SÄÄMILAND? Ny artikelserie! Om”Säämes ö”, 1410-tal: Svenska herrefolket annekterar samisk trakt. I skruvstädet mellan Kalmarunion och Novgorod: Säämingesalo

S Ä Ä M I L A N D ? – ny artikelserie.
Uppdaterad version 4 april


Nyslott – Wikipedia

1. I n t r o d u k t i o n

Så vad hände på 1410-talet? Sápmi i järngrepp 

Ett intensivt koloniserande kännetecknar 12-1300-talets tidiga Stormaktssverige.
Sedan man genom Nöteborgsfreden fått sin gräns i öster nöjaktigt fastlagd blir nu ett av huvudmålen att pressa fram den nordliga gränsen mot dels Sameland, dels mot bjarmernas-karelarnas-pomorernas-ruthenarnas/ryssarnas intresseområde. När sedan
Kalmarunionen blir ett faktum – och ju mer makt kung Erik besitter; i en situation där ett kraftigt expanderande Tyska orden alltmer hotar Kalmarunionen (som tillkom av samma skäl) – tillsätter kungen en ny hövits- eller syssloman över det 1323 förvärvade Savolax, nämligen Bengt Lydekesson Djäkne. Det Lydekesson gör, är helt enkelt att dela ut samernas och andra icke-jordbrukande grupper ut till hugade nybyggare och inte minst till annan överhet. Det torde ha varit det rimligaste sättet att stärka det svenska inflytandet.
Ett annat huvudmål kommer fortsättningsvis att vara att hålla den östliga gränsen.
Med detta kom ju svearna och sedermera svenskarna att vara sysselsatta mer eller mindre konstant under samtliga de ca tio (eller tolv?) århundraden de haft anspråk på finländskt och ursamiskt territorium.

 

Sääminkisalo socken:  rester av ett eldgammalt samiskt kärnområde i södra och mellersta Savolax?   

Vi tittar framöver närmare på Jukka Korpelas föreslagna samiska vinterland eller vinterläger i Säämingesalo, lokaliserat till dels i Talvisalo, dvs Vinterön. Ännu på 1540-talet skattade samer till Nyslott helt intill. Talvisalo är själva Nyslotts, dvs på finska Savonlinnas stadskärna.

Sääminge är alltså det land (namnet till synes härlett av ”säämeh”, dvs samer) som delar nutida Saimen (Saimaa, fi.), dvs forna Lapvesi (som Finlands största sjö hette till mitten av 1800-talet) i flera delar. och sjöar.
Apropå stora sjödistriktet i Finland, brukar också landets näst största sjösystem Päijänne
(förr på svenska Pejäne eller Päjäne) anses ha ett namn härstammande från tiden då samer eller samisktalande folk dominerade dessa trakter.

Jukka Korpela skriver om den speciella problematiken då vi behandlar samerna i centrala Finland:

We must distinguish the following concepts from each other: 1) Sámi speakers; 2) Finno-Ugrian speakers; 3) People who are called “Lapps”; 4) Semi-nomadic hunter-fishers of the forests; 5) Reindeer herders; 6) Subjective identity which plays a role in the formation of local unity; 7) Objective identity which is a classification imposed by outsiders —

Mycket starka skäl tycks tala för att området vare sig tillhört Ryssland eller Sverige-Finland och detta torde högst sannolikt bero på att ett annat folk varit hemmahörande där.

 Bild från Savonlinnas (Nyslotts) hemsida om rekreativa utemiljöer. http://polkujuoksu.info/polkujuoksua-karhuvuoren-luontopolulla/


På frågan av sanningskommissionerna i de nordiska länderna vilken stat som bör ansvar för de omnämnda landstölderna, torde svaret vara i hög grad entydigt:
Sverige. Även om de eviga striderna med Novgorod och sedermera Ryssland om herraväldet över de åter sedermera finländska områdena absolut spelat in i att permanta denna trakt som en av de mer otrygga områdena att vistas i senast från och med medeltiden och framåt.

– Vi återkommer med nya, spännande underteman!

Peter Ericson 4 april 2020

 

 

Erik av Pommern
Denne vidlyftige konung ska kring tiden för – eller strax före – sin gammelmoster unionsdrottning Margaretas frånfälle i digerdöden hösten 1412 ha färdats genom Östra rikshalvan och uppmanat socknar, byar och bönder att utsträcka sina markanspråk till ca 200-250 km in i landet; företrädesvis österut. Detta bör ha hänt i anslutning till Tåget emot Viborg 1411.

Erik I, 1382-1459, hertig av Pommern konung av Danmark Norge och Sverige - Nationalmuseum - 15058.tif

Erik av Pommern (oegentligt Erik XIII), född 1382 i Rügenwalde i nuvarande Polen, död 24 september 1459 i Rügenwalde,[1] var 1396–1439 (med två avbrott) kung av Sverige, som Erik III kung av Norge 1389–1442 samt som Erik VII  kung av Danmark 1396–1439. Han var son till hertig Vratislav VII av Pommern och Maria av Mecklenburg, systerdotterson till drottning Margareta som adopterade honom efter att hennes son Olof av Danmark och Norge avlidit 1387. https://sv.wikipedia.org/wiki/Erik_av_Pommern
IMAGE (Unknown) : Natiomalmuseum, Sweden.


