40% på forskartimmar, bjuder ut sista vinterdagarna (dec-jan).

Finns ca 14h i dec och 23 i januari. / Peter Ericson

BOKA:

saepmietalks@gmail.com

Elelr sms 0729070058


Ingen fotobeskrivning tillgänglig.

High Profile Education: 1. Dec 14 (18) Web streamed lecture in English/Swedish ”Who pushed the Sámi ancestors away?” Jan 18: WEBINAR SERIES on Ethnicity, high level, by Saepmie Talks (1:3). Historian Peter Ericson. English and Swedish.

Picture below: Jan Luyken 1682 (”Lapland”). Laplanders worship the god Jumala.

 

Welcome to the Winter Webinars!

Teacher: Peter Ericson, Historian with a thorough Anthropologist Education.
Everything in English. Nordic, Fenno-Scandinavian, Eurasian and Uralic areas in main focus, but also virtual excursions to other continents and critical regions.

Ericson has been teaching at two universities (Uppsala and Umeå) and has worked with international investigations, law suit cases in land right and has also been studying Uralic history. 27 years of experience of the field/fields.

 

For full series-attendance:
See a subsequent blog post.
To attend in December and Januari, you pay 50%
of the second occasion.

Want to follow all our webinar activity?
Contact us for a full-year subscription.
And we will also publish a Subscription ad later this week!

  1. Single web streamed lecture DECEMBER
    2. It will be a four-piece-education starting out with one lesson
    at Saturday Dec 14 from 5 PM C.E.T., Saturday 18th of January.

    A full description of the webinar series will be published here on upcoming Saturday.
    Those who miss out on one of the webinars will be able to keep up by watching a recorded rendition of the web streamed lecture.December: REGISTRATION def. LAST DAY Sunday Dec 8, Payment must be noted by Thursday Dec 12. E-mail us:  saepmietalks@gmail.com
    Payment in advance.
    2. January. REGISTRATION by Dec 11. NB!

    More info on this one in  the subsequent blog posting later this week!
    Continues in February and March. 2020.


GENERAL FEES (private attendance first):
Attend for 33 USD, 38 Can.D., 280 NOK, 296 SEK, 30 €, 2000 RUB, 1500 PHP,  45 AUS.D.

CORPORATE, COMPANIES, AUTHORITIES:
65 USD, 67 Can.D., 624 NOK, 630 SEK, 62 €, 4000 RUB, 2800 PHP,  84 AUS.D. *

* In some cases Swedish VAT (”moms”) will be added. This is 25%; does not encompass EU.

2. Webinars below run as scheduled; yet with a new deadline; REGISTRATION def. LAST DAY Sunday Dec 1, Payment must be noted by Thursday Dec 5.

Bildresultat för brask 1533

The peculiar map from 1533 made by Bishop Hans Brask.

ENGLISH

SATURDAY Dec 14, CET  4 PM, US Central Time 9 AM.
Tuesday Dec 18
(Tuesday possibly cancelled or postponed), 

SATURDAY Jan 18 CET 4 PM, US Central Time 9 AM

SWEDISH

– Lördag 14 dec kl 11 och tisdag 18 dec kl 13 svensk tid. ”Fördrivningar och kolonisation i Sápmi från 700-talet till 1935.” 1:45 med paus.

 

 
– . Lördag 14 dec, IN ENGLISH 10 AM C.E.T
”Exoduses, Expulsions, Ethnic Cleansings in Sápmi 800-2000 AD” (1h 45 min with paus)
– Tisdag 18 dec kl 11 svensk tid. ”Fördrivningar och kolonisation i Sápmi från 700-talet till 1935.” 1:45 med paus.

(inte samma med likt det engelska!)

REGISTRATION & PAYMENT:

PRIVATE
Attend for 29 USD, 36 Can.D., 270 NOK, 280 SEK, 27 €, 1700 RUB, 1300 PHP,  42 AUD.

 

CORPORATE, COMPANIES, AUTHORITIES, PER PERSON:
58 USD, 63 Can.D., 538 NOK, 552 SEK, 53 €, 3 680 RUB, 2200 PHP,  76 AUD. *

* In some cases Swedish VAT (”moms”) will be added. This is 25%; does not encompass EU.

CONTRACT FULL CLASS SCHOOL *
DITTO DEPARTMENT, HUGE COMPANY, GOVERNMENTS etc (starting figures)
900 USD, 940 CanD, 8 250 NOK, 8 300 SEK, 57 500 RUB, 45 700 PHP, 1300 AUD

 

USA: Pay per PayPal, CET

BANK DETAILS:
Swish 0724243922
Swedbank 2240045340, clearing 84202

From abroad:
IBAN/BIC: SE2380000842022240045340
BIC: SWEDESS

Swedbank privatkonto (Peter Ericson)
2240045340, clearing 84202
Swish 0724243922 (Johan Ericson)

Uppg från utland: Se härnedan!

PayPal: johanolovericson@gmail.com

 

Want to follow all our webinar activity?
Contact us for a full-year subscription.

For full series-attendance:
See a subsequent blog post.
To attend in December and January, you pay 50%
of the second occasion.

