FORSKARDAGBOK 28 maj 2018: Stim av fynd utmed norrlandskusten. Sjösamer, boplatser, snabbrörliga maritima samer… Anna Kristina Burgström och unge Hr Åhrén, och mängder av kustsamer

Första veckan med Västernorrlands-, norrhälsinge- och vinterbetesprojekten har gett mer eller mindre jackpot!

1600-, 1700-, 1800-, 1900-talens olika sjösamer; ibland nedstigande släkt, ibland plötsligt ditflyttade och åter andra gånger gradvis skiftande från en näring till en annan.

Äktenskapspartier mellan Harmånger och Attmar, vigslar mellan ångermanländska samer och medelpadska; hälsingska och högakustensamiska.

Storsamlingar 1698, 1737, 1752 och 1778. Ännu på 1800-talet.

Fiskande sjösamer genom hela 1800-talet på flygplatsen Midlandas Skeppsholmen, med flera olika terrängnamn som minnen.

Täta samiska spår i Nordanstig och Timrå kommuner – tidiga visteplatser.

Tackar Bosse Hammar, tackar min mormor.

Mormor minns ännu Anna Kristina Burgström sittandes på deras bro hemmma i Fällsvik, bindandes kvastar, sägandes: ”Nu ska jag åka till Hudiksvall och sälja kvastar”.

Och det mest spännande jag hittat, berättar jag inte här och nu!

Gångna veckorna – maj har f ö bjudit på föreläsning i Söröje, Medelpad genom NBV; eggenordnade föreläsningar i Harmånger på Stocka F.H. Dessutom en mycket givande forskningsdag på RA Östersund (forna landsarkivet); en massa annan forskning.

På bilderna smörjer undertecknad kråset på Favorit-Pressbyrån på Östersunds C (”Norrländsk sushi”); Jonas Åhrén står och är ung i Sundsvall; författaren sittter utanför mormors föräldrahem ….. samt ser vi Anna Kristina Burgström, en äkta ångermanlandsame av sent 1800- och 1900-talssnitt men med vilhelminarötter.

 

 

Annonser

S e m i n a r i e r – Samernas historia i söder – nio datum mellan Stockholm och Jämtlands län 17 maj – 14 juni. Vilka var ”sockenlapparna”, hur tidigt fanns samer i söder, kvinnohistoria, samisk Stockholmiana etc!

Saepmie Utbildning drar söderut! – INTRESSEANMÄLAN (ej bindande i detta skede), ange ort: saepmieforskning@gmail.com

Samernas historia i söder – S e m i n a r i e r 17/5 – 14/6

Vi söker för en del orter medarrangörer!

Ansvarig och huvudföreläsare: Peter Ericson

Östersund / Funäsdalen 17/5 – Släktskap och kustskogssamer med vinterbete i Hede och Sveg (eller 17 + 18 maj)

Sundsvall 19/5 – Rikt samiskt näringsliv i Medelpad 1478-2018
och speciellt fokus ägnas de s k ”socken-” och ”stadslapparna”
men också sjösamerna, kustskogssamerna tittar vi på.

Kramfors (Sollefteå?) 28/5 – Marknadsliv, skogssamer

Uppsala 30/5- ”Sockenlapparnas” och deras föregångares näringar, språk, släktskap, rörelsemönster

Stockholm fre 1/6 – Samernas södra historia – Samerna i Stockholm under fördrivningsepokerna; handelssamerna. Statliga renfarmer. Om samerna i Sörmland, Mälardalen, Mälaröarna och Roslagen.

Stockholm lördag 2/6 – Samisk kvinno- och organisationshistoria och samisk Stockholmiana. Ett eller två exempel på samisk Stockholmiana i fält.

Äppelbo, Dalarna 12/6 – hantverk, fördrivningar, folkkultur

(västra eller södra) Gästrikland 13/6 – Samerna i arkiven och spåren i markerna

Hälsingland 14/6 – Sjösamerna, kustskogssamerna

Enhetspris 200 SEK heldag (grupprabatt 30% vid fem anmälda!), mer detaljer sedan (rabatt på prenumeration Av Saepmie Times ingår). Förskottsbetalning ca en månad innan. Återbetalning vid återbud.

