OHTSEDIDH seminarium Västmanlands läns museum 27 sep kl 10-17. Program!

SEMINARIUM

27 september, kl. 10.00-17.00

Västmanlands läns museum

Västerås

Sedan lång tid har det funnits en samisk befolkning i Dalarna, Gävleborgs och Västmanlands län. I arkiv och i folktradition framskymtar en grupp människor som lever lite vid sidan av, men ändå i symbios med, det omgivande samhället. Trots att källorna är många vet vi väldigt lite om den samiska kulturhistorien i regionen.

För att uppmärksamma de samiska kulturyttringarna skapades projektet Ohtsedidh. Projektet är ett samarbete mellan de tre länsmuseerna i Dalarna, Gävleborg och Västmanland samt Gaaltije, Sydsamisk kulturcentrum.

Till seminariet i Västerås har vi bjudit in forskare och sakkunniga i ämnet och alla är välkomna att deltaga under dagen. Ingen föranmälan krävs och seminariet är gratis. Dock är antalet platser begränsade.

9.30-10.00 KAFFE
10.00-10.20 Välkomna Carl-Magnus Gagge, Västmanlands läns museum och Joakim Wehlin, Dalarnas museum
10.20-10.50 En mellansvensk samisk befolkning under 1700-1800-tal. En bakgrund. Ingvar Svanberg, Uppsala universitet
10.50-11.20 Samer i syd. Ett arkeologiskt perspektiv Inger Zachrisson, tidigare Statens historiska museum
11.20-11.50 Tjoevkemåjhtoe vs. Saepmie Times. Om norrhälsinge- och medelpadskustsamerna och viss annan samisk historia 1277-1877 Peter Ericson, Firman Saepmie föreläsningar forskning undervisning
11.50-13.00 LUNCH
13.00-13.30 Sydsamer Ewa Ljungdahl, Gaaltije Sydsamiskt kulturcentrum
13.30-14.00 Samer utanför Gävle på 1700-talet – kringströvande och förirrade? Lars Gunnar Larsson, Uppsala universitet
14.00-14.30 Skogssamer vid Barkensjöarna och Norbergs socken Jouni Tervalampi, tervalampi-arkfoto.blogspot.se
14.30-15.00 KAFFE
15.30-16.00 Undersökning av sockenlappboställe i Järvsö Maria Björck och Bo Ulfhielm, Länsmuseet Gävleborg
16.00-16.30 Spåren från historien som aldrig skrivits Gunilla Larsson, Uppsala universitet
16.30-17.00 Avslutande diskussion Joakim Wehlin

Kontakt: Joakim Wehlin, joakim.wehlin@dalarnasmuseum.se

Våra (bloggens) bilder: Wallander 1865, Folkmarknad Västmanland.
Sidonia 1672: 1672. den 11 Feb. En gammal Lappakäring (begrofz). Sidonia wid nampn 

Österhaninge CI:1 (1665-1717) Bild 115 (AID: v94879.b115, NAD: SE/SSA/1595)

Annonser

Samernas historia – hösten och vinterns föreläsningstitlar med Peter Ericson, för hela Norden. Sista datumen går nu: oktober bokas färdigt denna vecka! ”Löp och köp!”(även forskning m.m)

KURSERNA: Vi svarar på frågor: Hur lyckades Magnus Birgersson Ladulås kväsa samernas motstånd? Hur försiggick kolonisationen? Hur var samernas utbredning i Sverige 1450 – 1750? Och 300 e.Kr – 900 e.Kr?

”Sigrid & Anna, sockenlappens döttrar på äventyr  –  Samisk kvinnohistoria & om resenärer, renhandel, kejserliga rengåvor från Marocko via Newcastle till Iggesund”

Kolonisation, renar som byter ägare och länder – och resor.
Samer, bönder och andra med Nya, främmande ögon.
Saepmie med omnejder i fokus, en rundtur som startar i Karl den Stores Aachen, passerar 1700-talets ymniga renhandel och landar i 1900-tal.
Kvinnohistoria i sockenlapparnas kretsar kan börja skrivas; en ny sorts
sydlig same i kustlandskapen och Dalarna tonar fram, som är subjekt och inte objekt, som är initiativrik och avsevärt mycket mer bildad än forna dagar historiker velat medge eller inse – och ett nytt samiskt landskap tonar fram i högkonjunkturens 1700-tal (vi jämför lite med äldre uppgångstider, såsom medeltidens).

