och abborrar), i tidskrift Kotiseutu (1970 s. 21-22) där han förklarar det finska namnets uppkomst.”

Peter Ericson 20 oktober 2019
Editerat dag som ovan.

2 reaktioner på ”Ålands samer på järnåldern – ett historiskt faktum! En förklaringsmodell efter Heikkilä (2014).

  1. Ange tydligt vilka beläggen är för samisk invandring över Åland. Vad jag förstår väl än så länge en hypotes som handlar om ord i språket.

    Gilla

    • Lite mer än så.

      Förvisso en hypotes – eller tes, men en stark och som jag redan tydligt angett är det Mikko K. Heikkilä som hävdar detta. Til latt börja med. Fler kan komma att följa efter; såsom det ser ut nu.

      Men för det första är det språket som vandrat; även om det ligger nära till hands att tänka att det vandrat med folk. Idag ansluter alltfler forskare till tesen (snarare än hypotesen)

      Om du har, som jag, en säker positionering vid Nystad 650 AD – förhållandevis säkra diton vid norra Åland och en tilltagande stärkt forskningsbild inom arkeologi, historia, språkhistoria som entydigt pekar på en ursydsamiska som färdas närmaste vägen till sin nuvarande plats, en utbredd samisk befolkning i hela Mälardalen, Bergslagen, Värmland etc…

      Med det sagt, anser jag själv att Heikkiläs bevisning är i svagaste laget än så länge (å andra sidan låter lapp-namnen på Åland antyda att samiska närvaron pågick längre än hans postulerade järnålder) och hans resonemang tenderar ofta att bli vidlyftiga. Men nu har han lyckligtvis inte alldeles ensam om dessa ställningstaganden eller funderingar. Ett växande forskarnätverk lutar alltmer att ursydsamiskan tagit närmaste vägen. Kunskapen om ett protosamiskt ”språkligt urhem” är väletablerad kunskap, som faller tillbaka på Mikko Korhonen och Pekka Sammalahti. Följ den finländska forskningen! Skulle ha bloggat massor men familjen har drabbbats av sorg (barnbarnet gick nyligen bort) samtidigt som det är svårt att upprätthålla en publicisitisk frekvens för någonting som inte ger ett öre tillbaks i reda pengar.

      Var emellertid lugn för att jag – givet bibehållet livhank och hälsa – kommer att publicera massor mer i ämnet – med uppdateringar inte minst av den finländska forskningen (planerar också några vetenskapliga sammankomster i ämnet + tidningsartiklar!)…
      och t v läser vi ånyo Mikko K. Heikkiläs avhandling från 2014 (finns som pdf); Minerva Pihas arbeten – hon väntas disputera i Åbo i dec 2020, Ante Aikios senare artiklar (t ex från 2019), Jukka Korpelas arbeten av savolaxarna (notera att min syn på Vivallen är att det är tidiga savolaxare och inte egentliga samer!).

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s