1742 ÅRS TEORI OM VARGARNA I VÄSTRA JÄMTLAND (3rd edition)

On how the wolves got established in Western Jämtland after they ate 3 000 human corpses, the dead bodies after the fallen Karoliner soldiers.
In English later this summer!

3 000 man frös ihjäl på fjället 1718-19.

Vilka kalasade på dom?

Schnitler (Major Peter Schnitlers grenseeksaminasjonsprotokoller 1742-1745. Bind 1: s 144f) menar att det är redan här problemen med varg i denna region börjar.

K XII 1706 av von Krafft
Wikimedia Commons https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Karl_XII_1706.jpg

Annonser

”Vermelænderne og den Deel af Skridfinnerne, som boe i deres Nabolang” – Adam av Bremen om samerna

”Vermelænderne og den Deel af Skridfinnerne, som boe i deres Nabolang, omvendte til Christendommen. For nu at give en kort Beskrivelse af Sverrig eller Svea-Rige, da har dette Land vesterpaa Gotherne med Staden Skara; mod, Nord Vermelænderne og Skridfinnerne, hvis Hovedsæde er Helsingland * ”

Imellem Norge og Sverrig boe Vermelænder, Finveder og andre Folk, som nu alle ere Christne og høre til Menigheden i Skara. Paa Grændsen mellem de Svenske og Normændene har fremdeles imod Nord Skridfinnerne deres Bolig; om dem fortæller man, at de i hurtigt Løb overgaae de vilde Dyr. Deres Hovedstad er Helsingland; til sammes første Biskop beskikkede vor Erkebisp en vis Steenfi, hvis Navn han forandrede til Simon.

[ Helsingland er Skridfinnernes Hjem, beliggende paa de ripheiske Bjerge, hvor Sneen stadig holder sig. De Indfødte er saa fortrolige med Kulden, at de hverken bryde sig om Huus eller Tag. Kjødet af de vilde Dyr er deres Føde og Skindene deres Klædning. Skolie 132 ]

Denne Mand har ved sin Prædiken vundet Mangfoldige blandt Hedningerne paa det Sted. Desuden er der endnu utallige andre svenske Folkefærd; men af disse ere, efter hvad vi have hørt, ikkun Gotherne, Vermelænderne og den Deel af Skridfinnerne, som boe i deres Nabolang, omvendte til Christendommen. For nu at give en kort Beskrivelse af Sverrig eller Svea-Rige, da har dette Land vesterpaa Gotherne med Staden Skara; mod, Nord Vermelænderne og Skridfinnerne, hvis Hovedsæde er Helsingland; mod Syd hele Længden af det forhen omtalte baltiske Hav; og her er den store Stad Sigtun. Mod Øst endelig støder det op til de ripheiske Bjerge, hvor der er store Ørkener, hvor Sneen falder dybt, og hvor Skarer af menneskelige Uhyrer gjøre Veien ufremkommelig.

KOMMENTAR: Nog får man lov att vara källkritisk. Adam har alla anledning att framhäva sina föregångare och att breda ut sig om samerna och deras skriande behov av frälsning.
NOT: Sveoner står det i original; någon svensk stat syns ej nämnas.

* Med Hälsingland avsågs vid denna tid i princip hela nuvarande Norrland.

MIN KÄLLA HÄR: http://heimskringla.no/wiki/Adam_af_Bremen:_Om_Landene_og_%C3%98erne_i_Norden


    Bild: http://www.univie.ac.at/hypertextcreator/europa/site/browse.php?arttyp=k&l1=2&l2=2165&l3=2169&l4=2271&a=2361

Lite om samernas historia i en sydsamisk melting pot – Bergsjö-Forsa-Ilsbo-Tuna-Rogsta, Hälsingland. Del 1.

Del 1. Samer och renar 1660-1920-tal.

