Lecture for universities in Fall Semester: ”From Anxious North to (in real time) Extinct Taiga Peoples”, by Peter Ericson

From Anxious North to (in real time) Extinct Taiga Peoples
Lost subsistences and echoes of lost forest nomads languages with focus at AD 1400-1900 and Europe.

On Uralic and Saami groups losses, exoduses, extinctions.
Systematically crushed under Novgorod, Imperialist Russian and Sweden; feudalistically squeezed into little pieces by the Danish Crown and its knights; Severely hunted away by Norweigan farmer and driven astray by Finns (or rather Soumis) and Karelians.
Has the Feudal view been overlooked in the academic tradition by us Historians?
Reasoning among how we approach our own Natives in the European and Russian North.

Peter Ericson, Expert in law suit cases and former teacher at Umeå University.
Runner of SouthSaamiHistory-blog.

khanty etc

Fördrivningar, slavsystem, apartheid: Svealands samers lott? Del I.

Alltsedan 1640-talets mitt försökte de mellansvenska, västernorrländska och gävleborgska myndigheterna fördriva samerna. Av vad vi kan sluta oss till, försiggisk viss oro över gränserna efter förvärven av Jämtland och Härjedalen. Från tid till annan har samerna blivit föremål för centralmaktens misstänksamhet; man har från svensk sida kunnat se dessa som potentiella juteagenter, dvs danskvänliga.

Vad vi vet, är att skogssamer noteras genom hela 1600-talet i såpass sydliga trakter som Närke (bl a Axberg i centrala landskapet på 1630-talet, och södra i Askers härad mot Vättern 1650); Väseskogen (1617) med dess norska – antaget från trolldomsräfster under Christian II – flyktade samer och Ölme, likaledes i Värmland (1637); Dingtuna i Västmanland (1643) samt annorstädes i Västmanland från 1636 och framåt, diverse anteckningar från norra och centrala Dalarna från 1640- och -90-talen), Lima före 1692 Hedhammars bruk söder om Riddarhyttan 1711 och i Västergötland 1705. I en notering från sörhälsingesocknen Segersta 1699 noteras om lappar komna från Värmelands Dal, vilket ibland har tolkats som Dalsland. Ölme ligger hurusom vid Vänern och det finns förhållandevis frekventa anteckningar om samer i det västligaste Bergslagen kring Hällefors och Grythyttan (ex Lappe Thomas i Sirsjön 1620). Det ska sägas att av de flesta möten mellan samer och icke-samer som vi känner skildras samerna negativt och det handlar ofta om domar. Irritationen är understundom stor hos den svenske uttolkaren; och det kan väl nog så ofta handlar om att svensken möter samen till häst, och renar kan som bekant skrämma hästar i sken.

ÄLVD
Älvdalen är idag Sveriges sydligaste samiska förvaltningskommun.

Peter Ericson 17 april 2017

Samer år 1680 St Ilians församling/Västerås Domkyrkoförs. (Nya samiska samlingar och namn via Tervalampi) I. (edit 16 april 2017)

Ur Tervalampi 2016: s 155
”D 10 Sept Döptes ett Lappbarn och kallades Magnus
hvilkens föräldrar hettte Anders Månsson och Ella Månsdotter
och wore till gäst hos Lorentz pistolmakare, thes faddrar wore Påål Erson, Christofer Markusson och Olof Månsson Lappgubbar, quinfolken, hustru Ingre AndersDotter, Kiersten Ersdottter, Margeta Mårtensdotter”

Direktavskrivet av Tervalampis bok (2016), ska dubbelkolla senare
med källan och lägger in not här om några större skillnader upptäckes.

St ILIAN

ETNISK RENSNING 1720: bevis.

(Ramlade över ett dokument.) – Samerna ska till lappmarken föras!

Hela södra Norrland, Dalarna, Bergslagen och Mälardalen rensas från samer.

I en förordningssamling ingår 1720 års första fördrivningsplakat från den nyinsatte Kung Fredrik I. Ett skammens dokument, utan tvekan.

Samerna jämförs här med comedianter och gycklare; lättingar;
judar; ”zigenuer”; ”Tartare”; savojarer och alla lösa kategorier man kunde finna på.

