I Stormens Öga: Samer i Hälsingland-Medelpad med omnejd. Shelters, flyttstråk, kustskogssamer

ARTIKELSERIE (i 10-12 delar), Del 1.  Flyttstråken och nomadiseringsvägarna 1670-1770

OBS Denna artikelserie hamnar sannolikt bakom betalvägg efter Del 2. Elva olika nomadiseringsmönster genomgås.

Här är stråken i fokus lite mer än näringen. Det kommer alltid att finnas ytterligare blandformer och en hel del samer passerar genom flera av dessa kategorier under ett liv. De bägge första och den sista gruppen utgör de i särklass största, oftast uppåt 30-40% vardera.

03d7b-dsc_0851
Dellen. Wikimedia Commons, Dellen från Avholmsberget. Upphovsperson: Zejo.

1. Tidigast går att urskilja de s k kustskogssamiska stråken från Selånger över Dellenbygden och Järvsö-Ljusdal-ibland Färila. Jon Larsson; Cicilia Andersdotter (nedan); Anders Pålsson; Jon Klementsson. Åretruntmarkerna är ofta kustnära, mellan Bergsjö-Gnarp och Hudiksvall-Enånger. Under säsongens gång kan man flytta sig till nordligaste hälsingekusten, Njurunda eller Tyndeö. Såväl fjäll- som kustskogssamer och sjösamer hålls i Tynderö och på andra samlingsplatser.
Sannolikt äger skiljningar rum på Klissberget under Kolsta, Nacksta, Knävlands byar; och slakt kring Gärde i Skön, en flerhundraårig tradition. Visten i Skön tycks finnas nära Målås; Roken; Bandsjöarna; på tresockengränsen nära Stavreviken finns ett viste i Stavreskogen.
Att dessa stråk urskiljes tidigast beror snarare på källsituationen (att prästen känner dessa ansikten och namn bättre, än fjällsamernas) än på något annat.
Kustskogssamerna är urskiljbara från ca 1670-90 och fram till 1900-talet. Selånger, Järvsö och Norrbo-Bjuråker är vintertillhåll; kusten sommar. Men tidigt ser vi också semi-bofasta samer.

Klassiska kustskogssamer synes vara

Cicilia Andersdotters familj och sijter.

Cicilia Andersdotter, död 1730. Född ca 1669-70 i Medelpad
blef död wid lägret wäster om byn”. Vid sin död gift med Clemet Jonsson; tidigare med Mårten Larsson. Sex barn, varav fyra döttrar. Död 6 juni, begravd 8 juni. Med Clemet var hon gift i trettio år. Hon blev 61 år gammal. (Norrbo C:1 (1688-1736) Bild 178 / sid 175 )

Norrbo är en mycket liten socken med i perioden ordentlig försedd med samisk aktivitet. Det fanns flera visten i såväl socknen som omnejden. Ett väster om byn och åter ett annat i Västansjö; i närbelägna Bjuråkers centrala eller snarare sydligaste delar. Sedermera kom sockenlapparna att bo en bit sydväst om kyrkan. Även Lappkyrkan i Bergsjö kan ha spelat in i den lokala logerandet och logistiken, liksom olika platser i Bjuråker, Forsa och måhända Delsbo. I senare tider flyttade ofta fjällsamer över Dellen.

1b) Den extensiva ”kustskogs-routen”: Jon Larsson och andra av dessa äldre skogssamer synes ha begagnat ett område bortom Färila;dvs Kårböle-Los-Hamra och/eller hogdalsbyarna-Älvros-Sveg-

Vi citerar Hülphers:

Lappar uppehålla sig icke nu för tiden på detta pastorats skogar. Helsinge Lappar hafwa förut med sina Rens=hjordar färdats härigenom åt Fjäll=kanten, men äro nu wid 10 Daler Silfw:mts wite förbudne, at komma hit åt, för den skada de tilfogat ortens Inbyggare.

