I Stormens Öga: samiska näringar, ”shelters”, samlingar och fördrivningar i XYZ-län. (Del 1 av 12. Kustskogssamers router)

OBS Denna artikelserie hamnar sannolikt bakom betalvägg efter Del 2. Elva olika nomadiseringsmönster genomgås.

Flyttstråken och nomadiseringsvägarna 1670-1770


Här är stråken i fokus lite mer än näringen. Det kommer alltid att finnas ytterligare blandformer och en hel del samer passerar genom flera av dessa kategorier under ett liv. De bägge första och den sista gruppen utgör de i särklass största, oftast uppåt 30-40% vardera.

norrbo

1. Tidigast går att urskilja de s k

kustskogssamiska stråken från Selånger över Dellenbygden och Järvsö-Ljusdal-ibland Färila. Jon Larsson; Cicilia Andersdotter (nedan); Anders Pålsson; Jon Klementsson. Åretruntmarkerna är ofta kustnära, mellan Bergsjö-Gnarp och Hudiksvall-Enånger. Under säsongens gång kan man flytta sig till nordligaste hälsingekusten, Njurunda eller Tyndeö. Såväl fjäll- som kustskogssamer och sjösamer hålls i Tynderö och på andra samlingsplatser.
Sannolikt äger skiljningar rum på Klissberget under Kolsta, Nacksta, Knävlands byar; och slakt kring Gärde i Skön, en flerhundraårig tradition. Visten i Skön tycks finnas nära Målås; Roken; Bandsjöarna; på tresockengränsen nära Stavreviken finns ett viste i Stavreskogen.
Att dessa stråk urskiljes tidigast beror snarare på källsituationen (att prästen känner dessa ansikten och namn bättre, än fjällsamernas) än på något annat.
Kustskogssamerna är urskiljbara från ca 1670-90 och fram till 1900-talet. Selånger, Järvsö och Norrbo-Bjuråker är vintertillhåll; kusten sommar. Men tidigt ser vi också semi-bofasta samer.

Klassiska kustskogssamer synes vara

Cicilia Andersdotters familj och sijter.

Cicilia Andersdotter, död 1730. Född ca 1669-70 i Medelpad
blef död wid lägret wäster om byn”. Vid sin död gift med Clemet Jonsson; tidigare med Mårten Larsson. Sex barn, varav fyra döttrar. Död 6 juni, begravd 8 juni. Med Clemet var hon gift i trettio år. Hon blev 61 år gammal. (Norrbo C:1 (1688-1736) Bild 178 / sid 175 )

Norrbo är en mycket liten socken med i perioden ordentlig försedd med samisk aktivitet. Det fanns flera visten i såväl socknen som omnejden. Ett väster om byn och åter ett annat i Västansjö; i närbelägna Bjuråkers centrala eller snarare sydligaste delar. Sedermera kom sockenlapparna att bo en bit sydväst om kyrkan. Även Lappkyrkan i Bergsjö kan ha spelat in i den lokala logerandet och logistiken, liksom olika platser i Bjuråker, Forsa och måhända Delsbo. I senare tider flyttade ofta fjällsamer över Dellen.

1b) Den extensiva ”kustskogs-routen”: Jon Larsson och andra av dessa äldre skogssamer synes ha begagnat ett område bortom Färila;dvs Kårböle-Los-Hamra och/eller hogdalsbyarna-Älvros-Sveg-

Vi citerar Hülphers:

Lappar uppehålla sig icke nu för tiden på detta pastorats skogar. Helsinge Lappar hafwa förut med sina Rens=hjordar färdats härigenom åt Fjäll=kanten, men äro nu wid 10 Daler Silfw:mts wite förbudne, at komma hit åt, för den skada de tilfogat ortens Inbyggare.

