Ville bara påminna om….

…. att nedanstående rabatter och alla andra rabatter upphör snart.

TISDAG nu 31 maj är allra sista chansen utnyttja dessa och andra rabatter.

Gäller

FORSKNING
FÖRELÄSNING
KURSPAKET
GUIDNING

och alla andra tjänster vi erbjuder

http://www.tvmalung-salen.se/artiklar.php?id=257

MALÖNG

Bra-Kund-eller STAMMIS-Rabatt:

Gamla, nya och blivande kunder som bokar paket, föreläsning eller forskning för minst 3 000 SEK, får 160 SEK rabatt på alla timmar i ett år!!!, 25% på paketet eller föreläsningen och dessutom 100 SEK/h rabatt och 25%!!!alla kommande arrangemang/forskning under ett år fram, räknat från bokningsdagen.

Medelpads och Hälsinglands sjösamer och kustskogssamer ca 1690-1730, kort exposé över rörelsemönstret (edit maj 2017)

åh skog

Kustskogssamerna i Hälsingland-Medelpad
Endast socknar; version med orter och datum tillkommer
Hälsingesocknar om inget annat anges. Återkommer i ämnet!!

Anders Påhlssongruppen
Järvsö (d.ä)1707
Njurunda 1713
Jättendal 1714
Ljusdal 1721
Bjuråker 1728
Senare:
Bjuråker-Delsbo 1732
Torp (Med)1733
Järvsö-Rogsta 1739
Ljusdal 1740
Bergsjö-Jättendal 1747
Bjuråker 1755
Jättendal 1759 (d.ä, 105 år)

Jacob Danielsson-gruppen (sjösamer)
Gnarp 1692
Enånger 1695
Tynderö (Med)1700, 1703
Järvsö 1717
Norrbo 1718
Selånger (Med)1726

Mårten Hindrichsson-gruppen
Gnarp 1700 * ska dubbelkollas
Hälsing-Tuna 1715
Bjuråker 1717
Segersta 1721
Bjuråker 1728

Jon Claesson-gruppen
Jättendal 1714
Attmar (Med.) 1714
Gnarp 1719

Återkommer med Claes Månsson-gruppen; liksom Olof Thomasson, Olof Jonsson, Thomas Pålson.
Tesen om flyttningar til södra Härjedalen är ännu obekräftad på det individuella planet.
Överlag kan man säga att det flyttas till inlandet om vintern, kusten sommarhalvåret.
Marknadsdatumen i västra Hälsingland tycks styra en hel del av vinterflyttningarna dit.

Varför bara mansnamn: Kvinnornas, mammornas namn vid födslar anges oftast inte vid denna tid!

Bild från Stormörtsjökullen, Torps socken, Medelpad.
Länk: http://www.camping.de/sv/steder/europa/sverige/vaesternorrland/erikslund/traeportens_camping_i_borgsjoe.html

”vthi någen motte förhindre wår stormechtigste konungz befalningzmän till att opbäre skatten vthaf Laperne ifrå Österbothnen” (1595)

Här ges vi en rätt intressant fryst och grov men klar bild av samisk utbredning 1595. –
Ur Fredsfördraget mellan Sverige och Ryssland i Teusina/Täyssinä/Тявзино 18 maj 2017 (näraliggande fortifikations-orten Ivangorod utgör än idag gränsen mellan Estland och Ryssland):

[Notera också denna senare formulering – passagens sista del : ] : ”storfurstes, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Rysslandh zamoderzetz, zaarske höghetz befalningzmän till at optage skatten vthaf the Lapper, som lyde vnder det Duinske, Kexholmske landh och Kols slott. NB: Duinske är runt Onega i ryska Karelen; Kexholm vid Ladoga, en bit norr om Viborg och Kol har jag ej lokaliserat, men torde vara på Kola. / PE

”Theslikest skole och icke heller den store herrens, zaar och storfurste, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Ryssland zamoderzetz, zaarske högheetz befalningzmän heller andre hans vndersåter vthi någen motte förhindre wår stormechtigste konungz befalningzmän till att opbäre skatten vthaf Laperne ifrå Österbothnen alt in till Warånger, hwilke tilförende och vthaf ålder vnder Swerigis riike lydt haffwe och deres skatt Swerigis konungh gifwit, och till thess att gränzerne vthaf bägge parterne äre medh sanning opsöckte och lagde, skall innen den tiiden af ingendere parten någen skatt optagen bliffwe vthaf the Lappar, der som trätten kommer vthaf. Sammaledes skole och the Swenske befalningzmänn vthi ingen motte hindre store herrens, zaar och storfurstes, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Rysslandh zamoderzetz, zaarske höghetz befalningzmän till at optage skatten vthaf the Lapper, som lyde vnder det Duinske, Kexholmske landh och Kols slott.”

