Bidrag till Alnös samiska historia (av Peter Ericson oktober 2019)

Avses även publiceras i kommande nr av Saepmie Times.

Bidrag till Alnös samiska historia  

Alnös samiska (eller inte samiska) förhistoria är föga känd. Det är för övrigt något som gäller hela den svenska kusten. Även om forna östra rikshalvan inklusive Åland på senare år begåvats med ett sådant förflutet av språkhistorikerna. Hursomhelst är inte detta platsen för vare sig spekulationer eller omständliga teorier. Därför nödgas vi starta vår berättelse först i slutet av 1600-talet (det kan dock finnas stor anledning att återkomma till ämnet; då artikelförfattaren arbetar med ett omfattande projekt kallat Bottniska samer eller innanhavssamer).

Samernas historia på Alnön har i nuläget ingen känd, fulländad kontinuitet, utan ter sig rejält färgad av de olika epokerna som annars i vissa andra socknar mera anas. Vi ser först en mycket tydig sjösamisk period 16-1700-tal; sockenlappsepoken (där hästslakt är centralt) griper in och övergår till en period där dessa s k sockenlappar integreras alltmer i bondesamhället. Vinterbetet som alltmer kommer att nyttjas av fjällsamernas renhjordar – välbelagt från 1718 och framåt – blir från ca 1850 alltmer inarbetat på Alnön, samtidigt som det blir allt vanligare emot slutet av 1800-talet att fortsätta med hela eller delar av hjordarna. Dessutom attraheras fjällsamiska renägare från allehanda trakter av Alnön. Fastän det tidigt etableras som i någon mån södra vilhelminasamernas – och i ännu högre grad norra frostvikarnas i Orrnäsfjälls (idag känt som Voernese sameby) vinterbetesdomäner, ter sig också alnöbetet som ett slags nödfalls- eller reservbete, åtminstone i perioder; och det innebär att somliga år kan härjedalensamer vistas där, medan det andra år kan vara västerbottenssamer och åter andra år sydliga jämtlandsamer – men oftast alltså frostvikare. Decennierna kring 1900 kommer parallellt med det tilltagande vinterbetandet en växande skara samiska sågverksarbetare att bebo ön; och bland dessa kombineras hos flera familjer fiske och/eller slöjdande med sågverkspåhuggen.

Clarkes iakttagelse år 1799.
”There is a beautiful island in the bay to which the Laplanders bring annually and about this time of the year (July 1) their reindeer for pasture”, skrev Edward Daniel Clarke under sin resa upp längs norrlandskusten 1799. De flesta bedömare tycks mena att Alnön här avses.

Nilsarnas tid
Efter de intensiva nyttjandeprioderna av sjösamer som etapp på en ofta avverkad sträcka till sjöss från Vibyggerå-Nordingrå via Säbrå-Härnösand-Tynderö och vidare Njurunda kom en hel del av samerna att slå sig ned på Alnön. Strömmingsgrund och andra fiskeställen bör ha varit anhalter,

Under 1700-talets första hälft ser inte Alnö ut att ha haft särdeles många mantalsbokförda samer (här saknas en hel del serier i ministeriallängderna!); och fanns några tycks dessa ha uppehållit sig med de andra samerna i årstidslägrens Skön, Njurunda eller Selånger. Samt naturligtvis – vanligast – Tynderö. Det är väl dokumenterat att man samarbetade intensivt med Sköns samer, vilka är mera synliga i arkiven. Bland dessa syns Sundsvalls första (?) stadslapp Thomas Jonsson ha haft starka band till Alnön.

