Sjösamer och södra kusten i fokus i t r e nya projekt!

Tre projekt om samernas

historia på södra kusten i

Saepmie


T r e 
forskningsprojekt om samerna utmed X- och Y-länskusten presenteras här, kort och koncist. Likaledes handlar det om samernas historia på kusten inklusive vinterbete.

 
Fokus är sjö- och kustsamerna, men även vinterbetet som bedrivits av fjällsamerna kommer att ägnas stor uppmärksamhet.
 
Målgrupper och tänka medaktörer eller samarbetsparter/sponsorer är alltifrån samebyar och sameföreningar över hembygds- och lokala intresseföreningar till museer och statliga eller nationella samiska organisationer

DE OLIKA PROJEKTEN (Samtliga är arbetsnamn – fullständiga namn kommer under de kommande veckorna!)

(1) Samerna utmed Västernorrlands kust
Projekt som via NBV söker medel ur Region Västernorrland för att samla uppgifter om samerna i olika trakter och kommuner i länet. Föreläsningar, studiecirklar och tillfälle för samebyar och sameföreningar att presentera sin verksamhet.

(2)  Forskningsprojekt Norrhälsingekustens och Dellenbygdens samer
Projekt som sammanställer och grundforskar i arkiven och i någon mån via arkeologisk inventering skapar ny kunskap om detta eftersatta geografiska och tematiska område.
Finansiering ännu oklar. En serie småskrifter kommer blanda annat att bli resultatet.
Liksom projektet nedan skulle det kunna utvidgas, t ex internationellt.

(3) ”Vinterbetesprojektet”
Projekt som baseras på samarbete mellan firman Saepmie forskning (SFFU) och samebyarna i aktuella områden. Vinterbete bedrivet av fjällsamebyarna är i fokus i första omgången; men det kan utvidgas tematiskt och geografiskt. Delfinansiering av samebyarna; medan ytterligare medel ansökes om.

Kontaktperson i samtliga projekt är Peter Ericson (kontaktuppgifter nedan!)

Dessutom pågår andra projekt som vi ej redogör för här.

Karasjogas

 
Peter Ericson 20 maj 2018
 
Bildtext: ”Karasjok sett med Barthélemy Lauvergnes ögon i samband med expeditionsdeltagarnas färd från norska kusten till Karesuando 1839.”

Efter Pekka Sammalahtis kompletterande uppgifter: Den här bilden från 1839 är från karasjokbornas sommarplats Assebákti, ett par mil ovanför kyrkobyn.

KONTAKT: Peter Ericson
Tfn 0729070058, +46729070058
EPOST saepmieforskning@gmail.com

Annonser

Till alla samebyar. Välkomna in i kretsen av sponsorer av Dokumentionsprojektet 2018-19!

Parallellt söks medel för anknytande forskningsprojekt.
En inneliggande ansökan kopplat till förvaltningskommun och -region finns också.
Jämtlands läns samebyar avses i förstone; men kretsen torde vidgas.

Lägg 2 000, 5 000 eller 10 000 kr och få en dokumentationskurs
till samebyn och gemensam copyright till slutrapporten (dessutom rabatt på föreläsningar och ett antal prenumerationer på Saepmie Times vid de högre insatserna).
Lägger ni 20 000, ingår också fyra föreläsningar, varav 1-3 på skolor i någon av de kommuner där ni är verksamma). Fler detaljer kommer.

Hör gärna av Er!

PE tfn 0729070058
Epost saepmieforskning@gmail.com
Boka guidning, stadsvandring i samernas Stockholmiana i stockholm: saepmietimes@gmail.com
Boka guidning i Höga kusten med omnejd eller Medelpad med samisk prägel rentahistorian@gmailcom

Vid beställning av föreläsningar: Heidi Jonsson NBV 0767-238654

Peter Ericson
15-16 års vana av sedvanemål

JÅ no 4
Jonas Åhrén, fotograferad i samband med kustvinterbete.

”Om detta måste vi prata…. ” – Sockenlappar / sydliga / sjösamer – multipla stigmata

”Vi måste prata om dessa multipla stigmata”
(stigma  = brännmärkning. Stigmata = pluralis)

B a k g r u n d 
1646, 1648, 1652; 1673; 1720-30; 1748 etc – fördrivningar på fördrivningar.
Tvång att bli så kallad sockenlapp, som ett villkor att få stanna i sin hemtrakt.