Beställ gärna skolpresentationer och vanliga kvällsföreläsningar i samband med detta!

 

Samernas historia i XYZ-länen och forna Ångermanna lappmark – VÅRKURS OM NYA SAMISKA FÖRVALTNINGSLÄNET Länsstyrelser, kulturmiljövårdare, forskare, samebyar, sameföreningar; skogs- och naturvårdare, museifolk etc .. !

ANMÄLAN HÄR: saepmieforskning@gmail.com eller sms 0729070058
VÅRKURSEN – Utbildningsdag Orrestaare – Örnsköldsviks fokhögskola.

Arr. Örnsköldsviks folkhögskola, firman Sffu – Saepmie forskning föreläsning undervisning samt tidningen Saepmie Times.

Vad vet Du om Ångermanna lappmark? Visste du att samerna rört sig i dessa områden sedan åtminstone tidigt vikingatid? Kände Du till att Elsa Laula och Maria Magdalena Mathsdotter bägge nådde världsberömmelse?
Visste du att här fanns ett rikt och varierat samiskt näringsliv här med minst ett dussintals samiska näringar redan kring 1700-1750?

VÅRKURSEN – Utbildningsdag Orrestaare – Örnsköldsviks fokhögskola

Unikt tillfälle, 19 april, Bernt Ove Viklund och Peter Ericson kursledare och föreläsare.
I Orrestaare, dvs Örnsköldsvik, på Öviks folkhögskola!

Västernorrland blev samiskt förvaltningsområde den 1 februari! Visste du det?
Vi tittar på samerna Nolaskogs och Sunnanskogs.

Ångermanna lappmark, hälsingesamerna, Medelpads samiska historia
samt ser vi på Höga kustens tidiga samer, sjösamer, kustskogsssamer, skogssamer och naturligtvis fjällsamernas vinterbetande hjordar.
Metod, vetenskapshistoria och de senaste rönen! Om Nordmalingsmålet.
Ett slutgiltigt och fullständigt program kommer nästa vecka.

Sffu – Saepmie undervisning bjuder Er till

V å r k u r s – Utbildningsdag

Anmäl med fördel Er organisation snarast! / P & B O

Lämplig för samebyar, myndigheter
Fortbildning inom samernas historia

Fokus Mellannorrland, kusten

Arkeologi i fjäll-inland-kust, historia utmed kusten

Nya rön och beprövade metoder och vice versa.

Program på 
Southsaamihistorysidan på Facebook!

O B S chans till påbyggnad! Se här:

Fortsätter fristående v. 22: Samisk arkeologi i fält

Samt v 34: Etnicitet, vindkraft, antropologi
Även till dessa tillfällen kan du anmäla dig,
specifik prislista och grundprogram till dessa kommande kommer inom kort!

 

Kurskostnad: 1 deltagare myndighet organisation .. 1140 SEK

(se nedan grupprabatter!)

1 deltagare privat, ensamfirma …… 660 SEK inkl lunch

 

MEJLA ANMÄLAN (idag?): saepmieforskning@gmail.com

Ange om lunch önskas och speciella matönskningar, allergier etc!

 

 

VÅR-program: SAMISKA KVINNOR i historien i fokus; kurser, ny kunskap, gamla traditioner i SAEPMIE forskning föreläsning undervisning! Boka ”ASAP”, kalender snart full!

Lite nytt och påminnelser …….

– STOR drive maj/juni med seminarier om sockenlappar och angränsande ämnen: Uppland, Dalarna och norrut!
Anmäl, snälla, intresse s n a r a s t !

– Kurs 19/4 Öviks Fhsk (kallad fortbildning/Vårkursen)

– Utför uppdragsforskning! Ca 120h lediga feb – maj.
Renbruksplan; sedvana; vindkraft; arkeologisk inventering etc!
Först till kvarn, ont om tid nu framöver!

Föreläsningsprogram om samiska kvinnor och organisationshistoria!
Erbjudes (inklusive andra titlar) även på skolor, samt i andra stora aulaföreläsningar.

