Dagens forskarfunderingar. ”I begynnelsen var Ljusminne, Tjoevkemåjhtoe … ” Krönika 3 nov 2017

Eller: Hur kom det sig att jag började med Nordmaling?

Tänkte spendera lite mer tid vid blogg och mindre på facebook.
I alla händelser är det en skrivperiod med insaxad forskning för samebyar och andra uppdragsgivare.

Saepmie Times no 2/2017 står för dörren och skriv-flit frambesvärjes.

Nå. Rubriken.

I begynnelsen var Ljusminne… ”Varde Ljus”.
Vi arbetade med kartläggning av gamla flyttleder
med basen där på Länsmuseet Västernorrland,
vilket delvis – metodiskt sett – parallellt innebar
att excerpera, dvs skriva av och skriva rent, de samer
som vi fann i ministerialböckerna och på andra ställen.

1998 började jag som projektledare. Medel söktes till 2000 års EU-projekt,
som, om jag minns rätt  inleddes redan sommaren 1999.
Projekten (för det var flera) Ljusminne sorterade under det
nationella projektet Bevarande av det samiska kulturarvet.
Det avsåg egentligen de fyra nordligaste länen; vi i Västernorrland
kunde väl emellanåt te oss deltaga på nåder, då våra kulturmiljöer
främst förmodades vara immateriella. Vi lyckades dock lista 680 platser.

Hursomhaver; i 2000 års strategi ingick att initiera ett nära samarbete med samebyarna. Så till den 1 februari 2000 hade vi till Graninge bjudit några vinterbetande byar, dvs alla.
Vi hade väl inte trott att fler än de närmsta frostvikarna skulle dyka upp;
men faktiskt kom Vilhelmina Norra. Och då handlade det om den stämning de hade erhållit för vinterbetet i Nordmaling

Torsten Stinnerbom frågade om vi ville titta med ett halvt öga på Nordmaling – då det ju kunde sägas höra till Ångermanland, om än ej till länet som sådant. Vilket skeddde – med hopp om nya uppdrag.
Redan då 
hade vi nog en ganska klar uppfattning att där rådde sedvana. Samma år förmedlades via projektet pengar till samebyarna, så de själva med handledning kunde åka ner till  Riksarkivet och gå igenom konseljakter och Erik Bergströms gamla karta osv. Vilhelmina norra var nämligen av de i första omgången stämda samebyar. Ännu något år kvarblev de i hetluften; men kunde dra sig ur då det visade sig att Ran var mer berörda. Man kan säga att de skiftade plats, Ran och Vilhelmina norra.
Under hösten 2000 stor det ganska klart att sedvana varit förhärskande genom större delen av historisk tid. And ”the rest is history” …

revisionism
Nyhetsklipp från 2005 (Sameradion). Konstaterar att redaktionen skrev fel: det ska naturligtvis stå ”historierevisionism”

Det här var också den tid då ett nytt uppdrag initierat av Rans sameby initierades under hösten 2000. Genom Sonny Andersson vart vi högeligen inblandade i detta arbete. En rapport blev etapp 1. Det skulle senare bli många andra etapper, om vilket jag säkert berättar en annan gång.

Annonser

SOLLEFTEÅ och andra inre-ångermanländska träffpunkter för samerna (Ångermanna, Anundsjö lappmark etc) 1:3

En komprimerad version av denna bloggserie kommer att återfinnas i Saepmie Times

I n t r o d u k t i o n   –   sex olika sorters samiska näringssystem

Tills vi kan skriva samernas historia från start till mål, får vi nöja oss med de skärvor och bespeglingar som storsamhället består oss med.

Här kommer något om en trakt och en ort, som spelat en mycket stor roll i samernas historia. Här har man gift sig, fött barn, någon har dött och man har krängt renprodukter – och deltagit på marknader av alla de slag. Och nyttjat vinterbete, ofta på förvintern eller höstvintern. Senare i januari har i fjällsamernas led, en del gått vidare mot kusten. Vi ska också komma ihåg att hela den ångermanländska kusten liksom Ådalen haft en fast eller i alla händelser semi-bofast samiska befolkning rejält tidigt. kanske alltid. Skogssamerna finns nära, kustskogssamerna kommer upp om vintern – liksom en del av sjösamerna och ej sällan de s k sockenlapparna.