1c) Mindre varianter av huvud-routen finns; på mellan två och tre socknar eller runt hela eller halva Dellen. Det finns anledning att tro att de samer som Swab mötte 1796 nomadiserade runt kanske två tredjedelar av denna vidsträckta, meteoritskapade dubbelsjö. Vi tror oss ha identifierat de samiska aktörerna såsom dessa:

– Krigsveteranen tillika sockenlappens i Delsbo son; Anders Thomasson Hjort, samegrabben som blev soldat, son till Sigrid Olofsdotter och Thomas Thomasson.
– Hjorts fru lappigan Malin Clementsdotter från Enånger socken.
– Mårten Clementsson, sockenlapp, boende eller i vart fall skriven i Berge by i Bjuråker.
– Margareta Mårtensdotter, Mårtens dotter.
– Samt en kusin till den sistnämnda

Anders bör vara den man som bär svensksundspenningen om halsen i Swabs redogörelse från 1796. Vi möter honom ca sju år senare, när han gifter om sig (nedan) med en piga (Lisa Olsdotter från Glombo) från Uppland.

I Stormens Öga: samiska näringar, ”shelters”, samlingar och fördrivningar i XYZ-län. (Del 1 av 12. Kustskogssamers router)

OBS Denna artikelserie hamnar sannolikt bakom betalvägg efter Del 2. Elva olika nomadiseringsmönster genomgås.

Flyttstråken och nomadiseringsvägarna 1670-1770


Här är stråken i fokus lite mer än näringen. Det kommer alltid att finnas ytterligare blandformer och en hel del samer passerar genom flera av dessa kategorier under ett liv. De bägge första och den sista gruppen utgör de i särklass största, oftast uppåt 30-40% vardera.

norrbo

1. Tidigast går att urskilja de s k

kustskogssamiska stråken från Selånger över Dellenbygden och Järvsö-Ljusdal-ibland Färila. Jon Larsson; Cicilia Andersdotter (nedan); Anders Pålsson; Jon Klementsson. Åretruntmarkerna är ofta kustnära, mellan Bergsjö-Gnarp och Hudiksvall-Enånger. Under säsongens gång kan man flytta sig till nordligaste hälsingekusten, Njurunda eller Tyndeö. Såväl fjäll- som kustskogssamer och sjösamer hålls i Tynderö och på andra samlingsplatser.
Sannolikt äger skiljningar rum på Klissberget under Kolsta, Nacksta, Knävlands byar; och slakt kring Gärde i Skön, en flerhundraårig tradition. Visten i Skön tycks finnas nära Målås; Roken; Bandsjöarna; på tresockengränsen nära Stavreviken finns ett viste i Stavreskogen.
Att dessa stråk urskiljes tidigast beror snarare på källsituationen (att prästen känner dessa ansikten och namn bättre, än fjällsamernas) än på något annat.
Kustskogssamerna är urskiljbara från ca 1670-90 och fram till 1900-talet. Selånger, Järvsö och Norrbo-Bjuråker är vintertillhåll; kusten sommar. Men tidigt ser vi också semi-bofasta samer.

Klassiska kustskogssamer synes vara

Cicilia Andersdotters familj och sijter.

Cicilia Andersdotter, död 1730. Född ca 1669-70 i Medelpad
blef död wid lägret wäster om byn”. Vid sin död gift med Clemet Jonsson; tidigare med Mårten Larsson. Sex barn, varav fyra döttrar. Död 6 juni, begravd 8 juni. Med Clemet var hon gift i trettio år. Hon blev 61 år gammal. (Norrbo C:1 (1688-1736) Bild 178 / sid 175 )

Norrbo är en mycket liten socken med i perioden ordentlig försedd med samisk aktivitet. Det fanns flera visten i såväl socknen som omnejden. Ett väster om byn och åter ett annat i Västansjö; i närbelägna Bjuråkers centrala eller snarare sydligaste delar. Sedermera kom sockenlapparna att bo en bit sydväst om kyrkan. Även Lappkyrkan i Bergsjö kan ha spelat in i den lokala logerandet och logistiken, liksom olika platser i Bjuråker, Forsa och måhända Delsbo. I senare tider flyttade ofta fjällsamer över Dellen.