 

Bildresultat för luyken 1682

New Webinar: DEC 14 in English ”Exoduses, Expulsions, Ethnic Cleansings in Sápmi 800-2000 AD” (1h 45 min with pause). Updated with Discounts!

– Tisdag 18 dec kl 13 svensk tid. ”Fördrivningar och kolonisation i Sápmi från 700-talet till 1935.” 1:45 med paus.

Spare places and prolonged ”expiration date” = Register at latest Dec 11!

 
–  Saturday Dec 14 IN ENGLISH 10 AM C.E.T
”Exoduses, Expulsions, Ethnic Cleansings in Sápmi 800-2000 AD” (1h 45 min with paus)
– Tisdag 18 dec kl 13 svensk tid. ”Fördrivningar och kolonisation i Sápmi från 700-talet till 1935.” 1:45 med paus.

(inte samma med likt det engelska!)

REGISTRATION & PAYMENT:

Attend for 29 USD, 36 Can.D., 270 NOK, 280 SEK, 27 €, 1700 RUB, 1300 PHP,  42 AUS.D.

GROUP OF 3-7 120 USD, 130 CanD, 1080 NOK,  1100 SEK, 95 €, 5 800 RUB, 5 400 PHP, 145 AUD.D.
GROUP OF  7 OR MORE 140 USD, 148 CanD, 1290 NOK, 1300 SEK, 119 $, 7000 RUB, 7 000 PHP, 180 Aus.D.

Approx. 20% Discount when booking Dec 3 – Dec 8!
Fee example:
1 person ……. 23 USD, 218 NOK,  224 SEK, 21 €
Small group ….. 96 USD, 875 NOK, 880 SEK, 76 €
Larger group ….. 112 USD, 1030 NOK, 1050 SEK,  95 €

Want to follow series of a course?
Inbox us at saepmietalks@gmail.com!

USA: Pay per PayPal, CET

BANK DETAILS:
Swish 0724243922
Swedbank 2240045340, clearing 84202

From abroad:
IBAN/BIC: SE2380000842022240045340
BIC: SWEDESS

Swedbank privatkonto (Peter Ericson)
2240045340, clearing 84202
Swish 0724243922 (Johan Ericson)

Uppg från utland: Se härnedan!

PayPal: johanolovericson@gmail.com

Storkyro kyrka västra väggen
Photo: Isokyrö (Fi.) or Storkyro Church from AD 1304. South Ostrobothnia.
Photo by Peter Ericson July 2019.

JANUARY: More info to come

First class in high profile web education on Ethnicity.

När horisonten slutade vid Uleå älv, och närmast hela Norrland och Finland ännu av svearna kallades Helsing[-a]land (basics från 1328)

Informativa rader, nedtecknade i Magnus Eriksson (i Finland vanligen kallad Magnus Smek) tolfte levnadsår, denna barnakonung, som valdes till kung såsom treåring vid Mora äng i Lagga socken söder om Uppsala.
Att notera: Rubriken kan innehålla diskuterbara partier. Vi återkommer härtill!

Telge 5 september 1328.

Drotseten Knut Jonsson kungör en i Telge träffad öfverenskommelse mellan Helsingarne och Birkkarlarne [sic] att i Helsinglands norra del, som sträckte sig ända till Uleå älf och träsk, enligt konung Magni bref enhvar finge bosätta sig och, ända till dess konungen blefve myndig, vara fri från skatt, att fogden i Helsingland skulle bland dessa nybyggare skipa lag och rätt och att ingen finge hindra Lapparne i deras jakt eller ofreda de Birkkarlar, som besökte nämnda lappar.
Efter avskrift tagen av Peringsköld utur en av konung Albrekt d. 17 juni 1377 vid staden Enköping given vidim., som fanns i orig. på pergament i svenska riksarkivet före slottsbranden 1697 och som avslutades sålunda: ”Decernimus igitur cassum etc.” tryckt i Sv. Dipl. IV n:o 2676.
Nos Kanutus Joansson, illustris regis Swecie ac Norwegie dapifer, tenore presencium ad publicam deducimus nocionem, quod anno Domini mccc vicesimo octauo, die lune ante natiuitatem beate Marie virginis proxima, in perlamanto Telgis habito, inter Helsingos ex parte vna et Bircharlaboa [sic] ex parte altera, in presencia nostra taliter extitit placitatum, videlicet quod extrema pars Helsingie versus aquilonem, que ad amnem dictum Wlv et stagnum Wlvthræsk vsque protenditur, inhabitari et vtique coli debeat absque impedicione et inquietacione cuiusquam, secundum tenorem litterarum domini nostri regis, super hoc antea collatarum, quas semper in suo vigore conuenit inuiolabiliter obseruari, et quibus per presentem placitacionem in nullo penitus derogetur. Ab hiis tamen, qui per officialem domini nostri regis in Helsingia constitutum illic ad habitandum loca susceperint, siue Birkala fuerint siue alii quicunque, tributum, antequam dominus noster predictus legitime annos etatis attigerit, nemo leuare debebit; qui eciam officialis inter illos, qui illic ceperint habitare, de negociis emergentibus jurisdictionem habebit et justicie faciet complementum. Jtem extitit placitatum, quod homines siluestres et vagos, vulgariter dictos Lappa, in suis venacionibus nullus debeat impedire, nec eciam prefatos Birkarlaboa, ad eosdem Lappa accedentes, apud ipsos commorantes vel ab eis cum suis rebus denuo reuertentes, articulo isto sicut et primo vsque ad prefati domini nostri regis annos legitimos tantummodo perdurante. Jn cuius placitacionis testimonium presentes litteras nostri sigilli munimine duximus roborandas. Datum anno, die et loco supradictis.