PERMANENT PRISLISTA SEPTEMBER-APRIL (bokning utförd senast september)

Fullpris 7 500 SEK exkl moms
Ideella föreningar och privata arrangörer 3 600 SEK exkl moms (dito)
Moms, resa (milavgift) och ev logi tillkommer)
Samma priser i övriga Norden, men resa tillkommer
(delas liksom logi mellan flera arrangörer om ni kan gå ihop t ex 2-3-4 st olika aktörer)

Riktpriser i höst nedan / Price List firman SAEPMIE Forskning Föreläsning Undervisning *
(enskild firma med FA-skatt)  Står inför namnbyte, men namnet ännu ej helt fastslaget.


Utförs i HELA NORDEN!
Mer samisk kvinnohistoria erbjuds under vintern, titlarna

K U R S E R

Kurser samernas historia 700-2018 e.Kr ….. 6 – 19 000 SEK 1-3 dagar.
Se separat prislista.
Vi svarar på frågor: Hur lyckades Magnus Birgersson Ladulås kväsa samernas motstånd? Hur försiggick kolonisationen? Hur var samernas utbredning i Sverige 1450 – 1750? Och 300 e.Kr – 900 e.Kr?

Erbjudes FEB-MARS (ev april) 2018;
SAMERNAS ORGANISATIONSHISTORIA med fyllig historisk bakgrund 1640-1850, om samiska riksdagsledamöter etc, två-tre titlar
Fullpris 8 200 SEK exkl moms
Ideella föreningar och privata arrangörer 4 200 SEK exkl moms (dito)
Moms, resa (milavgift) och ev logi tillkommer)

Andra specialföreläsningar sv/eng: tema, innehåll, titel framställs gemensamt med kunden. Förhandlingsmån inom spannet 8000 – 12 900.
Ideella föreningar dito 4 700 – 6 900 SEK.

Lectures abroad 10 000 SEK base fee. Not included: accommodation, travel, taxes etc. No accommodations needed in Nyland/Helsinki or Ostrobothnia; Västernorrland or Stockholm/Uppsala. Please note this!

A special subscription blog post on Saepmie Times will soon be published

 
F O R S K N I N G
Forskning per timme: 6-900 SEK exkl moms, En dag för 2 000.
Taxa privatpersoner utom höglönegrupper 350 SEK/h.
Arkeologisk inventering utförs av firman.PLEASE NOTE: We also perform translations Swe —> Eng and vice versa. Professional or drama (!), documentary, scientifically.

Social prissättning; innebär att ideella föreningar och privatpersoner som regel betalar ca 40-45% mindre.

 

NOTA BENE:
Fd SouthSaamiHistory byter under hösten namn till
Saepmie föreläsning forskning undervisning

KONTAKT: Mejl retepnoscire@hotmail.com

D o n a t e  to Saepmie Times?

Donate Swedbank 224004534-0, 8420-0. Swedbank (IBAN below).
Please mark any donation w/ your name and purpose (Saepmie Times e-journal [or just ”Times” will do]; ”enterprise” or ”Private”.
Donating from abroad, like UK, USA, Canada, Norway, Denmark or Finland?
IBAN. SE2380000842022240045340, BIC. SWEDSESS.

 

 

Nya inspirerande föreläsningstitlar sep 2017 – feb 2018

Från december KUSTSKOGSSAMER, SJÖSAMER OCH VINTERLAND – om nedre landets, Vuelielaantes betydelse i samernas historia!
NB: All lectures will also be offered in English!

brought
BILDEN av Thomas Bewick, samtida  och från trakten strax norr om slottet är en sällsynt kopparetsning och tycks ha påbörjats i begynnelsen av flickornas northumberlandvistelse; och sedermera publicerats i samband med Consetts reseberättelses utgivning år 1789.