I den så att säga grå forntiden, när jämtlandssamernas skatt inkasserades av ångermanländska fogdar, och interaktionen ägde rum i Hammerdal, vars marknad noteras vara igång senast 1520 … Under den tiden försiggick ju en ständig dragkamp, som också tilltog under 1600-talet, om var fogdesätena skulle få

Den urgamla orten Sollefteå kunde ju ha vart med i leken; men fogdarna tenderade till att bo i Dals socken eller närmare det vi idag kallar Kramfors. Junsele tycks ha attraherat, liksom Resele – men mest av allt Anundsjö liksom sannolikt – ännu overifierat – Kungsgården i Bjärtrå.
Mer härom och om Sollefteås äldre nämnanden i medeltid i kommande bloggposter i samma serie.

Populära beteområden för ren har alltid varit Resele – Multrå – Överlännäs med Hol och Björkå bruk; Boteå med Gålsjö bruks omgivningar och olika platser i Styrnäs. Längre nedströms återkommer vi till. På ”vänstra stranden”, dvs södra sidan älven har vi platser som Dal, Torsåker och det hitanför Finnmarken inre av Ytterlännäs med Angsta. mer om nedströms senare även här.

En pregnant källa, lite av typen ”thick description” som etnologerna och antropologerna säger, är Elias Ferdinand Kempes penna. Publicerad i Manna Hofréns (red.) Nordsvenska studier och essayer (Nordiska Museet-Barometern, Kalmar (1961) . Efter att E.F. Kempe har mött samer i slutet av januari 1837, åker han lite längre inemot midvintern upp till Sollefteå och besöker den s k Lappmarknaden där.

Andra orter i trakten som samer av olika slag syns på är Ytterlännäs med Angsta och Nyland i samma socken med Hammars marknad.

Ångermanland har nyttjats självklart till vinterbete inom ramen för minst sex olika sorters samiska näringssystem (eller subsistences på engelska) – skogssamer, fjällsamer, kustskogssamer, sjösamer, handelssamer och s k sockenlappar, och detta försiktigt räknat sedan 1484 (då ska vi till detta väga alla arkeologiska fynd; dels noterar vi att samekvinnan Margareta brukar anses härstamma från denna s k lappmark – vi vet inte om ordet ens var påtänkt på hennes aktiva tid ca 1388-1414)  med den handling som härrör från april det året dör det visar sig att Svante Sture, sedermera riksföreståndare, då läns- och slottsherre på Örebro slott inkasserade skatt via en fogde Bernt Larsson av ångermannasamerna:

Många foton från det sena 1800-talet vittnar också om Sollefteås enorma betydelse för samerna från Vilhelmina och övre Frostvikens skattefjäll.

Av dessa sollefteåporträtt är (symptomatiskt?) den enda identifierade den yngre grabben i mitten, Anders Robert Larsson. Återkommer om jag får något napp på de andra!
O b s – hör gärna av er om ni har minsta aning om någon av bilderna, om namnen eller annat!

 

”Dixie Saamis” 1500 BC? Coastal Saamis throughout the whole Bothnian coast?University lecture s e r i e s offered December 2017 – September 2018

Dixie Saamis: Rather Southern Saamis from 1500 BC till AD 2000, and on the long, continuous Saami history of the Bothnian coastal areas.  From kings to fiscal objects,  to photo objects on shrinking reservations”

New views and reconsidered as well as freshly recycled rediscovered synthesises will be featured: We dive into Ethnogenesises as well as into long- /short-term ethnic cleansings. Lines and tendencies; aggressive expansive empires, defeated Uralic-speaking indigenous peoples. Pre-historical, iron age, medieval history subsistences and tribal relations. And about an embryo to a Saami state AD 800-1500, as mirrored in early Historical sources. All mainly with a Pan-Nordic and pan-Saami perspective.