INLEDNING

Emellan 1660-talets renskötsel omtalad i Helsingerunor 1921 och de renhjordar som passerade decennierna runt sekelskiftet 1900 hann det förflyta mycken tid.
Den sena 1600-talet och första decennierna 1700-talet har vi förbipasserande skogssamiska hjordar; och mest sannolikt även en och annan fjällsamisk hjord från Härjedalen. De jämtländska hjordarna skulle kunna ha börjat angöra lite senare, men det ska vi låta vara osagt. Skogssamerna kändaste hållställen var i Norrbo-Bjuråker på västersidan Dellen. Men Forsa förekom också; liksom Bergsjö. Tuna har alltid varit populärt: det har dessutom varit samlingsställe för gästrike.- och västmanlandssamer, vilka i perioder varit nära släkt med hälsingesamerna. I stort sett i alla tider som kan studeras finns sådana kopplingar.
Från mitten av 1700-talet ser vi s k sockenlappar bli en del av vardagslivet; omnämns från Delsbo och börjar synes varstans efter en trevande början på 1740-talet i Forsa. Under 1800-talet ser vi Bergsjö med Vade bli känt för sin generositet mot samerna. En flyttled tillika vandringsled passerade hit via Hasselasjön. Åter andra gick över Norrbo.
Under mitten av 1800-talet varvar samer från norra, södra Jämtland samt Hörjedalen att flytta hit och ut till kusten. Perioden ca 1850-1920 syns samerna i Jämtland och Härjedalen med sina renhjordar kunna samsas förhållandevis bra om detta kustnära vinterbete.
Västansjö i Bjuråker blir senare ett populärt tillhåll.
Rogsta är naturligtvis ett kapitel för sig; liksom kuststräckan norröver (i det senare fallet tar vi det bokstavligt!).
Vi återkommer!

be-lal-003

 

S.k ”Lappstugan” fotograferad på 1890-talet.
Från Sockenbilder. Accessnr och annat nedan. Bildtext:
Lappstugan nedanför Bålleberget på 1890-talet.Byggd av sockenlappen Lars Rör i slutet av 1700-talet. Rör gick 1804 till kejsaren i Wien med jämtländska renar som gåva. Stugan kom att förfalla under andra halvan av 1800-talet. Lappstugan inreddes några år efter att kortet togs av Hans-Petter Åström. Sonen Jonas ”Lappstu-Jonke” Åström blev den siste i stugan. Huset blev nedbränt en natt av kommunen trots att Åströms släkt ville köpa den. Nu finns villor där och vägen heter just, Lappstugevägen.

Sökord: Lappstugan, hus, natur
Motivkategori:byggnader
Id:7
Fotograf: Per Johan Pettersson Kyrkbyn
Fotoår: okänt
Bildnummer: Be-lal-003
Förening: Bergsjö hembygdsförening

HÄR*  Jon Jönssons bouppteckning, Forsa, från januari 1797, låter ana en livfull livsstil med renen som viktig komponent: renhud, ren. och hästbellingar.

(* bild fallit bort, åtgärdas senare/PE 161218)

 

pnorman

 
LAPPKYRKAN av Sven Norman
Webbadress: https://balinge.wordpress.com/2012/09/15/lappkyrkan/

HÄRJEDALEN (via NOU 2007:14) Citat från fördrivningarna 1646

Den 30. oktober 1646 skriver landshøvdingen
over Härjedalen at allmuen klager over at en
Hop Lappar och Lössefinnar som Wistas der
kringh på Fiällen och fahra öf[we]r alla deras
egor och Skogar och Uthskiuta alla de diur och
Foglar som der finnas kunna (Bergsland 1992:
bilag 4. Finnes i flere versjoner. Se f.eks. Olsen
1998: 160–161).

NOU 2007:14: s 43
Ur Kapittel 4 Fra fangstbasert til nomadisk reindrift fra Nord-Østerdal i sør til Tydal i nord på 1500- og 1600-tallet

Frågan är om det var hälsingesamerna eller härjedalssamerna som främst avsågs?
Söker vidare originalhandlingarna.

Torkilstöten_Panorama_Jule_2013 (1).jpg
Torkilstöten, Ljungdalen, Härjedalen.
Wikimedia commons. By Arild Vågen.

RIDÅ FOR FREMRYKKINGSTEORIEN .. ?



Edit: Norsk overskrift. Picture – Bure 1626 – uploaded by Skogsfrun .

Svensk titel: Om Framryckningsteorin! Forna Pite lappmark, Laisbyn och en faktor X

Laisbyn och de envisa förklaringsförsöken kring Den Andres härkomst

Allt färre bland oss forskare förskriver sig till Yngvar Nielsen (mer bio om YN nederst) och hans framryckningsteori; dvs att samerna ska ha kommit neddimpandes i horder till Jämtland och Tröndelag någon gång strax före Vasa-skattelängderna.