1700-talet: en samisk högkonjunktur
Nils Andersson var sockenlapp i Tynderö under ett intensivt, turbulent 1760-tal och vistades ofta på Alnön. Helnomadismen expanderar, Nils har bråd tid. Fisken ser ut att gå till. Familjerna växer. Antalet sijther blir fler. Nils och hans hustru Carin flyttar över till trakterna mellan Vibyggerå och Nätra. 1772 får dom sonen Mauritz, som blir namne till sin morfar. Hans första fru avlider sedermera år 1806 i deras, sannolikt, älskade Bölesta (i Nora socken) vid Norafjärden i Ångermanland. Ett antal fiskeredskap och en skötbåt sågs bland hennes ägodelar. Och 23 renar.
De andra Nilsarna var för det första Nils Sjulsson, far till Birstas sockenlapp Nils Nilsson samt till Lucia Nilsdotter som gifte dig med rogstasamen Mats Jönsson i Medskog, Hälsingtuna och för det andra sockenlappen Nils Johansson (ibland kallad Jansson/Jonsson), till synes också han med sjösamisk bakgrund.
En annan väl synlig alnöbaserad sockenlapp (1760-tal) i arkivet är den likaledes utpräglade sjösamen Lars Bengtsson, med högakustenrötter.

Under några mycket intensiva perioder hade Alnö många olika sockenlappar. En av de mera namnkunniga är Pehr Svensson, som vare sig är samisk eller norrifrån; han ska ha varit västgöte. Emellanåt hände det att avskedade soldater eller båtsmän hamnade i sockenlappstjänst. Paret dör tätt efter varandra 1818-1819; frun Maglena Nilsdotter – torde vara alnöfödd – dör i mars 1818 och Pehr själv våren därpå. Andra sockenlappsboställen ligger i Fröst, Hovid och Ås.

Kåte? Ett ortnamn känt tidigt på 1700-talet som vållar huvudbry. Vi har ingen berättelse knuten till namnet. Det måste inte nödvändigtvis vara samiskt.

Ur kvinnors ögon?
Hoppas på att framledes kunna få skriva en enklare uppföljare till denna artikel, där kvinnorna får en större roll. Då forskningsterrängen här så att säga är obanad blir det liksom nödtvunget att gå via männen ,som nämns genomgående tydligare och är de husbönder som noteras i mantalslängder osv.
Icke desto mindre är det ofta kvinnorna som är kulturbärare – såväl bland sjösamerna som bland gruppen sockenlappar, på så vis i det senare fallet att det är med sockenlappsdöttrarna den hugade unge samen ska gifta sig med för att få tillträda som sockenlapp (det var inte så illa ansett under stora delar av 1700-talet; även om motståndet kunde vara nog så påtagligt – med länsmans bössbeslag av just samiska män på kusten åren runt 1760, tvångsbofasthet som tilltog å det kraftigaste runt 1790; men samtidigt med rätt placering med möjlighet att hysa en smärre renhjord, snara fågel, skjuta björn och fiska eller jaga säl. Ändå inte så illa, i en position som skapats utifrån en nationell fördrivningspolitik gentemot sydliga samer!

Åren runt sekelskiftet 1900
Under större delen av året fanns alltså här en skara proletariserade samer. Rätt många av dessa hamnade i Släda. Där växte en slags kåkstad upp, bl a nämns i Sundsvalls Tidning åren runt 1905. Vintertid kulminerade vinterbetesepoken decennierna runt år 1900. Tusentals renar kunde såväl beta (även om södra ön kanske i realiteten rymde 7-800 renar) i området. Man drog vidare antingen på isen på Alnösundet eller tog sig över från Raholmsudden till Nyhamnsudden på Essvikslandet. Norrifrån kom man som regel från Skilsåker/Skäggsta. Jonas Åhrén, i ungdomen skötandes ren för Frostvikens norra samer kunde somliga vintrar ta sina renar till lilla Rödön. En annan väg ut till Alnön gick via Bydalen ut till trakten av Fröst för vidare befodran till Bänkåsskogen med Långmyran; där favoritvinterbetet låg.

 

Ofta beskrivs vinterbetet i samband med ankomst eller avfärd.
Här via
Alingsås Tidning 20 april 1895.

Bild nedan:
En av de jämtländska flyttlag som synts vid medelpadskusten runt sekelskiftet är denna sijte kring 1900. Ser ut att kunna vara en av Lars Larsson Kråiks tidigare rajder (men osvuret är bäst!). Sijte är sydsamiska för flytt- eller kåtalag.