1746-1768 (eventuellt längre) – förbud att jaga vintertid för sockenlappar

1790 – tvångsbofasthet; vilket drev bort över hälften av kustlänens samiska befolkning, och långsiktigt utrotade den resterande delen.

Parallellt med fördrivningarna, en stenhård religiös repression.
Aggressiv mission, beslagtagande och uppbrännande av trummor.

Som om inte detta vore nog, kommer nya stigmata in av och an under 1800-talet med nedåtande attityder emot sockenlappar – något som tilltar alltmer inpå 1900-talet.
Förnyad energi får dessa nedlåtenhetskampanjer 1906 via Vitalis Karnells ”Lapp skall lapp vara” (som är det korrekta citatet)-uttalande i den tidskrift Dagny (Fredrika Bremer-förbundets) som ännu 1904-05 stöttade Elsa Laula, men i numret med Karnell 1906 plötsligt synes ha tvärvänt ifråga om samernas frigörelse och sådana frågor.

Som ”grädde på moset” kommer skallmätningarna och rasbiologin.

Alla samer stigmatiseras, men skogssamerna ännu mer än fjällsamerna; och sockenlapparna värst av alla.

Nästa gång vill jag prata om det nya, växande så kallade gröna hatet emot samerna.

Peter Ericson
17 maj 2018

nma.0052720
Notera bara Nordiska museets bildtext här: ”Skallmätning. Professor Gustaf Retzius och samen Fjällstedt från Härjedalen, troligen 1905. Foto Centrum för vetenskapshistoria, Kungl. Vetenskapsakademien.” (PE framhävning)
Bild via https://www.nordiskamuseet.se/utstallningar/sapmi

Ur Resan genom Härjedalen och Hälsingland 1799, Schmidt & co (Lööv 1992): Del 2. Gröndalen 30 juni.

Gröndalen 30 juni 1799

När vi kom tillbaka till kåtorna var husmodern just sysselsatt med att sila mjölken och göra ost. För silningen använde hon sig av en djup tråskål i vars botten det fannns ett fingerstort hål. Hålet och bottnen var täcktr med en handfull smala strimlor av vit njörknäver. Däröver låg det i tillägg en näve fint gräs så att ingen smuts kunde följa med mjölken genom hålet och ner i kopparkitteln som var placeras nedanför. —

Osten håller sig, när den är väl torkad, mycket länge och blir desto fetare och mer välsmakande ju äldre den blir. om man så äter utan vidare tiilberedning, så smakar den ungefär som fårost. Om man däremot skär den i tunna skivor och värmer den litet, utan någon annan tillsats än smör, är den, beströdd med socker, en sann läckerhet.
Samen som för det mesta förvarar den till vintern, gör sig naturligtvis inte den mödan.
Han hugger då, när den är frusen, sönder den och delar ut styckena bland sitt folk. —

Även tungorna, vilka rökta kommer till Stockholm, smakar bra och består nästan uteslutande av fett. —

Tidigare strövade mittådalssamerna på sina årliga vandringar lägre österut mellan Härjedalen och Jämtland. —

129 år efter Schmidts möte med Ruvhtens samer, poserar i Gröndalen familjen Middagsfjäll för en för  oss obekant fotograf, dvs år 1928. Via GOSA (Gård- och säterarkivet) Info (länk nedan).

Hos familjen Middagsfjäll db_Fn_035-02_Grondalen_o_Middagsfjalls_19281
http://www.gosa.info/bild/hamra-fjallnas/html/hamra_fjallnas_23.html

Ur Resan genom Härjedalen och Hälsingland 1799, Schmidt & co (Lööv 1992): Del 1. J ä r v s ö 24 juni

Järvsö 24 juni 1799

Dagen därpå var det den 24. juni, midsommardagen. Det är den största högtidsdagen i Sverige. Särskilt bonden gläder sig var dag åt den, så snart han den första maj har firat sommarens ankomst.  —

