” — skridfinnarna, som styrs från Hälsingland —” (Adam, mellan amazoner och cykloper. Och en tusenårig karta)

”Jag skall nu ge en kort beskrivning av sveonernas land eller Svea rike: i väster innefattar det götarna och samhället Skara, i norr värmlänningarna med skridfinnarna, som styrs från Hälsingland, i söder det förut omtalade baltiska havet i hela dess längd. Där ligger det stora samhället Sigtuna. I öster slutligen gränsar det till de ripheiska bergen, där det finns väldiga ödemarker och höga snömassor, och där flockar av vidunderliga människor hindrar ett ytterligare framträngande”

Adam av Bremen [IV kap 25], 1070-talet

Kommentar: Det är inte enda gången Adam kopplar ihop Hälsingland med samerna.
Men vi ska komma ihåg att den tidens hälsingebegrepp är snubblande nära dagens norrlandsbegrepp. Det här är så tidigt att man även kan ha betraktat Finland som blott en utväxt på samma Hälsingland (”Helsingaland”).

COTTON WORLD MAP, även kallad Anglo-Saxon World Map eller Mappa Mundi, daterad till 1040-talet (eller lika ofta 1025-1050, sannolikt skapas i Canterbury)=. på bilden överst till höger ser man skridfinnarnas land (”blindtarmen” ovan till vänster i bild), nedan t.h tillsammans med eller i relation till Britannien.
Vänstra större bilden är hela kartan och såvitt förstås hela den i munkarnas och vikingarnas England kända världen.

https://www.bl.uk/collection-items/anglo-saxon-world-map

Annonser

ARVET-EFTERMÄLET av svenska styret i Östra rikshalvan. Var Finland en svensk koloni? Några tankar om Finlands svenska tid, ca tusen år mellan tummen och pekfingret.

Or Fennoswedish History for Dummies in Swedish
TANKAR AV EN RIKSSVENSK MED MEDELTIDA FINLÄNDSK BÖRD

När började den svenska kolonisationen av Finland?
Frågan i rubriken torde i hög grad besvara sig själv.

Innan vi törs bege oss ”in i” Isokyrö och de österbottniska djupdykningarna med inte minst Leväluhta och s k lappruiner utmed kusterna etc etc, vill vi ta en titt på de mer elementära tillika omtvistade delarna av den finländska historien… Den mycket långa svenska tiden.

Fördrivningarna av samerna i forna Finland brukar vanligtvis skyllas finska stammar, ömsom karelare, ömsom tavaster – emellanåt bäggedera. Ingenstans nämns svenska krafter såsom de fördrivande. Likväl var det just därfrån den kristna missionsivern kom… Dvs den process som enligt i princip alla narrativ och historieböcker låg bakom fördrivningen av samer i södra, västra, östra och centrala Finland. Sanninghen om dessa fördrivningar – om det nu ens varit några fördrivningar – bör snarast upp i ljuset!

Krigen
Här är det (mest) uppenbara eftermälet. Krigen har bestått genom de flesta århundradena under svenskt styre. Krigen har beskattat folket på liv, blod, ungdom, barn, skörd, kraft men även på land. Signifikativt nog inleddes ett av de två mycket blodiga inbördeskrigen omedelbart i samband med Freden i Teusina.

Hjälp vid krig, anfall och ofred och ofärd
Nog har man fått detta. kanske speciellt under medeltiden och äldre historisk tid, då Sveriges krigsmakt de facto var kraftfull. Men tidigt kom också de finländska styrkorna att utgöra en av de mer muskulösa och vitala delarna av denan krigsmakt.

Utplundring, massakrer
Detta har skett lite snyggare, lite elegantare och lite mer smygande när svenskarna genom krigsgärder och diverse skatter lyckats suga ur den finländska menigheten. Däremot synes ryssarna (och även de forna karelarna, vilka de nu var) ha varit värre ifråga om massakrer.

Västerländska tillhörigheten
Ett annat eftermäle; vars värde måhända torde kunna vara aningen mer omtvistat.
Vi hoppas få tillfälle att närmare återgå till detta.