Från 1-16 *** aug:
Njutånger – Yorkshire T/R. Om Sigrid, sameflickan som körda ackja i Northumberland, och Aniea (?); hennes syster.
Varifrån och vart?
Om deras sju månader långa vistelse i Ravensworth Castle, om slottet och släkterna om bebodde det, hur där ser ut idag och kopplingen till Alice i Underlandet. Samt om den upptäcktsresa som föranledde denna oväntade interaktion, samt besöket på slottet på hemvägen.
*** Datum beroende på graden av efterfrågan!

Från SEP Med främmande ögon – samernas liv och kolonisationen speglat i resenärers texter (utförligare beskrivning kommer)

Från OKT Sverige och Saepmie 1633-1799: från Hessen-Kassels renfarmer över skotten i Fredriksten 1718, Fredriks etniska rensning till tvångsbofasthet 1790

Från OKT Slakten på dalkarlarna 1743, och om de historiska processerna som ledde till detta (passar bra att kombinera med ”Sverige och Saepmie 1633-1799”
(titeln kan ev omformas en aning)

Från NOV ** Finland, suomer och samer i stormaktstida Sverige och senare – en sydlig historia?* Medeltid och äldre tid från Viborg över Satakunta och forna Kemi nedre lappmark
* Arbetstitel ** eller från aug, beroende på efterfrågan!

Från december KUSTSKOGSSAMER, SJÖSAMER OCH VINTERLAND – om nedre landets, Vuelielaantes betydelse i samernas historia!

Från 15 nov, om intresse finns:
”Fredrik I – stormaktens Sveriges, samernas och dalkarlarnas Nemesis?”

Att notera: Ett specialprogram om Elsa Laula, Carl Lindhagen och samernas äldsta organisationshistoria planeras till februari.mars 2018

FORTBILDNING för politiker och omfattande liksom kortare
KURSPROGRAM med basic samisk historia erbjuds alltid!
Detsamma gäller i princip också alltid samiskhistorisk workshop för samebyar och sameföreningar.

Härtill kommer lokala program/titlar för t ex Uppland/Bergslagen; Värmland och Medelpad

Dalasamerna. Hästars renskräck och svenska överhetens aversion (Bäcke 1987)

Eller lite om den brådska, varmed samerna fördrevs från Dalarna på ett omfattande och genomgripande sätt för andra eller tredje gången sedan 1720-talet; och vad som tämligen omgående ledde till en nationell sedentarisering, dvs bofasthetsgörande (per tvång och lämpor) utanför åretruntmarkerna.

DALAHEST

”Sockenlappar” (titel, 1987)

I Orrsta skogsgårdar i Stora Skedvi fanns under 1700 och 1800-talet många samer bosatta. Under tiden 1750 – 1872 finns ca 75 personer kyrkskrivna i Orrsta, antecknade som sockenlappen, lappfamiljen eller samefamiljen.

Lapparna i Orrsta bodde i Kavelberget, öster om Nyängsgården. Märken efter boplatserna finns ännu kvar. En del mark var uppodlad, och Nyängs odlade potatis där till in på 1930-talet. Men nu är det igenväxt med skog.

”Lappfamiljer”

I Hammarsmedsbo och Spikgårdarna fanns även lappfamiljer. Bland andra sockenlappen Jöns Anders Jönsson, född 1778, död 1840, gift med Stina Andersdotter, född 1783, död 1836, och deras son Anders, född 1820.

Där fanns också lappmannen Anders Nilsson och hans hustru. De fick en dotter, Anna Greta, född 31 maj 1816 och som dog samma år.

Platsen där de bodde hette Lappstugehagen. Namnet finns med på kartan över laga skiftet 1867-69.

Den sista lappfamiljen i Orrsta var sockenlappen Adolf Westman, född 1810, död 1860, gift med Carin Nilsdotter från Norge, död 1872. En son Nils, född 1832 i Tännes, enligt husförhörslängden gift med lappkvinna Anna från Ljusdal i Hälsingland. Hon dog i maj 1870. Barnen Anna Magdalena, född 1863, och Adolf Nils, född 1866. I familjen fanns även en kvinna Margareta Jansdotter från Ljusdal.