Can be held in Swedish or English.
One long or, preferably, two-three lectures within a course part.

Peter Ericson, Historian, Scholar, Lecturer.


baltic-sea-river-basins-map.jpg

 

VÄSTERNORRLANDS SAMISKA HISTORIA. Texter om ångermanna- och medelpadssamernas historiska milstolpar; om unika metoder och exkursionsidéer.

Publiceringsplan för bloggposter 2017-18.
Obs en del kommer att huvudsakligen publiceras i Saepmie Times – och så kommer en kortare sammanfattning här,

1. Apropå Edward Daniel Clarke (1804): Wappelsschougen, Tiúff=holmen och nya funderingar om Sunds Walld byggdes på en äldre renvall?

 

2. Botniabanans arkeologiska undersökningar och de femton samiska härdarna

3. Länets och angränsande provinsers resenärer 1450-1850 ca

4. Nomadiseringsmönster i mitten: Berg, Färila och Torp.

5. Höga kustens och Ådalens småskaliga renskötsel 1650-1850

6. Njurunda-Gnarp och stråkets (med bl.a ”Öran”-området) betydelse i den samiska infrastrukturen (just detta är arbetsnamn ännu så länge)

Karta över byar och deras innehav i Vapelskogen 1686. Ritad av C Stenklyft.

A Sort of Homecoming, or Faepmie Magic filled the World Heritage Air Last Nite

Past evening was a pleasant one.

Long longed for lecture on the Ångermanna lappmark,
which in English ought to be Angaria Lapland and its dwellers
the Saami people, with their rich history and various subsistences.

Full house, four dense power point-dense, a hungry auditorium
and a fully prepared lecturer transformed a lousy start with many
technical issues (way out of my hand) into a magical night.

And the response was over what one could have expected:
at least four really seemingly promising pieces of information
on local Saami traces, of which all shall be checked!

Next thing is starting a research-group around the Faepmie
Saamis – the core tribe of King’s and Queens Saamis.

This is my roots and my maternal grandmother’s side.
Her birth house to the left in Fällsvik, parish Nordingrå.
I actually visited her, 96 years young and ”kickin’ ” – on my way yesterday.
She is – believe it or not – currently touring with a choir!

Right: From course in januari 1905 with many South Saamis from ”Faepmie area”.
Among them can be seen Torkel Larsson Kroik (right behind Elsa) and Elsa Laula.

A Sort of Homecoming, or Faepmie Magic filled the World Heritage Air Last Nite

 

Past evening was a pleasant one.

Long longed for lecture on the Ångermanna lappmark,
which in English ought to be Angaria Lapland and its dwellers
the Saami people, with their rich history and various subsistences.

Full house, four dense power point-dense, a hungry auditorium
and a fully prepared lecturer transformed a lousy start with many
technical issues (way out of my hand) into a magical night.

And the response was over what one could have expected:
at least four really seemingly promising pieces of information
on local Saami traces, of which all shall be checked!

Next thing is starting a research-group around the Faepmie
Saamis – the core tribe of King’s and Queens Saamis.

 

This is my roots and my maternal grandmother’s side.
Her birth house to the left in Fällsvik, parish Nordingrå.
I actually visited her, 96 years young and ”kickin’ ” – on my way yesterday.
She is – believe it or not – currently touring with a choir!

Right: From course in januari 1905 with many South Saamis from ”Faepmie area”.
Among them can be seen Torkel Larsson Kroik (right behind Elsa) and Elsa Laula.

Så vilken forskning utför jag och Saepmie föreläsning forskning undervisning?

”Om vi hade varit boxare, hade vi vunnit alla våra matcher på knock-out.”
Nog sticker vi ut hakan,

SÅ VAD UTFÖRS?