Fortsättning:
Korsholms äldre tid och lite om senare århundraden
Drottning Margareta
Samiska kvinnan Margareta
Nyslott, även känt som Savonlinna och skattelängderna med samer på 1500-talet
Säämingesalo – ett samiskt urhem?
1419: samernas själar inkrävs via kloster som S:a Clara kyrka
Novgorod, de ryska klostren och samerna
Ladoga som samiskt urhem

 

 

NY ARTIKELSERIE INLEDS. Språkurhem ”Säämes ö”, 1400-tal: Sápmi i järngrepp, landstölder. Samiskt land fördelas ut av svensk överhet… Erik av Pommerns tid

I n t r o d u k t i o n

Så vad hände på 1410-talet? Sápmi i järngrepp

Ett intensivt koloniserande kännetecknar 12-1300-talets tidiga Stormaktssverige.
Sedan man genom Nöteborgsfreden fått gräns i öster nöjaktigt fastlagd blir nu ett av huvudmålen att pressa fram den nordliga gränsen mot dels Sameland, dels mot bjarmernas-karelarnas-pomorernas-ruthenarnas/ryssarnas intresseområde. När sedan
Kalmarunionen blir ett faktum – och ju mer makt kung Erik besitter; i en situation där ett kraftigt expanderande Tyska orden alltmer hotar Kalmarunionen (som tillkom av samma skäl) – tillsätter kungen en ny hövits- eller syssloman över det 1323 förvärvade Savolax, nämligen Bengt Lydekesson Djäkne. Det Lydekesson gör, är helt enkelt att dela ut samernas och andra icke-jordbrukande grupper ut till hugade nybyggare och inte minst till annan överhet. Det torde ha varit det rimligaste sättet att stärka det svenska inflytandet.
Ett annat huvudmål kommer fortsättningsvis att vara att hålla den östliga gränsen.
Med detta kom ju svearna och sedermera svenskarna att vara sysselsatta mer eller mindre konstant under samtliga de ca tio (eller tolv?) århundraden de haft anspråk på finländskt och ursamiskt territorium.

Sääminkisalo socken: eldgammalt samiskt kärnområde i södra Savolax?

Vi tittar framöver närmare på Jukka Korpelas upptäckta samiska vinterland eller vinterläger i Säämingesalo, lokaliserat till dels i Talvisalo, dvs Vinterön. Ännu på 1540-talet skattade samer till Nyslott helt intill.

Sääminge är alltså det land (namnet till synes härlett av ”säämeh”, dvs samer) som delar nutida Saimen (Saimaa, fi.), dvs forna Lapvesi (som Finlands största sjö hette till mitten av 1800-talet) i flera delar. och sjöar.
Apropå stora sjödistriktet i Finland, brukar också landets näst största sjösystem Päijänne
(förr på svenska Pejäne eller Päjäne) anses ha ett namn härstammande från tiden då samer eller samisktalande folk dominerade dessa trakter.

Jukka Korpela skriver om den speciella problematiken då vi behandlar samerna i centrala Finland:

We must distinguish the following concepts from each other: 1) Sámi speakers; 2) Finno-Ugrian speakers; 3) People who are called “Lapps”; 4) Semi-nomadic hunter-fishers of the forests; 5) Reindeer herders; 6) Subjective identity which plays a role in the formation of local unity; 7) Objective identity which is a classification imposed by outsiders —

Mycket starka skäl tycks tala för att området vare sig tillhört Ryssland eller Sverige-Finland och detta torde högst sannolikt bero på att ett annat folk varit hemmahörande där.



– Vi återkommer med nya, spännade underteman!

Peter Ericson 3 april 2020

Erik av Pommern
Denne vidlyftige konung ska kring tiden för – eller strax före – sin gammelmoster unionsdrottning Margaretas frånfälle i digerdöden hösten 1412 ha färdats genom Östra rikshalvan och uppmanat socknar, byar och bönder att utsträcka sina markanspråk till ca 200-250 km in i landet; företrädesvis österut. Detta bör ha hänt i anslutning till Tåget emot Viborg 1411.

Erik av Pommern (oegentligt Erik XIII), född 1382 i Rügenwalde i nuvarande Polen, död 24 september 1459 i Rügenwalde,[1] var 1396–1439 (med två avbrott) kung av Sverige, som Erik III kung av Norge 1389–1442 samt som Erik VII  kung av Danmark 1396–1439. Han var son till hertig Vratislav VII av Pommern och Maria av Mecklenburg, systerdotterson till drottning Margareta som adopterade honom efter att hennes son Olof av Danmark och Norge avlidit 1387. https://sv.wikipedia.org/wiki/Erik_av_Pommern

Fortsättning:
Korsholms äldre tid och lite om senare århundraden
Drottning Margareta
Samiska kvinnan Margareta
Nyslott, även känt som Savonlinna och skattelängderna med samer på 1500-talet
Säämingesalo – ett samiskt urhem?
1419: samernas själar inkrävs via kloster som S:a Clara kyrka
De ryska klostren och samerna
Ladoga som samiskt urhem

1419: Missionen sätts igång, dvs kolonisationen går in i ett annat skede.
Man vill nu inte bara ha samernas skatter, nu ska man även ha deras land och deras själar.