1b) Den extensiva ”kustskogs-routen”: Jon Larsson och andra av dessa äldre skogssamer synes ha begagnat ett område bortom Färila;dvs Kårböle-Los-Hamra och/eller hogdalsbyarna-Älvros-Sveg-

Vi citerar Hülphers:

Lappar uppehålla sig icke nu för tiden på detta pastorats skogar. Helsinge Lappar hafwa förut med sina Rens=hjordar färdats härigenom åt Fjäll=kanten, men äro nu wid 10 Daler Silfw:mts wite förbudne, at komma hit åt, för den skada de tilfogat ortens Inbyggare.

1c) Mindre varianter av huvud-routen finns; på mellan två och tre socknar eller runt hela eller halva Dellen. Det finns anledning att tro att de samer som Swab mötte 1796 nomadiserade runt kanske två tredjedelar av denna vidsträckta, meteoritskapade dubbelsjö. Vi tror oss ha identifierat de samiska aktörerna såsom dessa:

 

– Krigsveteranen tillika sockenlappens i Delsbo son; Anders Thomasson Hjort, samegrabben som blev soldat, son till Sigrid Olofsdotter och Thomas Thomasson.
– Hjorts fru lappigan Malin Clementsdotter från Enånger socken.
– Mårten Clementsson, sockenlapp, boende eller i vart fall skriven i Berge by i Bjuråker.
– Margareta Mårtensdotter, Mårtens dotter.
– Samt en kusin till den sistnämnda

Anders bör vara den man som bär svensksundspenningen om halsen i Swabs redogörelse från 1796. Vi möter honom ca sju år senare, när han gifter om sig (nedan) med en piga (Lisa Olsdotter från Glombo) från Uppland.

 

 

 

NY KOMMANDE ARTIKELSERIE: Skogssamerna 500 – 2020 e.Kr. Vila i frid.. ?

Or (in Eng., too) The Extinction of the Taiga’s Reindeer Husbandry Cultures?
Skogssamerna 500 – 2020 e.Kr. Vila i frid?

Dessa är de samer och den samiska näring (obs ordet subsistence, som betyder ungefär sjävförsörjande näring) som alltid väckt mest ont blod bland svenska myndigheter; och i senare tid även hos allmoge och t ex bönder. På 1800-talet triggade de lappfogdarnas vrede och veklagan. Vad hos skogssamernas urgamla renskötsel är det som väcker sådana ofattbart kritiska känslor hos majoritetsbefolkningen och hos storsamhället?

Förutom de kulturellt förintade ångermansamerna och skogssamerna och kustskogssamerna i de sju landskapen nedanför dessa; lever malå- och arvidsjaursamerna under allt tuffare villkor; och vi har på senare tid fått se tydliga tecken på att hela Gällivare areellt sett enormt utbredda renskötsel nu ser ut att kunna dö ut (!?).

Spanningsvallen_von_Duben

Vi försöker titta på dessa vanskliga frågor under våren.
Vi ska också försöka ta hjälp av nya pennor i dessa frågor.

Artiklarna kommer att ligga bakom en betalvägg OBS detta.

Bilden: Det skogssamiska vistet Spänningsvallen vid Spenningstjärnen mellan Järfojaur och Seudnur i Arvidsjaurs kommun, på gränsen mellan nuvarande Östra och Västra Kikkejaurs samebyar. Träsnitt efter foto av Lotten von Düben 1871.

 

NY KOMMANDE ARTIKELSERIE: Skogssamerna 500 – 2020 e.Kr. Vila i frid.. ?

Skogssamerna 500 – 2020 e.Kr. Vila i frid?

Dessa är de samer och den samiska näring (obs ordet subsistence, som betyder ungefär sjävförsörjande näring) som alltid väckt mest ont blod bland svenska myndigheter; och i senare tid även hos allmoge och t ex bönder. På 1800-talet triggade de lappfogdarnas vrede och veklagan. Vad hos skogssamernas urgamla renskötsel är det som väcker sådana ofattbart kritiska känslor hos majoritetsbefolkningen och hos storsamhället?

Förutom de kulturellt förintade ångermansamerna och skogssamerna och kustskogssamerna i de sju landskapen nedanför dessa; lever malå- och arvidsjaursamerna under allt tuffare villkor; och vi har på senare tid fått se tydliga tecken på att hela Gällivare areellt sett enormt utbredda renskötsel nu ser ut att kunna dö ut (!?).