Ur

Fridz fördragh emellan Swerige och Rydzlandh

oprättat then 18. Maij åhr 1595 widh Narfwe Åå opå then Iwangorodz side wid Teusina.Original på pergament i ryska Utrikesministeriets arkiv i Moskva.

Via

http://www.histdoc.net/historia/se/teusina.html

TÄYSSINÄ
Mercators samtida karta (1595)

Dragkamp om samerna i de nordiska krigen? JOHAN GRAAN Del 1 . (lappmarksplakatet i äldre 1900-tals text) En samisk landshövding

Del 1. En samisk landshövding, Johan Graan (1615-1679)
”Alltså ähre Lapperne widh Krigztijdher emillan Swärige och

Dannemarck mycjcet nödige till Landzens defensión”

Givetvis må källkritik iakttagas; men bör besinna vad Johan Graan var ute efter.
Denne samiskättade landshövding står här i begrepp att lansera sin parallellteori; dvs att jordbruket och renskötseln ska kunna samsas.
Gissa vilken näring som skulle få flytta på sig om det knep?

 

Vi fortsätter att låta de gamla bearbetade källorna samt urkunderna tala:

”En landshövding i sin prydno” §ätter Johan Nordlander som överskrift,
när han förtecknar landshövdingens i Västerbotten Johan Graans levnad.

Johan Graans fader, Gerhardus Jonae var från Grans lappby i Ume
lappmark,uppfostrades i ett prästhem i Piteå och var kyrkoherde i
Skellefteå 1584 – 1624. Med sin hustru, prostdottern Brita Andersdotter
Grubb från Luleå,hade han flera söner, bland dem Johan Graan.
Johan Graan blev student i Uppsala 1626, fil.mag. 1635 och efter
studier utomlands juris utriusqve doktor. Är 1642 blev han assessor i
Svea hovrätt,hedrades år 1645 med adelskap och utnämndes den 4 februari
‘1653 till landshövding i Västerbottens län.
Den 20 april 1667 fick landshövding Johan Graan Kungl. Maj:ts uppdrag att
avhjälpa de missförhållanden som prosten Graan påtalat. Uppdraget vi-
sade sig kräva rätt så omfattande undersökningar. De kyrkliga proble-
men sköt landshövdingen åt sidan tills vidare och ägnade sig åt frågor som rörde Lappmarkens näringsliv. Liksom prosten Graan hyste landshövdingen bekymmer med anledning av lapparnas utflyttningar men av andra skäl än dem prosten anfört. Landshövdingen ville ha ett plakat,som förbjöd lapparna att avvika från lappmarkerna,där de voro oumbärliga för transporterna vid bergverken.
Ett sådant plakat utfärdades också den 9 maj 1671*
Landshövdingen hade insett nyttan av fast bosättning
i Lappmarken. Svenskt folk borde få sätta sig ned i Lappmarken. Till
utrönande av förutsättningarna för en sådan bosättning måste upprät-
tas en jordebok,och landshövdingen äskade medel till en sådan under-
sökning. Den 28 februari beviljade Kungl. Maj:t framställningen. Efter
beslutet sände landshövdingen en expedition till Lappmarken,bestående
av lantmätaren Jonas Giädda,notarien Anders Olofsson Holm samt ”några
andra”,däribland^en malmletare. Enligt den instruktion^som landshöv-
dingen utfärdade för espeditionen,skulle den undersöka även Lappmar-
kens kyrkoorganisation. (Nordlander 1938, Göthe 1929)