Detta är också en sorts interimistisk funktion av det tre år senare bildade eller  omorganiserade Lappmarkens ecklesiastikverk, som ska organisera insamlandet av trummor med medföljande dödshot. under ett drygt decennium vidtar en av de värsta klappjakterna på samerna i historien – kanske t om värre än den som idag sker i Norrbotten när samer grips för att de jagat lagligt.
Lappmarkens ecklesiastikverk ska organisera samernas bildning och missionsarbetet. Samernas ses som en slags stora barn, som måste förmås att sluta leva hedniskt.

Och de sydliga samerna måste bort ur skogarna.

17622169_1800775126916958_204056148_o

Skiss över Samernas historia utmed Dalälven 2. Mellan Runn och Garpenberg (mest 1700-tal)

runn

Skiss över Samernas historia utmed Dalälven 2. Mellan Runn och Garpenberg (mest 1700-tal)

Brötberget, Vika markerar ut sig genom att 1791 ha en kåta och således ett sittställe:
”Lappmans enkan Anna Jonsdotter i Bröten. Född 1736 i Helsingland
Anna gifte sig på 1750-talet med Nils Henricsson. Vidare:
3 söner 2 dotter döde. 1 son lever Ärligt och Anständigt. Död av lungsot. Död den 3 februari i Brötberget och Kojan 54 år begravd den 13 februari
(Källan DBU F:2 låter antyda att en bouppteckning kan föreligga!).

Ingvar Svanberg noterar för ”sina” (delvis även ”mina”) skogssamer, som han kartlagt under tre decenniers arbete, att dom ofta vinterbetar ren öster om sjön Runn.

Området och älvsträckan ifråga är annars ett sammansmältningsområde som i äldre tid främst använts på för- och senvintrarna (men även året om!). Sedermera vid decennierna kring 1800 blir samerna bofasta i dessa socknar och nomadiseringsmönstren krymper. Statligt tryck kommer, som vi sett, så småningom att förinta dessa släktled.

Husby utmärker sig genom fem samiska barnfödslar 1697-1708: två om vintern, två om våren och en i aug. Det rör sig om kända flyttlag som rör sig från Ovandalarnas sommarland och nedåt Dalälvens nedre flöden och Gästriklands-norra Upplands och nordöstra Västmanlands vinterland.
Husby igen: ”Döpta 1712: d 7 mars Måns, lappmans Lars Perssons, född natten mellan 6 och 7 mars vid Rörshytteberget vittnen: Olof Klemetsson, Per Klemetsson, hust. Karin Svensdotter Olof Olofssons hustru, hust. Ella Ingelsdotter Klemet Perssons hustru [Vittnena benämnda: lappfolk]” (källa Samefynd).

1713 syns Per Nilsson från Piteå lappmark ansluta de befintliga skogssamiska flyttlagen. Han noteras som barnafader 27 januari i Stora Skedvi.

Garpenberg har en samisk historia mest liknande Husby; och jag hoppas kunna inom kort återvända till den socknen.

Vigselbok C:3 Stora Skedvi. Brudfolk 1760 No 1: Lappdrängen Lars Andersson ifrån Nås sn, lappigan Helena Månsdotter. Bröllopsdagen 9 april.
Dödbok F: 10 Stora Skedvi. Begravd 14 februari 1773: Sockenlappmannen i Svärdsjö socken Tomas Nilsson. Född 1735 i juni månad, föräldrar: Nils Tomasson och hustru Ingrid Matsdotter. Ingick äktenskap vid 29 års ålder och haft en son och två döttrar, varav sonen är död. Död av hetsig feber den 1 februari, 37 år och 7 månader gammal.
Stora Skedvi dödbok F:14 (14): Lappenkan Christina Larsdotter f 1747, d 5/5 1807 i Skedvi. Gift med Anders Julsson (?) i Forsbo, Helsingland (hade med honom en dotter), sedan gift med Anders Andersson från Ockelbo (27/4 1778) och hade med honom tre söner och två döttrar. Se även hfl AI:8a, s 158.
E:1 2/4 Stora Skedvi Vigsel 1807-05-26 mellan Lappdrängen Jöns Andersson ifrån Baggbo i Stora Tuna socken och Lapp.Pigan Christina Andersdotter ifrån Orrsta Skogsgårdar.

