HEMBYGDSFÖRENING? KULTURFÖRENINGAR.. ! Till sommarens evenemang! (justerad prislista)

Spelmansstämmor! Sameföreningar! Festivaler! ”Samedagar”!
Jag kommer till er och föreläser om samernas historia
och samernas forna utbredning….. till Vänern, Vättern och södra Norge och hela Finland!

Hör av er å det snaraste!
Tfn 0729070058
mejl retepnoscire@hotmail.com
https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279
Prislista nedan!

OBS Social prissättning = billigare för ideella föreningar

Jag erbjuder också paket med kurser, som lämpligen anordnas i lag med flera arrangörer. Här ingår kvällsföreläsning, dagkurs och dagföreläsningar i skolaulor – under ett par intensiva dygn kan vi nå uppemot 4-500 invånare i din kommun.

Peter Ericson
Historiker
Sakkunnig i diverse sedvanemål
Arbetar med samtliga norrländska länsmuseer
och med ett tiotal samebyar

SouthSaamiHistory
Enskild firma

 

FATMOMAKKEGrupporträtt av samer i Fatmomakke.
Nr 3: Ol- Jons Maria.
Nr 5: Axel Lars Lisa.
Nr 11: Sjul Jons Lisa.
Nr 12: Gunilla Gorik gift med
Sivert Gorik. Foto Vilhelmina fotoarkiv
Bild via https://henriksfjall.wordpress.com/museet/tvangsforflyttningen-av-samer/

PRISLISTA för ideella föreningar i sommar utan bilder

Kortare, intensiv och mustig föreläsning utan bilder, utomhus eller inomhus

JUNI
Föreläsning 45-60 min exkl frågor 80-100 min total ………  2 800 SEK
Föreläsning 25-40 min exkl frågor 40-55 min total ………   2 400 SEK

JULI
Föreläsning 45-60 min exkl frågor 80-100 min total ………  2 960 SEK
Föreläsning 25-40 min exkl frågor 40-55 min total ………   2 740 SEK

AUG
Föreläsning
Föreläsning 45-60 min exkl frågor 80-100 min total ………  3 400 SEK
Föreläsning 25-40 min exkl frågor 40-55 min total ………   2 840 SEK

Med bilder, Power Point:

Ordinarie pris annars (sep-april):  8 200 SEK exkl moms, Ordinarie för förening 4 200 SEK exkl moms.

JUNI
Föreläsning 45-70 min exkl frågor 80-100 min total ………  3 200 SEK
Föreläsning 20-30 min exkl frågor 40-55 min total ………   2 800 SEK

JULI
Föreläsning 45-70 min exkl frågor 80-100 min total ………  3 400 SEK
Föreläsning 20-30 min exkl frågor 40-55 min total ………   3 160 SEK

AUG
Föreläsning
Föreläsning 45-70 min exkl frågor 80-100 min total ………  4 100 SEK
Föreläsning 20-30 min exkl frågor 40-55 min total ………   3 740 SEK

Kurspaket v 24 (början eller slutet!) aug 7 900 – 9 800 SEK

Logi och milavgift kan tillkomma, samt moms med 25% tillkommer alltid.

!!Fin-4 PE MORA

 

”Scheffer: ”På konung Magnus Ladulås’ tid voro lapparna ännu oberoende.” När Magnus Birgersson anföll samernas land(?) – runt 1280 ska detta ha timat.

”Emellertid gjorde de ett oförmodat anfall på lapparna, dödade många och underlade sig de övriga ända till norra och södra havet.” – Är det realiteterna bakom flera av sägnerna om tjuder, Stalo och medeltida krig i Lappland som vi här skymtar?

Krigshandling från Sveakonungen Magnus Birgersson, a.k.a Ladulås mot samerna?
Samerna attackerade av Magnus Ladulås’ sveatrupper? (Stecksenius 1731)

Eller: Hur samerna försvann från bottenhavskusterna.

Här handlar det om att snarast möjligt försöka bege sig efter originalkällorna.
Detta är de facto en tredjehandskälla.

Scheffer : ”På konung Magnus Ladulås’ tid voro lapparna ännu oberoende.