Ur DIPLOMATARIOUM FENNICUM, Finlands Diplomatarium 

http://df.narc.fi/document/360


Kuriosa: Dokumentet förseglades bra precis exakt (på ett dygn när) 150 år innan en jämtlandssame skulle ”skänkas” som ”present” på ett köbenhavnskt kungabröllop.

BILDER: Ovan – Träsnitt i Olaus Magnus’  Historia om de nordiska folken.
Nedan –  Av Jan Luyken (1648-1712)  And Jan Claesz Ten Hoorn.

Predatory Animals Drawing - Laplander Aims His Bow And Arrow At A Wolf And A Bear by Lapland And Jan Luyken And Jan Claesz Ten Hoorn

De ändlösa krigen: 1496, i sydöstra Finland (Olofsborg, Savolax), i dokumenterat samiska trakter

Olofsborg, Olavinlinna, ligger i södra Savolax vid staden Nyslott 
Vi är alltså i sydöstra Finland. Här fanns skattande samer på 1540-talet.
Nyslott heter Savonlinna på finska;: och det betyder ju ungefär Savoslott.
Olofsborg med Nyslott är beläget på holmar och öar invid Kyrönsalmi, i det stora Saimen (Saimaa)-sjösystemet, som fram till 1700-talet hette Lapwesi, som betyder ”Lappvattnet”.
De beskrivna händelserna torde ju absolut kunna ha drivit diverse ‘finländska’ (ett ord som inte säkert användes då) grupper på flykt, såväl som samiska grupper.

Savonlinna – Olofsborg i Nyslott. Creative Commons. Foto: Mikko Paananen 2002.
Olaus Magnus avbildade Olofsborg AD 1555 i
Historia om de nordiska folken.

1477:

1477 – Ur Finlands Diplomatarium

Herr Erich Axelsson skrifver sin svåger gamla herr Sten Stwre til ”om thet Nyslott, som han hade latit byggie i Saulax til landwärn, att thet bygdis först medh träwerk, men nu loter han thet mure både medh torn, ringemurer och andre nyttige huus och haffuer ther 16 gode vtlendske muremestere, och när arbetesfolcket moste fare effter sand, sten och kalck, dhå måste han haffue en roote medh huar pråm och 12 eller 15 hans egne tienere medh theris harnesk och wärier för Ryssarnes skuld, hvilket slot han kallade S. Oloffzborgh”.

Ibid:
Knut Karlsson (Gera) tågar i början af februari 1496 emot Ryssarne vid Olofsborg men lider ett fullständigt nederlag; Ryssarne draga, efter att hafva ödelagt Karelen och Savolaks, härjande genom Tavastland till närheten af Åbo; Sten Sture samlar folk och går vid månadens slut emot fienden; denna flyr undan.

Sturekrönikan (PE framhävningar)