J så måtto,att Konungen i Dannemarck,

söchte igenom dhes betiändte i Nårie,at draga dhe Swänske Lapperne —
med theres Rehnar till sigh, såledhes bringa tillhopa ett stort IDahl
som skulle föra om Winteren åthskillige Ammunition öfuer Fiällen och
så widare, Män Krigzfålckedt skulle gå på skijdher och tänchte at lå-
tha giöra hijt in i Landet infall,huileket hadhe kunnat ahngå,så
frampt man in emot Fiällen icííe hadhe godh wacht hållidt,och dhe Når-
ske sådant förnimmandhes blefue tillbacka, och wore een dheel ibland
them, Swänske Lappar som till Nårrie öfuerreest hadhe,Huar om dhen
tijdhen Ed:rs Konungzl: Mayjtz G-lorvvördigst i åminnelsse Herr Fadher
iag allerunderdånigst omständeligen gaf tillkiänna,och bekom befall-
ning Ortterne widh FiällRyggen wähl och med starckare wachter besät-
tia låtha: Alltså ähre Lapperne widh Krigztijdher emillan Swärige och
Dannemarck mycjcet nödige till Landzens defensión enähr dhe ähre trog-
ne och blifua widh dhe Swänske Ortterne,kunna och skadha giöra om dhe
få orsack at fly till Nårris,och kan sådhan theres flycht mychet hin-
dras, enähr alle blifua tillhåldne at boo och wistas uthj theres eegit
Landh thär dhe födde ähre. Dhe Skattelappar huileke stadigdt ähnnu
ähre i Lappemarkerne,skulle och flere BärgzOrtter uptäckia,enähr dhe
förnumme att dhe Lappar som nu reesa om kring i andre provincier kom-
me tillbacka,och om icke annat dhe dhå l.åthe bruka sigh till arbethe

widh Bärgzbruken.

den aldrahögstes milderijke beskiärm till långwarig
Lifzsundheet och lyckosampt Regementhe iag allerunderdånigst troligen
befaller och till min dödzstundh förblifwer
Ed:rs Konungzl: May:tz
allerunderdånigst troghne wndersåte
Torneå den 18 Mart: 1667

Johan Graan

Volym 25:2:d. Landshövding Johan Graan. Lappmarksplakatet 1673.

Del av maskinskrivet manuskript till en planerad andra del av
”Källskrifter rörande kyrka och skola i den svenska lappmarken under
1600-talet”. Samlade och utgivna av Erik Nordberg. (Kungl
Skytteanska samfundets handlingar. 11.) Umeå 1973.
Publicerad september 2011
Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek

Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv

Map_of_old_Skelleftea
Karta över Skellefteå socken. Johan Larsson Tresk 1648. Wikimedia Commons.

Map_of_old_Skelleftea

Dragkamp om samerna i de nordiska krigen? JOHAN GRAAN Del 1 . (lappmarksplakatet i äldre 1900-tals text) En samisk landshövding

Del 1. En samisk landshövding, Johan Graan (1615-1679)
”Alltså ähre Lapperne widh Krigztijdher emillan Swärige och

Dannemarck mycjcet nödige till Landzens defensión”

Givetvis må källkritik iakttagas; men bör besinna vad Johan Graan var ute efter.
Denne samiskättade landshövding står här i begrepp att lansera sin parallellteori; dvs att jordbruket och renskötseln ska kunna samsas.
Gissa vilken näring som skulle få flytta på sig om det knep?

MGdlG
Johan Graan skrev till Rikskansler Magnus Gabriel de la Gardie (bilden) i det arla 1670-talet.

Vi fortsätter att låta de gamla bearbetade källorna samt urkunderna tala:

”En landshövding i sin prydno” §ätter Johan Nordlander som överskrift,
när han förtecknar landshövdingens i Västerbotten Johan Graans levnad.