1c) Mindre varianter av huvud-routen finns; på mellan två och tre socknar eller runt hela eller halva Dellen. Det finns anledning att tro att de samer som Swab mötte 1796 nomadiserade runt kanske två tredjedelar av denna vidsträckta, meteoritskapade dubbelsjö. Vi tror oss ha identifierat de samiska aktörerna såsom dessa:

 

– Krigsveteranen tillika sockenlappens i Delsbo son; Anders Thomasson Hjort, samegrabben som blev soldat, son till Sigrid Olofsdotter och Thomas Thomasson.
– Hjorts fru lappigan Malin Clementsdotter från Enånger socken.
– Mårten Clementsson, sockenlapp, boende eller i vart fall skriven i Berge by i Bjuråker.
– Margareta Mårtensdotter, Mårtens dotter.
– Samt en kusin till den sistnämnda

Anders bör vara den man som bär svensksundspenningen om halsen i Swabs redogörelse från 1796. Vi möter honom ca sju år senare, när han gifter om sig (nedan) med en piga (Lisa Olsdotter från Glombo) från Uppland.

 

 

 

TJOEVKEMÅJHTOE 2017 – ny kunskap om dold samisk historia PÅ VÄG!

Till arrangörerna.

Om vårt koncept – helkväll med samernas historia, förhistoria, arkeologi!
Samernas historia belyses, nu i avgjort ljusare färger. Men övergrepp hymlas ej med!

TJOEVKEMÅJHTOE betyder LJUSMINNE. Ljusminne eller Tjoevkemåjhtoe var en serie projekt som drevs från Länsmuseet Västernorrland 1997-2001, och det sorterade under det nationella projektet Bevarande av det samiska kulturarvet.

HÄRNÖN
Vinterbete på Härnön i femhundra år – eller mer?

Tjoevkemåjhtoe 2017 – tre turnéer.

Hör av Er redan nu med Era bokningsförfrågningar!

TJOEVKEMÅJHTOE går ut med exakta titlar på årets föreläsningar senare i mars!

En speciell rabatt på arvodet utgår till vissa kommuner: 10% i normalfallet för alla nämnda kommuner – och särskilt markerade får 15%! Se nedan.

TURNÉER I HELA SVERIGE PLANERAS!

600 samiska år i Ångermanna lappmark och i centrala och västra och södra delarna av Medelpad och Ångermanland. 600 historiska och ännu fler år arkeologiskt.
Och fler kan det bli.

Det här kunde vi belägga (det mesta av det) – jag, Peter Ericson & Bernt Ove Viklund och Magnus Holmquist under åren med Ljusminne-projekten 1998-2001. En kompetent och stark samisk referensgrupp fanns under hela tiden i styrningen.
En del finns också skrivet av Sonia Larsson och av Gustaf Gustafsson m fl.

NYA RÖN, NYA UPPTÄCKTER,  ACKUMULERAD KUNSKAP —>
—> SYNTESER! — > NY KUNSKAP!

Sedan sist har vi  nu definierat fram en sjösamisk befolkning! De sydliga och ostliga skogssamerna vill vi kalla kustskogssamer.

På turnén:
Vi håller varsin föreläsning om ca 45-50 min och därtill frågor.
Vi presenterar bl.a våra metoder och tittar en del på hur vi ska kunna gå vidare med att hjälpa samebyar dokumentera sin historiska renskötsel själv.
Rejält tilltagna stunder för frågor och diskussion kan ingå, om Ni så önskar.

EXKURSIONSSERIE

En rad exkursioner tänks hållas i Västernorrlands län i maj-jun.
Högsjö 1 maj, Resele 17-18 juni och förhoppningsvis även i Skön, Medelpad!
Håll kontakt med oss.

Kontakta oss för offert!
Kontakta oss även om ni är intresserade av guidning!

DE RABATTERADE PRISERNA I UTVALDA  KOMMUNER

Rabatterade kommuner månadsvis.
 Gäller om bokningen sker=görs under mars månad!
10% minst på alla nämnda kommuner och 15% om du ser en asterisk och fet stil.
Kombinerbart med ”sociala prissättningen-rabatten” för t ex Sameföreningar, hembygdsföreningar.
 