File:Olofsborg i Nyslott.jpg”Olofsborg_i_Nyslott anno 1889.” Ur Oskar Alin: ”Sveriges nydaningstid, från 1521 till år 1611”, Stockholm 1889, sidan 209.

The city was founded in 1639, based on Olavinlinna castle. The castle was founded by Erik Axelsson Tott in 1475 in an effort to protect Savonia and to control the unstable border between the Kingdom of Sweden and its Russian adversary. During the Russo-Swedish War (1741–1743), the castle was captured by Field-Marshal Peter Lacy. It was held by Russia between 1743 and 1812, when it was granted back to Finland as a part of the ”Old Finland”.
In 1973 the municipality of Sääminki was consolidated with Savonlinna. In the beginning of year 2009 the municipality of Savonranta and a 31.24 km2 (12.06 sq mi) land strip from Enonkoski between Savonlinna and Savonranta were consolidated with Savonlinna. (Wikipedia)

”ath Jffuan Jacobson — hade slagit godha bönder j hell, tagit them j frå iij(c) renar” Informationsrikt om orostid 1526

Vi påminns om en forn gräns mellan svenska och stornovgorodska (Stora Nogard) riket, sedermera Ryssland samt om det krigsdrabbade 1500-talet. Två versioner – en rysk och en svensk. Fler förklaringar inediteras kommande vecka.

Finlands medeltidsurkunder, VIII

Helsingfors
1935
#6298
6298
(20 maj–september) 1526.
Fredsförhandlingar mellan Sverige och Ryssland.
K. Gustaf I:s registratur, III, sid. 141. Arwidssons Handlingar II n:o 122.


Rysk klagan:

Nogre wtaff Swerige göra stor skadha på wåra medt lönlegt tiuffrj, mordt och rooff, oc wåre fogoter wid grensen sände sin budh tijl Wiborg, begärendis jgen thet, som wårom är orättheliga fraa taghet, oc konung G. fogoter oc flere swenske lathe them inghen rät widerfaris, ok wij biudom nw warom ståtthållere j Stora No[gard], at the skule biudha allom vårom fogothom widt grensen til landamäret att wåre skule ingen skada göre på k. G. wndersåthe, oc om thet skeer, skule the latha them faa räth. Wille oc så k. G. befalle sina fogoter, att hans wndersåthe icke göre wåra wndersåthe skadha, oc om skade skeddhe, at the ville lathe skee räth oc igen fångis thet som är orättheliga bort taghet, leggiändis forbudt oc noghot withe ther widh att sådant rooff icke skal offthare brwkat vardha.

Nw på thenne tijdt scriffua oss tiil wåre ståtthållare j Stora No[gard] at wåre fogother scriffua them tijl wtaff Käxholm och Nöthaborg: swenske män haffua bygdt mangha byiar in wdinnan Kexholms oc Nöthaborgs län, benämpdhe. Nywatnj*, Purowäsi, Sawkoso, Peltazarj, Penisarj, Vähasari, Lethasarj oc Saruhesarj, oc ther offuer haffua the oc bygd siig egedelar på andra öyar.

Våre wndersåther aff Nötheborgh Olsere Jaklau och Matthias Klimaw haffua här sackt for oss, att svenske haffua bygt sijg heman j Nöthaborgs län wdj en ödesby, som kallas Kerasolo, oc på andra ödhemarker, icke til wnnandess att wåre moga ther byggia heller boo; thy begäre wij at k. G. wille befälla sine fogother, att the lathe affhysa the ägedeler, som bygde äre wtaff hans vndersåter wdinnan wår län, oc icke tilstädie at the här effter byggia på wart landt, watn eller öyer, oc then tijd vår ståthållares sändebudt aff Stora No[gard] komma til honom, at han wille tilskicke nogra som medt warom på begge sidher läggia skule en wiss rågång effter vårt fädernes Stora Nogards oc Swerigis rikitz gambla råmerke, som hertog Irians oc hertog Albrectz frijdtz breff innehålla, oc thess forinnan at wår sändebud komma til eder, skal huar androm på bägge sidher göre lag oc rätt som fridtzbreffuit oc swåren eedh wtuisar.

Storeförsten Vasilius &c haffuer befaledt att sigia tijg: Een aff Stora No[gard] haffuer claghat på Wiborgs borgare Irian gulsmidt oc Iost Pederson oc nogre swener, som tiäna på viborgs slåtJöns PedersonAlbrect tolk, Jacob Flemming, Maram Swha, att the j hans fråwäre j Mekels hwss haffue wälleligha wtwr hans bodh taghet frå hans dräng j alla hande köpenskat til clx nogårdtz ruble. Ther om sände wij wårt budt Anders Wålesåthe tijl konungen i Danmark Christiernum oc then tidt han talade til rådhit j Wiborg om thetta offuerwålle, suarade the att the wille få them jgen, som thet mist haffde. Oc her til dags är ther jnthet tilgiortt. Thet sijg k. G. på wåre wegna, att han biudher att wår wndersåthe får sijt j gen.