Spanningsvallen_von_Duben

Vi försöker titta på dessa vanskliga frågor under våren.
Vi ska också försöka ta hjälp av nya pennor i dessa frågor.

Artiklarna kommer att ligga bakom en betalvägg OBS detta.

Bilden: Det skogssamiska vistet Spänningsvallen vid Spenningstjärnen mellan Järfojaur och Seudnur i Arvidsjaurs kommun, på gränsen mellan nuvarande Östra och Västra Kikkejaurs samebyar. Träsnitt efter foto av Lotten von Düben 1871.

S a e r n i e : för hela Saepmie. Tar upp förhandsanmälningar och prenumeranter! Vänligen Skriv upp Er!

For all Nordic Countries incl. Russia, partly iin English. NYHET – Hej! Vi tar nu upp intresse för en sydsamisk webbtidskrift.
Fokus är samernas historia och nutid och huvudfokus det sydsamiska området
men HELA SÁPMI tas upp. Alla sorters samiska näringar, inga grupper glöms!
Men rennäringen kommer att ha en stor plats!

SouthSaamiHistory står bakom publikationen,
och ansvarig utgivare blir preliminärt undertecknad.
Åtminstone interimistiskt.
Men samiska skribenter kommer att dominera!

Jag vill se hur många som skulle teckna sig för en helårsprenumeration på 5-6 nr
med en sådan högkvalitativ tidskrift. En del material från den kommande
antologin skulle kunna ingå.

Språk: engelska, svenska, norska, finska och samtliga samiska språkvarieteter
(enligt ett system som en redaktion får arbeta fram). Tidskriftens namn skulle också vara föremål för en sådan  diskussion

TIREN BOKUWSKIS

”J’accuse” – Justitiemord i Jämtland, rättsröta i Norrbotten (SouthSaamiHistory anklagar!)

”J’accuse…!”

Tjuvskjuten ren sannolikt hatbrott i Sundom.
Utredning nedlagd.

Plågade renar i Malmfältenområdet.

Felaktigt arresterade samer, anklagade för tjuvjakt på rovdjur.

Listan i norr kan göras så lång; att jaga kunde skriva hela veckan och nästa; och ni kunde läsa nästan lika länge. Kolonisationen 2017 är värre än någonsin!
Laglösheten och den samiska rättslösheten i Sverige idag är värre än i Ryssland!!!

Skattefjällsmålet borde tas om.
Alla andra skatteland borde prövas rättsligt, samerna borde få tillbaka dessa.
Härjedalsmålet måste tas om!

Och Norrbotten:
Kanske borde same- och rennäringsrelaterade brott och dito frågor överföras från polisen i Norrbotten till polisen i Västerbotten; alternativt direkt under Rikspolisstyrelsen, under Staben.

”Jägarna” IRL.

Och i botten på allt: KUNSKAPEN om samerna, som saknas – mest överallt!
Insatta människor förtrycker som regel inte andra folk.

Medborgarrätt, urfolksrätt och anständighet efterlyses.
Ni vet var jag finns om ni vill utbilda er omgivning i historiska förhållanden.

Om du  just har sett Sameblod (och tidigare kanske Varg och Jägarna):
Verkligheten 2017 är på många sätt värre, långt värre.

Peter Ericson
Sundsvall
18 mars 2017

Ur ”Lappfogdens årsberättelse” (Umebladet fre 1 februari 1901). Del 1.

(bild ur notis från U.-B. 19 mars 1906)
A. Fr. Burmans berättelse för 1900:

Under hösten och höstvintern 1899 uppstod, liksom under föregående år, isskorpa eller s. k. flen inom länets lappmarker, hvilket förorsakade fjellapparna svårigheter under flyttningarne. För nomaderna i Grans, Rans, Umbyns och Vilhelmina båda lappbyar utföllo dessa dock väl, men för en del  av Vapstenbyns nomader blefvo förhållandena i detta hänseende sämre, i det att deras renboskap icke kunde sammanhållas utan skingrades delvis under färden mot Stensele. de skingrade renarne hemtades dock så småningom under  vinterns lopp till nedre lappmarks- och kustlandssocknarne, der betesförhållandena voro utmärkta. —
För länets skogslappar hafva betesförhållandena varit goda under hela året.