APRIL 
(slutet april)
Umeå
Skellefteå
Vännäs
Vindeln
Åsele *
Hällefors *
 
MAJ
Jokkmokk *
Arvidsjaur
Storuman
Arjeplog

Piteå *
Jokkmokk
Timrå *
Nordanstig
Hudiksvall *
Härjedalen
Bollnäs
Örebro
Sala
Ånge *
Åsele
Bjurholm
Örnsköldsvik
Sollefteå *
Norrtälje
Nyköping
Västerås
Gävle *
 
JUNI
Karlstad
Filipstad *
Arvika
Sollefteå
Kumla
Sörmland *
Strömsund
Krokom
Härjedalen *
Uppsala *

Stockholm
Bollnäs *
Botkyrka
Haninge
Köping *
Åre *
Gällivare *
 
Kommer fylla i fler fr o m juni!

Ångermansamerna skattade 1484 till Örebro slotts hövitsman Herr Svante

Medeltidsbrev i Ångermanland från 1484 som torde bevisa samisk närvaro i Ångermanland och Jämtland såväl i samtiden som en någon period innan.

V i noterade nyligen att samer i Tavastland – såväl som samerna i Ångermanna/Anundsjö/Åsele lappmark och Lycksele/Ume lappmark – betraktades som s k konungz lappar (i källan anges just dessa specifika tavastesamer såsom ”ägda” .. Detta berättas i äldre bearbetade texter från 1800-talets slut. Där anges också att samerna ägdes och skiftades som ”annan egendom” ( http://runeberg.org/nfbc/0265.html ). Detta feodala mönster och system syns på sina håll ha kunnat övertagits av kust- och kanske t ex härjedalsbönder. Birkarlarna utgör här ett historiskt mellanled; men det är endast undantagsvis de utsträckt sina färder till de sydligare lappmarkerna. Som vi tidigare sett på, var det i hög grad för att överta kontrollen över birkarlarna som Kronan beslöt att etablera städer utefter den bottniska kusten kring 1620-22. Projektet var karl IX:s; men blev försinkat pga hans död.

Detta är under Unionstid och inom den mycket långa period som Unionsdrottning Dorothea i det närmaste i femtio år såsom länsfru förvaltade själva Jämtlands län (1445-1495); hon fick det som morgongåva av sin blivande man Kristofer av Bayern.
Däremot såg konstruktionen av de fiskala omständigheterna i våra ögon svårbegriplig ut. Fögderier och administration allmänt var intrikat ordnat; om det ens var ordnat. inte minst gällde alltså skatteuppbörd och andliga, kyrkliga ting. Men eftersom ångermanlandsfogden uppbar skatt och handlade med jämtlandssamerna i Hammerdal 1520; finns nog anledning at tro att sammaledes skedde 1484.
Det var nog helt enkelt lättare att få tag i samerna där. En relativt extensiv fjällsamisk renskötsel kan nog redan den tiden också ha vart på banan då. Men om just den saken, måste vi gå vidare och forska mer.

Men i denna kaotiska unionstid, under Kalmarunionen, alltså:

Svante Nilsson Natt och Dag, väpnare och hövitsman på Örebro, tillstår att hans tjänare Bernt Larsson såsom fogde för Ångermanland gjort honom räkenskap för uppbörd av huvudskatt, skinnskatt, lappskatt, dagsverkspengar och böter.

sigill

SDHK-nr: 31443

Faksimil

Ångermanland-Medelpad 1986, s. 134

Litteratur och kommentar

B. Fritz, Ångermanlands medeltidsbrev (Ångermanland-Medelpad. årsbok för Ångermanlands och Medelpads hembygdsförbund 1986). Om skattetitlarna se Dovring, De stående skatterna på jord (1951), s. 385 f.

https://sok.riksarkivet.se/sdhk?SDHK=31443&postid=sdhk_31443

lapper-1484

sigill

Tjoevkemåjhtoe – LJUSMINNE REVISITED Vårturné, priser, idé

Temakvällen 2 000 sydsamiska år BEGER SIG UT I LANDET!
Tjoevkemåjhtoe 1997-2017 LJUSMINNE REVISITED
Hiistoriker Peter Ericson & Arkeolog Bernt Ove Viklund, vi har totalt 60+ år av erfarenhet av arbete med samernas historia och i tjugo år har vi samarbetat med museer, böcker, sedvanemål!
Idé om vårens turnéer: 
Vi tänker oss sålunda

MARS Gävleborg-Dalarna
APRIL Västerbotten-Västernorrland
MAJ Uppland-Bergslagen
JUNI Jämtland

Andra geografiska upplägg också möjliga!

