TJOEVKEMÅJHTOE 2017 – ny kunskap om dold samisk historia PÅ VÄG!

Till arrangörerna.

Om vårt koncept – helkväll med samernas historia, förhistoria, arkeologi!
Samernas historia belyses, nu i avgjort ljusare färger. Men övergrepp hymlas ej med!

TJOEVKEMÅJHTOE betyder LJUSMINNE. Ljusminne eller Tjoevkemåjhtoe var en serie projekt som drevs från Länsmuseet Västernorrland 1997-2001, och det sorterade under det nationella projektet Bevarande av det samiska kulturarvet.

HÄRNÖN
Vinterbete på Härnön i femhundra år – eller mer?

Tjoevkemåjhtoe 2017 – tre turnéer.

Hör av Er redan nu med Era bokningsförfrågningar!

TJOEVKEMÅJHTOE går ut med exakta titlar på årets föreläsningar senare i mars!

En speciell rabatt på arvodet utgår till vissa kommuner: 10% i normalfallet för alla nämnda kommuner – och särskilt markerade får 15%! Se nedan.

TURNÉER I HELA SVERIGE PLANERAS!

600 samiska år i Ångermanna lappmark och i centrala och västra och södra delarna av Medelpad och Ångermanland. 600 historiska och ännu fler år arkeologiskt.
Och fler kan det bli.

Det här kunde vi belägga (det mesta av det) – jag, Peter Ericson & Bernt Ove Viklund och Magnus Holmquist under åren med Ljusminne-projekten 1998-2001. En kompetent och stark samisk referensgrupp fanns under hela tiden i styrningen.
En del finns också skrivet av Sonia Larsson och av Gustaf Gustafsson m fl.

NYA RÖN, NYA UPPTÄCKTER,  ACKUMULERAD KUNSKAP —>
—> SYNTESER! — > NY KUNSKAP!

Sedan sist har vi  nu definierat fram en sjösamisk befolkning! De sydliga och ostliga skogssamerna vill vi kalla kustskogssamer.

På turnén:
Vi håller varsin föreläsning om ca 45-50 min och därtill frågor.
Vi presenterar bl.a våra metoder och tittar en del på hur vi ska kunna gå vidare med att hjälpa samebyar dokumentera sin historiska renskötsel själv.
Rejält tilltagna stunder för frågor och diskussion kan ingå, om Ni så önskar.

EXKURSIONSSERIE

En rad exkursioner tänks hållas i Västernorrlands län i maj-jun.
Högsjö 1 maj, Resele 17-18 juni och förhoppningsvis även i Skön, Medelpad!
Håll kontakt med oss.

Kontakta oss för offert!
Kontakta oss även om ni är intresserade av guidning!

DE RABATTERADE PRISERNA I UTVALDA  KOMMUNER

Rabatterade kommuner månadsvis.
 Gäller om bokningen sker=görs under mars månad!
10% minst på alla nämnda kommuner och 15% om du ser en asterisk och fet stil.
Kombinerbart med ”sociala prissättningen-rabatten” för t ex Sameföreningar, hembygdsföreningar.
 
APRIL 
(slutet april)
Umeå
Skellefteå
Vännäs
Vindeln
Åsele *
Hällefors *
 
MAJ
Jokkmokk *
Arvidsjaur
Storuman
Arjeplog

Piteå *
Jokkmokk
Timrå *
Nordanstig
Hudiksvall *
Härjedalen
Bollnäs
Örebro
Sala
Ånge *
Åsele
Bjurholm
Örnsköldsvik
Sollefteå *
Norrtälje
Nyköping
Västerås
Gävle *
 
JUNI
Karlstad
Filipstad *
Arvika
Sollefteå
Kumla
Sörmland *
Strömsund
Krokom
Härjedalen *
Uppsala *

Stockholm
Bollnäs *
Botkyrka
Haninge
Köping *
Åre *
Gällivare *
 
Kommer fylla i fler fr o m juni!

TJOEVKEMÅJHTOE! Nu även ”På drift” i Västerbotten!

Turné vår, sommar, höst (dock utan Canned Heat! OBS!)
Turnéer i maj – sep
: HELA landet! Bara att höra av sig för offert! Tfn 0729070058

Southsaamihistorys foto.

Southsaamihistorys foto.
Southsaamihistorys foto.

TURNÉER I HELA SVERIGE PLANERAS!