Sturekrönikan. Sv. medelt:s rimkrönikor, vers 3910–4010. Beträffande de här nämnda milen se Styffes Bidrag IV, sid. CXCIII, not. 3.
Tiil Oloffs borgh sändes then ädla man,
Knuth Karlsson heether han,
och met honum lxx än ther tiil,
som jak förwissa idher säyia wiil,
alle hoffmän froma,
och sculle tiil nya slotthet komma.
Tha full thet thy wär saa
och mondhe ganska illa gaa,
daghen äpther kyndersmässa dagh soll op ran,
Ryzer them dräpa, holkit jak säya kan.
Thet hände och saa i thy
ath vij eller viij kunde borth fly.
Thet är sorgh ath höra
och sörgelighit saa framföra.
Ryzer laagho för Oloffs borgh
och Swänska män haffua stora sorgh.
Ryzer monde nämaren gaa oc dragha,
thet maaghom wy för Gudhi klagha.
Sawalax baadhe män och qvinna
kunde tha lithet wynna;
the rymde in i landith in
met sorgh och bleeke kin;
Ryzer them fölgher met rwnar snara
och them opfynna å hwar them händher ath wara;
thet maagh jak scriffua nw.
Paa samma tiidh slogo the i häll m siw,
Hwar een Ryz war saa snar,
slogho hwart thet barn i wäghen war,
och Swänskom tiil stoora sorgh,
the drogho in för Kronaborgh;
man plägher thet Tawastha huss kalla.
Thet saa skeer monde naghoth walla.
Ryzer the häria och bränne
och wille in tiil Aabo lenne;
the bränne kirkior och landh
baadhe öffuer aaker och strandh;
the thetta giorde waare ekke alstinges hundrath tw.
Saa hielpe mik Gudh och waares ffrw;
och huru stora skam,
Swänske ey tordes fram,
tha thet skedde; i thy
kom starkt rykte tiil Aabo by
Ryzer i Hatala kirkia waare
och hwaske beeläthe äller korss ath spara.
The waare thaa
när Aabo paa daxleedher twaa.
Her Steen i pläghen ärligh riddare nampn ath bära;
lather idher ekke saa förfära,
jak märkthe paa Aabo borgh
huru hans hiertha war fulth met sorgh;
han leeth tha scriffua öffuer Aalandh och Nyland saa,
och bodhkafflen sculle öffuer alth Finlandh gaa,
man aa huse met thera wäria,
och wille saa met Ryzom bäria.
Hwar man tha siik rörde,
tha her Steen syna byssa borgh aff Aabo förde.
Ther motte man höra mykit gny,
ther waare ynne skärpentiner hundrath try.
Daghen paa sancti Mattias dagh
tha dragha Swänske aastadh,
ryttere och Swänske alle the fläste,
däghlighe män och iw the bäste,
sommelighe met slädha och somme met hästh,
the fara som the gytha mästh;
ix hundrat waare hoffmen tha,
som alle wille fram ath gaa,
ij(m) aff Aalandh komma,
alle däghelige män och froma.
Tha the alle komma samman
tiil hopa och wthan gamman
the mer än xl tusendh waare,
som godha wäria i handom baare.
Tha Ryzer thetta sporde,
alle siik heem hastokth forde;
man ey kunde een ath hynna
äller noghon Ryz ath fynna.
The Swänske wille ekke längher ath yla
the äpther them foro wäl xxiiij myla,
saa matte the ther yla
och gaffuo siik met sorgh tiil hwiila;
the ey kunde längher komma
siik tiil noghon froma.
Hwath halp there mödha,
Kareel, Sawalax, halfft Taffwasta landh lygger ödhe;
ther maane nw ingen boo,
hwaske hundh, hane äller koo.
Hoo kan siik ther huila,
landit ligger ödha meer än lxxx mila.
I blandh Swänske waare lodhbyssor v(c) än meer,
tha thenna reesan skeer;
waare och ganske manga skytta
Swerige tiil liizsla nytta.
Stokholms sollenäre
finge tha the äre
ath the sculle bliffua tiil baka
och Oloffs borgh beewaka.
Ingen war tha annar seen,
hwar drogh heem i geen,
och komma hoffmän tha i thy
aather tiil Aabo by.
Somma skikkas hiith och somme tiith,
mästh tiil presta gaarda i then tiidh.

Finlands medeltidsurkunder. Samlade och i tryck utgifna af Finlands Statsarkiv genom Reinh. Hausen. Band VI. Helsingfors: Finlands Statsarkiv 1930, 11–13.

De ändlösa krigen: 1496, i sydöstra Finland, i dokumenterat samiska trakter

Olofsborg, Olavinlinna, ligger i södra Savolax vid staden Nyslott 
Vi är alltså i sydöstra Finland. Här fanns skattande samer på 1540-talet.
Nyslott heter Savonlinna på finska;: och det betyder ju ungefär Savoslott.
Olofsborg med Nyslott är beläget på holmar och öar invid Kyrönsalmi, i det stora Saimen (Saimaa)-sjösystemet, som fram till 1700-talet hette Lapwesi, som betyder ”Lappvattnet”.
De beskrivna händelserna torde ju absolut kunna ha drivit diverse ‘finländska’ (ett ord som inte säkert användes då) grupper på flykt, såväl som samiska grupper.


Olofsborg. Wikimedia Commons. Foto: Mikko Paananen.

Ur Finlands Diplomatarium:
Knut Karlsson (Gera) tågar i början af februari 1496 emot Ryssarne vid Olofsborg men lider ett fullständigt nederlag; Ryssarne draga, efter att hafva ödelagt Karelen och Savolaks, härjande genom Tavastland till närheten af Åbo; Sten Sture samlar folk och går vid månadens slut emot fienden; denna flyr undan.

Sturekrönikan (PE framhävningar)