Och då han icke själv kunde lägga dem under sitt rike, erbjöd han sig att överlämna äganderätten över dem åt dem, som ville försöka sig på saken och göra dem Sveriges krona underdåniga. Med anledning härav sammanträffade birkarlarna, som bodde i Birkala socken, med lapparna och hade med dem sammankomster och underhandlingar under åtskilliga dagar och hade träffat avtal om sådana i flera dagar. Emellertid gjorde de ett oförmodat anfall på lapparna, dödade många och underlade sig de övriga ända till norra och södra havet. Sedan utverkade de av Konungen en skriftlig handling,genom vilken lapparna, som då ännu bodde på gränsen till Bottnen, tillerkändes dem tillika med alla dem åliggande skatter. Du ser”, säger Scheffer, ”att det tydligt säges, att lapparna på Magnus Ladulås’ tid ännu bodde vid Bottniska viken”.

BATTLE

BILD: Battle of Lewes, 1264.
——-
”Om Västerbotten. Gradualavhandling från år 1731 av Israel Stecksenius. Översatt från latinet av rektorn, fil. d:r J. V. Lindgren, med förord av översättaren. Vignetter och facsimile efter originaltrycket”

Ur VÄSTERBOTTEN 1929 s 36 (PDF),, s 18 i källan.

NOT Om Magnus Birgersson Ladulås
Ur Biografiskt lexikon för Finland http://www.blf.fi/artikel.php?id=129

Magnus Birgersson, med tillnamnet Ladulås, var kung i Sverige 1275–1290. Han fördrev sin bror Valdemar från tronen och etablerade en relativt stark centralmakt. Under hans regeringstid reglerades både det andliga och världsliga frälset då dessa fick fasta former. Det innebar också att böndernas skyldigheter och rättigheter blev stadfästa. De finska landskapen knöts närmare till det svenska riket genom byggnadsarbetena på de fasta borgarna Åbo slott och Tavastehus.

Magnus fick under sin far Birger jarls livstid ställning som hertig och efter dennes död erhöll han Södermanland som län. Hans förhållande till sin äldre bror kung Valdemar var spänt, och i stället samarbetade han med sin yngre bror Erik. År 1274 återkom Valdemar från en pilgrimsresa till Rom och följande år blev brytningen mellan bröderna ett faktum. Magnus och Erik stöddes militärt av kung Erik Klipping av Danmark, och upproret inleddes i Västergötland. Med hjälp av 100 danska fotsoldater och 700 tyska legoknektar besegrade Magnus kung Valdemar i slaget vid Hova, och Valdemar flydde till Norge. I juli valdes Magnus till kung på Mora äng och kröntes följande år i Uppsala.

Efter Valdemars fördrivning försämrades Magnus förhållande till Erik Klipping, som i stället slöt förbund med Valdemar. Magnus måste avstå södra delen av riket åt Valdemar 1277, men lyckades återta det två år senare. Också några av rikets stormän gjorde uppror, och först 1280, när Magnus låtit halshugga upprorsledarna, lugnade sig situationen.

För att ytterligare stabilisera det politiska läget i riket valde Magnus att stadfästa privilegier och förmåner. År 1281 utfärdades ett omfattande privilegiebrev för kyrkan i samband med kröningen av drottning Helvig i Söderköping. Kyrkan fick frihet för de stående skatterna och eventuella kommande pålagor för sina dåvarande egendomar. Bötesinkomster från kyrkans landbönder skulle tillfalla biskoparna, inte kungen. Privilegierna innebar att Magnus hade skapat ett andligt frälse som skulle fortleva ända till reformationen på 1500-talet.

Medelpads och Hälsinglands sjösamer och kustskogssamer ca 1690-1730, kort exposé över rörelsemönstret (edit maj 2017)

åh skog

Kustskogssamerna i Hälsingland-Medelpad
Endast socknar; version med orter och datum tillkommer
Hälsingesocknar om inget annat anges. Återkommer i ämnet!!

Anders Påhlssongruppen
Järvsö (d.ä)1707
Njurunda 1713
Jättendal 1714
Ljusdal 1721
Bjuråker 1728
Senare:
Bjuråker-Delsbo 1732
Torp (Med)1733
Järvsö-Rogsta 1739
Ljusdal 1740
Bergsjö-Jättendal 1747
Bjuråker 1755
Jättendal 1759 (d.ä, 105 år)

Jacob Danielsson-gruppen (sjösamer)
Gnarp 1692
Enånger 1695
Tynderö (Med)1700, 1703
Järvsö 1717
Norrbo 1718
Selånger (Med)1726

Mårten Hindrichsson-gruppen
Gnarp 1700 * ska dubbelkollas
Hälsing-Tuna 1715
Bjuråker 1717
Segersta 1721
Bjuråker 1728

Jon Claesson-gruppen
Jättendal 1714
Attmar (Med.) 1714
Gnarp 1719

Återkommer med Claes Månsson-gruppen; liksom Olof Thomasson, Olof Jonsson, Thomas Pålson.
Tesen om flyttningar til södra Härjedalen är ännu obekräftad på det individuella planet.
Överlag kan man säga att det flyttas till inlandet om vintern, kusten sommarhalvåret.
Marknadsdatumen i västra Hälsingland tycks styra en hel del av vinterflyttningarna dit.