Ytermere beclaga wåre köpmän j Stora No[gard] Andreas Jäske oc Gridhe Subaff, Jwan Sekiren och Gride Bocke på Wiborgs borgare, att then tijd kongens tiänare aff Pålen komme j Nyen til en öö benämpdt Fomijn oc röffuade them, oc når samme röffuare drogho til baghe, kom en stoor storm och dreeff skepen, eth stoort oc eth lithet, med folk och gootz jn j Wiborgs haffn, oc Wiborgs borgare anamade alt samman oc sändhe til Stocholm. Tu Erick skal sigia k. G. på wåre wegna att han tilstädher wåra wndersåthe att få sijt igen.

Så wår och en annan köpman aff Stora No[gard] benämpd Gride Vasilii, sigiandis at han war faren fraa Reffla oc war kommen jn i Nyen, ther komme Viborgz borgare oc röffuade honum j frå skip oc gotz. Wille konung G. lathe bespöria huro thär om är, oc lathe them faa sijt jgen effter rätwisen.

Then tijdt wij komme frå Mwskow til bagha igen til Nogård vordhe wij ther forhindrede til thess Söffuerin Noorbys löpare til baghe kom frå Mwskow oc haffde medt syg thenne effterscriffne befalningh:

Effter storeförstens her Vasielij, med Gudz forsyn herres oc keysares wtåffuer alt Rytzelandt budt oc befalningh haffwa hans edla män Johannes Vasilij capitenere och Johannes Symonis marsk j stora No[gard] lathet mik Wescha Subaff, canceller sammastadz, sigia k. Göstaffs sändebudh Erick Flemming oc hans medfyliare hwre Gabriel Sigfridj oc Maximus Oculanj, som wpbåre store förstans skat i Lappalandt bliffue röffuade widt elffwen Wtze wtaff k. Göstaffs wndersåther Heiki Poikilan oc Iöns Thoroy oc flere theris medhängere; fförst togho the stora förstens wpbären skat i[½](c) nogardz ruble oc the twå, som skatthen haffde wpbåret slogho the j häl oc gripe oc medt sig fordhe x köpmän med theris gootz til c nogardz ruble och lxxvj rener. Ville k. G. lathe bespöria sanningen her om oc igen fångis thet, som boorth är taghet, och sammaledis att han wille befella att the fångher oc theris gotz måtthe jgen komma, oc the ilgerningsmän straffas på thet sådant skulle jcke skee tidhare.

Svenskarnas svar: 

 

Swar oppå the rydzse klagemal.

Tijl then skada, som sked ær aff Viborgx læn med lönligit tiwffuerij och roff på rån &c var nadugste herre konung Göstaff biuder nw sin ståthållare, til greffue Johan på Viborgh, ath han skal straffua med retto huad ther j then motten sked ær, och så foruarath med hans högmectighetz fogtar wijd grensen ath thet her epther icke ske skal, och huar thet sker, skal thet tilbörliga straffas.

Tijl thet klagemål om the nye bygning jnne pa högborne förstis grotteförstens land suarar wår naduge herre ath hans högmectighet ær icke vitherligit, ath nogra hans vndersåther haffua annerstadz bygt en på hans högmectighetz land; huar annerlunde kan finnes j rågongana, skal thå samma nya bygning gerna offhysas.

Tijl thet klagemal om Viborgx borgare Jacob FlemingAlbrickt tolk &c suarar hans högmectighet, attj godemen högborne förstis storeförstens sendingebud haffua nw her forhörth ath så icke tilgångit ær som för högborne förste storeförsten klagath ær, vthan ath for:de godz vart för then skuld annamad, ath Gride Boch haffde köpslagath med Tyns Erichson om nogra saltpetra, och nær han samma saltpetra icke leuera kwnne och haffde thå bittalinngenn vpbårith, varth hans godz ther före antastad och var icke mer godzseth en tijl ij(c) mark, och drog lika mod salthpetran &c Och var thetta Tynnes gerningh alena och inthe the andres, som benempde ære.

Jtem om thet klagemål om thet roff, som konungens folk j Påland tog frå Nyn ath thet skulle sedhan vara tagit vijd Wiborgh och senth til Stocholm, swarar hans högmectighet, ath thet giorde konungh Cristierns folk, och ther före haffuer han ther inthet swara til.

Jtem om thet clagemål på Gride Basilij vegne ath Viborgx borgare skula haffua röffuad honum j frå skip och godz &c suarar hans högmectighet ath han ther om haffuer lathit bespörgie och kan icke finnes ath thet ær skeedt aff nogra hans vndersather.

Jtem om thet clagemål ath twå storeförstens befalningxmen vtj Lappeland varde slagne och hans högmectighetz skatt bortagen til i[½](c) Nogordz rwbla &c suarar var nadige herre ath han haffuer ther vthinnan besporth siig, och haffuer forståth att samme ij befalningxmen j sannyngen bliffue slagne, men att skatten skulle ther vara taghen, ær oretteliga klagit för storeförsten j Rydzland och haffde hans vndersåther sielffue vållet samma angrip, ther med ath Jffuan Jacobson med hans sölskap nogot til förna hade slagit på samma stad vthöffuer xxx godha bönder j hell, tagit them j frå iij(c) renar, med the ägedeler, som the förde och var vel wijd lx(m) mark värth. När then skade varder viderlagd, skal gerna til tänkes, ath then skade skal och viderlagdt vardha.