Rennäringsbekymmer

Om sockenlapparna = långväga samer, som bytt fjällvärldens jakt- och renskötsel mot en tillvaro i mellansvenska trakter vet folklivsforskaren Ingvar Svanberg i Uppsala mycket om. Följande är hämtat från skriften ”Sockenlappar”, som han är författare till.

År 1735 hade landshövdingen i Gävleborgs län hos konungen anhållit om att de samer som uppehöll sig i länet skulle få kvarstanna. Detta beviljades. Det var slutet på nära nog 100 års försök att tvångsförvisa de samer som sedan lång tid uppehållit sig söder om lappmarken i de mellansvenska skogsområdena i bl.a. Gästrikland och Dalarna. De hade där livnärt sig som kringvandrande jägare och renskötare.

Skadegörelse

Att lapparna i Skedvi ägde renar som förorsakade en hel del obehag finns det belägg för.

Med anledning av en förfrågan från Kungl. Patriotiska Sällskapet år 1787 hur man skall förfara med de samer som uppehöll sig utanför Lappmarken, publicerades i sällskapets ”Hushållsjournal” ett intressant svar från kapten Olof Björling på Stora Klingsbo gård i Stora Skedvi. Den skadegörelse han ansåg samerna gjorde delade han in i fem punkter. Den sista punkten lyder:

”Den 5:te skadan skjer av deras renar, och det på flera sätt. Finnes om hösten något nära deras Kojor och tillgrepta bete, någon grön rågbrodd, så stryker den merendels med, ty gärdesgårdar ackta dessa kreatur intet. Det är mig sjelft händt att jag för några år sedan hade besök av ungefär 150 st Lapp-renar på en rågåker, som de illa medforo med, trampade och ätande, så att om inte mitt Tjenstefolk och mina Grannar blivit tidigt varse, hade jag säkert förlorat hela den wackra Rågen utan all recource. Dessa kreatur äro dessutom mycket farliga när de komma nära våra Wägar och gårdar, i anseende till den räddhoga Hästar gemenligen hafva för dem, så väl som aversion för sjelfwa Lappfolket. Är Hästen det ringaste skygg av sig, kan man ej utan fara mta eller hinna dem på en väg”.

Slut med nomadisering och renskötsel

Samerna skulle få stanna i de mellansvenska bygderna, men de skulle inte tillåtas att vidare nomadisera sig och bedriva renskötsel. De skulle bli bofasta. Det är i och med denna process som sockenlappsinstitutionen uppkom under 1730-talet. Sockenlapparna kom att bilda ett slutet befolkningsskikt, som fortlevde fram till i början av innevarande sekel. Deras historia har varit föga känd och ägnats liten uppmärksamhet.

Sockenlappsinstitutionen

Sockenlappsinstitutionen uppkom med sockenhantverkarna som förebild. En lappfamilj eller enskild lapp antogs vid sockenstämman. Deras huvudsakliga uppgift var att avliva hästar, hundar och katter samt utföra flåningen. Sockenlappen skulle även kastrera husdjur samt ta hand om självdöda djur, ävenså skära ner självspillingar. Det var sysslor som bönderna själva inte ville befatta sig med. Beträffande ersättningen uppges att den skulle utgå från socknen gemensamt och/eller från den som anlitade honom enligt en bestämd taxa.

Goda hantverkare

Sockenlapparna hjälpte även allmogen med att jaga rovdjur. Dessutom var de goda hantverkare. Korgar, rep, mjärdar etc. var sådant som sockenlapparna tillverkade och sålde. Fina starka korgar av gran- och talltågor, som de tillverkade finns nog ännu kvar i en del gårdar på trakten.

Tenntrådsbroderier som finns på bevarade kjolväskor från olika socknar i Dalarna tillskrivs även sockenlapparna.

Språket

Beträffande språket har man konstaterat att de talade en sydsamisk dialekt, men att deras ordförråd var uppblandat med svenska.

Skedviplogen 1987, författare Janne Bäcke
Vår kommentar:
Allt tycks bygga på ett felslut, att samerna ej skulle vara hemmahörande i området.
Räknat efter sedvana och urminneshävd torde dalasamerna ha varit hemmahörande i mesta delen av länet och landskapet vid det laget.