Varför bara mansnamn: Kvinnornas, mammornas namn vid födslar anges oftast inte vid denna tid!

Bild från Stormörtsjökullen, Torps socken, Medelpad.
Länk: http://www.camping.de/sv/steder/europa/sverige/vaesternorrland/erikslund/traeportens_camping_i_borgsjoe.html

KURS I OLIKA NIVÅER: Samernas historia

Bauer_Rast_under_flyttningen_Sydlappar_WEBB

(Politiska partier: se hit!) – Kurs för lärare, politiker, tjänstemän, arbetslag och företag.
Kan kombineras med Inspirationskväll; kvällsföreläsning, aula.
Lämpligt för 20-40 pers. Kan hållas i dubbla lag på 1-2 dagar.

I kursen ingår – i dess första del – föreläsning om etniska relationer i nutiden och historien, etnicitet och urfolk.

BASIC. Grunderna i samernas historia (hela Sápmi, fokus svenska delen)
1½h Grundläggande samisk historia fokus 1600-2000.
1h Sedvanemål, senare utredningar (1975-2006) och nya rön
2h Etniska relationer; etnicitet; urfolk
1-2 h Extra tillval: Källkritik och litteraturtips.
Om så önskas, avslutas med ett kortfattat prov/”tenta”.

FORTBILDNING
1h Nyare, etablerade forskningsrön
1½h Samernas organisationshistoria och om etnopolitik
½h Urfolksorganisering
1½h Teorier om samernas förhistoria och tidigare utbredning
3h Tillval/grupparbete med handledning:
(a) Närmare granskning av etnicitetsteorier
(b) Samisk kvinnohistoria
(c) Sedvanemål i detalj
(d) Vetenskapshistoria/skolhistoria/samer och samernas historia i läroböcker
(e) Dokumentation av renskötsel, arkivkunskap och källkritik inom samernas historia
(denna del kommer att utvecklas ännu mer i en tredje del)
(f) Oral history och samerna

3. Kolonisation och fördrivningar i Sápmi, på djupet

– Återkommer med pris
Obs detta utbud är helt nytt och ingår inte i den 25%-iga rabatten.
Däremot kommer vi att ha den billigare för snabba beställningar som omfattar juni eller september

Bokas lämpligen i paket tillsammans med utåtriktade föreläsningar i t ex arkiv, bibliotek, museer samt aulaföreläsningar och/eller inspirationskvällar

En specialdesignad kurs just för arkiv, bibliotek och museer kommer att presenteras under måndagkväll den 1 maj.

OBNS Kursen går att få i finlandsvensk miljö med svensk-finsk fokus.
Södra Sverige inga problem! Ned t o m Mälardalen går att få med regional prägel.

PRESSBYRÅMANNEN 10371583_10152431529189438_513669939697451418_n
Jag har varit lärare och studierektor på Umeå universitet inom detta område.
Är idag yrkesverksam företagare inom samernas historia och varit sakkunnig sedan år 2000.

Lecture for universities in Fall Semester: ”From Anxious North to (in real time) Extinct Taiga Peoples”, by Peter Ericson

From Anxious North to (in real time) Extinct Taiga Peoples
Lost subsistences and echoes of lost forest nomads languages with focus at AD 1400-1900 and Europe.

On Uralic and Saami groups losses, exoduses, extinctions.
Systematically crushed under Novgorod, Imperialist Russia and ditto Sweden; feudalistically squeezed into little pieces by the Danish Crown and its knights; Severely hunted away by Norweigan farmers and driven astray by Finns (or rather Soumis) and Karelians.
Has the Feudal view been overlooked in the academic tradition by us Historians?
Reasoning among how we approach our own Natives in the European and Russian North.