Idag vet vi att renskötseln gjort avtryck på olika håll – även i söder – vid olika tillfällen från år 0, 800 e.Kr, 1200, 1400 osv. Sydsamiskan talades under medeltiden – allra senast – på sitt nuvarande ställe (Samtal med Lars-Gunnar Larsson 19 maj 2016).

Laisbyn och en svårbegriplig fiskal administration
Man har understundom på sina håll betraktat de kryptiska skattelängderna med Laisbyn inom Pite lappmark sträckande sig via Ångermanland in i norra Jämtland såsom bevis för att Nielsens milt talat utdaterade teori skulle stämma.
Dock har få om ens någon utrett det förhållande att samerna skulle skatta endast enstaka mårdskinn på 1500-talen; emedan få om ens någon utforskat den handel som var kärnan 14-1500-talets lappfogdars tjänstebeskrivning. Motsvarigheten till birkarlarna i norr, var storbönder som öven var handelsmän i Ångermanland, vilka gavs tilläggstiteln lappfogde.

Saken är den att det inte fanns någon organiserad skatteuppbörd i det sydliga området; det sköttes ofta från norr.. Förvirringen kring ångermanna skogssamers uppbörds-orter och dragkampen mellan Örträsk, Ume, Lycksele och Anundsjö (och möjligen Överlännäs; Gulsele samt Kungsgården/Kutuby) för att hålla dessa kalas.

I Hammerdal och på andra håll bjöds Hammerdal lappmarks samer på stora kalas  för detta enstaka mårdskinn eller 1RD. Klart det finns en faktor X här.

Och i söder var de skogs-, kust- och sjösamiska flyttlagen för små och spridda för att motivera en ordnad skatteuppbörd.

OPEN IN MEDIA VIEWER https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Pitelpm_Bureus.jpg#/media/File:Pitelpm_Bureus.jpg

Pite lappmark på Anders Bures Nordenkarta från 1626. I mitten ses de stora sjöarna Hornavan och Storavan. Tälten symboliserar de historiska lappbyarna.

Svenska: Pite lappmark på ett utsnitt ur Anders Bures Nordenkarta från 1626, Orbis arctoi nova et accurata delineatio. På kartan syns de två stora sjöarna Hornavan och Storavan i Skellefteälven samt Piteälven norr därom. På kartan finns också tältsymboler utvisande de fyra historiska lappbyarna i Pite lappmark, Luokta, Semisjaur, Arvidsjaur och Lais. Den sistnämnda överfördes 1607 till Ume lappmark och de övriga delades efterhand i mindre enheter.
English: Swedish Pite Sami district on Anders Bure’s map of the Nordic countries from 1626, Orbis arctoi nova et accurata delineatio. The two large lakes are Hornavan and Storavan in the Skellefte River. The tents symbolize the four historic Sami communities of Pite Sami district, Luokta, Semisjaur, Arvidsjaur and Lais. The latter was 1607 transferred to the southern Ume Sami district and the others were soon split into smaller units.

Text to picture from Wikidedia. Picture uploaded there by Skogsfrun .

Den annars ofta anlitade svedjefinnforskaren Richard Gothe skriver i Jämten 1937 om Hartkjölenområdet såsom ett tidigt jämtlandssamiskt urhem varifrån den mesta aktiviteten tycks ha utgått i tidig historisk tid. Han uppehåller sig en hel del vid texten som åtföljer den fösta riktiga avbildningen av Jämtland: ”Geographisch Afrijtningh och Delineation öfwer Jemptelandh och Medelpadh sampt een deel af Ångermanlandh” af Jakob Stenklyft 1646 och texten därtill Lapparne hafwa sitt tillhåll på wästra och norra sijdan om Jemptelandh wppå store och wijde fiellar. Där hafwa de allehanda skytterier – Elgar, Wildrenar, Bäfvar. Mårdar – ” Uthj Heklefiäll – en Kiärn eller Träsk, som kallass (sic) Herkelkiärn, därsammastädes lapparne för een tidh sedhan hafwa gjordt siin af guhda tiänst, där de ock hafwa ofrat wit Boskap, Bockar och Kiör samt andra wijta Creatur. Dem störtat i förn:de (sic) Kiörn, hvartefter sedan hafwer synts – som en blå låga — (R Gothe ”Bidrag till samefolkets historia i norra Jämtland”. I: Jämten 1937 : S 133-138)