– BERÄTTAR! Sommaren: boka gärna in oss/mig på hembygdsgårdar och berättarkvällar etc!

– Infokampanjer i Västernorrland för att fler ska få kunskap om samernas kulturarv och historia i vårt splitternya förvaltningslän

– Ny Saepmie Times utkommer mitten mars

– Guidningar i Stockholm i Elsa Laulas och Maria M. Mathsdotters spår planeras (och i Lindhagens; Torkel Tomassons samt en rad andra samers spår) planeras i Stockholm  – samt eventuellt i Höga kusten vid efterfrågan!

– Härutöver spännande projekt på gång i Finland och eventuellt även i Norrbotten.

– Mer händer, bara håll Dig uppdaterad! Prenumera på denna blogg! 🙂 Och på Saepmie Times!

I samtliga fall: anmälan etc SMS 0729070058, +46729070058
Eller mejla saepmieforskning@gmail.com

Bild B

BILDEN: Avslöjas i Saepmie Times no 1/2018.
Med stort tack till Johan Sandberg McGuinne

”… och här vilja dö”. Om en onsdag i maj i Jättendal, och om nykalvade vajor i kustlandet år 1732 m.m

Om de som ”talte god svenska”
K U S T S A M E R – kustskogssamerna, sjösamerna –
om en minst månghundraårig kultur- och nöringsföreteelse 

Det handlar om en nyupptäckt.
Men den är inte gjord av en nykläckt
forskare, utan av en som varit med ett ganska bra tag.

Apropå samiska ”shelters” och ”i stormens öga”…

Undertecknad började följa Medelpads, Ångermanland och Hälsinglands samer i arkiven i samband med en projektledartjänst som inleddes den 15 september 1998.
Det var då jag började arbeta på Länsmuseet Västernorrland (idag kallar Länsmuseet Murberget). Kombinerade färdiga och egna nyinsamlade excerpter. Redan i samband med vårt seminarium i Ramsele 5-6 februari 1999 hade jag ett par tusen namn och drygt tusental till inkom under de följande ren.

Men det var inte förrän år 2014 som jag på allvar i arkiven började följa en av dessa grupper (egentligen tre generationer av ungefär samma upplägg av vinter-/årstidsgrupp) i arkiven. Detta tarvade att mer aller mindre dammsuga ett 40-50tal församlingar i vilka dessa samer rörde sig.

Nomadiseringsområdet är nära nog lika stort som fjällsamernas.
Deras kontaktytor sinsemellan med denna grupp är ännu i huvudsak mest outredd.

På förmiddagen den 17 maj 1732 stötte dessa samer ihop med en ung vetenskapsman från södra delarna av landet; nämligen Carl von Linné.  Dessa samer med sin hanterliga renhjord (60-70 djur – synbarligen vuxna  – nämner Linné) kommer alltså nykalvade. Den unge Carl använder verbet ”hinte”; varför vi tänker att riktningen var helt eller delvis densamma som hans egen. De kan ha siktat på några sjöar eller havsvikar där fisken gick till – eller gå en gängse rutt uppåt Attmar och sedermera vidare västerut.
Ska man tänka sig att han med sitt hästekipage saktar in och samtalar med denna grupp? Han hinner i vart fall fråga gruppen varifrån de kommer – indirekt, med frågan om varför de var så ”långt nere”. ”De sade sig här nere vid havssidan vara födda, och här vilja dö”. Och så de semi-berömda slutorden: ”talte god svenska”. Detta möte äger alltså rum mitt i en period där samerna fördrivs och fördrivits mycket intensivt i ett drygt decennium. Just innan detta har en av de mer drivande maktmännen, Kopparbergs landshövding Danckwardt avlidit (sannolikt av den av honom så illa avskydda faluluften). Linné ska sedermera (1734) råka på dalasamernas kåtor i Äppelbo, och av kyrkoherden få goda vitsord rörande dessa samers kristendomskunskap.
     I gruppen som möter Linné 1732 kan högst sannolikt ha ingått en förmodat rask åldring, som sedermera ska leva till sin 105-årsdag; Anders Pålsson som vådligt avlider av en skogseld i samma Jättendal i oktober månad 1759. Han är en patriark i den aktuella gruppen och sätter 25 barn till världen med tre fruar. Själv är han född i  centrala Ångermanland år 1645 (således kring 87 år denna arla majmorgon!), som dåförtiden utgjorde ett och samma samma län.

