Samer i Järvsö. Del 3/5: Sockenlapparna, slut på bete lokalt..

Del 3 av 5. Sockenlapparna i Järvsö.
Det lokala renbetet tog slut.

rattviken_i_horisonten

Under mest hela 1700-talet från att sockenlappssystemet inrättades rådde en rätt stor turbulens kring tjänsten. Situationen var på liknande sätt i många andra socknar; men i Järvsö komplicerades läget av att det tidtals satt ett par sockenlappar samtidigt plus det faktum att socknens status som vintersamlingsplats attraherade allehanda samer från när och fjärran. Det här verkar ha beskattat det närmast liggande renbetet rätt ordentligt; något som noterades redan i media av 1760-talet, i samband med att Mårten Mattsson (född i Bjurås mitt i fördrivningarna och sedermera hitkommen via Bollnäs) efter en kort sockenlapp-sejour sökte sig vidare till Hamrånge.
Några av de första sockenlapparna var Jon Jönsson d.ä; Mårten Mattsson; Ol Clemensson. Sedan i mellanperiodena där övergången till bofasthet märks markant, ser vi Nils Andersson
1781 är första året vi hittat
Stene i materialet. Och då har vi tjugo år tidigare noteringar om t ex ”Kåssiö”, som ska vara Kåsjö, liksom Öje. Det ser ut som om Järvsö sockenlappar tar sig till Undersvik och Arbrå när renbetet är slut; kanske också för att kundkretsen varit stor där. Åt Färila är inte heller ovanligt. I senare tid kan Ljusdal ha varit vanligare tillflyktsort för betessökande.

Tragik och överdödlighet

Även om inte barnadödligheten inte är lika kompakt iögonenfallande som på en del andra hälsingehåll, innebär det inte att sockenlappslivet i Järvsö flöt lätt. Julius Andersson miste sina barn (dottern Brita, 2, i koppor; sönerna Nils, 19, lungsot; Clemens, 12 – alla dessa tre samma år, 1773), Matthias Stenlund miste sina fruar – bägge i TBC, lungsot, 1818 respektive 1840; vilket antyder usel standard i stugan.
Julius Andersson synes vara sonsonson till Anders Påhlsson, patriarken med bas i Jättendal (1654-1759) rotad från Skog i Ångermanland. Han tycks ha fötts under en nomadiseringsrunda i Bergs socken, år 1726. Han kom sedermera att gifta sig med Brita Clementsdotter från Hammerdal, ev Hammerdals lappmark.

Mattias Persson Stenlund miste första frun Brita Jonsdotter 1818; och Margta Nilsdotter 1840

Renbetet tar slut
Redan på 1760-talet noteras att Mårtens Mattsson, innevarande sockenlapp Jon Jönsson d.ä:s svärson, har svårt att hitta bete till sina renar (och därför lämnar socken för Hamrånge). Det torde främst bero på alla de stora och ymniga samlingarna som årligen attraherar samer långväga kring till trakten.

250px-dalarna_county
Tillflödet till Järvsös samiska koloni härrörde för Dalarnas och den studerade tides del från nuvarande kommunerna Rättvik och Falun samt Gagnef-Vansbro-området.