(Övriga referenser Ewa Ljungdahl, Njaarke: renskötsel i tre årtusenden, Östersund 2007 ; K-Å Aronsson, ”Arkeologiska och paleoekologiska undersökningar av renskötarboplatser”. I: Fra villreinjakt til reindrift = Gåddebivdos boatsojsujttuj. Tjálarájddo / Árran julevsáme guovdásj . Árran julevsáme guovdásj, Drag 2005: s 109– 123.; J-E. Wallin”Krönavajje, västra Jämtland – vegetationsförändringar och markanvändning under 1500 år.”. Förvaltning av ett världsarv i fjällområdet – exemplet Laponia / red: E. Torp & P-Å Vikman (Östersund 1999 ) : s 65-73; Aronsson”Tusenårig samisk boplats upptäckt vid Sösjön”. Jämten 2004 (97),: si 14-19, Östersund 2004. Samtal med L-G Larsson i Uppsala 19 maj 2016.)

Nielsen (nedan): Svendsen, Åsmund. (2009, 13. februar). Yngvar Nielsen. I Norsk biografisk leksikon. Hentet 23. juni 2016 fra https://nbl.snl.no/Yngvar_Nielsen .

Bildtext:
Deutsch: Lappbyar (entstanden aus den ursprünglichen lokalen Gemeinschaften (Siida) in Schweden-Finnland im 16. Jahrhundert und Siidor in Kola (bis Anfang 20. Jahrhundert
English: Reconstructions of Sami community areas in older times. Most of the map was originally published by Filip Hultblad (1968) in ”Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken”. It shows the situation in the 16th (Sweden and Norway) and 17th (Finland) centuries. The part covering the Kola peninsula was originally published by Karl Nickul in ”The lappish nation” from 1977 and shows the situation in the beginning of the 19th century.
Svenska: Lappbyarna i Sverige, Norge, Finland och Ryssland i äldre tid. Merparten av kartan publicerades ursprungligen av Filip Hultblad (1968) i Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken. Enligt Hultblads källhänvisningar visar kartan hur lappbyarna var fördelade på 1500-talet (Sverige och Norge) och 1600-talet (Finland). Delen som täcker Kolahalvön publicerades ursprungligen i Karl Nickuls ”The lappish nation” (1977) och visar hur byområdena var fördelade i början av 1800-talet. Den version som finns här har tagits fram utifrån en karta publicerad 2003 (”Samernas liv” av Rolf Kjellström, Carlssons book publishing, Kristianstad 2003, S. 190 och Siidor i Kola-Halvöja på början av 1900-talet och förr, enligt en karta publicerad 2000 (Wolf-Dieter Seiwert (Hrsg.): Die Saami. Indigenes Volk am Anfang Europas. Deutsch-Russisches Zentrum, Leipzig 2000, Karte 1).
Date 2005, 2008-10-13

Bildkälla
English: Frank Baldus (Ökologix), based on a map of ”Samernas liv” by Rolf Kjellström, Carlssons book publishing, Kristianstad 2003.http://de.wikipedia.org/wiki/Datei:Samebyer.jpg and Wolf-Dieter Seiwert (Hrsg.): Die Saami. Indigenes Volk am Anfang Europas. Deutsch-Russisches Zentrum, Leipzig 2000
Deutsch: eigenes Werk, basierend auf einer Karte aus ”Samernas liv” von Rolf Kjellström, Carlssons Bokförlag, Kristianstad 2003 und Wolf-Dieter Seiwert (Hrsg.): Die Saami. Indigenes Volk am Anfang Europas. Deutsch-Russisches Zentrum, Leipzig 2000.http://de.wikipedia.org/wiki/Datei:Samebyer.jpg
Author Frank Baldus (Ökologix)

Yngvar Nielsen (1843-1916): Historiker, geograf, museumsmann, politiker og pioner innen turist- og friluftsliv. –Yngvar Nielsen var professor i geografi og etnografi ved universitetet i Kristiania i 25 år. Som bestyrer av Etnografisk museum 1877–1916 gjorde han en pionerinnsats med innsamling av norske bondegjenstander. Han var en av sin tids ledende norske historikere på den konservative siden, nær venn av kong Oscar 2 og en av Norges varmeste unionstilhengere. Han var formann i Den Norske Turistforening i en årrekke og utgav den populære Reisehaandbog over Norge.
Yngvar Nielsen var medlem av Videnskabsselskabet i Christiania (nå Det Norske Videnskaps-Akademi) fra 1875 og Det Kongelige Norske Videnskabers Selskab fra 1897. Han mottok Oscar 2s belønningsmedalje 1882, ble utnevnt til ridder av 1. klasse av St. Olavs Orden 1894 og fikk kommandørkorset 1911, og han var ridder av den svenske Nordstjärneorden og innehaver av flere andre utenlandske ordener.
(biografikälla: ovan!)