SEDVANEMÅL

Historiskt vinterbete undersöks

Sommarbetesforskning, enligt ovan

Arkeologisk dokumentation

ARKEOLOGISK INVENTERING inför t ex vindkraftexploatering

Renbeteskonventioner

KARTLÄGGNING av historiska flyttningsvägar, betesplatser, sittställen

Släktforskning

TIMBASERAD forskning på uppdrag av länsmuseer och länsstyrelser

Dokumentation av sjösamer i Sverige, sockenlappar mm

Organisationshistorisk forskning

FORSKNING kring tvångsförflyttningar

Gränstvister

Och mycket, mycket annat…….

OBS att vi själva  också initierar forskningsprojekt; men Ni kan så gärna bestäla forskning! Just nu råder kö, men från 2018 finns åter tid för forskningsuppdrag!

Vi som arbetar åt denna firma har över 65 års gemensam aktiv erfarenhet av ämnet;
och har fungerat som sakkunniga i flera sedvanemål. Vi har flera av oss en bakgrund i kulturmiljövården och jag själv även på universitet.

SAEPMIE föreläsning forskning undervisning knyter den bästa kompetensen till sig.

Om vi hade varit boxare, hade vi vunnit alla våra matcher på knock-out.

McCloskey front wrapper

Om de urgamla och starka banden mellan Åsele/Ångermanna/Anundsjö lappmark och Tuna-Attmar eller ”matforstrakten” i Medelpad…

Eller Från Niehkor-Göörnge till Starkotter

Sedan åtminstone 1600-talet, möjligtvis väsentligt tidigare,

Varför flyttade respektive nomadiserade samerna nolaskogs dit?
Hur nomadiserade man och hur kommer det sig att man valde att just uppehålla sig kring sjön Marmen (ska ej förväxlas med hälsingesjön med samma namn, kring Söderala).

Några aspekter

1. Samer från Anundsjö lappmark syns under 1600-talets slut och 1700-talets början i trakten. Vi har tagit dessa för främst skogssamer, men kan lika väl ha varit en del fjällsamer.

2. Under 1800-talet noteras en rad vilhelminasamer i Tuna och Attmar under vintrarna.
Vivsta by är en sådan plats, och vinterbetet bedrivs gärna på höglägena mot Stöde, Selånger och Sättna. Det tycks handla reom främst fjällsamer under denna tid.

3. Sockenlappar fanns ex i Målsta på 1800-talet, en Nils Nilsson med familj och sijte.
Invid deras torp låg Lappsten/Lappstenen.

4. Fornborgar kan ibland indikera renbete. Attmar har två; NEdansjö en.Dessutom ligger Borgberget i anslutning till andra berg med lapp-toponymer.

5. Historiska flyttleder passerar i mängder, Saken ska utredas i senare sammanhang.

6. Kustskogssamers nomadiserande kan anas i såväl Selånger som Attmar-Tuna. Man blr med viss säkerhet kunna anta att de tidiga s k lapp-namnet som Lappmoberget och Lappkullberget härrör från denna tid. Somliga kopplas till sjösamiska miljöer i Njurubnda, andra till kustskogssamerna med blandnäring. Saken utreds mera i vår artikelserie, som också går i tidningen Saepmie Times.

7. Klissberget med kringliggande platserna Valla, Ro, Kolsta, Nacksta, Oxsta, Kvarsätt, Sörnacksta (förr – alla i Selånger) och angränsande byar i nordostligaste Tuna liksom Sidsjö med Böle och Södra Stadsberget i Sundsvall är betesplatser som organiskt sammanhänger med Klissberget. Hela skogsområdet var fram till 1930-talet förhållandevis orört och kunde lätt nyttjas för flyttningar vidare emot Bergsjö och Dellenbygden med Forsa, Hög och vidare mot Hudiksvall och Njutånger-Enånger osv. Eller, som en del av kustskogssamerna och sedermera s k sockenklapparna, till Ljusdal och Järvsö samt Färila med respektive marknader.