1572: Talrika kungliga renhjordar sändes till Sörmland, Uppland; Mälaröarna, Roslagen, Lidingö! (Del I:III Vasaättens renfarmer & djurgårdar)

(edit 6 juni 2017, rubrik och bild)

Skogsstyrelsens underdåniga berättelse angående skogs- och jagtväsendet i Sverige intill år 1870.


Bidrag till Sveriges officiella statistik. Skogsväsendet (BiSOS Q).

Kronoparker, djurgårdar och jagbackar.

I Kristoffers landslag omförmäles likasom i den äldre landslagen »konungs park»[1] med förklarande, att ansvaret för den, som jagade å sådan mark, utgjorde böter till belopp af 40 mark, konungens ensak, hvarjemte den brottslige hade förverkat häst och armborst.

Till park räknades emellertid blott konungens »enskylloga æghor som Vpsala öde oc annat tholight». Uppenbarligen inbegreps ej derunder skogsmark i allmänhet, som hört till konungens gårdar. Till en början ligger det i sakens natur, att oskiftade byskogar, der konungen för vissa landtbohemman haft del, ej dit hänförts. Äfven i de fall, då denne varit egare till en hel bysamfällighet eller enstaka gård, och dertill hörande skog varit af rå och rör omgifven, är det ej antagligt, att denna omständighet ensamt eller med andra ord eganderättsförhållandet skulle hafva verkat skogens betraktande såsom kungspark. Deremot talar det nyssberörda stränga ansvaret, som tyckes förutsätta, att den till park hänförliga markens omfattning varit på ett bestämdare sätt angifven än som i äldre tider merendels med till hjordevall ej afsedd skogsmark inträffade, desto heldre som, om än straff fanns för oloflig jagt å annans egoområde, vid sidan deraf bibehöll sig rätt att under vissa förhållanden dit förfölja och döda ett uppdrifvet djur. Med hänsyn härtill förefaller det sannolikt, att de områden, hvarå uttrycket kungspark syftat, blifvit genom uppförd inhägnad eller annan anstalt på ett för en hvar åskådligt sätt afstängde från sådan mark, der de allmänna bestämmelserna om ansvar för jagt hade tillämplighet.

Till enahanda antagande ledes man vid betraktande af det på ett utländskt ursprung hänvisande ordet »park», hvilket ej synes hafva varit brukligt i Tyskland och derföre troligen hit öfverflyttats från England, der »park» ännu utmärker inhägnad skog till skilnad från »forest».

Häntydde emellertid uttrycket park i äldre tider uppå en med hägnad afskild skog, torde med densamma, som, efter hvad förhållandena gifva vid handen, haft betydelse såsom jagtplats, hafva åsyftats en instängd djurgård.

Särskilda anstalter för uppfödande af vilda djur voro vid tiden för tillkomsten af den äldre landslagen och sedermera ingalunda ovanliga i de skandinaviska länderna. Derom vitna åtskilliga bestämmelser såväl i den yngre Vestmanlandslagen som i Skånelagen.[2]

Inrättandet af djurgårdar, der rådjur, hjortar och andra djur genom uppförda hägnader bereddes ett visst skydd, stod för öfrigt i ett ganska nära samband såväl med den rådande hushållningen som med den allmänna benägenheten för jagt. Dermed möjliggjordes för de höge herrarne att å sina gårdar i det öfre Sverige hafva i sin närhet djurslag, hvilka i vildt tillstånd förekommo endast i det sydliga landet.

[ 46 ]Under nu omförmälda förutsättning får det för oloflig jagt i konungens park uppgifna höga ansvaret, som efter dåvarande förhållanden svårt tryckte den sakfällde, men för konungen var inkomstbringande, sin naturliga förklaringsgrund deruti, att det inom höga murar eller gärdesgårdar inneslutna villebrådet så att säga ställdes under eganderättens helgd, så att ingrepp uti egarens förfoganderätt öfver detsamma blef nära jämförligt med stöld af annans utegående kreatur, hvilken förseelse i de gamla lagarne mycket strängt bestraffades.[3]

Parker eller djurgårdar voro under medeltiden säkerligen icke talrika, hvartill anledningen må sökas uti den ymniga tillgång å villebråd som då förefanns och gjorde dem temligen obehöfliga.