Umebladet-renar

ERBJUDER FÖRELÄSNING: 1 500 år av renskötsel, kampanj NORRBOTTEN maj —>

Norrbotten 500 e.kr – 2000 e.Kr.
”SouthSaamiHistory goes north”
Speciell föreläsning främst kring samernas grundläggande historia i Norrbotten.
Ottar; Sirkas fångssamhälle; tidiga tamrenskötseln; den mångkulturella miljön i öster; handelsutbyten; kolonisation; jordbrukets framväxt; Karl IX:s Ishavspolitik; Bottniska handeltvånget; symbios mellan bondenäring och rennäring samt modern historia går jag igenom.

1. Erbjuder program för förvaltningskommuner och kombinationer för skol- och kvällsföreläsningar. Särskilt lämpat för kusten, kustnära trakter och vinterlandet.
Men fungerar även i Malmfälten. Lediga datum:
v 18 3-6 maj 
v 22 30 maj – 4 juni
v 16 19-23 april
Samt i sommar och september-oktober.

2. Detta program är också kombinerbart med Tjoevkemåjhtoe/Čuvgesmuitu;
helkvällsprogrammet med Peter Ericson och Bernt Ove Viklund (maj-sep 2017).
Social prissättning och prutmån på skolföreläsningar.
– Dessutom kan det kombineras med vår fortbildningskurs för politiker!

3. I höst erbjuds även rena historie- och arkeologiworkshops  och dokumentationskurser för t ex samebyar!

Min bakgrund är bl a universitetslärare i Uppsala och Umeå; under några år undervisade jag i Samernas kultur och historia specifikt på kurserna Samernas äldre historia, Modern samisk historia, Etniska relationer.

HALV PE

Hör av  er för offert!

Peter Ericson
SouthSaamiHistory
Enskild firma

Mercator Hondius 1608

S a e r n i e : Ny webbtidskrift av, om, för sørsamer!

NYHET – Hej! Vi tar nu upp intresse för en åarjelsaemien-, dvs sydsamisk webbtidskrift.
Fokus är historia och det sydsamiska området
men HELA SÁPMI och även nutids- och framtidsfrågor tas upp.

SouthSaamiHistory står bakom publikationen,
och ansvarig utgivare blir preliminärt undertecknad.
Åtminstone interimistiskt.
Men samiska skribenter kommer att dominera!

Jag vill se hur många som skulle teckna sig för en helårsprenumeration på 5-6 nr
med en sådan högkvalitativ tidskrift. En del material från den kommande
antologin skulle kunna ingå.

Språk: engelska, svenska, norska, finska och samtliga samiska språkvarieteter
(enligt ett system som en redaktion får arbeta fram). Tidskriftens namn skulle också vara föremål för en sådan  diskussion

9801979_fullsize

Luleå: Tvåhundraårig sedvana på två timmar? (”Sedvanekollen”)

Av allt att döma ser det likadant ut för Piteås del!

En hastig koll på sedvana för renskötsel i Luleå kommun med omnejd.

Roade mig med att samla lite av mitt sparsamma material från en del av fjolårets (mycket begränsade) förstudie.

Tittade på samisk sedvana och urminneshävd av vinterbete i historisk tid.

Resultat: En högst sannolik tvåhundraårig sedvana på två timmar.
En del uppgifter måste dock dubbelkollas och vissa av de redan bevisade renskötarna bör dubbel- och trippelkollas.

Kaitum, Sirkas, Tuorpon, Jokkmokk, Sjokksjokk; lokala, regionala samer med småskalig renskötsel; de bofastas byarnas byamäns välkända skötesrenar etc etc i många århundraden.

I stort sett alla byar efter kusten i Nederkalix. Råneå, Nederluleå och Överluleå samt  Piteå förekommer i samband med ministerialböckernas renskötselbelägg.

Till och med Luleå stadsförsamling har en tät representation av vintertid samer från första början.

Och de aktuella församlingarna har en tidigt och välordnad kyrkobokföring.

Korrelerar vi med jordeböcker, lär snart en drygt 450-årig sedvana kunna komma att innebära grunden för ett uppdaterat kunskapsläge.

Suecia_2-073_;_Luleå_Civitas_Vetus