Jtem samme Jffuan Jacobson slo j hel xxiiij men, och ij quinnor wijd træsken j samma Lappeland, thess ligis Grippe the iiij drenger, och förde med siig til Rydzsland, och vj men sloppe blotthe j skoghen. The toge och fra them xxv håper och alla theris fiska, nätt, kläder, kettslar och theris matt &c; war wärt til hopa j(m) mark, trengde them, och en nw trenga frå siit eget fiske vatn, som the draga skatt och skwl vthaff, så ath the icke torffua fara och fiskie och brwche siig som the aff alder giort haffua. Begærer var nadige herre ath ther må och ske viderlegningh före och fongana lösse giffuass, och ath storeförsten wille biude sine vndersåther och böndher til, ath the icke her effter skwla göra nogot forfångh in på samma treske, thet med rette hans nadis vndersåther tilhörer.

Ytermere medhan fridhen, som var beleffuad vtj her Suantes tijd til lx år emellom Suerige och Rydzland, ær nw samtykt och confirmered på beggis sider med korskysning och fridzbreffsens besegling til for:de åratals terminen, vil högmectig förste konung Göstaff, vår nadige herre, ssamma frijd oforkrænkt holla och holles latha vthaff alla sina vndersather, inthet twäkandis ath storeförsten her Vasilius &c, herre och kiesare vthöffuer alth Rydseland, jw så göra vil på then sidhan.

Doch ligeuel effter mang fogtha skiffte offthe sker j kort tijd wijd grensen, och bliffuer for then skuld forsummad, ath then skade, som sker med roff, brand och tiuffuerij, lönliga och oppenbårliga, bliffuer icke altijd retteliga ransakat och tilbörliga straffat, vthan then ene skiuther saken i fra sich til then andra segiandis, ath then skade ær icke sked j myn tijd, och ther med få thij ingen viderlegningh eller rett, som skadhan haffua j hondom.

Synes för then skuld var keriste nadige herre rådeligit vara, ath en fulmyndog off huarth ryket tilskickad bliffuer wijd grensen, pa begge sider, som j samma månad, ther skadhen sker vppa, skal latha straffa och fly rett och viderlægning för skadha, eller sielffuer betalan. Ellix haffua the skalkar, som bo wijd grensen, lithen forsyn til ath brwka sijt skalkerij, huar in på annan, som the plæga göra. Hær oppå begærar var keriste nadigiste herre vetha store förstens &c sinne, goda råd, och mening, gönum hans scriffteligh vnderuisning, ther hans hög:[mectughet] kan siig epterrette hwre han ther om skal forordineret med sin ståthållare på Viborgh greffue Johan och flere befalningxmen vijd grensen.

Jtem om köpmæn, som plæge ferdes mellom Suerige och Rydzland på begge sider &c ær var kereste nadege herre til frijdz ath the bruka sijt bestha huar med annan som gammalt och fordt varidt haffuer, och före the varor som nyttoge ære.

Och om storeförsten lather alla waror j sijt land, som her tiæna kwnne, vara frij och oforbudna, som ær salthpeter och annat huad thet helsth vara kan, så vil och vår kereste nadige herre latha vareth med the varor, som falla her j landit. Men huar nogot forbud sker på then annan sidhan, ær loffligit ath så och sker her j landit.

* Över raden står skrivet: ”aqua noua”.


PE framhävningar

Image result for gustav vasa

Image result for gustav vasa

PETER ERICSONS föreläsnings-CV (fylls på eftersom) – Boka föreläsning, webbinarium etc på saepmietalks@gmail.com!

Föreläsnings-CV (fylls på eftersom)


Kommentar till bilden: Någon expert på samernas historia i södra Finland är jag inte
– möjligen sakkunnig i sedvanefrågor och forskare med fokus på kusten och södra områdena. / PE 

2020

Arbis Helsingfors 5 feb
Nordsjö Helsingfors 4 feb

2019

Tölö gymnasium 6 feb
Lärkans gymnasium mars
Mattlidens gymnasium april
Press-medie.stadsvandring 29 maj
Medelpads fornminnesförening Norraberget 2 ggr aug-sep
Stadsvandring Stockholm 1 sep Södra rundan
Stadsvandring Stockholm 14 sep Norra rundan (tv-reportage)
Pedersöre, MI (samarr Karleby/Kokkola) 24 sep
Nanoq, Fäboda 26 sep
Malax (Korsnäs.Malax MI) 11 nov
Jakobstads svenska gymnasium 16 dec

Berömda kvinnor i samernas historia jubilerar: Anna Lindhagen 150 år, Maria Magdalena Matsdotter 185 år

Vem var Anna Lindhagen?
Vem var Maria Magdalena Matsdotter?
 

Anna Lindhagen (1870-1941), Stockholms barnhemsinspektör, delvis ångermanländskt ursprung och en av samernas främste allierade under en mycket viktig tid kring 1904-05 och samarbetade med Elsa Laula. Brodern Carl var borgmästare i Stockholm 1903-30, riksdagsman i 43 år och skaffade bl a medel till svenska samernas både första och andra landsmöten. Anna Lindhagens museum på Södermalm är också sevärt! Hon är också känd som rösträttsförkämpe och tidigt politiskt vald representant (SAP) samt såväl i hög grad förstädernas tillskapande (dvs villastäderna) som kolonilotternas ”moder”.