Sturekrönikan. Sv. medelt:s rimkrönikor, vers 3910–4010. Beträffande de här nämnda milen se Styffes Bidrag IV, sid. CXCIII, not. 3.
Tiil Oloffs borgh sändes then ädla man,
Knuth Karlsson heether han,
och met honum lxx än ther tiil,
som jak förwissa idher säyia wiil,
alle hoffmän froma,
och sculle tiil nya slotthet komma.
Tha full thet thy wär saa
och mondhe ganska illa gaa,
daghen äpther kyndersmässa dagh soll op ran,
Ryzer them dräpa, holkit jak säya kan.
Thet hände och saa i thy
ath vij eller viij kunde borth fly.
Thet är sorgh ath höra
och sörgelighit saa framföra.
Ryzer laagho för Oloffs borgh
och Swänska män haffua stora sorgh.
Ryzer monde nämaren gaa oc dragha,
thet maaghom wy för Gudhi klagha.
Sawalax baadhe män och qvinna
kunde tha lithet wynna;
the rymde in i landith in
met sorgh och bleeke kin;
Ryzer them fölgher met rwnar snara
och them opfynna å hwar them händher ath wara;
thet maagh jak scriffua nw.
Paa samma tiidh slogo the i häll m siw,
Hwar een Ryz war saa snar,
slogho hwart thet barn i wäghen war,
och Swänskom tiil stoora sorgh,
the drogho in för Kronaborgh;
man plägher thet Tawastha huss kalla.
Thet saa skeer monde naghoth walla.
Ryzer the häria och bränne
och wille in tiil Aabo lenne;
the bränne kirkior och landh
baadhe öffuer aaker och strandh;
the thetta giorde waare ekke alstinges hundrath tw.
Saa hielpe mik Gudh och waares ffrw;
och huru stora skam,
Swänske ey tordes fram,
tha thet skedde; i thy
kom starkt rykte tiil Aabo by
Ryzer i Hatala kirkia waare
och hwaske beeläthe äller korss ath spara.
The waare thaa
när Aabo paa daxleedher twaa.
Her Steen i pläghen ärligh riddare nampn ath bära;
lather idher ekke saa förfära,
jak märkthe paa Aabo borgh
huru hans hiertha war fulth met sorgh;
han leeth tha scriffua öffuer Aalandh och Nyland saa,
och bodhkafflen sculle öffuer alth Finlandh gaa,
man aa huse met thera wäria,
och wille saa met Ryzom bäria.
Hwar man tha siik rörde,
tha her Steen syna byssa borgh aff Aabo förde.
Ther motte man höra mykit gny,
ther waare ynne skärpentiner hundrath try.
Daghen paa sancti Mattias dagh
tha dragha Swänske aastadh,
ryttere och Swänske alle the fläste,
däghlighe män och iw the bäste,
sommelighe met slädha och somme met hästh,
the fara som the gytha mästh;
ix hundrat waare hoffmen tha,
som alle wille fram ath gaa,
ij(m) aff Aalandh komma,
alle däghelige män och froma.
Tha the alle komma samman
tiil hopa och wthan gamman
the mer än xl tusendh waare,
som godha wäria i handom baare.
Tha Ryzer thetta sporde,
alle siik heem hastokth forde;
man ey kunde een ath hynna
äller noghon Ryz ath fynna.
The Swänske wille ekke längher ath yla
the äpther them foro wäl xxiiij myla,
saa matte the ther yla
och gaffuo siik met sorgh tiil hwiila;
the ey kunde längher komma
siik tiil noghon froma.
Hwath halp there mödha,
Kareel, Sawalax, halfft Taffwasta landh lygger ödhe;
ther maane nw ingen boo,
hwaske hundh, hane äller koo.
Hoo kan siik ther huila,
landit ligger ödha meer än lxxx mila.
I blandh Swänske waare lodhbyssor v(c) än meer,
tha thenna reesan skeer;
waare och ganske manga skytta
Swerige tiil liizsla nytta.
Stokholms sollenäre
finge tha the äre
ath the sculle bliffua tiil baka
och Oloffs borgh beewaka.
Ingen war tha annar seen,
hwar drogh heem i geen,
och komma hoffmän tha i thy
aather tiil Aabo by.
Somma skikkas hiith och somme tiith,
mästh tiil presta gaarda i then tiidh.

Finlands medeltidsurkunder. Samlade och i tryck utgifna af Finlands Statsarkiv genom Reinh. Hausen. Band VI. Helsingfors: Finlands Statsarkiv 1930, 11–13.

Bidrag till Alnös samiska historia (av Peter Ericson oktober 2019)

Avses även publiceras i kommande nr av Saepmie Times.

Bidrag till Alnös samiska historia  

Alnös samiska (eller inte samiska) förhistoria är föga känd. Det är för övrigt något som gäller hela den svenska kusten. Även om forna östra rikshalvan inklusive Åland på senare år begåvats med ett sådant förflutet av språkhistorikerna. Hursomhelst är inte detta platsen för vare sig spekulationer eller omständliga teorier. Därför nödgas vi starta vår berättelse först i slutet av 1600-talet (det kan dock finnas stor anledning att återkomma till ämnet; då artikelförfattaren arbetar med ett omfattande projekt kallat Bottniska samer eller innanhavssamer).

Samernas historia på Alnön har i nuläget ingen känd, fulländad kontinuitet, utan ter sig rejält färgad av de olika epokerna som annars i vissa andra socknar mera anas. Vi ser först en mycket tydig sjösamisk period 16-1700-tal; sockenlappsepoken (där hästslakt är centralt) griper in och övergår till en period där dessa s k sockenlappar integreras alltmer i bondesamhället. Vinterbetet som alltmer kommer att nyttjas av fjällsamernas renhjordar – välbelagt från 1718 och framåt – blir från ca 1850 alltmer inarbetat på Alnön, samtidigt som det blir allt vanligare emot slutet av 1800-talet att fortsätta med hela eller delar av hjordarna. Dessutom attraheras fjällsamiska renägare från allehanda trakter av Alnön. Fastän det tidigt etableras som i någon mån södra vilhelminasamernas – och i ännu högre grad norra frostvikarnas i Orrnäsfjälls (idag känt som Voernese sameby) vinterbetesdomäner, ter sig också alnöbetet som ett slags nödfalls- eller reservbete, åtminstone i perioder; och det innebär att somliga år kan härjedalensamer vistas där, medan det andra år kan vara västerbottenssamer och åter andra år sydliga jämtlandsamer – men oftast alltså frostvikare. Decennierna kring 1900 kommer parallellt med det tilltagande vinterbetandet en växande skara samiska sågverksarbetare att bebo ön; och bland dessa kombineras hos flera familjer fiske och/eller slöjdande med sågverkspåhuggen.