Bildresultat för samer medelpad

NYTT FYND: Maria M Matsdotters brev till Fredrika Bremer efter hemkomsten 23 maj 1864

Maria 23 maj 1864.

Levande och högintressant dokument,
förtjänar mer spridning! ”Pangfynd!”

SouthSaamiHistory

»Dorothea och Granberget den 12 Maj 1864.

Högdt älskade vänner, Guds nåd och frid, önskas eder nu

och intill dagarnas ända.

Jag får nu sända några rader till eder och hjerteligen tacka
för vår sista sammanvarelse och äfven tillkännagifva att jag
lyckligen hemkommen är till mina föräldrar och min syster
samt är och har varit ifrån vår sista sammanvarelse till helsan

frisk och önskar eder det samma af Gud som allt godt kommer af.

Men jag må äfven berätta att min syster varit sjuk sedan jag

kom hem, som skedde den 5:te i ofvan nämde månad, men nu synes hon draga på bättringen, hvilket ock mig gläder, men ingenting förnöjer här. — Jag vill ömt och allvarligt lägga denna förmaning för hvar och en.

Älskade vänner varer vaksamme, hafvande Andans svärd uti handen, jemt vaka och bedja och ej tröttna på vandringen till det sälla hemmet, där alla helgon…

View original post 212 fler ord

Pest och ryssar driver samer åt väster i svensk-finska riket vårvintern 1717? Stora Ofreden och prästen Alstadius väcker funderingar

Under sommaren 1717 beger sig kyrkoherde Alstadius på en resa till
Jämtland. I Luleå fick han av prosten Unaeus följande rekommendationsskrivelse:

(Copia) Såsom Hr Pastor i Luhleå lappmarck ährewördige Hr Päder Alstadius hafwer sig i desse dagar infunnit här nedre på landet, beklagandes det han nu för tijden föga någon af lappallmogen hafwer til åhörare, emedan alla begifwit sig längst bort i fiällen af förskräkelse för fiendens giorda infall i landet och wida ströfwande längst uti de norra sochneskatarne.

JJ Härnösands domk. arkiv: Manual handlingar 1705-20, Div:
ärenden. H
Erich Biuur ;

Samt detta

Härnösands domkapitels protokoll den 28 september 1717.
2. Inträdde Pastor i Jockmock Hr Pähr Alstadius föredragandes följande angelägenheter. Först begärar han Consistorii bifall at förtöfwa här på orten til åkföret berättandes sig hafwa Högwörd. Hr Biskopens bifall der på muntel:n til at befrämja denna sin begäran upwiser han sin Hr Probsts Mag. Joh» Unaei förskrift af d . 9° Julii 1717 til Högwördige Hr Biskopen,tyckandes för Hans angelägenhet skul nu wara den beqwämligaste tijden at blifwa borta til :S» Mathaei tijd effter Lappallmogen i hans försambling af förskräckelse för fiendens infall och ströfwande i landet dragit sig längst bort på fiällen, och der hos har bestält sin comminister Hr Pähr Hägg, hwars försäkran,til at förrätta å sin pastoris wägnar, hwad som förrättas bör i församblingen, upwistes af d 29 Martii 1717

 

KÄLLA: Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv
Fortsättning av Handskrift 25:1‐2. (s 18 f; resp s 21. Pdf-numrering)
Åren 1700‐1723. Förordningen år 1723 om lappländarnas flitigare
undervisning i kristendomen och skolors inrättande där i orten.
Del av maskinskrivet manuskript.
Volym 25:4:6.
Präster i Lule lappmark
1. Kyrkoherde Mathias Groth
2. Kyrkoherde Petrus Alstadius
3. Komminister Pehr Hägg
LÄNK: https://www.foark.umu.se/sites/default/files/arkiv/25/sefoark250406.pdf

 

TOLKNING, analys, resonemang:

Här står svart på vitt att samer håller sig undan kusten år 1717
pga fientliga aktiviteter och anfall.
Vi funderar vidare på vad de la Motraye skrivit 1718.
Där ska samer ha vistats i Sundsvall den vårvintern (1718).