Ryska tiden
Det komplicerande faktum att ryske kejsaren – av oss i västra rikshalvan oftare kallad tsar – såg med största vänlighet på Finland och lät landet få en rejäl smekmånad såsom ryskt storfurstendöme gör den finska historien sådär härligt komplex. Samtidigt är väl grannsämja ofta en god sak; vilket inte varit lika kritiskt under perioden 1809-1918.

Peter Ericson 7 augusti 2019

Bilden nedan: Författaren vid Slagfältet utanför Oravais, där Ryssland vann en avgörande seger över Sverige-Finland den 14 september 1808. Foto: Monika E. Pensar.

 

ORVAS

PAR i UNIKA föreläsningar.  Med Peter Ericson Norra berget, Sundsvall.

Sjä

NYTT: Det här blir mina avskedsföreläsningar innan jag lämnar landet!

PAR i UNIKA föreläsningar. 
Med undertecknad – Peter Ericson
Norra berget, Sundsvall.
Båda på Danslogen, båda kl. 18.00…
Men den första är på en söndag och den andra föreläsningen äger rum på en torsdag. Båda kostar 100 kr att åhöra.

25 aug – ”Historiska samer runt Sundsvall. Samiska årstidsläger och boställen på södra Norrlandskusten.”

Torsdag 12 sep – ””GÅUDIES. Om hela Saepmies historia. Sameland i fem länder”.
– Peter Ericson berättar om fördrivna folk, glömda vinterbeten och okända bottniska sjösamer och om skogssamerna förr. Hur länge har samiska talats i våra trakter?

 

”oppå Häradstinget i Kemj Anno 1669” (nybyggare från Kemi förhärjade samerna) Av P. W Aurén (Uleåborg 1894)

Del 1 av 2. Det kan sägas att deta bara är början på historien. /PE

Uleåborgs län: resedagboksanteckningar i länet samt under 12 års tjänstgöring i Lappmarken – Första delen, Anteckningar om Utsjoki, Enare och Sodankylä 

Aurén, P. W (Uleåborg: Förf., 18941894)


Bl. a. år 1638 anförde lapparne klagomål däröfver att nybyggare från Kemi och Kemiträsk anekterade deras (lapparnes) bästa boningsplatser, fiskevatten och jagtmarker samt svedjade ocn brände skogarne, sålunda förödande fågel och annat vildbråd.

Änskönt Landshöfdingen Melcher Westerstadh sistnämnda år bl. a. strängeligen förbjöd nybyggarne att på något sätt ofreda och förfördela lapparne, existerade oskicket likaväl. 81. a. hade en viss Påhl Pelkoinen omkring år 1660 bosatt sig s. s. nybyggare i Kemiträsk och därifrån gjort ströftåg inom lapparnes områden, utöfvande svedjande, jagt och fiske, anläggande kotor på lapparnes platser samt öfverfallit dem som oftast med hugg och slag.
Vid tinget i Sodankylä den 4 Mars år 1672 föreföll följande:

»Anno 1672 den 4 Martij. Enär Härads Vintertingh höltz med Lapparne af Kemj Lappmarken uti Sodankylä by. Närvarandhe Cronones Befalldningsman
Wäb.tt Arendt Grepe, och dhe såto i Nembden som i Protocollet förmäles:

Såsom Påel Pelkoinen, en.Nybyggiare ifrån Österbotten, hafver för 8 eller 9 åhr sedan, nedsat sigh opå Lapparnes af Sombie, Kemikylä, Cuolajerfvi och Sodankylä byars uhrminnes gamble dölder och Bahlste (sic) den tvert emot dee gamble bref, som framfarne Konungar uthi alla nåder hafve gifvit Lapparne, hvaruthinnan dee blifva confirmerade vihd sine gamble ägor och legenheter i skogh och marek, jemvähl den doom, som den oppå Häradstinget i Kemj A:o 1669 fallen är, hvilken lyder, att så frampt Påål Pelkoinen hafver, som af Lapparne klagat är, satt sigh opå deras ägor och mark, då skulle hans kattor förstöras, och han ther ifrån sigh förfoga, hvarom Lendsmannen
i Kemj Johan Willam, tillika med trenne tollfmän ransaka borde, thet ock dee sedermehra efterkommit hafva, och förmedellst deras Skriftelige Attest betunna,.
det Pelkoinen hafver satt sigh 2 mijl inom Lapparnes
Bäfverbruk, och än tå lengre in på deras gamble dellder och bohlställen, för hvilken orsak skull och så uthaf Vällborne Herr Landshöfdingen Johan Graan
oppå Lapparnas andragne klagemåhl, så A:o 1665 den
16 Martij, som A:o 1671 den 27 Decembris resolverat,
och Befalldningsman Väll:t Arend Greepe pålagt är,
det hans Pelkoinens kattor skulle icke allenast förstöras
och honom derifrån drifvas låtha, uthan ock Påål för sådant lagföras.