Johan Graans fader, Gerhardus Jonae var från Grans lappby i Ume
lappmark,uppfostrades i ett prästhem i Piteå och var kyrkoherde i
Skellefteå 1584 – 1624. Med sin hustru, prostdottern Brita Andersdotter
Grubb från Luleå,hade han flera söner, bland dem Johan Graan.
Johan Graan blev student i Uppsala 1626, fil.mag. 1635 och efter
studier utomlands juris utriusqve doktor. Är 1642 blev han assessor i
Svea hovrätt,hedrades år 1645 med adelskap och utnämndes den 4 februari
‘1653 till landshövding i Västerbottens län.
Den 20 april 1667 fick landshövding Johan Graan Kungl. Maj:ts uppdrag att
avhjälpa de missförhållanden som prosten Graan påtalat. Uppdraget vi-
sade sig kräva rätt så omfattande undersökningar. De kyrkliga proble-
men sköt landshövdingen åt sidan tills vidare och ägnade sig åt frågor som rörde Lappmarkens näringsliv. Liksom prosten Graan hyste landshövdingen bekymmer med anledning av lapparnas utflyttningar men av andra skäl än dem prosten anfört. Landshövdingen ville ha ett plakat,som förbjöd lapparna att avvika från lappmarkerna,där de voro oumbärliga för transporterna vid bergverken.
Ett sådant plakat utfärdades också den 9 maj 1671*
Landshövdingen hade insett nyttan av fast bosättning
i Lappmarken. Svenskt folk borde få sätta sig ned i Lappmarken. Till
utrönande av förutsättningarna för en sådan bosättning måste upprät-
tas en jordebok,och landshövdingen äskade medel till en sådan under-
sökning. Den 28 februari beviljade Kungl. Maj:t framställningen. Efter
beslutet sände landshövdingen en expedition till Lappmarken,bestående
av lantmätaren Jonas Giädda,notarien Anders Olofsson Holm samt ”några
andra”,däribland^en malmletare. Enligt den instruktion^som landshöv-
dingen utfärdade för espeditionen,skulle den undersöka även Lappmar-
kens kyrkoorganisation. (Nordlander 1938, Göthe 1929)

J så måtto,att Konungen i Dannemarck,

söchte igenom dhes betiändte i Nårie,at draga dhe Swänske Lapperne —
med theres Rehnar till sigh, såledhes bringa tillhopa ett stort IDahl
som skulle föra om Winteren åthskillige Ammunition öfuer Fiällen och
så widare, Män Krigzfålckedt skulle gå på skijdher och tänchte at lå-
tha giöra hijt in i Landet infall,huileket hadhe kunnat ahngå,så
frampt man in emot Fiällen icííe hadhe godh wacht hållidt,och dhe Når-
ske sådant förnimmandhes blefue tillbacka, och wore een dheel ibland
them, Swänske Lappar som till Nårrie öfuerreest hadhe,Huar om dhen
tijdhen Ed:rs Konungzl: Mayjtz G-lorvvördigst i åminnelsse Herr Fadher
iag allerunderdånigst omständeligen gaf tillkiänna,och bekom befall-
ning Ortterne widh FiällRyggen wähl och med starckare wachter besät-
tia låtha: Alltså ähre Lapperne widh Krigztijdher emillan Swärige och
Dannemarck mycjcet nödige till Landzens defensión enähr dhe ähre trog-
ne och blifua widh dhe Swänske Ortterne,kunna och skadha giöra om dhe
få orsack at fly till Nårris,och kan sådhan theres flycht mychet hin-
dras, enähr alle blifua tillhåldne at boo och wistas uthj theres eegit
Landh thär dhe födde ähre. Dhe Skattelappar huileke stadigdt ähnnu
ähre i Lappemarkerne,skulle och flere BärgzOrtter uptäckia,enähr dhe
förnumme att dhe Lappar som nu reesa om kring i andre provincier kom-
me tillbacka,och om icke annat dhe dhå l.åthe bruka sigh till arbethe

widh Bärgzbruken.

den aldrahögstes milderijke beskiärm till långwarig
Lifzsundheet och lyckosampt Regementhe iag allerunderdånigst troligen
befaller och till min dödzstundh förblifwer
Ed:rs Konungzl: May:tz
allerunderdånigst troghne wndersåte
Torneå den 18 Mart: 1667

Johan Graan

Volym 25:2:d. Landshövding Johan Graan. Lappmarksplakatet 1673.

Del av maskinskrivet manuskript till en planerad andra del av
”Källskrifter rörande kyrka och skola i den svenska lappmarken under
1600-talet”. Samlade och utgivna av Erik Nordberg. (Kungl
Skytteanska samfundets handlingar. 11.) Umeå 1973.
Publicerad september 2011
Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek

Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv

Map_of_old_Skelleftea
Karta över Skellefteå socken. Johan Larsson Tresk 1648. Wikimedia Commons.

”Scheffer: ”På konung Magnus Ladulås’ tid voro lapparna ännu oberoende.” När Birger Magnusson anföll samernas land(?) – runt 1280 ska detta ha timat.

”Emellertid gjorde de ett oförmodat anfall på lapparna, dödade många och underlade sig de övriga ända till norra och södra havet.” – Är det realiteterna bakom flera av sägnerna om tjuder, Stalo och medeltida krig i Lappland som vi här skymtar?