Detta kan icke desto mindre utan vidare tala för att den ganska omfattande mängd samer som syns i ministerialböckerna åren 1712-23 ca utmed kustsocknerna, att detta till dels skulle kunna handlar om samer som flyktat från Östra rikshalvan eller vad som vanligtvis definieras som det av Ryssland ockuperade Finland.
T ex kan nämnas försvarliga antal samer i socknar runt Nordingrå liksom i södra Hälsingland – även om en tendens just där kan låta ana en viss flykt från det yttersta kustområdet. Men det ser långtifrån tomt ut på samer i kusttrakterna.

Slutligen, kanske viktigast – de sista raderna i det första brevet: ”och wida ströfwande längst uti de norra sochneskatarne”. Det här handlar ju utan tvivel om det gamla Svetrige, dvs det svensk-finska riket. Därmed torde dagens finska Lappland och angräönsande områden avses. Man kan föreställa sig att de ryska strövandena föregick enligt mönster känt från såväl 12-, som delar av 13-, 14- och 1500-talen; där man från Rysslands sida gör framstötar emot Ule nedre älvdal, som man alltsedan Novgorods dagar tycks ha betraktat som sin intressessfär. Bottenviken och östra Nordkalotten är de områden som samernas önskar undvika. Se nedan (under ”Källkritik”) vidare funderingar kring kända och möjligtvis okända pestutbrott.


KÄLLKRITIK:

Mer finns i ämnet i angiven källa. Samerna tycks ha flytt såväl ryssen som en skräckinjagande sjukdom, som torde ha varit 1710-13 års pest som ännu rönte genljud.
Det är känt att den nådde i nordost till Uleåborg; och detta redan 1710. Utefter det egentliga Sveriges kust ska pesten ha nått maximalt till Härnösand; och där liksom i Sundsvall eller t ex Åland var den inte särdeles omfattande (att jämföra med t ex Stockholm, där var femte invånare dog). (Bidrag till Nordens sjukdoms-historia, Volym 1–2. Av Immanuel Ilmoni. Helsingfors 1846)

Vi ska dock inte underskatta Alstadius’ privata skäl: dels sökte han möjligheter att slippa undan lappmarken och fly ner till sydligare delar av Norrland, liksom kämpade han idogt för att få chans att slippa resa till fjälls, då han skall ha varit tvungen att våra sin syster i hemmer.
Av dessa skäl ville han flytta 4:e Storböndagens firande i sitt pastorat, kallat Lule lappmarks pastorat – en kamp som pågick minst i et par år. Alstradius slet ont i Jokkmokk, och sökte en ledig pastoratstjänst i Revsund. Det kan alltså ha funnits all anledning för honom att – om inte annat – accentuera och framhäva det faktum (?) att samerna flyttat sig långt upp till fjälls under en tid man annars inte gjorde så. En fråga väcka också kring pesten: Kan det ha föregått nya pestutbrott – kanske efter massakern på Carlsö/Karlön/Hailuoto den 21 september 1714, när 800 människor miste livet i en av de värsta mördar-, raseri- och massakerutbrotten i mänsklighetens (skrivna) historia dittills; avgjort så i Norden?


Illustration: Pestdoktor. Bildkälla: http://fondationscp.wikidot.com/printer–friendly//scp-049-j

Relaterad bild

City Walks along Stockholm footprints of Sámi Pioneer Women, 1389 – 2019 (and ’20)

APRIL: Special walks In Honorem Anna Lindhagen 150 year

All year: Rent me for a short or regular walk! Contact: See below!

JUNE (possibly late May): First summer-round of Summer City Walks.

Embedded link (plain one below): https://sverigesradio.se/embed/publication/7302084

FOOTAGE AND REPORTAGE: Johanna Tjäder, Sameradion/SVT Sápmi/Oddasat.


LINK: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=7302084

More on the walks later on.

CONTACT: Book by e-mail saepmietalks@gmail.com

WELCOME!