Aurén 1894: s 160ff

Att notera:
1. Auréns verk innehåller en hel del mycket intressanta uppgifter; bl a om österbottensbördiga bönders fiskeresor till nordligaste Norge. mer därom i fortsättningen, som förhoppningsvis kommer i slutet av augusti.
2. Den citerade textmassan är ej korrekturläst; så t ex kan en del prickar över ö samt något läsfel ha slunkit igenom, särdeles i mitten. Vi ser på det i mån av tid.
3. KB torde heta Arendt Grape.

LÄNK:
http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/101461/Ule_borgs_lan_resedagboksantec.pdf?sequence=1&isAllowed=y

Sydligaste och nedre delen av Wahlenbergs karta över Kemi lappmark från år 1802.
Wahlenberg 1802

Torsdag 12 sep – ””GÅUDIES. Om hela Saepmies historia. Sameland i fem länder”. – Peter Ericson om fördrivna folk, glömda vinterbeten och okända bottniska sjösamer och om skogssamerna förr. Hur länge har samiska talats i våra trakter?

FRAMFLYTTAT DATUM:
 
Torsdag 12 sep – ””GÅUDIES. Om hela Saepmies historia. Sameland i fem länder”.
– Peter Ericson berättar om fördrivna folk, glömda vinterbeten och okända bottniska sjösamer och om skogssamerna förr. Hur länge har samiska talats i våra trakter?
I arrangemang av Medelpads Fornminnesförening.
Plats: Danslogen.
Tid: Kl 18.00
Inträde 100 kr vuxen.
Gåudies = ”trumma” på den utdöda samiska språkvarieteten som talades i Gästrikland 1770.
Den i tid närmare föreläsningen söndag 25 aug hålls som vanligt – missa inte den:

25 aug – ”Historiska samer runt Sundsvall. Samiska årstidsläger och boställen på södra Norrlandskusten.”
– Om arkivfynd, intervjumaterial, foton, tidningsartiklar och spännade uppteckningar. Medelpadssamernas livsstil genomlyses och de starka kopplingarna till såväl södra Ångermanland och Höga kusten; till Norrhälsingekusten och Dellenbygdens samt till Jämtland och södra Lappland belyses.
Vilken religion och vilka näringar hade man?
Historiker Peter Ericson med en späckad, intressant föreläsning.

I skrivande stund om knappt tre veckor

Vänstra bilden: Samisk trumma (goavddis) från kemisamiskt område, med brutna horisontala linjer. Via Wikiwand.

Sámi_mythology_shaman_drum_Samisk_mytologi_schamantrumma_050

Tamren i Mälardalen, Värmland och Österbotten? Lite mer om kronans renar 1570-1610 ca

Kring år 1600 förekom försök till tamrenskötsel på ett tjugotal sörmländska, uppländska och västmanländska slott, gods och herresäten. Västerås och Mariefred slott hade varit ute tidigast, liksom hade man placerat ut renhjordar tillsammans med andra hjortdjur på kungliga Djurgården. Av allt att döma huserade samerna som åtföljde djurgårdsrenarna i det som nu är studenbostadsområdena kring Lappkärrsberget (det kan dock inte uteslutas att namnet skulle kunna vara äldre. Det finns namn från 1400-talet på lapp- i stockholmstrakten, t ex i Roslagen).