Även andra resenärer noterade tidigt samer i kustområdet – exempelvis Outhier 1736 i Harmånger och de La Motraye i (sannolikt) Mo Myskje 1718. Clarke noterar 1799 sommarbete på en vacker ö utanför Sundsvall och Schmidt med sällskap. 1786 tar till och med resenärerna Consett, Bowes och Liddell med sig tre samer från trakten till Old Britain. Om detta står att läsa i andra bloggposter – om Sigrid och Anna Jönsdöttrar och deras samiske kamrat och tillika sockenlappsättlingen Anders Larsson, renhandlaren, affärsmannen och äventyraren från Skogs socken. På max tre veckor effektivt lyckas de ta sig till Göteborg under sommarhalvåret med en liten renhjord. På hemvägen ska de i kungens frånvaro ha blivit uppkallade till slottet av Gustav III:s yngre bror, den ockult lagde Carl XIII (1748-1818) – detta har dock ej kunnat bekräftas ännu.

 

 

  1. Linnés text i bearbetad form via Runeberg, 2. Bottenhavet, 3. Samerna i Ulvöhamn 1890, närmast att betrakta som sentida semi-sjösamer eller säsongsfiskande samer  (i gruppen ingår bland andra Nils Nilsson Burgström och Lisa Stina Andersdotter samt sannolikt Nils Jonsson), yrkes- och närings-/försörjningsmässigt, 4. CvL, mer nedan. 5. Författaren PE, nyss. Mer om bilderna 3 och 4 nedan!

    En väldig mängd  möten mellan resenärer äger alltså runt decennierna före och runt 1800 – och som om inte det vore nog, möter flera tyska resenärer sockenlappar kring 1820-talet. Men redan då erfar detta ”kast” en klar nedgång och de totalt sett ganska omfattande renhjordarna har drastiskt börjat försvinna. Som det ser ut hinner fördrivningarna ikapp dessa eljest från fördrivningarna förhållandevis förskonade samer.

Utöver kustskogssamer ser vi grupper av mer renodlade (!) skogssamer och sedan på samma sätt mer av en sjösamisk livsstil präglade sjösamer. Och sortera dessa från varandra medför en ganska svår hantering; ty de samarbetade ganska ofta och syntes ej sällan i samma fiske- och årstidsläger.

Ser vi dessa strukturer, blir begreppet sockenlappar en mycket mer differentierad
och intressant benämning på en ytterst heterogen grupp folk som syns från tidiga 1700-talet och ända in på 1900-talets mitt omtalade samer på kusten och annorstädes.

NOTERA:

Om dessa samer kommer under det kommande året en utförlig artikel i en antologi under trycket (ca 1½år försenad) författade av undertecknad. Professor emeritus i finsk-ugriska, Lars-Gunnar Larsson har f n initiativet i antologiprocesse, idén till en sådan antologi om sydsamernas historia kom av oss två gemensamt.
En bok kommer också att skrivas, minst en – av undertecknad.
Eventuellt kommer medförfattare att ingå i  ett eller flera av det sistnämnda projektet!
Dessutom kan Du (1) läsa mer om hälsingesamerna i Saepmie Times, samtliga nummer
och (2) Beställa föreläsningar (även för skolor!!) i ämnet av och med undertecknad

Tfn (sms) 0729070058 
Eller mejla saepmieforskning@gmail.com alternativt kontakta mig på Facebook!

Peter Ericson 14 januari 2018

Bilderna 3 och 4:
3. Från Ulvö Museums hemsida, bildtext:
Samer i Ulvöhamn år 1890. Fotograferade av kaptenen på Oscar II:s fartyg Drott.
Fotografiet är taget där hotellet nu ligger.
http://www.ulvomuseum.com/ulvohamn-1905-befolkning-och-bebyggelse
4. Carl von Linné 
Linné i sin kolt efter resan i Lappland. Målningen är en kopia från 1853 av Hendrik Hollander efter ett verk av Martinus Hofman målad 1737 i närheten av Haarlem i Noord-Holland. I handen håller Linné blomman Linnaea borealis som namngivits efter honom.