Peter Ericson
Guide, Historian

B o t h n i a n Sámis in 650 AD! (Theme Pre-historic Finland’s Sámi society: subsistence, interactions and traces from ancient times) Recent knowledge in short.

During the Iron Age starting from at least Migration Age we can state Sámi presence along the Bothnian Sea. So far on the ”right shores”, none on the left. Anyway; the chance to find also on Swedish side seem to grow in a fast pace.

Thus: as we nowadays know Iron age Sámi did populate the pre-Finnish coast; why not also the pre-Swedish ones?

Did You know there are at least four Sámi toponymes close to Turku/Åbo plus a certain dating of Sámi precense in the surrounding area?

If we are following two of present-time’s leading linguist and language Historians including Sámi knowledge, Ante Aikio and Mikko K. Heikkilä, these four toponymes would be of Sámi origin:

– Livonsaari in Nådendal’s archipelago
– Muskmäki in parish Pemar.
– Piksmäki in parish  Lundo
– Piiksvuori in parish Masko (North of Turku/Åbo)

Lots of other Sámi toponymic representation are documented all around.
We do aim at follow up some of these. Aikio 2016: https://www.semanticscholar.org/paper/An-essay-on-Saami-ethnolinguistic-prehistory-Aikio/b46336b79d534d9de95a1d0c884ff0e285a170f8

And these four places above are kind of crowned with a Sáami dating of approx. mid 600s AD in Uusikaupunki/Nystad. That is totally compatible to Leväluhta´s dating, a loose late 550-780, circa. This is said to be on the mainland inside Kukainen in the archipelago North of Uusikaupunki. Somewhere in-between Haimio and Vohdensaari!
Source here: Heikkilä 2014. Link to this dissertation: https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/135714/bidragti.pdf

This is, as far as we do now, indeed the Southernmost and oldest coastal Sámi dating we know of.


Picture: TUULENHAUKI Oy. Link: http://www.tuulenhauki.fi/en/services/activities/

During the iron age from at least Migration Age we can, really, by now, safely state Sámi presence along the shores of Södersjön, Bothnian Sea that is (as it is called in Ostrobothnia). And as Sámi populate the Finnish coast; why not also the Swedish?

Peter Ericson
Nov 23, 2019

ETNISK RENSNING 1720: bevis i Swea Rikes Ecclesiastique Wärk, i Alphabetisk Ordning Sammandragit, Utur Lag och Förordningar, Privilegier och Resolutioner, samt Andra handlingar, af Sven Wilskman (Skara, 1760).

da capo

SouthSaamiHistory

(Ramlade över ett dokument.) – Samerna ska till lappmarken föras!

Hela södra Norrland, Dalarna, Bergslagen och Mälardalen rensas från samer.

VERKET: ”Swea Rikes Ecclesiastique Wärk, i Alphabetisk Ordning Sammandragit, Utur Lag och Förordningar, Privilegier och Resolutioner, samt Andra handlingar, af Sven Wilskman.” (Skara, tryckt uti Kongl. Privileg. Boktryckeriet, 1760)
Wilskman var västgötsk präst och skriftställare, samlade dessa lagar.

I denna förordningssamling åberopas 1720 års första fördrivningsplakat från den nyinsatte Kung Fredrik I. Ett skammens dokument, utan tvekan, hela akten.

Samerna jämförs här med comedianter och gycklare; lättingar; judar; ”zigenuer”; ”Tartare”; savojarer och alla lösa kategorier man kunde finna på.  Vad gäller romerna och resande, lutar man sig på 1660 års plakat, som i princip förordar dråp, och i bästa fall fördrivning ur rikets gränser. I de flesta fall med alla sådana, här ihopbakade folk och kategorier, förlitar man sig från myndigheternas sida på allmogen, som man vill se som…

View original post 249 fler ord

Internationella rapporter av och med Peter Ericson. Ni kan också boka forskning (köa)!