Äfven Gustaf I synes icke hafva egnat stor uppmärksamhet åt inrättningar för ifrågavarande ändamål.

Åtskilliga omständigheter förekomma emellertid, hvilka häntyda derpå, att han haft djurgårdar.[4] Sedermera blefvo de synnerligen vanliga. Särdeles konungarne Johan III och Carl IX ådagalade för anordnande af sådana mycket intresse. Skilda djurslag sammanfördes på olika platser, dervid försök till och med gjordes, att i mellersta Sverige underhålla renar till betydligt antal.[5]

 

  1. 34:de kapitlet af konungabalken.
  2. Hoppa upp I den yngre Vestmanlandslagen Manhælghisbalkær 18 1 förekommer med hänsyn derpå: »Föþer man diur hema ællær fughla, can þæt skapa giora, varþa swa fore þy som före aþro fæ sino i allom sakom» hvarjemte från Skånelagen I 102 här anmärkes: »Föþer man biorn ællr ulf ællær annær diur ællær fughlæ. þe ær af grymmæ naturæ, oc dræpe fe man bötæ han ær þem a ni marc, aæræ þe man bötæ þre mark. Föþer man þe diur ær af bliþe nature æræ, swa sam hiort ællær hök oc dræpæ þe man» etc.
  3. Hoppa upp Enligt 2 kapitlet Tiufva balken af landslagen skalle den för stöld af utegående boskap brottslige dömas till »green och galgha och ligge ogilder före sin gierning» samt målsegaren af hans lösören taga en tredjedel, konungen den andre och häradet den tredje.
  4. Hoppa upp I bref den 20 juni 1543 till Gustaf Olsson tackade konungen honom för de lefvande djur, han fatt, och ut,talade sin önskan att få villebråd upp med något skepp från Lödöse.
  5. Hoppa upp Åtskilliga föreskrifter meddelades i bref af den 10 April 1572 beträffande underhåll af renar på Svartsjö och Ventholm-, fogden der Måns Persson skulle bibehålla 50 å hvarje gård samt skicka de öfriga till Åkerön, Lidingön och andra närbelägna öar, hvarest djuren skulle behörigen vårdas och beredas erforderligt uppehälle. Dessförinnan hade i bref den 5 januari samma år fogden i Vesterbotten anmodats att nedsända 200 renar till Upland.

Schloss_Gripsholm_Eingang Wikimedia
Gripsholm i Sörmland (Mariefred). Wikimedia commons

Museiturnéer, erbjudande (föreläsningar, forskning, kurser, historieworkshops, arkeologikurser)

Har inom senaste tiderna (sedan feb 2016) föreläst på följande museer

Ljusdalsbygdens Museum
Sundsvalls Museum
Länsmuseet Västernorrland
Örebro läns museum
Kristinehamns Konstmuseum

Erbjudanden har jag även fått från Köpings Museum
Kommande: Härjedalens Museum

Mitt företag kommer i skrivande stund under kommande vecka att genom den mycket rutinerade arkeologen och kännaren av samernas förhistoria Bernt Ove Viklund utbilda de sydliga länsmuseernas arkeologer och antikvarier utifrån BO:s rika skogliga och markarkivs-erfarenhet.
Vi kommer att erbjuda kurser på sensommaren samt troligen även i höst.

BOKNINGSLÄGET och vilka titlar som erbjuds
1. Bokning 29 maj – 31 aug eller ”juni-aug” är extra förmånligt och innebär 25% rabatt!
TITLAR: ”I Stormens öga – sedan del-/undertitel” om perioden 1400-1900 e.Kr respektive landskap i Jämtland, Härjedalen, Hälsingland, Medelpad och Ångermanland. I Gästrikland, Dalarna och Bergslagen pratar jag om fördrivningar. I Österbotten och Värmland skapas vi tillsammans – ni som arrangörer, jag som föreläsare – tema tillsammans.
Det finns datum lediga och jag finns t ex i Jämtland 19-21 juni; i södra Norrland och ev Dalarna v 32 i augusti, i Västernorrland kring 18-20 aug och 22/25 aug i södra Västerbotten med omnejd. Jag föreläser även om samernas organisationshistoria och om sedvana och sedvanemål. Temat ”goda relationer mellan grupper” kan också skapas i samarbete med arrangörer.
JUNI månad är i särklass mest förmånligt boka. Lägg kring 19-21 juni, så kan du t o m slippa resekostnaden, kanske till och med logitillägg!
Juli är extra förmånligt för Värmland med Västerdalarna; Finland med Österbotten liksom Mälardalen.
Augusti är snart fullbokat men i mitten kan mellersta delarna av landet få bra deal.