600 samiska år i Ångermanna lappmark och i centrala och västra och södra delarna av Medelpad och Ångermanland. 600 historiska och ännu fler år arkeologiskt.
Och fler kan det bli.

Det här belade vi (det mesta av det) -jag, Peter Ericson & Bernt Ove Viklund och Magnus Holmquist under åren med Ljusminne-projekten 1998-2001. En kompetent och stark samisk referensgrupp fanns under hela tiden i styrningen.
En del finns också skrivet av Sonia Larsson och av Gustaf Gustafsson m fl.

NYA RÖN, NYA UPPTÄCKTER,  ACKUMULERAD KUNSKAP —>
—> SYNTESER! — > NY KUNSKAP!

Sedan sist har vi  nu definierat fram en sjösamisk befolkning! De sydliga och ostliga skogssamerna vill vi kalla ”kustskogssamer”.

På turnén:
Vi håller varsin föreläsning om ca 45-50 min och därtill frågor.
Vi presenterar bl.a våra metoder och tittar en del på hur vi ska kunna gå vidare med att hjälpa samebyar dokumentera sin historiska renskötsel själv.

EXKURSIONSSERIE

En rad exkursionen tänks hållas i Västernorrlands län i maj-jun.
Högsjö 1 maj, Resele 17-18 juni och förhoppningsvis även i Skön, Medelpad!
Håll kontakt med oss.

Kontakta oss för offert!
Kontakta oss även om ni är intresserade av guidning!

on_the_road__jack_kerouac

År 1454: samer, renskötsel i Ångermanland och Tavastland

tavast osslund-angaria
Att begrunda:
Redan i en dom av år 1454 framgår, att ”konungs lappar” fanns såväl i de södra lappmarkerna som i Tavastland m fl områden i Finland.
Således fanns samer och sannolikt också tamrenskötsel såväl i Västerbotten som i Ångermanland (och nedanför) som i Tavastland år 1454 och tidigare.

Källor anges här: http://runeberg.org/nfbc/0266.html

  1. Image extracted from page 028 of Finland in the Nineteenth Century by Finnish authors. Illustrated by Finnish artists, by MECHELIN, Leopold Henrik Stanislaus. Original held and digitised by the British Library. After painting by Edelfeldt 1894.

    2. Helmer Osslund, Älvlandskap

ÅNGERMANNASAMERNA 1500-1800 ca del I

Bilden föreställer sannolikt fjällsamer som för sina renhjordar nyttjar det populära vinterbetet och besöker kyrkbyn. Vykort poststämplat 1913.

ÅNGERMANNASAMERNA 1500-1800 ca del I

Det går inte att skildra denna grupp samer utan att anta ett mer traditionellt samiskt tänkesätt.  Eller med mindre än att man åtminstone försöker inta ett sådan sätt.
Att dela in folk utifrån klasser eller uteslutande efter näringssätt låter sig knappast göras. En person, familj eller sijte kan utan tvekan (exempelvis 1740-1830) passera genom följande kulturkretsar inom en renskötarkarriär eller ett vuxenliv: ”lappdräng” eller ”- piga”; fjällrenskötande bygslad eller skattande, skogsrenskötsel, sjösamiskt levnadssätt, sockenlapp, tiggande eller arbetvandrande.

Ångermanlands samer är explicit kända sedan 1511. Men här torde ha funnits samer – och småskalig eller åtminstone intensiv tamrenskötsel – minst lika länge som i Jämtland, där nu renskötseln konstateras vara minst tusen år (Holm 2015, Ljungdahl 2014, Aronsson 2005). Kanhända var den såsom person mindre kända samekvinnan Margareta, ”Brevviserskan” med missionsamibitioner (som förvisso liksom Maria Magdalena Mathsdotter 450 år senare främst kunde ha syftat till att vilja förkovra och utbilda sina släktingar) ångermannasame.
Från 1550-60 finns mer eller mindre regelbundna skattelängder, från 1603-04 skattas i ren.

lappkar-anundsjo

Fjällrenskötsel i söder II, Sverige, Medelpad och Ådalen, 1718

SUNDSVALL, MEDELPAD – ÅDALEN, ÅNGERMANLAND

1718 är det hittills äldsta belägget vi känner till för fjällsamers kustflyttningar i detta område.