Jag kommer alltså att återkomma till detta specifika, intressant område.
Det vore spännande om vi kunde få fram med om äldre tider, säg 15-1600-tal, kanske t o m medeltid samt ska vi se lite mer på tiden från ca 1800.

BILD: Sjökort sjön Runn

DEPORTED FROM THEIR OWN LAND! Supplication (translated into English) from the ethnically cleansed Saamis in 1730 (I)


In May 1730 the Dalecarlia-based Saamis send this supplication (script of humble prayer) to King Fredrik I:

PE highlights

A while ago became announced from the pulpits in the Chieftaindome of Great Kopparberg, that We, the Humble and by the world despised Lappishmen shall from from this locus bring our wives and children, be sent  away and destiinate to the Lappmark,
in where we have never ever been, nor any property therehen we own, nor could we in our witlessness and misery could we there earn no living or subsistence find; thus would we be put in that castless state, that people become, when they are wasted in vain.
Therefore we have requested at Dear Baron and Governor Danckwardt, by whome we have been dwelling, where our ancestors were born and till their final days dwelling been, a mercy and freedom we also had hoped to be able to expect.

This supplication was written after a decree by Governor Danckwardt in Oct 22, 1729, to all the Sheriffs in Dalecarlia, where he ordered all the Saamis should be catched and to ”the Lappmarks” be send off.

A continuation of this post is planned, not yet, but preferably before and at worst around Dec 10.

More in Swedish, radio/pod:

SOUND:
http://sverigesradio.se/sida/embed?url=http%3a%2f%2fsverigesradio.se%2fsida%2favsnitt%2f632696%3fprogramid%3d412


Parish Bjursås, where the Central Swedish Forest Saamis were allowed to stay after the ethnic cleansings around 1729.

pasch-da
Arvid Horn was one of the responsible men in charge in 1729.
Portrait by Pasch Sr.

Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE
sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.


Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html

Etnisk rensning, arresterade samer – Dramatik kring ett dokument från våren 1729 (red 160806)

Dokumentet förmedlat av Jouni Tervalampi.

Dalasamerna & Landshövding CG Bielke i storlänet 20 mars – 2 juni 1729
Om det lönlösa i 1729-30 års fördrivningsföretag

Tretton skogssamer i antagligen två sijter arresterades när gruppen under vårvintern inträdde från Västmanland till Gästrikland; som ingick i dåvarande Västernorrlands län vilket omfattande (nuvarande) Jämtland, Västernorrland och Gävleborg.

Carl Gustaf Bielke undertecknade denna marsdag skrivelsen till Kung Fredrik I.
Den tre sidor långa skrivelsen – uppläst i Riksrådet 2 juni detta år – andas viss förtvivlan över att någon specifik hemvist för samerna icke kunnat identifieras.
Då inget samiskt distrikt vare sig i eller närmast utanför länet visat sig beredda att emottaga eller upptaga dessa samer i sina kollektiv; torde riksrådet ha insett det dödfödda i företaget att samla ihop hundratals samer runtom (enligt mina senare preliminära beräkningar kan det ha rört sig om ett drygt tusental samtida, kanske 1200-1300 samer från Värmland över Sörmland och Roslagen och utmed kusten från Älvakarleby och Forsmark med kluster på 40-50 familjer i säsongsvis i socknar som Enånger, Söderala, Jättendal, Gnarp, Njurunda, Nordingrå) i trakten för att föra dom till ett alltmer diffust lappmarksaktigt.

Vad hände då med denna grupp av tretton samer?
Det har hittills ingen kunnat svara tillfredsställande på.

Här inleds alltså dels en skriftväxling mellan samerna i dalaskogarna och Hovet; dels inleds processen som initierar ”sockenlappar” i storsjöområdet och andra delar av Jämtland; Ångermanland; Medelpad; Hälsingland; Gästrikland samt Dalarna med norra Västmanland (det senare synes vara  en separat utveckling med bl a de gål-lappar som Linné omnömner 1734 i Äppelbo). Under perioden ca 1731-40 inrättas de tidigaste socknarna sådana sockenlappar, vars sysslor första tiden ofta ter sig lätt odefinierade.