Peter Ericson, Expert in law suit cases and former teacher at Umeå University.
Runner of SouthSaamiHistory-blog.

khanty etc

Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE
sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.


Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html

Tidiga sydsamer i uppteckningar och arkiv 1470- – 1680-talen (I) Ett axplock

1478 ”Jämtland” (via Kungsgården, Frösön?)
1480-tal
1495 Trondheim
1506/1511 Essan, Junsele
1520 Samer får förplägnad vid Hammerdals MArknad
1550-tal Gulsele
1550- Skattelängder Ångermanna och Jömtlands (inkl Herdalens) lappmark
FRÄMST KYRK- OCH DOMBÖCKER
1600-talet Lima, same nämns. Västerdalarna
1601 Lappgruvan, Häverö sn., Roslagen.
1610-talet Väse Värmland
1603 Samer vid Nya kroppa kungsgård, Värmland
1604-05 Ångermansamer skattar i renar
1605 Åsele och Lycksele marknad inrättas
1617 Sameläger i Väse, Värmland
1620-talet Närke/Västmanland; Västerås/Enköping
1620-30: Närke; lapptorp, osäker uppgift.
1620 ca Kristinehamn
1636 Norberg, Västmanland
1637 Ölme, Värmland
1643 Dingtuna, Västmanland
1645-52 Härjedalen
1654 Skog (även 1670-tal), Ångermanland
1650-tal Möklinta: Norberg; husby
1660-tal Bergsjö; Grythyttan (V.Västmanland);
1670- södra Hälsingland; Österhaninge, ev Ornö. Lappviken , BJörkö-Arholma  viken
1680 ca Gästrikland; Svartsjölandet
Därutöver finns några samer i Västerås på 1570-talet, men de är antagligen de renvårdare som Kronan skeppade till trakten från det vi idag kallar Norrbotten

Fyller på med Norge, Finland och Ryssland

ÖH

1680-1850: Små och medelstora renhjordar på svenska kusten parallellt med fjällsamernas vinterbete

 

Lätt redigerad 160809
I kustnära trakter och utefter kustbanden längs Bottenhavet har vi kunnat konstatera en småskalig renskötsel från åtminstone 1600-talet till medio 1800-talet.
Dvs detta så långt bakåt vi kan se i de skriftliga källorna

Senare finns även lokala hjordar ända in på 1900-talet; en sådan är t ex känd (minst 4-500 renar eller halva Torkel Larssons Kroiks renhjord (TLK berättar själv om detta i ett brev till ULMA 1945, som svar på Frågelista M207). han sålde den till Nils Leonard Nilsson Slounk som bodde på Långudden vid Saltsjön i nordligaste delen av Bjärtrå socken). Denna hjord ska ha fortlevat inemot 1960-talet, om jag är rätt underrättad. Ett foto av hjorden finns; men det är en rätt okänd företeelse, vilket kanske säger något  om vilka ytor det handlar om där på ”fjället”.

Kring år 1820 är enligt Tabellverket dessa lokala renhjordar som störst; och det skvallrar om att de s k sockenlapparna ej åtlytt de stränga förmaningar som oupphörligen lästs upp i kyrkorna genom 1700-talet. kanske fanns en tyst överenskommelse lokalt om att det var bra med denna kontrollerade skogsrensköstel, eftersom där alltid fanns ett matförråd.

En annan ganska  stor renhjord omtalas i domboken för Ockelbo-Hamrånge Tingslag 1790; då är det sockenlapparna i socknarna runt Ödmården som sammanlägger sina små renhjordar till en större (möjligtvis kan det också vara så, att man även skötte delar av fjällsamernas renhjordar också – eller åtminstone samlade ihop kvarblivna strörenar). Fyrahundra renar sägs den ha innehållit. Till det återkommer vi (se nedan Update).

Runt 1800-1840 finns fortfarande många renlegoarbetare i alla de aktuella landskapen – Ångermanland, Medelpad, Hälsingland, Gästrikland samt i Uppland och Dalarna. Så är det även genom hela 1700-talet.

Det här motsäger ju till viss del mina ord om att samerna tvangs vara stationära. Men likafullt var det de s k lapptorpen som var basen, dragiga och TBC-skapande. Av allt att döma fann man kåtalivet hälsosammare och for ut och nomadiserade mesta möjliga. Detta studiefält bör undersökas närmare.Ett intressant område vore då t ex Nora i Ångermanland, där drygt dussintalet små renägare, alla samer, fanns förtecknade i tabellverket åren runt 1820.