Tamrenskötselprojekt med sydlig åretruntrenskötsel på initiativ av vasasönerna pågick under dessa decennier även på flera håll; i Värmland, Medelpad, Ångermanland och Österbotten placerades renhjordar ut på bruk och kungsgårdar. Något eller några fler landskap skulle ha kommit i fråga, t ex Gästrikland, men det tycks såsom detta skrinlades, möjligen i och med Karl IX:s död. Medelpad är inte heller hundraprovcentigt säkerställt att renarna vare sig sänder eller kom fram. Värmlandsprojektet var Karls eget projekt under tiden som Hertig Carl. Dessa renars skötare upptages i skattelängderna och den mindre hjord det där handlade om torde kunna antagas ha tjänstgjort som dragrenar åt det Nya Kroppa bruk där deras vårdare arbetade.

Svartsjö kungsgård i Mälaren är en av de mer namnkunniga platserna där tamren huserats. Det vore intressant att starta ett forskningsprojekt om just dessa renar – liksom om annan samisk historia i t ex Färentuna socken liksom i södertörnssocknarna.

Generellt medföljde renvårdare med hjordarna (dock är det ej säkerställd att det alltid var så). Vårdarna hade inte minst ett bestyr att hålla renarna lugna ombord på fraktfartygen, som lade ut från Seskarö i Norrbotten. Vanligen hämtades renarna ur de kronans hjordar som förvaltades av birklarna/lappfogdarna. Av vad vi kan sluta oss till, kom renvårdarna från samma områden. De första vi känner är de fyra renvårdarna som medföljde renhjorden till Västerås slott år 1570; Pål Lappe och Anna Lapska plus två andra icke namngivna samer. Det kan också ha handlar om s k finländska samer (detta var ju under en tid då Finland ingick i det svenska riket). Att Pål hette Pavval är sannolikt en lågoddsare.

Vi ska vid tillfälle titta närmare på om huruvida birkarlen Nils Oravainens mycket stora hjord möjligen konfiskerades och utspreds i sydliga områden, efter att denne slutgiltigt förlorat sitt förtroende hos kungen och kronan.

Vi ska också se på hur det gick. Av det allra mesta att döma klarade sig inte nortrbottensrenar så långt söderut. På flera håll torde också kunskap ha saknats  om betesbehov, liksom rimligt bete. Det kan ha varit så att djurgårdsrenarna (och i någon mån de på Karlbergs djurgård) klarade sig bäst, i samband med att de förvildades och fick springa förhållandevis fritt och själva söka sitt bete. ”Svinnet” i samband med sjötransporterna torde inte heller ha varit alldeles obetydligt.

ANNAN TAMREN? Utan tvivel har renar förts såväl till försäljning liksom på bete rutnom Mälardalen, på Södertörn och på Mälaröarna. Till detta avser vi återkomma!

Peter Ericson 4 augusti 2019

Gustav_Vasa_triumphs_3LAPPKIÄRRSlapponicahae_kuva Hannu Vallas 1998

Bilder: 1. ”Gustav Vasa triumferar i Västerås”. Fred J (Wikimedia Commons) – The original painting was soon lost. The image depicts a watercolor reproduction made 1722 by J. Wendelius, when the originals were still kept at Gripsholm castle. The watercolor reproductions are kept at the Royal library, Stockholm. 2. Ur en av de äldre djurgårdskartorna ca 1700 (RA). 3.  Schefferus 1673. 4. Korsholm. Finländska Museiverket: Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY Gamla Vasa och Korsholms kyrka, Vasa. Mustasaari kyrkas ruiner. Bild: MV/ RHO 41598 Fotograf: Hannu Vallas 1998.
5 (nedan). Utsnitt ur Olaus Magnus’ (Olaf Månssons) karta från 1540. 

OM 1540

 

Vi besökte OFFERKÄLLAN, känd från världspressen. ”De trakter de fordom bebott” (1 av 4) LEVÄLUHTA, Storkyro storsocken, samiskmedeltida fragment

Redigerad 1 aug 2019

DE TRAKTER DE FORDOM BEBOTT. Fyra artiklar om Levälutha, Storkyro, Pedersöre och Österbottens samiska historia. Artiklarna publiceras också i Saepmie Times och delar av innehållet kommer att ingå i boken Bottniska samer.