På en hög ö i älven ligger här den stora kyrkan och kyrkoherdebostället. En bro förde oss över till ön. Där spände skjutsbonden ifrån och lämnade oss stående i regnet. Men vi steg in under det framskjutande taket på en liten folktom stuga, och nör regnet hade slutat lät jag mig sättas över älven i en liten båt för att på den andra sidan skaffa oss en häst. Här träffade vi för första gången på en gästgivare som inte litade på oss. Han ville inte hämta någon höst förrän jag hade visat fram vårt pass. När han hade läst det, sade han, att vi inte kunde resa vidare förrän gudstjänsten var över. I annat fall skulle han bli straffad. Om detta var sant, vet jag inte, men det förefaller mig märkligt, att man uppehåller resande på en plats där man under bar himmel måste invänta att predikanten säger AMEN! —

Färjan var en vackert (sic) syn när den med så många människor som den kunde ta, gled bort över det lugna vattnet och ständigt kom tillbaka, för at hämta en ny last. —

Männen som bar svarta rockar av fint kläde och vanligt snitt, hade ett tilltalande utseende. men aldrig någonstans har jag sett en sådan mängd fula kvinnoansikten.
Det var svårt för mig att få syn på ett enda som var drägligt. De fåtaliga samer som befann sig bland dem var i mina ögon fördelaktigare.

SCHMIDT

Bill Gates på Lappmoberget. Attmar, Medelpad – lite personligt, om hur det (kanske) började?

 

”Det bodde gubbar i ännu mindre torp i skogen och livet var som i en Slas-roman”

1. Alltid har jag fascinerats av kartor; la nog tidigt märke till något av de sex lapp-namnen på bergen i Attmar.

2. Som barn hölls jag ofta om sommarloven i ett skogstorp tillhörande min bästa kompis familj; torp med mycket hög trivselfaktor i Stormyra, Attmar sn. Vi brukade fiska och gå i skogen.. Samt leka, friidrotta, boxas. På kvällarna läste vi Allers’ roliga historier och spelade kort. Vi hoppade även i hö och lyssnade på Parnevik-och Povel Ramel-skivor.
Det här var på 1970-talet: folk hade enkla nöjen då. När vi blev riktigt avancerade, testade vi att övernatta en vecka ute i Bysjön: då spelade vi munspel och Nazareth på kvällarna. Kan ha varit då idéerna  om att cykla genom Hälsingland och Danmark föddes.
Det bodde gubbar i ännu mindre torp i skogen och livet var som i en Slas-roman.

3. År 2002 – vill jag minnas – vallade jag min gamle vän Bosse upp på en av dessa berg, Lappkullberget. Jag undrar om inte det blev något foto i Samefolket i någon av mina artiklar i numren 9-19/2002 eller 2-3/2003. Lånade nog mina fd frus kamera; kan ha blivit något riktigt bra foto.

4. Samma år åkte jag runt i krokarna med Sundsvalls Museums fotograf och plåtade huvudsakligen immateriella kulturmiljöer. Jag häll ett välbesökt föredrag på Kulturmagasinet; men bilderna fick jag inte ens låna senast jag frågade!

5. Det är oerhört intressant områden där många flyttningsleder korsas.

6. Vid sjön Marmens östra utlöpare i Ljungan ligger, på norra stranden, byn Vivsta..Där brukade samerna bo över vid vinterbete: längre bort i Tunas norra kärnbygd, i Allsta och Tunbyn brukade också samer bo över. Därifrån är det sedan nära till andra vinterlägerplatser, Sörnacksta och Klissberget samt Södra stadsberget. Häromkring måste härjedalen – och jämtlandssamer ha mötts.
Karin Strömberg beskrev en hel del av detta i ”Samerna vid medelpadskusten”, sin uppsats för Phebe Fjellström 1984. Ska lägga in en länk på den.

7. Trakten i övrigt intressant med fornborgar i Skedvik; Tuna; Nedansjö – en magnifik runsten vid Attmars kyrka och en massa samisk historia i södra och västra delarna av Attmar. Bill Gates har varit där!  En bänkpressvärldsmästare har bott där i många år.
Bruken är spännande men inte så mycket kvar av dom.

8. Jag har ett gammalt pimpelställe på Marmen, men det avslöjar jag icke.

 

När och var tog Elsa Laula sin realexamen? Var bodde Maria M. Matsdotter i Stockholm 1866 – hur såg hon ut? H U R PRENUMERERAR JAG… ? 90 sidor som räcker LÄNGE!