Vi anlände den 30:e på förmiddagen till Sundsvall,Den är helt och hållet byggd av trä, även kyrkan. —

Man berättade oss, att lappar under vintern plägade visa sig  i stadens omgivningar, men nu hade de redan försvunnit. -När vi passerade Ångermanälven, som giver detta landskap sitt namn -, hörde vi, att under den strängaste vintern lappar plägade slå läger på dess stränder; före vinterns slut drogo de sig sedan liksom de andra
upp bland de svenska och norska fjällen.

Vi noterar även att de de la Motrayeska sagesmännen pregnant beskriver årliga vinterflyttningar till Storsjöns stränder och att det även finns renskötande samer i Härjedalen 1718.

Vi har alltså senast från 1718 en period med minst TRE olika samiska näringar i kustlandet: skogssamer med kombinationsekonomi och småskalig renskötsel året runt men mest sommartid; sjösamer (kan också kallas kust- eller fiskesamer) – samt fjällsamisk renskötsel vintertid, med största sannolikhet från december-januari till mars-april med variationer över tid utifrån varje vinters speciella betes- och väderförhållanden.

suecia_2-067__harnosandHÄRNÖSAND. Erik Dahlberg, Svecia Antiqua et Hodierna, facsimile, 1983
Wikimedia Commons

  • Scanned by Fred J

Per Larssons tal före vårflytt april 1891

På isen utanför Bryggeriet i Härnösand. Ur Folkwännen 18 april 1891

Finska dagstidningar (dvs finlandssvenska) är en mycket god källa till kunskap om svenska samer!
————————————————————————
” – Lapp som håller tal. Då i torsdags de lappfamiljer som öfwerwintrat på Hernön med sina hjordar lämnade stället och kommit ned på isen utanför bryggeriet i Hernösand, tog lappmannen Per Larsson, stående midt bland sina renar, till ordet och höll med ljudande stämma följande tal till de åskådare som tillströmmat från staden:

Hören ni alla från Hernösand och Hernön, som här äro församlade att tömmer mitt glas för Hernön och Hernösands wälgång. Jag och alt [sic] mitt folk har denna winter på det hjertligaste blifwit bemött af alla människor wi sammanträffat med, alla ha warit så snälla mot oss. aldrig kan jag tacka dem nog der borta i Specksta och Blacksta, där wi haft kwarter. Frid och wälsignelse öfwer hela denna bygd, måtte det alltid gå alla wäl på Hernön och I Hernösands stad.
Jag drar nu till fjälls med hopp om att en gång få komma wälkommen hit tillbaka. Jag har hört att många af mitt folk haft det swårt denna winter uppe i Härjeådalen och annorstädes under det vi härstädes haft det så godt och bra, heder och tack till alla. Helsa alla ni träffar och tacka alla från Per Larsson och hans folk.

Sade han och satte sig åter i spetsen för tåget.”

harnta

http://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/505860?page=3&term=lappmannen

VAAJMOE: samer 800 e.Kr, fogdar 1520, kartor låter ana Historiens spår

BILD, ÖVERST:  Euler – Sauerbrey 1753. Ångermann lapmark.

VAAJMOE/VAAJMA; Helgeland, Bindal, Namdal, Snåsen, Ran, Laisbyn; Jijnjevaerie, Njaarke med omnejd i fokus.

1520 är det noterat att Hammerdals marknad avhölls för samernas vidräkning.
Skatten eller lappräntan i Jämtlands hämtades tidigt från ångermanländska lappfogdar. Lite mer nedan.

Lappmarkernas namn placering och form avspeglar var lappfogdarna satt.
Kartorna har styrt gamla tiders makthavare och forskare.

Ett – åtminstone i vissa delar, i vissa avseenden, slags perpetuum mobile av cirkelargumentation om ”var samer vistas” har dock det uppenbara felslutet lett till, det felslutet som utgår ifrån att de fiskala turerna kan ange ”var samerna ‘kom’ ifrån”. Det mesta man kan få ut av sådana studier är ju sannolikt reflektioner av byråkratiska bråk inom remot statlig förvaltning i de nordliga provinserna. Kanhända även viss storpolitik mellan nationerna.
Som bekant har vare syg sydliga skogssamer eller sjösamer/kustsamer i Sverige eller Finland beskattats såsom t ex sjösamerna i norra Norge. För att hitta dessa grupper måste vi således leta oss till andra källor än de fiskala.


Ovan: Santini-Janvier 1784.