STORKYRO
(enspråkigt finsk, fi. ISOKYRÖ) – Nav för Klubbekriget, svedjefinnarnas utvandring och samernas medeltida inrättande i och bortdrivande från de trakter, de fordom bebott. Samt något (i kommande artikel) om Slaget vid Storkyro 1714.
Kan vara den allra äldsta socknen i det historiska Österbotten.

Vi beskriver här i tre artiklar lite kring vår omfattande exkursion som skedde en varm dag i juli månad och i en avslutande fjärde presenteras en del funderingar och slutsatser. Den första här bör ses som en enklare introduktion och de kommande handlar om Storkyro och Lappajärvi med Pyhävuori heliga berg och samiska – potentiella – sijte. Samt ser vi på fornt samiskt leverne och forvägar, sydöstra historiska Saepmies inre uppbyggnad och totalt på samernas infrastruktur i det förhistoriska och äldrehistoriska Österbotten med omnejd.

Med ett stort och djupt känt tack till Marja-Lena Södergård, vår kvalificerade guide på den delen av exkursionen som omfattade Storkyro inklusive LEVÄLUHTA.
Marja-Lena Södergård är sekreterare i Jacob Tegengren-sällskapet (J.T 1875-1956) och har som sådan bistått med viktig information inte minst kring Vörå sockens förhistoria. 

 


BILDERNA:
1. Levälutha – grinden in till Offerkällan/gravplatsen.
2. Storkyro kyrkas västra vägg. Storstenen snett nedan fönstret sägs ha burits någon dagsmarsch innan den placerades där. 3. Albert Edelfeldts (1854-1905) målning Bränd by (Poltettu kylä) från 1879. Foto 1 och 2 av Författaren.

”De trakter de fordom bebott”
Enligt unison finländsk berättartradition är Österbotten av hävd ett gammal samiskt område, innan bofast bebyggelse uppstod. Senare decenniers forskning har skänkt fler nyanser till bilden, men uppfattningen kvarstår – till synes välmotiverat.

LAPPAJÄRVI
Här har vi en bofast sedermera sockenbildning som ska ha omfattat de finsktalande i huvudsak savolaksarna; av vilka en mycket stor del i sinom tid kommer att hamna i det egentliga Sveriges alla så kallade finnmarker. Man kan se likheter både med Dellenbygdens täta relationer mellan allmoge och samer, och med Storsjöbygdens förhållande till kringliggande uråldriga historiska lappmarker.

PYHÄVUORI – den heliga platsen, samiska sijten?
Om denna utvecklar vi oss i kommande avsnitt, främst Del 3 och 4.

LEVÄLUHTA
I kommande två artiklar liksom den fjärde sista kommer vi att utveckla oss om denna världsberömda begravnings (eventuellt offer-)plats, känd sedan 1600-talet och nu på sistone hett stoff i såvöl finländsk som global media.
De för oss intressantaste fynden här är de två kvinnoskelett som har hävdats kunna vara samiska eller tillhörande ”lapparna”, den forna fångsbefolkningen i Finland. Tidsperioden har beräknats och daterats till ca 450 e.Kr.
Ett bättre neutralt begrepp skulle kunna vara ”proto-samer”; men vi försöker resonera så att säga högt om denna begreppsfråga under arbetets gång.

Klubbekriget – Nuijasota 1596-97
Ett krig som rörde sig kring avsättningen av Sigismund och frågan om lojalitet med överståthållare Claes Fleming eller ej. Avrättningarna av upprorsledarna skedde på en ö helt nära Storkyro kyrka, och lite mer om detta krig skriver vi i kommande artikel.
Det som ger oss flera intressanta och centrala aspekter och dimensioner för den samiska historien här är dels att det över Kvarken formligen vällde in krigsflyktade familjer i samband med detta blodiga krig; och dels att deras ursprung i hög grad – analogt med historieprofessor Jukka Korpelas (f. 1957) forskning – också var samiskt, via Savolaks. Vi noterar också det uppror som historiker Heikki Ylikangas funnit i det svenska Österbotten i slutet av 1595.

Behärskade samerna Kvarken – och, om – när?
Vi återkommer i vår andra artikel till denna spännande historia inom ramen för dels den gamla Storkyro, dels den gamla Pedersöre storsocken… Trakter som tycks innehålla urgammal samisk infrastruktur och kanske bär den på svaret på frågan om och när samerna kan ha behärskat Kvarkens pälshandel.