All nödvändig prenumerationsinfo här! 🙂

SouthSaamiHistory

 ….på Saepmie Times – detta förska nummer bågnar och dignar av pinfärsk forskning samt bemärkta samiska kvinnor och skön, historienördig samisk Stockholmiana! Var och när tog Elsa Laula sin realexamen?

Kontonr Swedbank 2240045340, clearing 84202 (Peter Ericson)
PayPal: johanolovericson@gmail.com
 
 240 SEK helår fyra nummer SWISH 0724243922 Johan Ericson

75 SEK lösnummer no 2/2017

 

90 välmatade sidor inklusive bilagan om sockenlappssläkter!

 
FRÅN NORGE: 225 NOK helår, 280 NOK fem nr inklusive förra.
Endast senaste numret 70 NOK.

Från Finland: 23 € helår, 29 € fem nummer. Senaste nummer 7 €.Gör så här från utlandet:

IBAN/BIC: SE2380000842022240045340
BIC: SWEDESS
 

View original post

Njurundasamerna 1650-1950 (och före, och efter?) – en artikelserie. Del 1. Många samer och bra renbete.

Signifikant för samernas historia i Njurunda:

– Samtliga kända kustbaserade och -nyttjande näringar finns väl representerade i socken.

– Materialet antyder en rik lokal renskötsel med många om ej alltid så stora renhjordar

– Antalet kända sockenlappar är rekordmånga – oavsett vilken socken vi jämför med – oavsett län. En bit över tjugo kända män och därmed hörande familjer är noterade. Många är sjösamer; ofta har socknen haft två sockenlappar samtidigt. flera av de tidiga sockenlappar ser ut att ha renlegoarbetare anställda för sina renhjordar.

Renbetet i socknen torde ha varit rikligt (tidtals möjligen också som t ex i Järvsö) – och det torde förr ha funnit gott om obebodda och outnyttjade sammanhängande landområden, inte minst på öarna.

– Antalet ungefärligen kända visteplatser är ojämförligt rekordmånga för trakterna

Ämnet fascinerar, och vi kommer i en bloggserie tillika (delvis annorlunda) artikel  i Saepmie Times att titta närmare på detta intressanta men till stor del ännu obanade studiefält.

Peter Ericson 5 maj 2018

Calwagen 1769
Karta. Detalj ur Calwagen 1769. Riksarkivet.

… Samiskt urfolk i Mottiland, Attmar, Årskogen, Bergsjö och runt Norrdellen?

1. Invånarna i Norrbo, Bjuråker och Gnarp (eventuellt även i andra dellensocknar – eller dellennära socknar – som Forsa och Hög) har flyttsamer som inhyses 250 år före alla andra  i kustlandet….  och socknen känner ett ansvar för samerna i trakten och låter gamlingar gå rotegång som en del andra inhemska åldringar. Allt detta är fullständigt unikt!
Dessutom har Bergsjö dels en mycket djupt inarbetat sametradition, dels hade man bland jämtlandssamerna gjort sig kända långt in i 1900-talet för att vara generösa med samer som hamnat på obestånd. Det gäller allrafrämst invånarna i byn Vade.

2. Swab & Robsahm beskriver hur ingen av samerna vid Middagsberget – som ingpr i Bjuråkers sockenlapps sijte – någonsin varit i den ”egentliga lappmarken”; liksom de icke
an göra sig förstådda på sin samiska med de andra samerna, de som kommer uppöverifrån.

3. Richard Gothe skriver 1945 att samerna kom före svedjefinnarna till Medelpads södra finnmark. Då handlar det om Torp, Ramsjö, Borgsjö och Stöde. Den första ort som nämns där samer vistas i västra medelpad är veterligen Ensillre år 1705.

4. Några odiskutabla nav, hjärtan och samlingsplatser för kustskogssamerna ligger i angivna socknar samt i Jättendal, Hudiksvall och Njurunda.

5. Ett viste är dokumenterat i slutet av 1700-talet i gränsskogen kring Årskogen.

MER I SAEPMIE TIMES no 2/2018, som utkommer i juni!

Lappkyrkan Bergsjö
Foto föreställande Lappkyrkan i Bergsjö socken.
Från nordanstig.se, turismsidan.