Clarkes iakttagelse år 1799.
”There is a beautiful island in the bay to which the Laplanders bring annually and about this time of the year (July 1) their reindeer for pasture”, skrev Edward Daniel Clarke under sin resa upp längs norrlandskusten 1799. De flesta bedömare tycks mena att Alnön här avses.

Nilsarnas tid
Efter de intensiva nyttjandeprioderna av sjösamer som etapp på en ofta avverkad sträcka till sjöss från Vibyggerå-Nordingrå via Säbrå-Härnösand-Tynderö och vidare Njurunda kom en hel del av samerna att slå sig ned på Alnön. Strömmingsgrund och andra fiskeställen bör ha varit anhalter,

Under 1700-talets första hälft ser inte Alnö ut att ha haft särdeles många mantalsbokförda samer (här saknas en hel del serier i ministeriallängderna!); och fanns några tycks dessa ha uppehållit sig med de andra samerna i årstidslägrens Skön, Njurunda eller Selånger. Samt naturligtvis – vanligast – Tynderö. Det är väl dokumenterat att man samarbetade intensivt med Sköns samer, vilka är mera synliga i arkiven. Bland dessa syns Sundsvalls första (?) stadslapp Thomas Jonsson ha haft starka band till Alnön.

1700-talet: en samisk högkonjunktur
Nils Andersson var sockenlapp i Tynderö under ett intensivt, turbulent 1760-tal och vistades ofta på Alnön. Helnomadismen expanderar, Nils har bråd tid. Fisken ser ut att gå till. Familjerna växer. Antalet sijther blir fler. Nils och hans hustru Carin flyttar över till trakterna mellan Vibyggerå och Nätra. 1772 får dom sonen Mauritz, som blir namne till sin morfar. Hans första fru avlider sedermera år 1806 i deras, sannolikt, älskade Bölesta (i Nora socken) vid Norafjärden i Ångermanland. Ett antal fiskeredskap och en skötbåt sågs bland hennes ägodelar. Och 23 renar.
De andra Nilsarna var för det första Nils Sjulsson, far till Birstas sockenlapp Nils Nilsson samt till Lucia Nilsdotter som gifte dig med rogstasamen Mats Jönsson i Medskog, Hälsingtuna och för det andra sockenlappen Nils Johansson (ibland kallad Jansson/Jonsson), till synes också han med sjösamisk bakgrund.
En annan väl synlig alnöbaserad sockenlapp (1760-tal) i arkivet är den likaledes utpräglade sjösamen Lars Bengtsson, med högakustenrötter.

Under några mycket intensiva perioder hade Alnö många olika sockenlappar. En av de mera namnkunniga är Pehr Svensson, som vare sig är samisk eller norrifrån; han ska ha varit västgöte. Emellanåt hände det att avskedade soldater eller båtsmän hamnade i sockenlappstjänst. Paret dör tätt efter varandra 1818-1819; frun Maglena Nilsdotter – torde vara alnöfödd – dör i mars 1818 och Pehr själv våren därpå. Andra sockenlappsboställen ligger i Fröst, Hovid och Ås.

Kåte? Ett ortnamn känt tidigt på 1700-talet som vållar huvudbry. Vi har ingen berättelse knuten till namnet. Det måste inte nödvändigtvis vara samiskt.

Ur kvinnors ögon?
Hoppas på att framledes kunna få skriva en enklare uppföljare till denna artikel, där kvinnorna får en större roll. Då forskningsterrängen här så att säga är obanad blir det liksom nödtvunget att gå via männen ,som nämns genomgående tydligare och är de husbönder som noteras i mantalslängder osv.
Icke desto mindre är det ofta kvinnorna som är kulturbärare – såväl bland sjösamerna som bland gruppen sockenlappar, på så vis i det senare fallet att det är med sockenlappsdöttrarna den hugade unge samen ska gifta sig med för att få tillträda som sockenlapp (det var inte så illa ansett under stora delar av 1700-talet; även om motståndet kunde vara nog så påtagligt – med länsmans bössbeslag av just samiska män på kusten åren runt 1760, tvångsbofasthet som tilltog å det kraftigaste runt 1790; men samtidigt med rätt placering med möjlighet att hysa en smärre renhjord, snara fågel, skjuta björn och fiska eller jaga säl. Ändå inte så illa, i en position som skapats utifrån en nationell fördrivningspolitik gentemot sydliga samer!