Bild: Hattfjelldal kommune

FÖREDRAG ”…alltid varit här” – Tidiga rön om sydsamer 870-1870 e.Kr.

”…alltid varit här” – Tidiga rön om sydsamer 870-1870 e.Kr. Arkeologiska, lingvistiska, språkhistoriska och historiska rön

Uppdaterad version
Samiska förvaltningskommuner och sydliga länsmuseer (m fl!): se
hit!  – FÖREDRAGSTURNÉ i HÖST, fokus oktober!

”Vi har alltid varit här” FÖREDRAGSTURNÉ i och kring OKTOBER-NOV OM SYDSAMERNA turné NORRUT från Örebro till Överkalix med undertecknad! Norge och Finland kan även komma ifråga!

”Vi har alltid varit här” – Tidiga rön om sydsamer 870-1870 e.Kr.
Arkeologiska, lingvistiska, språkhistoriska och historiska rön från 800 e.Kr till 1800-talet i Jämtland (t ex).

TURNÉ I OKTOBER(SEP/NOV) MÅNAD 2016. Boka nu! Skriv, så sänder jag offert!

Turnén syftar till att omfatta de flesta av dessa regioner/län:

VÄRMLAND
BERGSLAGEN
ÖREBRO
DALARNA
GÄVLEBORG
UPPLAND – MÄLARDALEN (vid intresse)
HEDMARK och TRÖNDELAGEN (vid intresse)
HÄRJEDALEN
JÄMTLAND
VÄSTERNORRLAND
VÄSTERBOTTEN
NORRBOTTEN

I södra Västerbotten och norra Jämtland slår jag ofta följe med Bernt Ove Viklund.
Under turnén presenteras också det planerade kommande projektet om samerna kring 62:a breddgraden!

Kontakta mig här: https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

Eller här: https://www.facebook.com/sosaamihi/

ANDRA FÖREDRAG/FÖRELÄSNINGAR INBOKADE – exakta tider och platser senare
Y:et nära Midlanda flygplats 14 aug start kl 13 och 14 (mer info senare), Y:ets Dag
Kraapohke, dvs Dorotea 31 aug, Dorotea samiska förvaltningskommun
Uppsala, Trust Seminarium 15 sep, lärarutb mm
Valsjöbyn 30 sep, Krokom samiska förvaltningskommun arr

Lite relaterad läsning från 2003:

”Samernas historia i Jämtland och Härjedalen har fått nytt ljus över sig de senaste åren.
Hittills har gängse uppfattningen bland forskarna varit att samerna vandrade in i området under 16- och 1700-talen. Men analyser av fynd inom bland annat Njaarke sameby i nordligaste Åre kommun talar nu för att en omfattande renskötsel kan ha ägt rum redan omkring 1200-talet. Ewa Ljungdahl, antikvarie vid länsstyrelsen i Jämtland, har i samarbete med samiska kulturcentret Gaaltije gett ut en skrift om de inventeringar och dokumentationsarbeten som har gjorts i länet. — ”


http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=254005

KRÖNA

Dellen i mitt hjärta och lite om hur lokalkunskap erhålles

Nyss inlagd text av undertecknad i faceboookgruppen Samernas historia i Hälsingland … https://www.facebook.com/groups/1096217490408607/?ref=bookmarks

Personnamn maskerade, nota bene

Om en trakt som ligger mig varmt om hjärtat, och hur lokalkunskap utvinnes samt om hur vi tar hand om ‘gusslåne’ mm.

Hej alla!

Hör att det börjar gnissla en smula kring de olika lappkällorna igen, de omtalade i Delsbo.

Det har diskuterats om en exkursion ska anordnas.