Maria Magdalena Matsdotter (1835-1873) reste till Stockholm två eller tre gånger (uppgifter går isär) och var den som låg bakom att åtta samiska skolor i Lappland, och sedermera fler, bl a i Jämtland. Maria kom från södra Lappland och hade vinterbete omväxlande i Härnösandstrakten, och i Nätra – beroende på var familjen (fadern räknades som sprintare, dvs utan skatteland men likväl med möjlighet att bygga upp en skaplig renhjord). Hon samarbetade främst med Fredrika Bremer men även med en rad andra prominenta personer och uppmärksammandes i världspressen på 1860-talet. Audiens hos kungen gavs och Marias legendedariska skidtur till Gävle 1864 odödliggjordes. Anna föddes på vinterflytt emot Hemsön 21 mars 1835, och dog i Nätra bara 38 år gammal.

Bägge dessa kvinor uppmärksammas i mina stadsvandringar och nu denna vår när bägge på sitt sätt jubilerar, kommer särskilda aktiviteter att erbjudas.

BOKA Din plats på en spännande STADSVANDRING
Notera nu främst mina stadsvandringar 7 april

– Södra rundan ”Anna Lindhagen 150 år”,
specialvandring KVÄLL (tid: se komm. inlägg)
– Norra rundan Elsa Laula, Fredrika Bremer och Maria Magdalena.
DAG.

Stadsvandringen på Oddasat – TV! Se klipp från 1 okt 2019: (Norra rundan) https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=7302084
Se även här om förslaget på torg till Elsa Laulas minne: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=7231752

Boka 7 april-vandringen redan nu! (Prislista kommer inom ett par dagar!)
Du kan redan nu boka icke-bindande (OBS!) via epost saepmietalks@gmail.com 
eller sms +46729070058 (Peter Ericson)

Samt erbjudes föreläsning 22-23 april för hugade arrangörer!
Kontakta mig på ovanstående sätt (epost och sms) för offert.

Peter Ericson 10 feb 2020

Bildresultat för anna lindhagens museum
Anna Lindhagens museum i Stigbergets Borgarrum.
Bild från Miras Mirakel, bloggen (2014):  http://mirasmirakel.blogspot.com/2014/09/anna-lindhagen-och-stigbergets-borgarrum.html

Bilden kan innehålla: 1 person
Maria Magdalena Matsdotter – bild via British Museum.
Den här bilden hittade Johan Sandberg McGuinne.

Berg (Z) och en urgammal märklig historia om ett till synes samiskt kärnområde

Bergs kommun och socken i sydligaste Jämtland har en mäkta intressant historia med koppling bl a till kustskogssamer; och därtill med samer som haft vinterbete i nuvarande Sandvikens kommun, i Bollnäs med Arbrå och sannolikt också kring Avesta!
Det skulle till och med kunna hända att några av de samerna som under järnåldern bar fram det ursydsamiska språket kom denna väg via Åland och Uppland. Se vidare Minerva Piha och våra andra bloggposter i ämnet.

Det här materialet kom först för mina ögon då jag arbetade med Rätanmålet kring 2011-12. Det har sedan vid utvidgade studier framstått som allt märkligare och alltmer spännande.

I  Bergs socken föddes 1728 Cicilia Jonsdotter – modern till de i vår blogg emellanåt omtalade Sigrid och Anna Jönsdotter, de då unga samekvinnorna – annars boende under den perioden i Njutånger – som reste till Newcastletrakten. Hon var i sin tur dotter till de extensivt nomadiserande samerna Jonas Larsson och Sigrid Jonsdotter.

Om Cicilias mor, Sigrid Jonsdotter, stod följande i samband med hennes frånfälle 19 juni 1772 i Högs socken (hon och maken säsongspendlande mellan Hög och Fors, vari maken anställdes som sockenlapp i sistnämnde socknen). Sigrids mor hette alltså i sin tur Coecila Eliaedotter och fadern Jöns Erlandsson.

Rörande de husförhör som kyrkan lät genomföra – sannolikt på statens inrådan – i mitten av 1720-talet och bit in på dessa decenniums andra hälft – så resulterade det i avslöjandet av en rejäl samisk population i Färila. Överlag kan man säga att Hälsingland kryllar av samer under 1700-talets första hälft, och sannolikt också tidigare. Det vi antar, är att samerna sågs som hedningar och ännu ej tilläts skriva in sig i ministeriallängderna just före 1705-10.

Ett samiskt kärnområde anas, och en mycket gammal samisk kontingent skymtar fram och ses nomadisera i de inre delarna av södra Norrland 1670-1710 inte minst. Kontakt torde ha funnits med såväl fjällsamerna som med kustsamer – mest de sistnämnda. De inblande landskapen är i förstone Medelpad, Jämtland (södra och västra), Hälsingland, Gästrikland. Men berörs gör även Uppland, Västmanland, Dalarna och möjligtvis resterande Jämtland.

Peter Ericson, historiker, Helsingfors
Lördagen den 8 februari 2020

Om HETS som INTE stävjes av ansvariga utgivare och chefredaktörer. Slut nu med hets emot samer!

HETS MOT URFOLKSGRUPP – LAGLIGT?

