1894. Betesrätt i Dalarna! ” — sydgränsen för lappens urgamla och  hittills bibehållna område sträcker sig söder om Herjeådalen till Svärdsjö i stora Kopparbergs län — ” – Om 1894 års dom!

En frihetstida reservatstanke kan blir det som fäller avgörandet i Härjedalen?

Apropå Härjedalen, sedvana och rätt till renbete – se vad vi hittat!

Samerna vann ju Ljusnedalsmålet (i fallet med Farup som motpart förlorade han postumt), det är inte precis någon hemlighet.
Men vad de flesta nog ej vet, är att i det i domen utsägs explicit och ordagrant att betesrätten sträcker sig ned till Svärdsjö. Det innebär naturligtvis att alla trakter mellan Ljusnedal och Svärdsjö vid detta tillfälle kan ses såsom sedvaneland.
Härutifrån givetvis en öppen fråga för jurister att tvista om huruvida detta gäller
fortfarande, men som regel har ju samerna förhindrats att utöva sina gamla rätt, vilket då ej ska belasta den rätten.

Sålunda rapporterades från avgörandet i högsta instans:

Lapparne segrade. Ett intressant utslag har
i dagarne fälts af k. m:t, säger Östersunds-P:n.
Det gäller lapparnes rätt
till renbete å Ljusnedals bruks område.
I tvisten mellan bruksegaren Farup och
lapparne afgjorde, som man vet, frågan 
till lapparnes nackdel både af häradsrätten
och af Svea hofrätt. Lapparne fortsatte
till k. m:t.

Johan_Tirén_-_Same_med_hund
I dessa sina besvär påvisade de mot Fa-
rups påstående och med stöd af sådana
auktoriteter som professorerna Sven Nilsson
A. E. Holmgren samt direktör Petter Hjortz,
att sydgränsen för lappens urgamla och 
hittills bibehålla område sträcker sig söder
om Herjeådalen till Svärdsjö i stora Kop-
parbergs län och att Ljusnedals bruks om-
råde för den renskötande lappens vistelse
från uråldriga tiden– . Afvittringen kom dock
och undanträngde lappen, hvars fordran att
få förblifva i sin häfdvunna rätt till renbete
afvisades dels derför, att kulturfolket an-
sågs behöfva betesdelarne för sina hemman,
dels emedan Ljusnedals bruks allmänning
uppgafs vara behöflig för främjande af
bruksrörelsen.
Med upphäfvande af underrätternas ut-
slag har nu k. m:t godkänt lapparnes an-
språk att på grund af sedvanerätt få med
sina renar uppehålla sig å de delar af Ljus-
nedals bruks egendom, som de och deras
förfäder af ålder besökt.  (PE framhävning)

Norra Skåne 1894-07-12 Avskrift: Eskil Olsson

VADAN JUST SVÄRDSJÖ?
Här må man gå tillbaka till tiden för de stora fördrivningarna av samer under kung Fredriks tid av år 1720-30; ca och att det då fastslogs av kungen tillika den lungsiktige landshövding Dankwardt ”at dom (samerna) i nåden må efterlåtas så blifwa qwar med deras rehndiúr úti de längst úp i dahlarna ofwan Fahlun belägne socknar, til och derstädes genom deras arbete och slögder sökia sit úppehälle”.

Fördrivningarna kom ju att leda fram till det för samerna fatala sockenlappssystemet; där tvångsbofastheten så småningom inträdde och indirekt kom att leda till massdöd genom den nittioprocentiga spädbarnsdödligheten som följde.

En slags tidig reservatsidé om Svärdsjö; som väl ter sig som en kompromissvariant med det envetna lappmarksbegreppet. Ännu vid denna tid hade man inte tillgång till ens tillnärmelsevis geometrisk rimliga eller skalenliga kartor över de glesbefolkade områdena.

Sverige låg i spillror; ryssen hade härjat. Kung ”Friedrich”:s svåger, Karl XII var död, enligt Lauritz Weibull låg kungen bakom. Och nu skulle samernas drivas norrut.

Men kanske är det en Historiens ironi att just Fredrik I, den vage kungen som aldrig lärde sig svenska och som mest är känd för att jaga björn, massakrera dalkarlar (149 st 22 juni 1743 och några fler senare) och fördriva samer – att just han kanske blir markägarnas i Härjedalen ‘Waterloo’.

NOT: Det finns betydligt flera och senare belägg för vinterbetesrätt i dessa sydligare områden. Liksom äldre. Under perioden 1660-1920 ca synes närmast inga tvivel ha funnits på den gamla sedvanan. Vi har inte minst en tät, regional, samisk historia med åtskilliga uppgifter om småskalig renskötsel.
Detta dokument ovan med domen från 1894 stärker kraftfullt bevisningen för denna sedvana.

Peter Ericson, historiker, redaktör, föreläsare
Sakkunnig i Härjedalenmålet

18 februari 2018

Svärdsjö-2

Annonser

Nya inspirerande föreläsningstitlar sep 2017 – feb 2018

EDIT: Work In Progress-

tills vidare inaktuell!

Från december KUSTSKOGSSAMER, SJÖSAMER OCH VINTERLAND – om nedre landets, Vuelielaantes betydelse i samernas historia!
NB: All lectures will also be offered in English!

brought
BILDEN av Thomas Bewick, samtida  och från trakten strax norr om slottet är en sällsynt kopparetsning och tycks ha påbörjats i begynnelsen av flickornas northumberlandvistelse; och sedermera publicerats i samband med Consetts reseberättelses utgivning år 1789.