PRIS för helkväll ca 3h: 13 600 SEK exkl moms, tillkommer del av resa och del av logi. För totala 16 800 håller vi varsitt längre skolanförande också. Fler skolföreläsningar kan ge fördelaktiga totalpriser.

Social prissättning; hör av er för offert!
 retepnoscire@hotmail.com eller 070-6076232

eller inboxa min facebook (Peter)
 https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

 



 bov pe-hd
heikki-foto
Stora fotot: Jörgen Heikki
styrnas
Myckelby, Styrnäs, Ådalen, Ångermanland

Finska emigranter i tusental 1870, Härbärgen på mars-isen, sommarsamer, vinterbete i Höga kustens övärld – Kvarkens, Bottenhavets och Bottenvikens historia

Finnish, OstroBothnic emigrants in the 1870s, Shelters on winter ice, summer Saamis, winter pasturage for Mountain Saami herds in the High coast archipelago
– Bothnic Gulf History to be shed light upon in this blog (On Monday I will transate the whole text! This time it is in Swedish)

Avser plocka in detta studiefält, som delvis kan vara icke-samiskt.
Men även de kustlevande och kustnäraboende samerna kommer att komma in här.

Olaus Magnus skriver i bildtexten till Carta Marina om härbärgen på isen. Vi ska komma ihåg att 14-1600-talen rådde ofta ohyggligt kalla vintrar. Hela Östersjön ska t ex ha tillfrusit vid fyra eller fem tillfällen under 1400-talet. Även 1870-talet ska bottenhavsisen ha inrymt härbärgen och handelsplatser; då österbottningar vandrade i tusental över isen. Väl överkomna, väntade man in islossning och kontrakterade atlantångare eller skepp som skulle ta en till Stockholm eller Karlskrona.

Till bilden nedan med de fiskande (tiggande) och korgmakande samerna kommer jag att återkomma. Det är nog det märkvärdigaste jag har sett på de ca tjugo år som jag   sysslat med samerna i denna region! Jag har pratat med folk födda 1905-13 som minns dessa båtlag eller rättare dess senare upplagor. Bild från Ulvön 1890.

1890augusti-samer-i-ulvohamn-fotograferade-av-kaptenen-pa-oscar-iis-fartyg-drott-dar-hotellet-nu-ligger-1
Bild 1: Samer i Ulvöhamn år 1890. Fotograferade av kaptenen på Oscar II:s fartyg Drott. Fotografiet är taget där hotellet nu ligger. Foto via Ulvö Museum.

ÅNGERMANNASAMERNA 1500-1800 ca del I

Bilden föreställer sannolikt fjällsamer som för sina renhjordar nyttjar det populära vinterbetet och besöker kyrkbyn. Vykort poststämplat 1913.

ÅNGERMANNASAMERNA 1500-1800 ca del I

Det går inte att skildra denna grupp samer utan att anta ett mer traditionellt samiskt tänkesätt.  Eller med mindre än att man åtminstone försöker inta ett sådan sätt.
Att dela in folk utifrån klasser eller uteslutande efter näringssätt låter sig knappast göras. En person, familj eller sijte kan utan tvekan (exempelvis 1740-1830) passera genom följande kulturkretsar inom en renskötarkarriär eller ett vuxenliv: ”lappdräng” eller ”- piga”; fjällrenskötande bygslad eller skattande, skogsrenskötsel, sjösamiskt levnadssätt, sockenlapp, tiggande eller arbetvandrande.