Krigshandling från Sveakonungen Magnus Birgersson, a.k.a Ladulås mot samerna?
Samerna attackerade av Magnus Ladulås’ sveatrupper? (Stecksenius 1731)

Eller: Hur samerna försvann från bottenhavskusterna.

Här handlar det om att snarast möjligt försöka bege sig efter originalkällorna.
Detta är de facto en tredjehandskälla.

Scheffer : ”På konung Magnus Ladulås’ tid voro lapparna ännu oberoende.
Och då han icke själv kunde lägga dem under sitt rike, erbjöd han sig att överlämna äganderätten över dem åt dem, som ville försöka sig på saken och göra dem Sveriges krona underdåniga. Med anledning härav sammanträffade birkarlarna, som bodde i Birkala socken, med lapparna och hade med dem sammankomster och underhandlingar under åtskilliga dagar och hade träffat avtal om sådana i flera dagar. Emellertid gjorde de ett oförmodat anfall på lapparna, dödade många och underlade sig de övriga ända till norra och södra havet. Sedan utverkade de av Konungen en skriftlig handling,genom vilken lapparna, som då ännu bodde på gränsen till Bottnen, tillerkändes dem tillika med alla dem åliggande skatter. Du ser”, säger Scheffer, ”att det tydligt säges, att lapparna på Magnus Ladulås’ tid ännu bodde vid Bottniska viken”.

BATTLE

BILD: Battle of Lewes, 1264.
——-
 
”Om Västerbotten. Gradualavhandling från år 1731 av Israel Stecksenius. Översatt från latinet av rektorn, fil. d:r J. V. Lindgren, med förord av översättaren. Vignetter och facsimile efter originaltrycket”
 
Ur VÄSTERBOTTEN 1929 s 36 (PDF),, s 18 i källan.

NOT Om Magnus Birgersson Ladulås
Ur Biografiskt lexikon för Finland http://www.blf.fi/artikel.php?id=129

Magnus Birgersson, med tillnamnet Ladulås, var kung i Sverige 1275–1290. Han fördrev sin bror Valdemar från tronen och etablerade en relativt stark centralmakt. Under hans regeringstid reglerades både det andliga och världsliga frälset då dessa fick fasta former. Det innebar också att böndernas skyldigheter och rättigheter blev stadfästa. De finska landskapen knöts närmare till det svenska riket genom byggnadsarbetena på de fasta borgarna Åbo slott och Tavastehus.

 

Magnus fick under sin far Birger jarls livstid ställning som hertig och efter dennes död erhöll han Södermanland som län. Hans förhållande till sin äldre bror kung Valdemar var spänt, och i stället samarbetade han med sin yngre bror Erik. År 1274 återkom Valdemar från en pilgrimsresa till Rom och följande år blev brytningen mellan bröderna ett faktum. Magnus och Erik stöddes militärt av kung Erik Klipping av Danmark, och upproret inleddes i Västergötland. Med hjälp av 100 danska fotsoldater och 700 tyska legoknektar besegrade Magnus kung Valdemar i slaget vid Hova, och Valdemar flydde till Norge. I juli valdes Magnus till kung på Mora äng och kröntes följande år i Uppsala.

 

Efter Valdemars fördrivning försämrades Magnus förhållande till Erik Klipping, som i stället slöt förbund med Valdemar. Magnus måste avstå södra delen av riket åt Valdemar 1277, men lyckades återta det två år senare. Också några av rikets stormän gjorde uppror, och först 1280, när Magnus låtit halshugga upprorsledarna, lugnade sig situationen.

 

För att ytterligare stabilisera det politiska läget i riket valde Magnus att stadfästa privilegier och förmåner. År 1281 utfärdades ett omfattande privilegiebrev för kyrkan i samband med kröningen av drottning Helvig i Söderköping. Kyrkan fick frihet för de stående skatterna och eventuella kommande pålagor för sina dåvarande egendomar. Bötesinkomster från kyrkans landbönder skulle tillfalla biskoparna, inte kungen. Privilegierna innebar att Magnus hade skapat ett andligt frälse som skulle fortleva ända till reformationen på 1500-talet.