Uppdatering 29 januari: I den allmänna turbulensen missade jag en ”liten” detalj; dvs att den hetsdömde författaren till Expressens artikel skrev 2007! Likafullt vore intressant att höra vad det ledde till då. Men SvD skriver idag, 2020! / PE 

Alltså, nivåerna i samepolitiska debatten …

Ignoransens okrönta kungar jagar högerextremisters gillanden genom alltmer och alltför mycket tyckmycket koketterande med bristande bildning.

Samerna har jagats längre och längre upp i de nordiska länderna, mot norr och uppåt hörnen; blivit fråntagna alltmer rättigheter, fått markerna stulna.

Men inte heller det räcker – de sista ynka rättigheterna som bibehölls till 1992/93 ska också bort; värdigheten skall tas ifrån de oädla vildarna som har mage att hävda sin särart och att dom mist sin mark, sina vatten och sin rätt.

”Det där jädra HD”…. ”Säkert fullt av PK-judiska marxister och batikhäxor och kåmunister”.

Det är som ginge proppen ur. Allt är möjligt. Hitta på, smäda, hata; huggsexa och kapptävling om vem som hittar den lägsta kommentaren, den som Breivik skulle ha skämts för. Praktiskt taget hela (inte bara) den svenska borgerligheten tycks ha angripits av någon fascistpandemi … Förvisso har sjukan grasserat av och till sedan åren runt 1990.

Det är illa nu. Ansvariga utgivare och chefredaktörer på – som jag ser det – främst Expressen och SvD bör ställas inför svars på flera olika plan och detta PRONTO!

Land skall som sagt med lag byggas och HD har i sin blinda objektivitet kommit fram till ett sunt och sanningsenligt beslut; en dom som står sig i decennier, kanske i halvsekel, kanske ännu längre ändå.

Samerna har inte fått någonting som helst!!
Samerna har återfått en rätt som fråntogs dem i början av 1990-talet.
Det är allt.

Peter Ericson
Historiker
Helsingfors

(Bilden: Vad har van Gogh med det här att göra?
Det kanske tål att tänkas på … ?)

Ingen fotobeskrivning tillgänglig.

GIRJASDOMEN ÄR PREJUDIKAT. Punkt.

God middag!
 
Kort, koncis kommentar av en försiktigt sagt ”ärrad” sakkunnig- och samiska rättsmåls- och sedvanemåls (etc)-veteran (Nordmaling-, Rätan-, Härjedalen- samt några som förberetts).
 
Angående Girjas.
 
Många äro kallade, få äro utvalda.
Mången tolkning har vi fått se; och förvånansvärt många försöker tona ner domens betydelse.

Då säger jag: ”Tror ni Sveriges Högsta Domstol skulle ta upp ett mål av icke-prejudicerande art och döma emot staten… Om det inte avsågs vara just prejudicerande?”

Girjasmålet kan i detta avseende enbart jämföras med Nordmalingsmålet 2011 och Selbusaken 2001. Mål som gått åt andra hållet för samerna – Skattefjällsmålet 1981 och Härjedalsmålet (som aldrig passerat Hovrätten) kunde få en annan utgång med det nya rättsläget när vi betraktar Nordmaling och Girjas sammantaget. Vad i övriga detaljer beträffar, hänvisar jag till advokater med djupare insikter i juridikens vindlande stigar. Fr’ämst skulle jag då anbefalla Front advokater; där mina gamla samarbetspartners och uppdragsgivare från Nordmaling numera befinner sig, de som inte pensionerats ännu.


Till fel- och snedtolkare:
Undvik förslagsvis (1) att önsketänk och (2) att måla Horn-Per på väggen; då det inte finns någonting som helst som skulle tyda på att vare sig ortsbor eller andra samer skulle bli förfördelade i en jaktadminstration i samisk regi. Tåssåsenmodellen fanns och finns. Det handlar om att få betesro och inte minst intäkter; då ju samerna långtifrån kan uttnyttja sin egen jakträtt i all utsträckning hela året. Också under lappfogdeepoken hade principiellt samerna i byarna alltid sista ordet vad gällde jakt- och fiskeupplåtelser.
 
Det var allt.
 

Peter Ericson 25 januari 2020

Illustrationerna: 
Författaren-bloggaren vid föreläsning i Kristinehamn dec 2016 om bl a Värmlands samer.
Foto: Monika E Pensar.

Elsa Laula som frimärke då samernas första landsmöte och Elsa odödliggjordes 2017.
Dokumentet som visar att samer fanns och skattade i eller åt Ångermanland, 1484 (RA).

 

Därför inget Girjasspecial: torsdagar är härstädes vikta åt barnbarna …

Rubriken säger väl ungefär allt.

Vi tycker oss ha märkt att folk här sökt något skrivet om det historiska som hände 23 januari 2020 – det är, isåfall, djupt hedrande!
Men eftersom det nu inträffade på en torsdag och så många andra skrivit såpass mycket fint, så …

Rekommenderar Jörgen Stenberg, Sofia Jannok och Stefan Mikaelsson.

Nu får rättsövergreppen upphöra.

För övrigt utreder vi även jakt- och fiskefrågor.

Kontakt: saepmietalks@gmail.com
Samt 0729070058, +46729070058.