Ångermanlands samer är explicit kända sedan 1511. Men här torde ha funnits samer – och småskalig eller åtminstone intensiv tamrenskötsel – minst lika länge som i Jämtland, där nu renskötseln konstateras vara minst tusen år (Holm 2015, Ljungdahl 2014, Aronsson 2005). Kanhända var den såsom person mindre kända samekvinnan Margareta, ”Brevviserskan” med missionsamibitioner (som förvisso liksom Maria Magdalena Mathsdotter 450 år senare främst kunde ha syftat till att vilja förkovra och utbilda sina släktingar) ångermannasame.
Från 1550-60 finns mer eller mindre regelbundna skattelängder, från 1603-04 skattas i ren.

lappkar-anundsjo

Per Larssons tal före vårflytt april 1891

På isen utanför Bryggeriet i Härnösand. Ur Folkwännen 18 april 1891

Finska dagstidningar (dvs finlandssvenska) är en mycket god källa till kunskap om svenska samer!
————————————————————————
” – Lapp som håller tal. Då i torsdags de lappfamiljer som öfwerwintrat på Hernön med sina hjordar lämnade stället och kommit ned på isen utanför bryggeriet i Hernösand, tog lappmannen Per Larsson, stående midt bland sina renar, till ordet och höll med ljudande stämma följande tal till de åskådare som tillströmmat från staden:

Hören ni alla från Hernösand och Hernön, som här äro församlade att tömmer mitt glas för Hernön och Hernösands wälgång. Jag och alt [sic] mitt folk har denna winter på det hjertligaste blifwit bemött af alla människor wi sammanträffat med, alla ha warit så snälla mot oss. aldrig kan jag tacka dem nog der borta i Specksta och Blacksta, där wi haft kwarter. Frid och wälsignelse öfwer hela denna bygd, måtte det alltid gå alla wäl på Hernön och I Hernösands stad.
Jag drar nu till fjälls med hopp om att en gång få komma wälkommen hit tillbaka. Jag har hört att många af mitt folk haft det swårt denna winter uppe i Härjeådalen och annorstädes under det vi härstädes haft det så godt och bra, heder och tack till alla. Helsa alla ni träffar och tacka alla från Per Larsson och hans folk.

Sade han och satte sig åter i spetsen för tåget.”

harnta

http://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/505860?page=3&term=lappmannen

SÄBRÅ SJÖSAMER & SKOGSSAMER 1727-1770 osv

Samernas historia utmed södra ångermanlandskusten

hfl-tva-s-1-sabra

Samerna började föras in i de allra första husförhörslängderna.
Kanske var det t o m Fredrik I:s allt ivrigare fördrivningsförsök som
föranledde själva initierandet av Säbrås äldsta husförhörslängder.

hfl-ett-sabra-s-ett

1727-1743 fördes bok över samerna som uppehöll sig i Säbrå vid södra ångermanlandskusten. Husförhörslängder; alltså sannolikt initierade av Fredrik I:s fördrivningsförsök som blev allt intensivare efter 1725.

Nu följer jag dessa samer, som nomadiserade enligt minst tre olika sorts mönster. Syftet är att skriva en artikel om alla skogs.- och sjösamer och i någon mån fjällsamer som opererade i mellersta delen av Sverige främst mot kusten. Artikeln ska med i den antologi jag själv dragit igång.

Fokus blir således på forma tiders sydliga skogssamer i södra och mellersta Norrland.

Säbrå AI:1 (1727-1742) Bild 104 / sid 99 (AID: v122574.b104.s99, NAD: SE/HLA/1010197)
Säbrå AI:2 (1742-1770) Bild 188 / sid 183 (AID: v122575.b188.s183, NAD: SE/HLA/1010197) (första och sista bilden)

Orterna  som samerna kommer ifrån visar rätt tydligt härnösands- och säbråtraktens centrala betydelse mellan det vi idag kallar Höga kusten och medelpads- respektive hälsingekusten:

orter-hfl-tva

Avslutningsvis antyder anteckningarna om Bötsle 1743-46 att dagens ännu levande traditioner i området kan ha levandehållits i bortåt 275 år:

paska-botsle

2017 års föredragstitlar tar form! Boka nu?