Peter Ericson
28 juli 2019

Hvarfner (1957): ”Större delen [av den samiska befolkningen] har varit bunden till sjö- och havsstränder”

SAEPMIE – BOTNIA – HÄME

Av kap. 10 har framgått, att en kontakt stenålder-vikingatid (lappar-nordbor) icke är utesluten på gravfältet på Långön i Hotingsjön.
Om man med lapsk kultur uteslutande förknippar renskötsel och nomadism, kan möjligheterna till sådana kulturkontakter synas mindre troliga.
Men det bör framhållas, att blott en del av lapparna nu är
renskötande, och att det aldrig har varit mer än en del, som har ägnat sig
åt renskötsel. Större delen har varit bunden till sjö- och havsstränder. Åtminstone vid sjöstränderna böra de rimligtvis ha lämnat spår efter sig och
detta icke minst under det första efterkristna årtusendet, då deras bosättning
i norr är litterärt belagd. Det bör övervägas, huruvida inte nämnda stenfynd
och tidiga Vendeltida och tidiga vikingatida fynd verkligen tillhöra en lapsk
sten-järnålder

BILD: Ur Olaus magnus Historia om de nordliga folken

olaus-magnus-78c16abd-9190-4a0e-9698-e364f3b203e-resize-750

Vi besökte OFFERKÄLLAN, känd från världspressen. ”De trakter de fordom bebott” (1 av 3) LEVÄLUHTA, Storkyro storsocken, samiskmedeltida fragment

DE TRAKTER DE FORDOM BEBOTT. Fyra artiklar om Levälutha, Storkyro, Pedersöre och Österbottens samiska historia. Artiklarna publiceras också i Saepmie Times och delar av innehållet kommer att ingå i boken Bottniska samer.

STORKYRO
(enspråkigt finsk, fi. ISOKYRÖ) – Nav för Klubbekriget, svedjefinnarnas utvandring och samernas medeltida inrättande i och bortdrivande från de trakter, de fordom bebott. Samt något (i kommande artikel) om Slaget vid Storkyro 1714.
Kan vara den allra socknen i det historiska Österbotten.

Vi beskriver här i tre artiklar lite kring vår omfattande exkursion som skedde en varm dag i juli månad och i en avslutande fjärde presenteras en del funderingar och slutsatser. Den första här bör ses som en enklare introduktion och de kommande handlar om Storkyro och Lappajärvi med Pyhävuori heliga berg och samiska – potentiella – sijte. Samt ser vi på fornt samiskt leverne och forvägar, sydöstra historiska Saepmies inre uppbyggnad och totalt på samernas infrastruktur i det förhistoriska och äldrehistoriska Österbotten med omnejd.

Med ett stort och djupt känt tack till Marja-Lena Södergård, vår kvalificerade guide på den delen av exkursionen som omfattade Storkyro inklusive LEVÄLUHTA.
Marja-Lena Södergård är sekreterare i Jacob Tegengren-sällskapet (J.T 1875-1956) och har som sådan bistått med viktig information inte minst kring Vörå sockens förhistoria. 

 

 


BILDERNA:
1. Levälutha – grinden in till Offerkällan/gravplatsen.
2. Storkyro kyrkas västra vägg. Storstenen snett nedan fönstret sägs ha burits någon dagsmarsch innan den placerades där. 3. Albert Edelfeldts (1854-1905) målning Bränd by (Poltettu kylä) från 1879. Foto 1 och 2 av Författaren.

”De trakter de fordom bebott”
Enligt unison finländsk berättartradition är Österbotten av hävd ett gammal samiskt område, innan bofast bebyggelse uppstod. Senare decenniers forskning har skänkt fler nyanser till bilden, men uppfattningen kvarstår – till synes välmotiverat.

LAPPAJÄRVI
Här har vi en bofast sedermera sockenbildning som ska ha omfattat de finsktalande i huvudsak savolaksarna; av vilka en mycket stor del i sinom tid kommer att hamna i det egentliga Sveriges alla så kallade finnmarker. Man kan se likheter både med Dellenbygdens täta relationer mellan allmoge och samer, och med Storsjöbygdens förhållande till kringliggande uråldriga historiska lappmarker.