Samerna i Järvsö Del 1 av 5: 1650-1730

1650-1730/50
Under perioden samlades som regel skogssamer och emellanåt fjällsamer samt tiggande samer (en hel del av de senare torde vara utslagna ur en på 1600-talet snabbt växande helnomadisk renskötsel) kring vårvintermarknaden i slutet av mars i Järvsö:
Under samma period syns sijter med samer i Färila, Undersvik, Ljusdal, Arbrå. Initialt ser det ut som om varje sådan socken motsvarar ett eget nomadiseringssystem eller minst en sijte, liksom i många andra hälsingska trakter. Men nomadiserar gör man extensivt, oftast genom flera landskap. En känd sockenlappsläkt med Jon Jönsson d.ä och d.y tycks ha kommit från sådana skogssamiska miljöer, och strängt taget kommer på endera viset alla de tidiga sockenlapparna närmast eller ytterst från sådana miljöer. 1725 synes nya lokala åtgärder i fördrivningskamanjerna cirka 1720-30 ske; och det är i det sammanhanget vi bör se husförhören i Färila 1725 och 1726.
Ett tydligt nomadiseringsmönster som går att följa är över Jättendal-Gnarp-Njurunda-Tynderö-Selånger-matfors-stödetrakterna-Torp-hogdalsbyarn-Sveg och mot Färila-Järvsö. Ibland tog dessa grupper vägen över Dellen (i Norrbo
eller mot Bjuråkers Västansjöfanns ett permanent viste iallafall åren kring 1700-1710; samt kan ej uteslutas att Middagsberget nyttjades långt före 1796 och Swabs redogörelse).
En sådan, i Mottiland nomadiserande, 
same var ångermanlandsfödda Anders Påhlsson i Påhlssongruppen, han dog 105-årig i Jättendal år 1759. Några av kvinnorna i gruppen var Cecilia Siúhlsdotter; Gunilla Johansdotter samt Segri Claesdotter. Jon Larsson, Jabob Danielsson, Claes Månsson är andra sådana namn. En del härrörde från Ångermanland, med de flesta synes hemtama i trakten. Dellen har en tidig samisk anknytning; där även äldre samekvinnor, änkor kunde gå rotegång på socknen. Det tycker vi visar lite på hemortsrätten.
Fördrivningarna kring 1730 förändrade (i en del fall sakta men säkert) den samiska demografin i grunden.

NÄSTA GÅNG: Sockenlappsepoken

 

jerf  Bild: Vykort, Tradera.

Nya ”Holy Grails”: färilasamer i mängder, nya näringsformer?

Mellan de egentliga hälsingesamerna med medelpadsnomadisering och härjedalssamerna…
I ett ytterst tidigt husförhör, ramlar de fordom så gäckande färilasamerna fram*och öppnar dörrat åt såväl Ramsjö Som Haverö och Hamra samt Hogdal och Härjedalen.

farila-1-husf

farila-2-husf

Förhöret sker den 26 maj 1725, för sockenlappsepoken; och antyder att det i någon mån handlar om kalvningsland och sijter separata från såväl skogs- som fjällsamer.

Återkommer!

Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE
sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.


Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html

Tidiga sydsamer i uppteckningar och arkiv 1470- – 1680-talen (I) Ett axplock

1478 ”Jämtland” (via Kungsgården, Frösön?)
1480-tal
1495 Trondheim
1506/1511 Essan, Junsele
1520 Samer får förplägnad vid Hammerdals MArknad
1550-tal Gulsele
1550- Skattelängder Ångermanna och Jömtlands (inkl Herdalens) lappmark
FRÄMST KYRK- OCH DOMBÖCKER
1600-talet Lima, same nämns. Västerdalarna
1601 Lappgruvan, Häverö sn., Roslagen.
1610-talet Väse Värmland
1603 Samer vid Nya kroppa kungsgård, Värmland
1604-05 Ångermansamer skattar i renar
1605 Åsele och Lycksele marknad inrättas
1617 Sameläger i Väse, Värmland
1620-talet Närke/Västmanland; Västerås/Enköping
1620-30: Närke; lapptorp, osäker uppgift.
1620 ca Kristinehamn
1636 Norberg, Västmanland
1637 Ölme, Värmland
1643 Dingtuna, Västmanland
1645-52 Härjedalen
1654 Skog (även 1670-tal), Ångermanland
1650-tal Möklinta: Norberg; husby
1660-tal Bergsjö; Grythyttan (V.Västmanland);
1670- södra Hälsingland; Österhaninge, ev Ornö. Lappviken , BJörkö-Arholma  viken
1680 ca Gästrikland; Svartsjölandet
Därutöver finns några samer i Västerås på 1570-talet, men de är antagligen de renvårdare som Kronan skeppade till trakten från det vi idag kallar Norrbotten

Fyller på med Norge, Finland och Ryssland

ÖH

BOKA ”Ljusminne”, dubbelföredrag ca sex datum lediga okt-dec!