”Det våras för turnéplanerna”

ARRANGÖRER! Samiska förvaltningskommuner! STUDIEFÖRBUND!
Föreläsningsföreningar! GALLERISTER, samiska konstnärer! MUSÉER! Bibliotek!
SKOLLEDARE! Föräldrar, SKOLRÅD! Sameföreningar ! Med flera!


Teman och ämnen för mina föredrag 2017:

A Saami Exodus? Fördrivningar från söder och norr
Sockenlappar
Samekvinnor – pionjärer – organisationshistoria
Sedvana och vinterbete
Nordens urfolk – fördrivna från Trollheimen till Petersburg?
I höst (ev från mars!) : Samerna i kustlandet
Samt: DUBBELFÖRELÄSNING med Bernt Ove Viklund!

Hela Sverige: fokus Mälardalen och södra-mellersta Norrland våren 2017

FINLANDSSVENSK/FINSK TURNÉ kan bli verklighet, om intresset är nog stort.

Höstens (2016) ”Tusen samiska år” kommer kvarligga, *ren*odlas
– samt främst erbjudas i skolsammanhang!

Torkilstöten_Panorama_Jule_2013 (1).jpg

ross

Krylbo
Exakta titlar kommer närmaste veckan!

  • Hör av er för offert!
  • Nota bene: de flesta titlar går att få på engelska!


Peter Ericson
SouthSaamiHistory

Sjösamerna i Sverige: var, när, hur, vad hände? Skiss, funderingar.

Sjösamer – skiss till några frågor till materialet? (I: ?)

Av de flera hundratals samer som jag hittat under perioden 1660 – 1740 ca mellan Ornö/Österhaninge och Haparanda, urskiljer sig minst fyra grupper:

map_roslagen01

(a) De av mig och andra ofta kallade skogssamerna, egentligen polysubsistentiella (av ordet polysubsistence, ungefär ”flera huvudnäringar”), dvs med blandnäring. Dessa grupper nomadiserade mellan fyrtio och sjuttiofem mil per år räknat från yttre västra respektive östra punkten i årscykeln samt sammanbundet ihopräknat syd/nord på samma sätt.

(b) En grupp som huvudsakligen eller närmast uteslutande syns vid kusten. Dessa sijter är våra så att säga svenska sjösamer. Att tydligare identifiera familjerna, sijterna, individerna är angeläget och med visshet ett oerhört omfattade arbete. Huruvida sådana sjösamer fanns på finska sidan eller på Åland återstår att se; men de syne ha lämnat ymniga spår i Roslagens ortnamnsflora; och såväl där som å Mälaröarna finns dom kring 1600-1700-tal.

(c) Fjällsamer på vinterbete. De bör urskiljas från övriga grupper; och identifieras i s k lappförsamlingarnas husförhörslängder eller till exempel ministerialböcker (födda, vigda, döda).

(d) Sockenlappar. Dessa dyker upp pö om pö från ca 1732-35; men är inte riktigt etablerade förrän kring 1745-1750. En reminiscens av sjösamerna kan anas i en del av dessa sockenlappar, t ex de i Norrala, Söderala och Ovanåker som gjorde nottögen till dragnot. Varianter är gållappar (Dalarna); fjärdingslapp (Järvsö); stadslappar eller tjänstelappar (Hammerdal). Det finns därtill en rad egendomslösa samer historiskt sett som har kallats arbetsvandrande samer, ”tiggarlappar” etc.

I Medelpad liksom det som idag kallas Höga kusten och trakten mellan Rogsta och Jungfrukusten (eller enklare sagt mellan Jättendal och söderhamnstrakten) har antalet sjö- eller fiskesamer varit många.

Äldre tillbaka pratade man gärna om träsklappar (känt från Kemi lappmark och Uleåborg) eller älvlappar (Lule lappmark).

Jag återkommer till ämnet, är min intention.