Fördrivningsförsöken har, som vi visat, pågått under århundraden och inte minst under perioden 1646-1652. Men just i denna omgång kan ett indignerat och samefientligt brev av kyrkoherden i By, södra Dalarna 1709 ha satt bollen i rullning. Under de hårda krigsåren och perioden då Sverige ansattes av ryska krigsmakten löt staten samerna bero; men nu sedan saker  lugnat sig något, började rensningar på allvar.

Dokumentet visar dock en förvirrad bild där man, trots en förutfattad mening om samer som någonting nordligt, ändå tycks kapitulera för samernas hemortsrätt där i söder.

Fördrivningarna pausas; ersätts med det slavliknande sockenlappsystemet.
Inom det enorma Västternorrland fortsätter en intern och särpräglad, kustnära och mångfacetterad samekultur att utvecklas, med från småskalig till medelstor seminomadisk renskötsel. Den ska jag titta på i min artikel i en kommande antologi om sydsamernas historia.

Veterligen har ingen ännu hittat något dokument som bekräftar att gruppen som omtalats släpptes; men det ter sig som det enda rimliga. Sannolikt blir barnen i den trettonhövdade gruppen häktade småningom s k sockenlappar under decennierna som följer.

Vi kan också notera att detta är blott tre före Linné möte med samerna i Jättendal.

Riksarkivet-29mars1729-Lappar_3 (1)


Carl Gustaf Bielke styrde alltså 1729 dåvarande Västernorrlands län från sitt kansli i Gävle.
Hans fögderi, som hand var landshövding över, sträckte sig från Hofors över Los till Femunden och vidare till Burgfjäll, Ångermanna lappmark-Nordmaling-Bjurholm och vidare 450 km ner efter mellersta och södra norrlandskusten.

BILD: Creative Commons Nationalmuseum Stockholm.

Description

Svenska: Carl Gustav Bielke, svensk, Född 1683, Död 1754. Miniatyren målad av: Eric Utterhielm, svensk, Född 1662, Död 1717.Nationalmuseums inventarienummer: NMB 2502

Förvärv: Inköp 2000 med Hjalmar och Anna Wicanders donationsmedel

Date 1 January 1708

Senare bild av Bielke (bild via Gävledraget – f ö bra sida!)


Gamla tiders Gefle/Gevalia.

22 maj 1636, Norberg begravningsbok: ”ett lappe barn ifrå Håkanbenning”

Här är det anonymiserade samiska barnet i Norberg, Västmanland, som Jouni Tervalampi pratade om i radioprogrammet. Dock uppges någonsorts adress. Det är faktiskt inte alldeles ovanligt under 1600-talet kring dessa trakter.

22 maj 1636, Norbergs dödbok.

”ett [itt?] lappe barn ifrå Håkanbenning”

Källa: Norbergs kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/ULA/11099/F I/1 (1628-1638) : Bild 16, Sida 7.

Här i länk lite relaterad historik: om Norberg. inom detta bergslag, närmare bestämt vid fagersta stad/Västansfors/Västervåla socken fann ett mycket intressant ortnamn:
Simbla.

http://bergslagen.forening.genealogi.se/pdf/Norbergssocken1354.pdf

22 maj 1636, Norbergs dödbok. ”ett [itt?] lappe barn ifrå Håkanbenning”

Här är det anonymiserade samiska barnet i Norberg, Västmanland, som Jouni Tervalampi pratade om i radioprogrammet. Dock uppges någonsorts adress. Det är faktiskt inte alldeles ovanligt under 1600-talet kring dessa trakter.

22 maj 1636, Norbergs dödbok.

”ett [itt?] lappe barn ifrå Håkanbenning”

Källa: Norbergs kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/ULA/11099/F I/1 (1628-1638) : Bild 16, Sida 7.

Här i länk lite relaterad historik: om Norberg. inom detta bergslag, närmare bestämt vid fagersta stad/Västansfors/Västervåla socken fann ett mycket intressant ortnamn:
Simbla.

http://bergslagen.forening.genealogi.se/pdf/Norbergssocken1354.pdf