Slutet v 43 eller slutet v 48:
27-30 okt eller 30 nov-4 dec

Nya rön om sydsamernas äldre historia
– 1200 år på 45 minuter

Bildresultat för christine av sachsen
Peter Ericson är forskare, författare. föreläsare, ofta anlitad som sakkunnig.
Talar om sydsamernas medeltidshistoria; ӊgda
samer”, trolldomsprocesser med dödsdomar, etniska rensningar. Fjäll-, kust- och skogssamer från Ammarnäs tilll Ölme och Ösmo (Värmland/Sörmland) samt om starka kvinnor och de s k konungz lappas urgamla vana att gå till kungs. Om kunskapsläget och källorna: om s k sockenlappar, lite om hur olika fördrivningar tillika samernas flykter ägt rum i olika riktningar. Även om lappfogdeväsendet och sedvanerätten (just detta koncept erbjuds bara i detta sammanhang!).

 

I renen och renskötarens spår – från fjällen till kusten

 Foto från Vändåts facebooksida: https://www.facebook.com/V%C3%A4nd%C3%A5t-152976804743030/


Bernt Ove Viklund har sina rötter på sin mammas sida i södra Lappland. Sedan barnsben med ett varmt intresse för renskötarkulturen och arbetar sedan många år som arkeolog. Idag räknas han som en av de allra mest erfarna vad gäller det samiska landskapet.
Vid föredraget presenteras arbeten utförda i områden från norska sidan av gränsen och ned till kusten. Klargörande bildspel berättad på ett livfullt sätt.

Kontakta oss för offert! Tfn 0706076232


Foto: Jörgen Heikki, SR/Sameradion

BERNT OVE OCH UNDERTECKNAD (PETER)


Bilderna överst från vänster till höger:
Kristofer av  Bayern gav Jämtland i morgongåva till barnbruden Dorotea år 1445 (Bild 2); tredje bilden föreställer Christine och sista hennes morfar Albrecht, mottagen av ”gåvan” (som bestod av en jämtlandssamisk man som tillfångatagits på jakttur).

HOLY GRAIL OF HISTORICAL SAAMI HEARTH FINDINGS?

Where the Härjedalen Saamis went in the 1700-1800s … ?

Since we had no Archaeologists present we still need to get this confirmed.

I might have bumped into a cluster of Saami South gåetie/hut grounds.
From the records (as well as printed secondary sources, such as what de la Motraye wrote in 1718) I know there were such winter pasturage toours throughoout the centuries.

I also want to remind the Reader about that we are planning a Interreg-project on the Saami history along Latitude 62.

Photos: Christina Grubbegårdh-Gottberg

Rik samisk aktivitet 1695-1927 i Enånger, Hudiksvalls kommun

Dokumenterad samisk aktivitet 1695-1927 i Enånger, Hälsingland.
Om Enånger som samiskt centra för fjällsamer, skogssamer, kustsamer 1600-1900-talen.
Foto från Sockenbilder (länk nedan), födelseboksutdrag från Riksarkivet.


1698, storsamling(-ar?) våren i Enånger, Hälsingland
Två samiska födslar

Ena gruppen kan vara fjällsamer?

Enångers kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010035/C !: Bild 30

Tidigare syntes den legendariska kustsamen Jacob Danielsson där:


Jacob Danielsson med hustru Malin; Mårten Hindrichsson m fl samer 1695 i Enånger, Hälsingland. Dessa utpräglade kustsamer syntes annars ofta i Gnarp och Tynderö.

Och på 1920-talet:

Bildtext:
Renar vid Rödmyrberget. Renar på vinterbete efter Hälsingekusten var inte helt ovanligt denna tid. Se även exempel på bild en-n-145 med fler.