Peter Ericson 24 januari 2020

Bildresultat för girjas Bildresultat för pippi långstrump

Grattis August! Samiska rötter? Nej! Men … Om wanna-beism, Multrå och Kvarteret Duvan i Gamla Klara (2:3)

Nej, August var veterligen inte av samesläkt. Frågan reddes ut redan på 1950-talet, men studsar då och då upp igen, föreställningen är seglivad. Frågeställningen utreds bl a här:

http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2013/10/august-strindberg-och-hans-samiska.html

Jouni baserar sig på Erik Hellerströms utredning  i Släkt och hävd no 3/1956.

Påståendena om författargigantens samisk börd kan bl a ses här: https://www.sametinget.se/3183

Vi citerar Jouni Tervalampi:
– Nej, August Strindberg har inget samiskt ursprung på sin mammas sida. Det utreddes redan 1956 av Erik Hellerström. Strindbergs morfars farfar och morfars farmor var Johan Gustaf Norling (1743-1808) och Anna Arvedsdotter (1749-1821). Johan Gustaf Norling var född 1743 och var kakelungsgesäll i Stockholm 1777. Anna Arvedsdotter var född 1747 i Halland.
August mormor hette Johanna Ulrika Bergström (1798-1855) och hennes far var Johan Jansson Bergström (1767-1822) och var den som tog namnet Bergström. Hans far var Jan Jansson i Stora Lottorp i Taxinge socken i Södermanland.  
 August Strindbergs mormors mor hette Ulrika Vilhelmina Åbom (1778-1826) vars far hette Erik Larsson Åbom (1709-okänt) och var född i Gryt socken i Östergötland.

Till detta kan man tillfoga några saker: Visst kan samisk släkt finnas före historisk tid.
men det var ju kanske inte det denna frågan handlade om. En intressant koppling med Gryt sist i uppräkningen kan ju vara att det finns en hel del som talar för samisk närvaro där på järnåldern och möjligtvis en bit in på medeltiden eller ännu lämngre ändå. Men det var inte det heller som skulle avhandlas här. Det finns betydligt närmare och tydliga kopplingar mellan denne Strindberg och samerna, inte minst samernas tidiga moderna historia. Redan fädernesaarbvet i multrå kommer närmare; och hans förfäder (och förmödrar på s k svärdssidan) har med all sannolikhet haft att göra med samer på Ångermanälvens ”högra strand”. Men. Vi vill till annat.
Vi ska alltså först – helt kort! – titta lite på företeelsen wannabeism.

Var Strindberg en wanna-be-same?
Frågan kan tyckas märklig, men samtidigt inte helt opåkallad. Som den outsider han tidigt kom att känna sig också i sin rika syskonskara kan han nog understundom ha tenderat till asådant tänk; t ex ifråga om faderns norrländska och ångermanländska släktkoppling.
Så har vi nog lite till mans tänkt, vi icke-samer med norrländska anor. Vilka är det då annars som vill att Strindberg ska vara samer? Samerna själva, kanske?
August kunde emellanåt själv ge viss näring till dylika spekulationer (vilket t ex framgår i Jounis artikel); men nog ej såpass ofta att man kan svara underrubriken jakande.

Är inte riktigt färdig med wannebefrågorna. Under min tid på Umeå universitet, för en halv evighet sedan, dvs före sekelskiftet, var det mycket tal både om wannabees och om instant shamans, dvs en sådan som lär sig schamanism på baksidan av en o’boy-förpackning. I mina släktforskaruppdrag kommer det in förhållandevis många som vill hitta sitt samiska påbrå; alltför ofta helt resultatlöst.
Nå, kommer för stunden inte på något mer vittert att säga i ämnet, kanske i del 3. 🙂

De närmaste kopplingar vi kan utröna så här långt om August Strindberg och samerna handlar om en** adress han bodde som rätt ung pojk. Då sätter vi åsido de möjligheter att samer kan ha rört sig på hans sommarnöje på Dalarö. Nämligen var det på det viset att samernas tidigaste organisationssträvanden kom att kretsa en massa kring en adress på Klara södra kyrkogata  Dvs just de år så Elsa Laula bodde i Stockholm.
Detta vet alla som medvandrat på stadsvandringarna i Stockholm (utom kanske Södra rundan 2019)! August uppfostrades i Klara gamla folkskola

 

med ”latin och stryk”. Han gick i skola tvärs över gatan, och det kan möjligtvis ha förstärkt hans upplevelse av obehag – att ideligen kunna se hemmet från skolans fönster.
De årtal Strindbergs bodde i Kvarteret Duvan tycks ha legat kring hans mellanstadieår, för att uttrycka det med modernare termer; dock föreligger viss förvirring om mer exakt vilka år det handlar dom. Vi har varit inne och försökt utreda frågan,. men det är inte helt klarlagt. Vi ber därför att få återkomma kring dessa och lite andra detaljer i den kommande sista tredje delen i denna miniserie.

** (eller två; Elsa Laulas pensionat och kansliet, hemma hos Gustaf Z Hedenström) och det mesta ägde rum just åren 1904 och 1905.

August Strindberg Klara tvenne

Bildresultat för o'boy

Bilder: SSA, Bonniers, oboy.se samt från Sameradion/SVT Sápmis
reportage om samiska stadsvandringarna från 1 okt 2019
(länk till sistnämnda här: 

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=7302084 )

Peter Ericson 22 januari 2020