Vinterland, rabatt förstudier.. ?

Decemberrabatt på
förstudie
inför sedvanestudier

1. Om bara förstudie 2-6 h efter överenskommelse 400 SEK/h exkl moms
eller max 2 000 SEK. Det är hälften av normalpriset!

2. Om förstudien leder till mer uppdrag inom sex veckor från dess avslut/rapport, uppdrag på minst tio timmar, avdrages (från del- eller slutfaktura) dessutom halva priset på förstudien!

Boka & betala i december (om inte ”2” träder in .. !)

Detta bildspel kräver JavaScript.


Hör av Er snarast!

Finns ca 40 lediga timmar 16-30 dec
och därtill 50-60 h i januari!

Därefter upptagen till juni.

M.v.h. Peter Ericson
SFFU – Saepmie forskning föreläsning undervisning
saepmieforskning@gmail.com

Tfn 0729070058, +46729070058 (sms först!)

ETNONYMI i historien och idag. Ryska Norden med Kola, Ishavet och Nordkalotten med omnejd (en introduktion)

Artikeln fortsätter sedermera i Saepmie Times; och kommer öven omformas dels till föreläsningsämne, dels till kursämne.

Uraliska och andra grupper i ryska Norden med Kola, Ishavet och Nordkalotten

Voter, utrotningshotat folk, som bott runt nuvarande St Petersburg. Närmast släkt med ingrerna.

Liver. Fordom utbredda i hela Baltikum; idag är deras språk helt utrotat den sista som talade det var en hundraårig kvinna i Kanda år 2010. Mer senare!

Vepser . Östersjöfinskt folk, ca 23 000 idag. Mer om dessa senare.

Bjarmer från Perm. Idag anses ofta komi eller syrjäner avses. Nämns av Olaus Magnus och nömns av flera mycket äldre källor. Republiken Komi har ca en miljon invånare.

Nentserna – ibland kallade nenetser och för länge sedan ”samojeder”. Uraliskalande folk med en språklig och folklig familj som varit och delvis är utspridda ända ner till gränsen mot Mongolier. Yamal Nenets är några av de mer nordvästliga, men det finns grupper närmare och även på Kola. De nordligaste nentserna bebor Tajmyr-halvön och talar den nentiska språkvarieteten Nganasan. Skogsnentserna är nästan utrotade. Vi fortsätter berötta om nenets senare.

Enets – språkligt släkt med nentser. Skogsnäringar. Mer senare.

Keter, talar ketiska, ett av världens minsta språk, antalet talare uppges vara ca 190.
Språket tillhör den jenisejska språkfamiljen, alltså inte uraliska. Man tycks idag i allt vidare språkvetarkretsar anse att språket är vagt besläktat med na-dene-språkfamiljen i nordvästra Nordamerika! Se vidare bild.

Karelare, kan dels avse alla som bor i de olika karelska regionerna (krävs minst en bloggpost till för att fördjupa sig i det – grovt handlar det om en miljon människor; emedan dels bara 5 000 beräknas tala karelska. Karelare beskylls ofta för att ha anfallit norra Norge under medeltiden. Men det torde oftare handlar om pomorer, syrjäner (komi) eller ryssar. Förväxling är nästan legio i äldre litteratur.

Samer – återkommer 🙂

Vi tittar dock på de östliga samiska språkvarieteterna nu:

(Wikipedia : ) Indelningen av de östsamiska språkvarieteterna varierar, men man talar huvudsakligen om sex, varav två idag är utdöda:

tersamiska (levande)
kildinsamiska (levande)
enaresamiska (levande)
skoltsamiska (levande, se nedan)
kemisamiska (utdöd sedan cirka 1850)
akkalasamiska (utdöd sedan 2003)
 
Den lilla kvarvarande vrå av samisk kultur som finns i norra Finland innehåller denna försvinnande extrema språkminoritet:
 