Sökord: djur, renar, natur
Motivkategori:djur
Id:8133
Fotograf: Alfred Svedlund
Fotoår: 1924
Bildnummer: bere-119
Förening: Enångers Hembygdsförening
Land: SE
Motivplats: Gävleborg Enånger
Teknik: inskannat s/v foto
Rättighet: privat
Originalplats: (visas ej publikt)
Släktboken:
Publiceras: ja
Säljas: nej
Tidigare nr:
Samling: privat
Skick: Ganska bra
Reg av: SL
Reg datum: 2010-02-01

Foto från SOCKENBILDER

http://www.sockenbilder.se/enanger2/visasok3.asp?sok=renar&page=1

1742 ÅRS TEORI OM VARGARNA I VÄSTRA JÄMTLAND (3rd edition)

On how the wolves got established in Western Jämtland after they ate 3 000 human corpses, the dead bodies after the fallen Karoliner soldiers.
In English later this summer!

3 000 man frös ihjäl på fjället 1718-19.

Vilka kalasade på dom?

Schnitler (Major Peter Schnitlers grenseeksaminasjonsprotokoller 1742-1745. Bind 1: s 144f) menar att det är redan här problemen med varg i denna region börjar.

K XII 1706 av von Krafft
Wikimedia Commons https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Karl_XII_1706.jpg

”Vermelænderne og den Deel af Skridfinnerne, som boe i deres Nabolang” – Adam av Bremen om samerna

”Vermelænderne og den Deel af Skridfinnerne, som boe i deres Nabolang, omvendte til Christendommen. For nu at give en kort Beskrivelse af Sverrig eller Svea-Rige, da har dette Land vesterpaa Gotherne med Staden Skara; mod, Nord Vermelænderne og Skridfinnerne, hvis Hovedsæde er Helsingland * ”

Imellem Norge og Sverrig boe Vermelænder, Finveder og andre Folk, som nu alle ere Christne og høre til Menigheden i Skara. Paa Grændsen mellem de Svenske og Normændene har fremdeles imod Nord Skridfinnerne deres Bolig; om dem fortæller man, at de i hurtigt Løb overgaae de vilde Dyr. Deres Hovedstad er Helsingland; til sammes første Biskop beskikkede vor Erkebisp en vis Steenfi, hvis Navn han forandrede til Simon.

[ Helsingland er Skridfinnernes Hjem, beliggende paa de ripheiske Bjerge, hvor Sneen stadig holder sig. De Indfødte er saa fortrolige med Kulden, at de hverken bryde sig om Huus eller Tag. Kjødet af de vilde Dyr er deres Føde og Skindene deres Klædning. Skolie 132 ]

Denne Mand har ved sin Prædiken vundet Mangfoldige blandt Hedningerne paa det Sted. Desuden er der endnu utallige andre svenske Folkefærd; men af disse ere, efter hvad vi have hørt, ikkun Gotherne, Vermelænderne og den Deel af Skridfinnerne, som boe i deres Nabolang, omvendte til Christendommen. For nu at give en kort Beskrivelse af Sverrig eller Svea-Rige, da har dette Land vesterpaa Gotherne med Staden Skara; mod, Nord Vermelænderne og Skridfinnerne, hvis Hovedsæde er Helsingland; mod Syd hele Længden af det forhen omtalte baltiske Hav; og her er den store Stad Sigtun. Mod Øst endelig støder det op til de ripheiske Bjerge, hvor der er store Ørkener, hvor Sneen falder dybt, og hvor Skarer af menneskelige Uhyrer gjøre Veien ufremkommelig.

KOMMENTAR: Nog får man lov att vara källkritisk. Adam har alla anledning att framhäva sina föregångare och att breda ut sig om samerna och deras skriande behov av frälsning.
NOT: Sveoner står det i original; någon svensk stat syns ej nämnas.

* Med Hälsingland avsågs vid denna tid i princip hela nuvarande Norrland.

MIN KÄLLA HÄR: http://heimskringla.no/wiki/Adam_af_Bremen:_Om_Landene_og_%C3%98erne_i_Norden


    Bild: http://www.univie.ac.at/hypertextcreator/europa/site/browse.php?arttyp=k&l1=2&l2=2165&l3=2169&l4=2271&a=2361