PYHÄVUORI – den heliga platsen, samiska sijten?
Om denna utvecklar vi oss i kommande avsnitt, främst Del 3 och 4.

LEVÄLUHTA
I kommande två artiklar liksom den fjärde sista kommer vi att utveckla oss om denna världsberömda begravnings (eventuellt offer-)plats, känd sedan 1600-talet och nu på sistone hett stoff i såvöl finländsk som global media.
De för oss intressantaste fynden här är de två kvinnoskelett som har hävdats kunna vara samiska eller tillhörande ”lapparna”, den forna fångsbefolkningen i Finland. Tidsperioden har beräknats och daterats till ca 450 e.Kr.
Ett bättre neutralt begrepp skulle kunna vara ”proto-samer”; men vi försöker resonera så att säga högt om denna begreppsfråga under arbetets gång.

Klubbekriget – Nuijasota 1596-97
Ett krig som rörde sig kring avsättningen av Sigismund och frågan om lojalitet med överståthållare Claes Fleming eller ej. Avrättningarna av upprorsledarna skedde på en ö helt nära Storkyro kyrka, och lite mer om detta krig skriver vi i kommande artikel.
Det som ger oss flera intressanta och centrala aspekter och dimensioner för den samiska historien här är dels att det över Kvarken formligen vällde in krigsflyktade familjer i samband med detta blodiga krig; och dels att deras ursprung i hög grad – analogt med historieprofessor Jukka Korpelas (f. 1957) forskning – också var samiskt, via Savolaks. Vi noterar också det uppror som historiker Heikki Ylikangas funnit i det svenska Österbotten i slutet av 1595.

Behärskade samerna Kvarken – och, om – när?
Vi återkommer i vår andra artikel till denna spännande historia inom ramen för dels den gamla Storkyro, dels den gamla Pedersöre storsocken… Trakter som tycks innehålla urgammal samisk infrastruktur och kanske bär den på svaret på frågan om och när samerna kan ha behärskat Kvarkens pälshandel-
Peter Ericson
28 juli 2019

Tidplan: föreläsningar, guidning, kalendrar, Hanaholmen, Sundsvall etc …

NYTT och KOMMANDE / tidplan
Spännande projekt kring Saepmie Times – Southsaamihistory
VÄLKOMNA att deltaga och beställa!
 
B e s t ä l l :
GUIDNING Högakusten – aug
Forskning vattendomar, sedvana etc
Helsingforskalendern sep-okt
Sundsvallskalendern oktober-nov
Södermalmskalendern okt
 
FÖRELÄSNINGAR med Peter Ericson *** – stadsvandringar dito
 
25.8 Årstidsläger i XYZ, mest Medelpad med omnejd
Norra stadsberget Sundsvall (Danslogen), kl 18. ***
Arr: Medelpads Fornminnesförening.
 
[Aug: ev utomhusseminarier Sundsvall/Medelpad/Hälsingland- om intresse finns!]
 
1.9 Stadsvandring södra turen Stockholm.Boka: ABF Stockholm.
14.9 Stadsvandring norra turen. ABF.
FÖRANMÄLAN KRÄVS!
15.9 Hela Sápmis historia Norra stadsberget Sundsvqall (Danslogen), kl 18. *** Arr: Medelpads Fornminnesförening.
 
23.9 Kristinestad, Österbotten. Medborgarinstitutet (MI)
Samernas historia i Österbotten. ***
24.9 Kronoby, Ö-botten. MI. Detaljer kommer,. ***
26.9 Nanoq föreläsning om hela Sápmis historia, fokus öst. ***
3-5.10 Uteseminarier Helsingfors, eventuellt med omnejd.
Info kommer.
5.10 HANAHOLMEN (Esbo/Espoo) föreläsning Peter Ericson
Hela Sápmis historia, fokus öst. ***
Del av Nordiska folkfestivalen, föreläsningen äger rum på kvällen ca kl 19.
11.11 Kvarkens Båtmuseum, Malax, föreläsning om samernas historia i Österbotten ***