Skoltsamiska (Sääm’ǩiõll) är ett språk i den samiska språkgruppen. Det har ungefär 300 talare i Finland, främst i Sevettijärvi, och runt 20 talare av dialekten Notozero (Njuõ’ttjäu’rr) i det område som omger sjön Notozero i Ryssland[1]. Det talades förr även i Neiden i Norge, men har dött ut där. Språket talas av skolterna, som uppskattas vara ungefär 500 (1995)[1] eller 800 (2009)[2] i Finland och 400 i Ryssland (1995).[1]
Skoltsamiska är ett av de fyra officiella språken i Enare kommun (vid sidan av finska, nordsamiska och enaresamiska) och det som uppfattas vara mest hotat. Den som behärskar samiska, skall i huvudsak undervisas på samiska i grundskolan; skoltsamiska kan väljas som modersmål. Språkbad i skoltsamiska för barn i daghemsålder ordnas (2012) i Sevettijärvi och Ivalo.

Bilder nedan: Ketisk schaman 1914.
Pomorer.
Olaus Magnus kartdetalj över Bjarmaland
Votjaker, även kallade udmurt.

Tyvärr – som brukligt var förr i etnografiska sammanhang – är alla fotograferade människor anonyma.

Bildkällor: 1. Fridtjof Nansen – Google Books – Nansen, Fridtjof Wedel-Jarlsberg (1914) Gjennem SibirienKristiania, Norwayw:Jacob Dybwads Forlag, pp. 224 ISBN9780836967395OCLC7214283.

1913 photograph of a shaman of the Ket people. Caption says ”Shaman of the Yenisei-Ostiaks (Sumarokova, Sept. 16th)”.

2. Berig (uploader)  Okänd – http://www.pomor.no/rus/articles.php?conID=3 Помори, дореволюційна фотографія . 1917.

3. Olaus Magnus

4. Unknown – http://www.udmgossovet.ru/udmurtskaya_respublika/kratko_o_respublike/index.html

T E X T E N 
FORTSÄTTER HÄR

Tavastländare, hämäläiset – Centrala i den tidiga delen av det svenska imperiets maktbyggande i Österland, dvs nuvarannde Finland. Kom till stor del att utgöra adel,

Savolaksare – mer senare

Kajana, Kainu, kväner

Österbottningar utvecklas mer senare – i annan bloggpost.

Finlandssvenskar utvecklas mer senare – i annan bloggpost om nationer.

Rikssvenskar  utvecklas mer senare – i annan bloggpost.

Tornedalingar – utvecklas mer senare – i annan bloggpost.

Kväner, utvecklas mer senare – i annan bloggpost. Se ovan.

Kylfingar, på ryska kolbjager. Krigiskt folk som ofta stred i norr och bedrev handel, tog uppenbart en he del tribut. Under perioder tycks de ha opererat på Novgorods uppdrag, annars på eget bevåg. Har av bl a ryske Reims ansettts vara synonyma med voterna.

Ros, Avser ryssar

Rus, svenska vikingarna i österled och deras ättlingar. Se vidare härnedan

Varjager, anses komma av nordiskans väringar. Nordbor eller nordboättlingar; gärna kopplade till de tidiga eller medeltidiga (alltså ej medeltida) vikingarna.
Vi låter Wikipedia hjälpa oss vidare med etymologin: ”væringr (variant till væringi) som är belagt i fornisländska handskrifter och i ett par runinskrifter. Första stavelsens a tyder på, att ordet inlånats i kyrkoslaviskan före det nordiska i-omljudets tid. Det nordiska grundordet torde av allt att döma ursprungligen ha betytt ”edsvuren”. I fråga om ordets egentliga innebörd har meningarna emellertid varit delade.”

Rospiggar, rus, ruottha, ruotsalaiset – svenskar eller skärgårsbor i Roslagen

Hälsingar, återkommer

Udmurt eller votjaker – finskugrisk grupp, idag drygt en halv miljon
Dessa ska ha varit de egentliga tjuderna. Förr bodde de mer kring Finska Viken idag är de utspridda ner genom södra Ryssland till Ukraina och Krim.