Åren runt sekelskiftet 1900
Under större delen av året fanns alltså här en skara proletariserade samer. Rätt många av dessa hamnade i Släda. Där växte en slags kåkstad upp, bl a nämns i Sundsvalls Tidning åren runt 1905. Vintertid kulminerade vinterbetesepoken decennierna runt år 1900. Tusentals renar kunde såväl beta (även om södra ön kanske i realiteten rymde 7-800 renar) i området. Man drog vidare antingen på isen på Alnösundet eller tog sig över från Raholmsudden till Nyhamnsudden på Essvikslandet. Norrifrån kom man som regel från Skilsåker/Skäggsta. Jonas Åhrén, i ungdomen skötandes ren för Frostvikens norra samer kunde somliga vintrar ta sina renar till lilla Rödön. En annan väg ut till Alnön gick via Bydalen ut till trakten av Fröst för vidare befodran till Bänkåsskogen med Långmyran; där favoritvinterbetet låg.

 

Ofta beskrivs vinterbetet i samband med ankomst eller avfärd.
Här via
Alingsås Tidning 20 april 1895.

Bild nedan:
En av de jämtländska flyttlag som synts vid medelpadskusten runt sekelskiftet är denna sijte kring 1900. Ser ut att kunna vara en av Lars Larsson Kråiks tidigare rajder (men osvuret är bäst!). Sijte är sydsamiska för flytt- eller kåtalag.

Bildresultat för samer medelpad

Pest och ryssar driver samer åt väster i svensk-finska riket vårvintern 1717? Stora Ofreden och prästen Alstadius väcker funderingar

Under sommaren 1717 beger sig kyrkoherde Alstadius på en resa till
Jämtland. I Luleå fick han av prosten Unaeus följande rekommendationsskrivelse:

(Copia) Såsom Hr Pastor i Luhleå lappmarck ährewördige Hr Päder Alstadius hafwer sig i desse dagar infunnit här nedre på landet, beklagandes det han nu för tijden föga någon af lappallmogen hafwer til åhörare, emedan alla begifwit sig längst bort i fiällen af förskräkelse för fiendens giorda infall i landet och wida ströfwande längst uti de norra sochneskatarne.

JJ Härnösands domk. arkiv: Manual handlingar 1705-20, Div:
ärenden. H
Erich Biuur ;

Samt detta

Härnösands domkapitels protokoll den 28 september 1717.
2. Inträdde Pastor i Jockmock Hr Pähr Alstadius föredragandes följande angelägenheter. Först begärar han Consistorii bifall at förtöfwa här på orten til åkföret berättandes sig hafwa Högwörd. Hr Biskopens bifall der på muntel:n til at befrämja denna sin begäran upwiser han sin Hr Probsts Mag. Joh» Unaei förskrift af d . 9° Julii 1717 til Högwördige Hr Biskopen,tyckandes för Hans angelägenhet skul nu wara den beqwämligaste tijden at blifwa borta til :S» Mathaei tijd effter Lappallmogen i hans försambling af förskräckelse för fiendens infall och ströfwande i landet dragit sig längst bort på fiällen, och der hos har bestält sin comminister Hr Pähr Hägg, hwars försäkran,til at förrätta å sin pastoris wägnar, hwad som förrättas bör i församblingen, upwistes af d 29 Martii 1717

 

KÄLLA: Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv
Fortsättning av Handskrift 25:1‐2. (s 18 f; resp s 21. Pdf-numrering)
Åren 1700‐1723. Förordningen år 1723 om lappländarnas flitigare
undervisning i kristendomen och skolors inrättande där i orten.
Del av maskinskrivet manuskript.
Volym 25:4:6.
Präster i Lule lappmark
1. Kyrkoherde Mathias Groth
2. Kyrkoherde Petrus Alstadius
3. Komminister Pehr Hägg
LÄNK: https://www.foark.umu.se/sites/default/files/arkiv/25/sefoark250406.pdf

 

TOLKNING, analys, resonemang:

Här står svart på vitt att samer håller sig undan kusten år 1717
pga fientliga aktiviteter och anfall.
Vi funderar vidare på vad de la Motraye skrivit 1718.
Där ska samer ha vistats i Sundsvall den vårvintern (1718).

Detta kan icke desto mindre utan vidare tala för att den ganska omfattande mängd samer som syns i ministerialböckerna åren 1712-23 ca utmed kustsocknerna, att detta till dels skulle kunna handlar om samer som flyktat från Östra rikshalvan eller vad som vanligtvis definieras som det av Ryssland ockuperade Finland.
T ex kan nämnas försvarliga antal samer i socknar runt Nordingrå liksom i södra Hälsingland – även om en tendens just där kan låta ana en viss flykt från det yttersta kustområdet. Men det ser långtifrån tomt ut på samer i kusttrakterna.

Slutligen, kanske viktigast – de sista raderna i det första brevet: ”och wida ströfwande längst uti de norra sochneskatarne”. Det här handlar ju utan tvivel om det gamla Svetrige, dvs det svensk-finska riket. Därmed torde dagens finska Lappland och angräönsande områden avses. Man kan föreställa sig att de ryska strövandena föregick enligt mönster känt från såväl 12-, som delar av 13-, 14- och 1500-talen; där man från Rysslands sida gör framstötar emot Ule nedre älvdal, som man alltsedan Novgorods dagar tycks ha betraktat som sin intressessfär. Bottenviken och östra Nordkalotten är de områden som samernas önskar undvika. Se nedan (under ”Källkritik”) vidare funderingar kring kända och möjligtvis okända pestutbrott.