Skatten eller lappräntan i Jämtlands hämtades tidigt från ångermanländska lappfogdar.
Detta – nota bene – trots att såväl Jämtland som Härjedalen dåförtiden hördes till Norge. Ett av skälen därtill är enkelt; norra Jämtland koloniserades förhållandevis sent. Ännu 1742 fanns bara nybygget Hillsand mellan Ångermanland och Snåsa-bygdens östligaste utposter eller avnämare. Däremot återstår en hel del forskning omkring hur det föll sig att danskarna så till synes godvilligt släppte denna godbit till svenskarna.

1520 är det noterat att Hammerdals marknad avhölls för samernas vidräkning; största utkomsten hade staten eller kolonisatörerna av att idka handel första århundrandena.

Men sedan myccket tidigt är samer omtalade i Helgeland, Nummedal och kring Hartkölen samt sedermera Finnlierne. Förhållandevis tidigt ser vi också samerna i Hotagen, Vuornese, Blåsjö, Njaarke, offerdalsfjäll med omnejder. Arkeologiska fynd tyder på en minst tusenårig historia av mer eller mindre tydlig samisk verksamhet.

EDIT 3 NOV 2016: Olof Holms text (2015, se nyare bloggtext) drar också renskötselslutsats av K-Å Aronssons arbeten i Njaarke.

Peter Ericson

Bild, nedan: Kitchin 1790

LAP OF Angermanna

Lars Lars Landet, Åsele 5 jan 1738

Tingsprotokoll i Åsele den 5 januari 1738 10. S.D. Kyrkoherden ärewördige och wällärde Hrr Eric Siöberg beswärade sig öfwer lappen lars larsson nu förtiden wistandes i arnäs Sochn som har under sin disposition ett ]and,lars lars landet kallat, men doch ey på 10 åhrs tid betalt den tijonde som H:r kyrkoherden tillkomma bör. ber:de lars larssons Son Pär larsson påtog sig godwilligt på föreställande at betala till H: kyrkoherden för desse 10 åhren i ett för alt Tjugu dahl:r kopp:rmt,hwarmed H:r kyrkoherden war nögd.

Dombok 53, Västernorrlands län
(ska se om jag hittar originalpassagen)

ting ÅSeele 1

Föredragstitlar hösten 2016, hör av Er!

 

 

FÖREDRAG AUGUSTI – DECEMBER

– Små och stora renhjordar och samer utefter kusten från Bottenviken till Dalälven. Specialiserat för varje ort.
– Sedvana och vinterbete utmed 85 mil kust mellan Råneå och Valbo under 400 år.
Samiska näringar i östersjö- och bottnisk kust mellan Petersburg och Nyköping
Interna föredrag för samebyar om sedvanemål och sakkunnigarbete, fokus Nordmaling och eventuellt/på beställning andra mål.
Äldre samiska näringar och grupper i Värmland, Dalarna, Mälardalen, Uppland och Bergslagen samt deras rörelsemönster. Några levnadsöden; om de återkommande fördrivningarna. Anpassbart för de olika delarna.
Samernas historia i och omkring Hälsingland/Gävleborg/Gästrikland

Samer i Medelpad (kan fås som Samer i Njurunda, på Alnön, i Skön, i Timrå, kring Matfors).

Och dessa, om tillräckligt stort intresse:

 – Samernas historia i Jämtlands län: inkluderar med fördel avsnitt om metod och teori kring arkivforskning och dokumentation av renskötselhistoria

– Från Borga till Bönhamn. Samernas historia i Ångermanland med arkeologen Bernt Ove Viklund , kan anpassas för olika delar av landskapet

Slaveri i söder och öster och kring Storsjön: sockenlappar – hur man utrotar ett folk gradvis.

KONTAKTA MIG SNARAST FÖR OFFERT! / Peter Ericson mejlretepnoscire@hotmail.com
Tfn 0729070058

https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

Kvar är de befintliga föredragen

– Saami Reservations .. – för universitet
– Samerna i Mellansverige och Bergslagen, om fördrivningar och flykt mm
– Bakom kulisserna i Nordmalingsprocessen och om sedvanemål, urminneshävd osv

 

Samer_äldre-bild Svall Bilden: Hämtad från Norraberget och deras hemsida . Samisk vintergrupp på vinterbete i medelpad, sannolikt kring öråkersområdet (Sköns sn) på 1920-30-talet.
Här är bildens  plats (ska också kunna beses på Norra bergets museums permanenta samiska utställning i Sundsvall. Sameföreningen NoerhteNaestie har också återuppbyggt en kåta på Norra stadsberget): http://www.norraberget.se/event/nar-djuren-hittade-sin-ratta-plats/