Det verkar bara finnas två personer som jag vet som känner till den äldre källan: S, som fotade och S-K,som visat denna originalkälla för S. Uppgifterna om den äldre källan, av mig vanligen kallad urkällan eller originalkällan ter sig mycket gamla, och torde vara förmedlade av äldre dellbor som inte längre är ibland oss. S har sprungit i delsboskogarna ifråga själv sedan barnsben pga farmodern kommer därifrån. Ks kunskap om området torde i Delsbo vara helt oomstridd.

För de som betvivlar mina vetenskapliga metoder, kan ni kontakta mig, ska jag skicka en CV; undervisat på olika universitet sedan drygt tjugo år (inbokat på Trust-seminarium i Uppsala nu 15 sep); har varit Sakkunnig i fyra olika sedvanemål och är tillfrågad om flera nya. I sensommar och höst ska jag tillsammans med Länsmuseet Gävleborg. Kommande vinter ger jag och Professor emeritus i finsk-ugriska språk Lars-Gunnar Larsson ut en omfattande antologi om sydsamernas historia (med många mycket kända namn) genom Kungl-Humanistiska vetenskapsrådets medel och i deras acta-serie.
Vetenskap kan inte röstas fram. Jag vet vad jag sysslar med.

Jag har arbetat med samernas historia i ca ett kvartssekel och numera är arbetsfältet mellan Nyköping och Nattavara. Dellenbygden är bland de allramest intressanta trakterna.

Incidenten och skriverierna kring Lappkällan hade lätt kunnat undvikas, om utförare och beställare av avverkningarna hade följt gällande lagstiftning och inte kört sönder terräng och förorenat med dieselolja. Där ligger huvudproblemet; inte i att vi berättar om det i min blogg!

Jag kommer gärna på en exkursion, om tid medger och någon anordnar resemedel.
Kommer f ö att synas mycket, mycket i Hälsingland och i dellbygden framledes. Inte minst för det kommande projektet ”Saamis @ 62′ ”.. Dock ser det ut att bli skjutet något kvartal på i framtiden.

Jag har själv nu f ö gått in på mitt sjuttonde år – i stort sett – i följd med samerna i Gävleborg, mest Hälsingland. Några år med mindre aktivitet, men de flesta år med uppdrag och mer eller mindre ingående arkivforskning i ämnet. Man lär sig nytt hela tiden. Men är det nåt jag lärt mig under alla de här åren, så är det att hitta och välja ut de mest trovärdiga bland lokalkunniga uppgiftslämnare. Detta blev av yttersta vikt som sakkunnig, när jag letade muntliga informanter i t ex Nordmalingsmålet. Domstolars beviskrav är som bekant ej förhandlingsbara, särskilt inte HD:s.

Peter Ericson, lördag 9 juli 2016

Norra_Dellen
Norra Dellen från Avholmsberget Foto: Zejo 2012, Creative Commons.
Nedladdningsbara versioner:  https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Norra_Dellen.jpg

SAMER I HÄRJEDALEN: Fyra fördrivningar före Farup

SUMMERAR: Fyra kända mer omfattande fördrivningar av samer i och från Härjedalen FÖRE Farups fördrivningar (16-1700-tal).

– 1646 och 1648, okänt exakt vilka grupper. Landstingsprotokoll, undertecknade av Ivar Nilsson, landsting i Järvsö för Hudiksvalls Län (nuvarande Gävleborg inklusive Härjedalen). 

– 1700-talet, mitten och mot slutet? Ljusnedal, Bergsrådet Sawb i september 1796: http://runeberg.org/indunord/1927/0022.html

– 1700-tal, 1748? Hälsingesamerna fördrevs från svegsstrakten. Omskrivet bl a i Hülphers jämtländska resa.


Farup. Foto via Fjällmuseet
http://www.gosa.info/by/html/farup_pa_gott_och_ont.html

 

HÄRJEDALEN pre-1796: samerna förjagade ”trots äldre hävd” – Swab beskriver fördrivningarna från Ljusnedal

förjagade ”trots äldre hävd”. Bild nedan: Ljusnedals bruk

Vi låter Bergsrådet Anton von Swab berätta själv, 2 september 1796:

Via http://runeberg.org/indunord/1927/0022.html
(boken rekommenderas också, finns i olika senare utgåvor, Swab och Robsahm)

scanned image

Via Industritidningen Norden 1927

 

Huruvida man blivit förjagade just då och därifrån kan möjlligen diskuteras.
men Swab är en vaken iakttagare, och synes bestämd på  denna punkt.

Farup02