8. Lars Larsson Kråik lämnade som regel barn och fru i Selånger under sin tidigare epok, och flyttade vidare genom de angivna områdena mot antingen Bollnäs, Järvsö eller Hamra. Detta finns bl a dokumenterat i en intervju som utfördes med LLK på 1950-talet.
Men han omskrevs också i dagspress, t ex när han åkte ikapp med sin hund nedför ett berg i Järvsö.

  1. Förutom en av Medelpads intressantaste runstenar har också Attmar kyrka en lång historia med döpta samiska barn. 2. Lars larsson Kråik i Fatmomakke 1954, såsom 80- eller 81-åring. 3. Utsikt från Klissberget (Selånger). Bildkälla:
    http://allroundaussie.weebly.com/blogg/klissberget

Föreläsningar – pinfärska titlar bokas nu: om Kustskogssamer och vinterbete i nedre landet; Sigrid som körde med ren & ackja på Ravensworth Castle 1786-87; statliga renfarmer 1560; Ladulås’ krig mot samerna (?), samer i Värmland m.m.

Edit 20170703
Från december
KUSTSKOGSSAMER, SJÖSAMER OCH VINTERLAND – om nedre landets, Vuelielaantes betydelse i samernas historia!
NB: All lectures will also be offered in English!

brought
BILDEN av Thomas Bewick, samtida  och från trakten strax norr om slottet är en sällsynt kopparetsning och tycks ha påbörjats i begynnelsen av flickornas northumberlandvistelse; och sedermera publicerats i samband med Consetts reseberättelses utgivning år 1789.

Från 1-16 *** aug:
Njutånger – Yorkshire T/R. Om Sigrid, sameflickan som körda ackja i Northumberland, och Aniea (?); hennes syster.
Varifrån och vart?
Om deras sju månader långa vistelse i Ravensworth Castle, om slottet och släkterna om bebodde det, hur där ser ut idag och kopplingen till Alice i Underlandet. Samt om den upptäcktsresa som föranledde denna oväntade interaktion, samt besöket på slottet på hemvägen.
*** Datum beroende på graden av efterfrågan!

Från SEP Med främmande ögon – samernas liv och kolonisationen speglat i resenärers texter (utförligare beskrivning kommer)

Från OKT Sverige och Saepmie 1633-1799: från Hessen-Kassels renfarmer över skotten i Fredriksten 1718, Fredriks etniska rensning till tvångsbofasthet 1790

Från OKT Slakten på dalkarlarna 1743, och om de historiska processerna som ledde till detta (passar bra att kombinera med ”Sverige och Saepmie 1633-1799”
(titeln kan ev omformas en aning)

Nyinlagd 170703 från aug/okt beroende på intressegrad: Samernas historia i Värmland *

Från NOV ** Finland, suomer och samer i stormaktstida Sverige och senare – en sydlig historia?* Medeltid och äldre tid från Viborg över Satakunta och forna Kemi nedre lappmark
* Arbetstitel ** eller från aug, beroende på efterfrågan!

Från december KUSTSKOGSSAMER, SJÖSAMER OCH VINTERLAND – om nedre landets, Vuelielaantes betydelse i samernas historia!

Från 15 nov, om intresse finns:
”Fredrik I – stormaktens Sveriges, samernas och dalkarlarnas Nemesis?”

Att notera: Ett specialprogram om Elsa Laula, Carl Lindhagen och samernas äldsta organisationshistoria planeras till februari.mars 2018

FORTBILDNING för politiker och omfattande liksom kortare
KURSPROGRAM med basic samisk historia erbjuds alltid!
Detsamma gäller i princip också alltid samiskhistorisk workshop för samebyar och sameföreningar.

Härtill kommer lokala program/titlar för t ex Uppland/Bergslagen; Värmland och Medelpad

Gustaf_Cederström_-_Bringing_Home_the_Body_of_King_Karl_XII_of_Sweden_-_Google_Art_Project

Nedre bilder: Norrmalms torg /Dagens Gustav Adolfs torg) – platsen för slakten på dalkarlarna 1743; Magnus Ladulås, avbildad på 1400-talet i Riddarholmskyrkan.
Bilden därovan torde ej tarva presentation.