2. Hösten kan man dels ta en uppdaterad version av ovanstående*; dels välja min universitetsföreläsning men på svenska:
”From Anxious North to (in real time) Extinct Taiga Peoples Lost subsistence’s and echoes of lost forest nomads languages with focus at AD 1400-1900 and Europe.” 

3. Vintern kan man dels göra som hösten; dels boka in kurspaket eller workshop-paket.
Där är passligt då att gå samman med andra arrangörer.
Ett tema om häxprocesser och trolldomsprocesser som riktar sig mot samerna kommer att erbjudas mellan november 2017 och februari 2018.

4. Dessutom utkommer en antologi om sydsamernas historia som jag är högst delaktig i; den kommer sannolikt att marknadsföras fr a i september månad och i omgångar framöver. Här kommer det också kunna komma gå att boka in mig och andra av de bidragande författarna.

Nota bene: Jag bygger under kommande år – förhoppningsvis . tillsammans med olika aktörer i nedan nämnda län ett ganska omfattande forskningsprojekt för att se hur samerna interagerade sinsemellan och hur relationen var till staten och det omgivande dels feodala och unionstida, dels stormaktstida samhället:
Jämtland, Västernorrland, Värmland, Örebro.
Eventuellt även Dalarna och Västmanland.

PE MORA

malungfullsatt
Storfiskarn Exterior_lansmuseet

Peter Ericson
13 maj 2017

KURS I OLIKA NIVÅER: Samernas historia

Bauer_Rast_under_flyttningen_Sydlappar_WEBB

(Politiska partier: se hit!) – Kurs för lärare, politiker, tjänstemän, arbetslag och företag.
Kan kombineras med Inspirationskväll; kvällsföreläsning, aula.
Lämpligt för 20-40 pers. Kan hållas i dubbla lag på 1-2 dagar.

I kursen ingår – i dess första del – föreläsning om etniska relationer i nutiden och historien, etnicitet och urfolk.

BASIC. Grunderna i samernas historia (hela Sápmi, fokus svenska delen)
1½h Grundläggande samisk historia fokus 1600-2000.
1h Sedvanemål, senare utredningar (1975-2006) och nya rön
2h Etniska relationer; etnicitet; urfolk
1-2 h Extra tillval: Källkritik och litteraturtips.
Om så önskas, avslutas med ett kortfattat prov/”tenta”.

FORTBILDNING
1h Nyare, etablerade forskningsrön
1½h Samernas organisationshistoria och om etnopolitik
½h Urfolksorganisering
1½h Teorier om samernas förhistoria och tidigare utbredning
3h Tillval/grupparbete med handledning:
(a) Närmare granskning av etnicitetsteorier
(b) Samisk kvinnohistoria
(c) Sedvanemål i detalj
(d) Vetenskapshistoria/skolhistoria/samer och samernas historia i läroböcker
(e) Dokumentation av renskötsel, arkivkunskap och källkritik inom samernas historia
(denna del kommer att utvecklas ännu mer i en tredje del)
(f) Oral history och samerna

3. Kolonisation och fördrivningar i Sápmi, på djupet

– Återkommer med pris
Obs detta utbud är helt nytt och ingår inte i den 25%-iga rabatten.
Däremot kommer vi att ha den billigare för snabba beställningar som omfattar juni eller september

Bokas lämpligen i paket tillsammans med utåtriktade föreläsningar i t ex arkiv, bibliotek, museer samt aulaföreläsningar och/eller inspirationskvällar

En specialdesignad kurs just för arkiv, bibliotek och museer kommer att presenteras under måndagkväll den 1 maj.