Siffror bör krävas på antal avrättningar pga religionstillhörighet! Norska trolldomsprocesser enligt Blix Hagen (2016)

Det är hög tid att räkna ihop ALLA dödsdomar och verkställda avrättningar i hela Sápmi. I både Norge och Sverige har man valt att uteslutande räkna nordliga fall. Ryssland och Finland har nog inte ens räknat (ävemn om Finland låpg under Sverige vid den tiden, och  t ex tornesamer avrättades i Finnmark.

Rune Blix Hagen:
I Nord-Norge er det kildebelegg for at 37 personer av samisk herkomst ble formelt anklaget for trolldom. Ser vi på antallet samer isolert, var det flest menn blant de trolldomsdømte. I trøndelagsfylkene fantes det enkelte trolldomsprosesser ført mot samer, og i Nord-Finland og Nord-Sverige var samiske menn fra tid til annen tiltalt for trolldomsaktivitet.

Forfatter

Rune Blix Hagen

TABELLEN
28 st dödsdomar mot samer bara i de nordligaste norska distrikten! Siffrorna inom parenteserna i de bägge övre radernas ska räknas ihop: män och kvinnor.

”Tabell over antall kjente trolldomsprosesser i Nord-Norge, 1593–1695”

”Tabellen over er en oversikt over antall kjente trolldomsprosesser i Nord-Norge i perioden 1593–1695. Tallene i parentes angir antall dødsdommer. Den store forskjellen mellom fylkene kan delvis forklares ut fra svært ulik kildesituasjon. Finnmark har landets beste rettskilder fra 1600-tallet, mens det meste av slike kilder er gått tapt for Troms og Nordlands vedkommende. På midten av 1600-tallet bodde det om lag 3200 mennesker i Finnmark, knapt 1200 av disse var av samisk herkomst.”

BLIX

HEMBYGDSFÖRENING? KULTURFÖRENINGAR.. ! Till era arrangemang i sommar! :)

Spelamansstämmor! Sameföreningar! Festivaler! ”Samedagar”!
Jag erbjuder mig att komma till er och i en föreläsning berätta om samernas historia
och samernas forna utbredning….. till Vänern, Vättern och södra Norge och hela Finland!

Hör av er å det snaraste!
Tfn 0729070058
mejl retepnoscire@hotmail.com
https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279
Prislista nedan!

OBS Social prissättning samt i sommar rabatterat, så
att tre bokade föreläsningar inom ett år ger en gratis.

Jag erbjuder också paket med kurser, som lämpligen anordnas ilag med flera arrangörer. Här ingår kvällsföreläsning, dagkurs och dagföreläsningar i skolaulor – under
ett par intensiva dygn kan vi nå 3-4-500 invånare i din kommun.

Peter Ericson
Historiker
Sakkunnig i diverse sedvanemål
Arbetar med samtliga norrländska länsmuseer
och med ett tiotal samebyar

SouthSaamiHistory
Enskild firma

FATMOMAKKEGrupporträtt av samer i Fatmomakke.
Nr 3: Ol- Jons Maria.
Nr 5: Axel Lars Lisa.
Nr 11: Sjul Jons Lisa.
Nr 12: Gunilla Gorik gift med
Sivert Gorik. Foto Vilhelmina fotoarkiv
Bild via https://henriksfjall.wordpress.com/museet/tvangsforflyttningen-av-samer/

 

 

PRISLISTA för ideella föreningar i sommar

Ordinarie pris annars:  7 900 SEK exkl moms, Ordinarie för förening 3 900 SEK exkl moms.

JUNI
Föreläsning 45-70 min exkl frågor 80-100 min total ………  2 300 SEK
Föreläsning 20-30 min exkl frågor 40-55 min total ………   2 100 SEK

JULI
Föreläsning 45-70 min exkl frågor 80-100 min total ………  2 400 SEK
Föreläsning 20-30 min exkl frågor 40-55 min total ………   2 200 SEK

AUG
Föreläsning
Föreläsning 45-70 min exkl frågor 80-100 min total ………  3 000 SEK
Föreläsning 20-30 min exkl frågor 40-55 min total ………   2 500 SEK

Kurspaket v 22 maj/juni (skynda boka isåfall!!) 5 – 6 000 SEK*
Kurspaket v 24 (början eller slutet!) aug 5 – 6 000 SEK*

Logi och milavgift kan tillkomma, samt moms med 25% tillkommer alltid.

* Extremt lågt pris, tillfället kommer garanterat aldrig igen!