Medverkan och totalansvar vid internationella rapporter
Redigerad version 20 nov 2019

FN (the UN)

Preparatory Report from the Sami Parliament in Sweden/

Sámediggi/Sámedigge/Saemiedigkie/Sametinget
for the United Nations Special Rapporteur on the Rights of Indigenous Peoples, Ms.
Victoria Tauli-Corpuz,
prior to her 2015 August visit to Sápmi and Sweden
The_United_Nations_Secretariat_Building
Photo: Steve Cadman. CC.Förstudier inför svensk-norska renbeteskonventionsförhandlingarnaFörfattare: Peter Ericson
STUDIE OM JIJNJEVAERIES SEDVANA I HARTKJÖLEN- Hotagens och fordom Hammerdals lappmarks samers nyttjande av Hartkjölen.
Författare: Peter Ericson
VOERNESE SOMMARBETE I NORGE – OM ALDERS TID BRUK UR SEKLERS DJUP
– En studie i gränslös sedvana

https://docplayer.se/36355115-Voernese-sommarbete-i-norge-om-alders-tid-bruk-ur-seklers-djup-en-studie-i-granslos-sedvana.html

Den första ligger på Sametingets sida, samt FN:s.
De bägge senare finns på Regeringen.se

Vill ni ha forskning utförd?
KÖA bland vinterns uppdrag!

Epost: Saepmietalks@gmail.com


Peter Ericson

Bildresultat för peter ericson historiker
Foto: Jörgen Heikki. Sameradion/SVT Sápmi. 2015.

Uppdaterat: VINTERNS WEBBINARIER! Boka, bli kloka! Kvinnohistoria, kolonialism-analyser, prima material för sanningskommissioner…


Obs idag 26 november sista anmälningsdag för dessa:
 
Pånytt-uppdaterade titlar 20191125
 
– . Torsdag 12 dec, ENG 10 AM C.E.T
”Exoduses, Expulsions, Ethnic Cleansings in Sápmi 800-2000 AD” (1h 45 min with paus)
– Tisdag 18 dec kl 13 svensk tid. ”Fördrivningar och kolonisation i Sápmi från 700-talet till 1935.” 1:45 med paus.
(inte samma med likt det engelska!)
 
Lämpligt för universitet och högskolor, ev gymnasium (spec hum/sam). Intressantast för Finland och Sverige.
 
 
ANMÄLAN senast Ti 26 nov, IDAG
 
Kan också specialbeställas (t ex angränsande datum elelr tider!) till just Er nivå/Era nivåer.

– NYTT. Samiska föregångskvinnor i tre delar

Inledande streamad föreläsning  – första delen flyttad till 10 feb.
Måndag kväll 10 feb samt 5 och 7 mars 2020
Samernas organisationshistoria i hela Norden måndag 10 feb 2020. 
Samiska kvinnors nätverkande med Lindhagens och andra inflytelserika samtida samt kontakter med hoven.
Ons 4 och lö 7 mars 2020.
ANMÄLAN: Senast to 5 dec (helst omgående!).

Kurser/klasser: – Kontakta oss för offert.

 