OBNS Kursen går att få i finlandsvensk miljö med svensk-finsk fokus.
Södra Sverige inga problem! Ned t o m Mälardalen går att få med regional prägel.

PRESSBYRÅMANNEN 10371583_10152431529189438_513669939697451418_n
Jag har varit lärare och studierektor på Umeå universitet inom detta område.
Är idag yrkesverksam företagare inom samernas historia och varit sakkunnig sedan år 2000.

Lecture for universities in Fall Semester: ”From Anxious North to (in real time) Extinct Taiga Peoples”, by Peter Ericson

From Anxious North to (in real time) Extinct Taiga Peoples
Lost subsistences and echoes of lost forest nomads languages with focus at AD 1400-1900 and Europe.

On Uralic and Saami groups losses, exoduses, extinctions.
Systematically crushed under Novgorod, Imperialist Russia and ditto Sweden; feudalistically squeezed into little pieces by the Danish Crown and its knights; Severely hunted away by Norweigan farmers and driven astray by Finns (or rather Soumis) and Karelians.
Has the Feudal view been overlooked in the academic tradition by us Historians?
Reasoning among how we approach our own Natives in the European and Russian North.

Peter Ericson, Expert in law suit cases and former teacher at Umeå University.
Runner of SouthSaamiHistory-blog.

khanty etc

Fördrivningar, slavsystem, apartheid: Svealands samers lott? Del I.

Alltsedan 1640-talets mitt försökte de mellansvenska, västernorrländska och gävleborgska myndigheterna fördriva samerna. Av vad vi kan sluta oss till, försiggisk viss oro över gränserna efter förvärven av Jämtland och Härjedalen. Från tid till annan har samerna blivit föremål för centralmaktens misstänksamhet; man har från svensk sida kunnat se dessa som potentiella juteagenter, dvs danskvänliga.

Vad vi vet, är att skogssamer noteras genom hela 1600-talet i såpass sydliga trakter som Närke (bl a Axberg i centrala landskapet på 1630-talet, och södra i Askers härad mot Vättern 1650); Väseskogen (1617) med dess norska – antaget från trolldomsräfster under Christian II – flyktade samer och Ölme, likaledes i Värmland (1637); Dingtuna i Västmanland (1643) samt annorstädes i Västmanland från 1636 och framåt, diverse anteckningar från norra och centrala Dalarna från 1640- och -90-talen), Lima före 1692 Hedhammars bruk söder om Riddarhyttan 1711 och i Västergötland 1705. I en notering från sörhälsingesocknen Segersta 1699 noteras om lappar komna från Värmelands Dal, vilket ibland har tolkats som Dalsland. Ölme ligger hurusom vid Vänern och det finns förhållandevis frekventa anteckningar om samer i det västligaste Bergslagen kring Hällefors och Grythyttan (ex Lappe Thomas i Sirsjön 1620). Det ska sägas att av de flesta möten mellan samer och icke-samer som vi känner skildras samerna negativt och det handlar ofta om domar. Irritationen är understundom stor hos den svenske uttolkaren; och det kan väl nog så ofta handlar om att svensken möter samen till häst, och renar kan som bekant skrämma hästar i sken.

ÄLVD
Älvdalen är idag Sveriges sydligaste samiska förvaltningskommun.

Peter Ericson 17 april 2017

Samer år 1680 St Ilians församling/Västerås Domkyrkoförs. (Nya samiska samlingar och namn via Tervalampi) I. (edit 16 april 2017)

Ur Tervalampi 2016: s 155
”D 10 Sept Döptes ett Lappbarn och kallades Magnus
hvilkens föräldrar hettte Anders Månsson och Ella Månsdotter
och wore till gäst hos Lorentz pistolmakare, thes faddrar wore Påål Erson, Christofer Markusson och Olof Månsson Lappgubbar, quinfolken, hustru Ingre AndersDotter, Kiersten Ersdottter, Margeta Mårtensdotter”

Direktavskrivet av Tervalampis bok (2016), ska dubbelkolla senare
med källan och lägger in not här om några större skillnader upptäckes.

St ILIAN