Folk och språk. Hur blev proto-tavaster ursamer och ursuomer? Om språk som föds och dör. Samt: var är Sápmis mitt? Del 1. Tavastland, pesiö- ”helig” och lånord

Hur blev prototavaster ursamer och ursuomer? Och om språk som föds och dör. Samt: var är Sápmis mitt?

Tavastland är idag – åtminstone för många – en ganska anonym del av Finland.

Men inom detta ganska begränsade område växte såväl tidigt finsk/finländsk/suomisk etnicitet fram inom loppet av något århundrade; låt oss säga ett sekel bakom och ett framför 400 AD. Samtidigt får vi förhistoriskt-arkeologiskt betrakta det som en tummel- och samlingsplats för idel urfolk från Eurasien. År 535-536 AD (ca eller exakt) har vi- mitt i brinnande folkvandringstid och i en av de mer krisartade perioderna i mänskligheten historia – klimatavvikelsen – har vi sannolikt två samiska offer i Leväluhta. Sannolikt följer härefter en fortsatt mycket turbulent tid, som följs av en stillsam återgång till en lugn och stabil odlargärning begången av ett folk, vilka också just får eller fått sin etnogenès (dvs deras etnicitet föddes) – nämligen kvänerna, kyroborna eller  österbottningarna. I nordost finner vi bjarmerna; senare kallade syrjänerna och idag komerna. Så småningom noteras pomorena; och långt tidigare har de arkeologiska kulturerna Suomosjärvi och Säräisniemi noterats. Och samtidigt som vi säger detta, bör vi nämna att samerna har en bakgrund som sträcker sig långt i öster, vida in i Archangelsk oblast. Vid pass 615 AD har vi, utifrån Heikkilä (2014) en samisk enklav på fastlandet innanför skärgården strax norr om Nystad (fi. Uusikaupunki) i sydvästra Finland. Hade vi samer i det som skulle bli Sverige? Levde måhända proto-samer i Småland, när detta område utsattes för korståg under 1100-talet (juni-aug 1123 av det mesta att döma, korståget kallades Kalmare Ledung och leddes från Norge av Danmark och Norghes kung Sigurd Jorsafalafarare. Jorsala betyder Jerusalem)? Under alla omständigheter levde där finnaz, som i hög grad kan betraktas såsom en substratbefolkning relativt det vi idag kallas samer. Dvs en grupp som helt eller delvis uppgår i den andra befolkningen.

Antal ord som är gemensamma mellan ursamiska och de större samiska varieteterna och finska: ca 800 st. Mellan samiska och övriga finsk-ugriska språk: ca 150, mellan finska och övriga finsk-ugriska ca 200, fler med östersjöfinska, färre med övriga i öster. Mellan nentsiska och andra remota uraliska språk och samiska: ca 30-40. Fler och mer detaljerade siffror i kommande bloggposter.

På senare tid har undertecknad (tack vare min kärbo Monika E Pensar) blivit varse att pyhä-namnet som är så frekvent – ofta som en förled – i finländsk toponymiflora, att det ofta ska vara ett ord som har tagit över ett proto- eller insjöfinlandssamiskt pesiö (jfr boassjoe) eller pesi-; dvs ordet för ”helig”.

Nästa gång: om tjuderna. Vi tror det blir tre delar, men inte helt säkert – kan blir fler, kan bli färre. Men minst två.

BILD: Författaren vid Pyhävuori intill Lappajärvi under den gångna sommaren.
Här sägs samer haft läget och skatteuppbörd ha skett av någonslags tributkrävare,
i en tid före birkarna.
Foto: Monika E. Pensar.

Bilden kan innehålla: en eller flera personer, träd, utomhus, natur och vatten

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s