Från 1-16 *** aug:
Njutånger – Yorkshire T/R. Om Sigrid, sameflickan som körda ackja i Northumberland, och Aniea (?); hennes syster.
Varifrån och vart?
Om deras sju månader långa vistelse i Ravensworth Castle, om slottet och släkterna om bebodde det, hur där ser ut idag och kopplingen till Alice i Underlandet. Samt om den upptäcktsresa som föranledde denna oväntade interaktion, samt besöket på slottet på hemvägen.
*** Datum beroende på graden av efterfrågan!

Från SEP Med främmande ögon – samernas liv och kolonisationen speglat i resenärers texter (utförligare beskrivning kommer)

Från OKT Sverige och Saepmie 1633-1799: från Hessen-Kassels renfarmer över skotten i Fredriksten 1718, Fredriks etniska rensning till tvångsbofasthet 1790

Från OKT Slakten på dalkarlarna 1743, och om de historiska processerna som ledde till detta (passar bra att kombinera med ”Sverige och Saepmie 1633-1799”
(titeln kan ev omformas en aning)

Från NOV ** Finland, suomer och samer i stormaktstida Sverige och senare – en sydlig historia?* Medeltid och äldre tid från Viborg över Satakunta och forna Kemi nedre lappmark
* Arbetstitel ** eller från aug, beroende på efterfrågan!

Från december KUSTSKOGSSAMER, SJÖSAMER OCH VINTERLAND – om nedre landets, Vuelielaantes betydelse i samernas historia!

Från 15 nov, om intresse finns:
”Fredrik I – stormaktens Sveriges, samernas och dalkarlarnas Nemesis?”

Att notera: Ett specialprogram om Elsa Laula, Carl Lindhagen och samernas äldsta organisationshistoria planeras till februari.mars 2018

FORTBILDNING för politiker och omfattande liksom kortare
KURSPROGRAM med basic samisk historia erbjuds alltid!
Detsamma gäller i princip också alltid samiskhistorisk workshop för samebyar och sameföreningar.

Härtill kommer lokala program/titlar för t ex Uppland/Bergslagen; Värmland och Medelpad

1643-1743, Saamis south of Lake Mälaren and – On a less known Civil War 2:2

This is the promised continuation of the story of Peasant’s Uprising and a Short Swedish Civil War, including recent findings of Saamis aouth of Lake Mälaren

Carl Tersmeden: In His Majesty Fredrik’s I duty, he fought back the lion’s share of the Swedish shires in the uprising against the Crown. The peasants hade lost patience, and refused to leave out more knights. 5 000 Dalecarlians walked in a rally towards Stockholm, a fatal move.

During the Midsummer’s Day the Crown’s Forces, with its young and hot-blooded noble men started to get nervous. Some 5 000 Dalecarlian men were gathered, still pretty calm, but maybe also getting hotter along the day.
Without getting stuck in the detalis; 149 Dalecarlians got killed and some 3 000 wounded, some really severely. Along the same night, batttles broke out on Lake Mälaren, since most Central and Southern provinces/shires actualkly did join the ppeasant forces, supported their uprising – which were aimed at the state’s warfare, which costed the farms too much of the personel.

I might go on with this important story later on, in my other (new)  blog, The HistoryOfResistanceBlog.

Saamis: As for today, we know about Saamis in Sörmland in at least three parishes: Torshälla (landsförsamling); Kjula and Botkyrka. I am quite sure there will be mnore parishes. Period now is 1722-1739; might grow!

Briefly On The Battle of Lake Mälaren, Nordencreutz, Tersmeden and Saamis South of L. Mälaren. 1: 2.

English version


Carl Tersmeden makes a Münchhausen-ish impression, brave and proud Navy Officer. In His Majesty Fredrik’s I duty, he fought back the lion’s share of the Swedish shires in the uprising against the Crown. The peasants hade lost patience, and refused to leave out more knights. 5 000 Dalecarlians walked in a rally towards Stockholm, a fatal move.

In a follow-up article I will write more about the Dalecarlia Uprising in 1743. 

Saamis south of Lake Mälaren
Friday morning I was, by Åsa Virdi Kroik and Göran G. Fjällborg, given the latters harvets from som genealogic studies around Eskilstuna municipality. The Sörmland notes really surprised me; and now I have checked them out. Sofar it seems like an extension of the rich Saami small-scale reindeer Forest Saami combination subsistance.  Appparently not, spatially, too far from the Dingtuna event with a Saami group, a birth which took place in 1643 is known: exactly hundred years before the Mälaren Battle.
The notes I have been scrutinizing has been between 1722 and 1743. The hunt goes on, and there will be a 2:2 article plus, most likely, mote updates. Stay tuned!

Above: The Nordencreutz map from 1739, which I might believe that Tersmeden used during his lake maritime warfare.


Tersmeden.

King Fredrik of Sweden (in 1730), who ethnically cleansed Central Sweden from Saamis and slaughtered 149 Dalecarlians

King Fredrik, not a very successful king.


What has come up about this non-native toungue speaking king, is that
he was extremely into hunting. He arranged and took part in huge, excessive
mass killing of bears and other predators plus elks and deers.
Apparently he looked upon the Saamis as competitors vis-a-vis the prey.
Between 1727 and 1729-30 he initiated a general ethnic cleansing,
possibly all the way up to Härjedalen; Medelpad and Angaria.
With full certainty he cleansed Västmanland and South Dalecarlia from Saamis.

In Midsummer of 1743 he led the slaughtering of the Dalecarlians (and others) on the ancient Norrmalmstorg Square = today’s Gustav Adolfs torg Squáre; while 3 000 others got wounded, eventually lots of them got ill and died. Dalecarlia
were punished for years, collectively. The protest march of 1743 mainly
had in mind to stop the huge prescriptions of soldiers.

Illustration: Painting Martin Mijtens Senior Jan 1, 1730