—– —– —– —– —–

FYRA webbinarieserier/-teman i vinter/vårvinter/vår.
Minst 7 st deltagare krävs på de flesta – så sätt igång och anmäl Dig nu!
1. To 14 nov. Fördrivningar, etniska rensningar, definitioner på kolonialism. Gäller hela Sápmi. Populärt hållet. Inga speciella förkunskaper krävs. Från klass 9..
ANMÄLAN: Snarast! Förhandsbetalning. Hör av Er för offert! Tid meddelas senare. Del 2: VAD ÄR KOLONIALISM? Definitioner; exemplen Norge/Sverige/Finland/Ryssland och samerna. Historia och nutid.
Föreläsning via webb i januari. Del 3 tillkännages senare. P Ericson.
2. Fre 15 nov. NYINSATT streamad webbföreläsning!
”Samerna i södra och mellersta Sverige – en lång, komplex och intressant historia!” Peter Ericson. Fredag 15 nov kl. 10.00 – 11.30 svensk tid.
Här räcker det med fem deltagare men i nuläget finns bara två st.
3. Torsdag 12 dec, Ons 18 dec Om problem i Sápmis historieskrivning 900-1900 AD.
ENG 12 dec, SVE 18 dec. Uppföljning i vår.
Lämpligt för universitet och högskolor, ev gymnasium (spec hum/sam). Intressantast för Finland och Sverige.
ANMÄLAN senast Ti 26 nov, gärna ”nu”.
4. NYTT. Samiska föregångskvinnor i tre delar
Inledande streamad föreläsning  – första delen flyttad till 10 feb.
Måndag kväll 10 feb samt 5 och 7 mars 2020
Samernas organisationshistoria i hela Norden måndag 10 feb 2020. 
Samiska kvinnors nätverkande med Lindhagens och andra inflytelserika samtida samt kontakter med hoven.
Ons 4 och lö 7 mars 2020.
ANMÄLAN: Senast to 5 dec (helst omgående!).
Kurser/klasser: – Kontakta oss för offert.
O b s e r v e r a : Förhandsanmälan gäller på samtliga, liksom förhandsbetalning. minst 7 st deltare per titel för att den skall bli av. Det är ok att avvakta med betalning; men Ni som är det minsta intresserade – anmäl Er snarast!
Peter Ericson kursansvarig
Fd studierektor Umeå universitet (dåv. inst för samiska studier)
Bild: Intervju för Hufvudstadsbladet 6 feb 2018.
Foto: Monika E. Pensar.
Bilden kan innehålla: 1 person

Dags nu för Maria Magdalenas torg i Härnösand!

Ett torg till hyllning och ära, minne och hågkomst av Härnösands kanske minst kända världsberömdhet.
Hennes hemvist var till fjälls, skatteskrivningsmässigt men ofta huserade hon på Härnön i sin fjällsamiska renskötselform. Och i intressanta, avgörande möten på 1860-talet.

I brännpunkten mellan forna Sundsvalls-Banken och Domkyrkan.

Där Västra Kyrkogatan möter Skeppsbron.

En paradplats, idag i skymundan.

Där anläggs enligt vårt förslag

MARIA MAGDALENAS TORG

till minne och hågkomst av den kvinna som etablerade praktiskt taget
samtliga skolor i Svenska Lappland och Sápmi.

Maria Magdalena Matsdotter (1835-1873),
vars familj ofta hade sitt vinterbete vid Grönsvik på Härnön.
Betet på midvintern började och slutade vid Stenhammaren, dvs vid Vårdkasbergets fot.
Samlades inför återfärden (vanligast) i april gjorde man nedanför bryggeriet.

Maria hade också möte med Västerbottens landshövding E.V Almquist (1817-1872) såvitt vi förstått på Västernorrlands länsstyrelse, och hon kom således därigenom att också bli grundare av Odlingsgränsen, för att bromsa nybyggarnas på 1860-talets ofta våldsamma framfart med eld och våld.

MMM7

Maria Magdalena tog sina skidor och for till Stockholm vårvintern 1864.
Det ser sedan ut att ha blivit två besök till; av vilka vi vet mest om det som skedde via ångbåt höstvintern 1866. Till rampljus och makthavare framhjälpt av en annan världsberömdhet, Fredrik Bremer; och tillika varmt stödd av häradshövding Schönmeyrs svägerska och av kungaparet och prinsessan Eugenia kom resultatet av Maria Magdalenas strävanden att realiseras: åtta skolor i Lappland och sederma även i Jämtlands län! Skolorna skulle vara för såväl nybyggares som för samers barn. Kraftiga pengainsamlingar strömmade in via Femöresföreningen och skolorna började praktiskt taget etableras direkt vid hennes hemkomst.

Maria föddes 21 mars 1835, dvs kommande vårsolstånd för 185 år sedan.
Det vore väl ypperligt att fatta beslutet om torget i samband med detta!

Platsen eller torget bör prydas av en staty.
Sedermera bör Maria Magdalena även få en gata, men det och statyn skriver vi om en annan gång!

Peter Ericson 20 nov 2019