För närvarande håller jag på med ett updrag som rör Samernas historia i södra Hälsingland. jag vill inte yppa alltför mycket av det ännu; dock kanske  det kommer en bloggtext närmsta dagarna ändå. Detta är den uppdatering jag puffat för.

Det vi kan säga så här långt, är att Sörhälsinglands lokala samer; skogssamer, sockenlappar och renlegoarbetare; de släktas från de skogssamer som rörde sig mellan övre Dalarna och centrala/Södra Dalarna samt Gästrikland och norra Västmanland och delar av Uppland. Om detta vill jag fördjupa mig mer.
I någon form kommer den Intresserade säkerligen att få veta mer!

Peter Ericson, ‘Nedre’ landet 7 sep 2015

Hässjösamer
Samer tecknade av Maria Bohman från Ytterlännäs 2001; efter en förlaga från ett foto som sägs föreställa samer i Hässjö, Medelpad, barmarkstid – oktober 1902.

Edit / Update –

Den fyrahundrahövdade renhjorden mellan landskapen Hälsingland och Gästrikland omtalas alltså på hösttinget i Ockelbo-Hamrånge tingslag år 1790 (och inget annat!!).

Svaranden var samerna Jöns Jonsson; Brita Hendrigsdottter; Änkan Anna Jansotter samt Mårten Matsson. Jag tror att Jöns var från Järvsö, kvinnorna från Ockelbo och Mårten är hemmahörande kring Segersta; men ska trippelkolla!
Mer om processen i en separat bloggartikel.

Sørsamene – medeltida mellanhänder i Mitt- och västnordens handel

Dunfjeld-Aagård (2005), Fjellström (1983)

”reinkalvskinn nevnes i Bergenshandelen allerede i 1282, samt at reinhuder dukker opp i engelske tollruller 1305-1306 og likhet i samisk draktsølv og middelaldersk engelsk ornamentikk, er argumenter Phebe Fjellström legger til grunn for at samer var involvert i den vesteuropeiske skinnhandelen under middelalderen (Fjellström 1983:168)”

Lisa Dunfjeld-Aagård Sørsamiske kystområder
Tolking av fortidig samisk tilstedeværelse i Ytre Namdal.
Hovedfagsoppgave i arkeologi.  Det samfunnsvitenskapelige fakultet.
Universitet i Tromsø Våren 2005

http://munin.uit.no/bitstream/handle/10037/95/thesis.pdf?sequence=1


DRAWING: Bergen. Hieronymus Scholeus ca 1580.

VILDRENSFUNDERINGAR: 1. Vildrensstam som bas för nomadiseringssystem etc

Utrotade samerna den fennoskandiska vildrensstammen?
Nyttjades alla vildrensfångstgårdar av samer? Nej.
Tämjdes vildrenen? Ja, i hög grad. Jagades vildren? Det också, av olika grupper.

Vildrensfänget ska vi titta närmre på i SouthSaamiHistory-bloggen.
Och en ordentlig titt på hur dessa system kan ha fungerat parallellt med en framväxande nomadism.

Att det kan ha funnits flera olika vildrensunderarter är väl ett inte alltför djärvt antagande.
kanske kan hälsingesamernas åtstidscykel med kalvning och fiske mellan vår och höst, inlandsflytt i vinter och Sveg/Lillhärdal som allra innersta årstidsland kan ju antyda att man följer en specifik vildrensstam. Och samtidigt har tamren och dragren.

Vi ämnar återkomma till dessa frågor.

BILDER
1. Spjutspetsar av renhorn från mellersta Magdalénien (12 000–15 000 år gamla), hittade i Saint-Antonin-Noble-Val i Frankrike.

2. Utbredningskarta över renens underarter i Nordamerika.
CephasEget arbete
     Approximate range of subspecies of Caribou (Rangifer tarandus) in North-America. From: Feldhamer, George A., Bruce C. Thompson, and Joseph A. Chapman. Wild Mammals of North America : Biology, Management, and Conservation. 2003. Johns Hopkins University Press, Baltimore. 2nd ed. 1216 p. ISBN 0801874165. Banfield, A. W. F. The mammals of Canada. National Museum of Natural Sciences, National Museum of Canada, University of Toronto Press, 438 p. ISBN 0802021379. Mammal Fact Sheets: Caribou: http://www.hww.ca/hww2.asp?id=85