KÄLLKRITIK:

Mer finns i ämnet i angiven källa. Samerna tycks ha flytt såväl ryssen som en skräckinjagande sjukdom, som torde ha varit 1710-13 års pest som ännu rönte genljud.
Det är känt att den nådde i nordost till Uleåborg; och detta redan 1710. Utefter det egentliga Sveriges kust ska pesten ha nått maximalt till Härnösand; och där liksom i Sundsvall eller t ex Åland var den inte särdeles omfattande (att jämföra med t ex Stockholm, där var femte invånare dog). (Bidrag till Nordens sjukdoms-historia, Volym 1–2. Av Immanuel Ilmoni. Helsingfors 1846)

Vi ska dock inte underskatta Alstadius’ privata skäl: dels sökte han möjligheter att slippa undan lappmarken och fly ner till sydligare delar av Norrland, liksom kämpade han idogt för att få chans att slippa resa till fjälls, då han skall ha varit tvungen att våra sin syster i hemmer.
Av dessa skäl ville han flytta 4:e Storböndagens firande i sitt pastorat, kallat Lule lappmarks pastorat – en kamp som pågick minst i et par år. Alstradius slet ont i Jokkmokk, och sökte en ledig pastoratstjänst i Revsund. Det kan alltså ha funnits all anledning för honom att – om inte annat – accentuera och framhäva det faktum (?) att samerna flyttat sig långt upp till fjälls under en tid man annars inte gjorde så. En fråga väcka också kring pesten: Kan det ha föregått nya pestutbrott – kanske efter massakern på Carlsö/Karlön/Hailuoto den 21 september 1714, när 800 människor miste livet i en av de värsta mördar-, raseri- och massakerutbrotten i mänsklighetens (skrivna) historia dittills; avgjort så i Norden?


Illustration: Pestdoktor. Bildkälla: http://fondationscp.wikidot.com/printer–friendly//scp-049-j

Relaterad bild

City Walks along Stockholm footprints of Sámi Pioneer Women, 1389 – 2019 (and ’20)

APRIL: Special walks In Honorem Anna Lindhagen 150 year

All year: Rent me for a short or regular walk! Contact: See below!

JUNE (possibly late May): First summer-round of Summer City Walks.

Embedded link (plain one below): https://sverigesradio.se/embed/publication/7302084

FOOTAGE AND REPORTAGE: Johanna Tjäder, Sameradion/SVT Sápmi/Oddasat.


LINK: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=7302084

More on the walks later on.

CONTACT: Book by e-mail saepmietalks@gmail.com

WELCOME!

Peter Ericson
Guide, Historian

B o t h n i a n Sámis in 650 AD! (Theme Pre-historic Finland’s Sámi society: subsistence, interactions and traces from ancient times) Recent knowledge in short.

During the Iron Age starting from at least Migration Age we can state Sámi presence along the Bothnian Sea. So far on the ”right shores”, none on the left. Anyway; the chance to find also on Swedish side seem to grow in a fast pace.

Thus: as we nowadays know Iron age Sámi did populate the pre-Finnish coast; why not also the pre-Swedish ones?

Did You know there are at least four Sámi toponymes close to Turku/Åbo plus a certain dating of Sámi precense in the surrounding area?

If we are following two of present-time’s leading linguist and language Historians including Sámi knowledge, Ante Aikio and Mikko K. Heikkilä, these four toponymes would be of Sámi origin:

– Livonsaari in Nådendal’s archipelago
– Muskmäki in parish Pemar.
– Piksmäki in parish  Lundo
– Piiksvuori in parish Masko (North of Turku/Åbo)

Lots of other Sámi toponymic representation are documented all around.
We do aim at follow up some of these. Aikio 2016: https://www.semanticscholar.org/paper/An-essay-on-Saami-ethnolinguistic-prehistory-Aikio/b46336b79d534d9de95a1d0c884ff0e285a170f8

And these four places above are kind of crowned with a Sáami dating of approx. mid 600s AD in Uusikaupunki/Nystad. That is totally compatible to Leväluhta´s dating, a loose late 550-780, circa. This is said to be on the mainland inside Kukainen in the archipelago North of Uusikaupunki. Somewhere in-between Haimio and Vohdensaari!
Source here: Heikkilä 2014. Link to this dissertation: https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/135714/bidragti.pdf

This is, as far as we do now, indeed the Southernmost and oldest coastal Sámi dating we know of.


Picture: TUULENHAUKI Oy. Link: http://www.tuulenhauki.fi/en/services/activities/

During the iron age from at least Migration Age we can, really, by now, safely state Sámi presence along the shores of Södersjön, Bothnian Sea that is (as it is called in Ostrobothnia). And as Sámi populate the Finnish coast; why not also the Swedish?

Peter Ericson
Nov 23, 2019