Ingrer, utrotningshotad grupp som hållit till vid finska viken. Språkfamilj: uraliska, östersjöfinska

Tverkareler, idag 23 000, bor idag främst samlat utanför Moskva

Estlandsvenskar – var i medio 1600-tal ca 10 000 och har krympt gradvis. De  var dock ganska många fram till Andra världskriget. Idag bara ett pr hundra. En koloni hamnade i Gammalsvenskby i Ukraina, andra levde länge kvar på Ösel. Återkommer.

Förhållandet mellan land och etniska grupper är extra invecklat i Ryssland,
pga alla krig och dramatiska händelser kring revolutioner och annat.
Wikipedia om Ingermanland kan illustrera något alla turer:

Ingermanland (finskaInkeri eller InkerinmaaryskaИжора eller Ингерманландия eller Ингрия eller Ижорская земля (”Isjorernas land”), estniskaIngeri eller Ingerimaa) är ett historiskt landskap beläget söder om Finska viken samt norr och söder om floden Neva. Området avgränsas av floden Narva i väster, Peipussjön i sydväst, floderna Lugas och Oredezjövre lopp i söder, Ladoga i öster samt Systerbäck i norr. ——
Områdets ursprungsbefolkning utgörs av de östersjöfinska folkslagen voter och ingrer (izjorer), vars språk idag är utdöende. Mellan åren 1570 och 1675[1] förekom det en rätt omfattande invandring av finnar till Ingermanland. Invandringen var som livligast efter freden i Stolbova 1617 då Sverige styrde över Ingermanland för en längre period.
Från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Ingermanland
Not: St. Petersburg ligger i det här området.

ARKEOLOGISKA KULTURER – utvecklas senare – nämnes här bara inklusive sin geografiska plats.

Komsa — ishavsstränderna
Säräisniemi – norra Finland
Suomosjärvi – dito
Lappgravarna i centrala Finland ..

SOLLEFTEÅ och andra inre-ångermanländska träffpunkter för samerna (Ångermanna, Anundsjö lappmark etc) 1:3

En komprimerad version av denna bloggserie kommer att återfinnas i Saepmie Times

I n t r o d u k t i o n   –   sex olika sorters samiska näringssystem

Tills vi kan skriva samernas historia från start till mål, får vi nöja oss med de skärvor och bespeglingar som storsamhället består oss med.

Här kommer något om en trakt och en ort, som spelat en mycket stor roll i samernas historia. Här har man gift sig, fött barn, någon har dött och man har krängt renprodukter – och deltagit på marknader av alla de slag. Och nyttjat vinterbete, ofta på förvintern eller höstvintern. Senare i januari har i fjällsamernas led, en del gått vidare mot kusten. Vi ska också komma ihåg att hela den ångermanländska kusten liksom Ådalen haft en fast eller i alla händelser semi-bofast samiska befolkning rejält tidigt. kanske alltid. Skogssamerna finns nära, kustskogssamerna kommer upp om vintern – liksom en del av sjösamerna och ej sällan de s k sockenlapparna.

I den så att säga grå forntiden, när jämtlandssamernas skatt inkasserades av ångermanländska fogdar, och interaktionen ägde rum i Hammerdal, vars marknad noteras vara igång senast 1520 … Under den tiden försiggick ju en ständig dragkamp, som också tilltog under 1600-talet, om var fogdesätena skulle få

Den urgamla orten Sollefteå kunde ju ha vart med i leken; men fogdarna tenderade till att bo i Dals socken eller närmare det vi idag kallar Kramfors. Junsele tycks ha attraherat, liksom Resele – men mest av allt Anundsjö liksom sannolikt – ännu overifierat – Kungsgården i Bjärtrå.
Mer härom och om Sollefteås äldre nämnanden i medeltid i kommande bloggposter i samma serie.

Populära beteområden för ren har alltid varit Resele – Multrå – Överlännäs med Hol och Björkå bruk; Boteå med Gålsjö bruks omgivningar och olika platser i Styrnäs. Längre nedströms återkommer vi till. På ”vänstra stranden”, dvs södra sidan älven har vi platser som Dal, Torsåker och det hitanför Finnmarken inre av Ytterlännäs med Angsta. mer om nedströms senare även här.

En pregnant källa, lite av typen ”thick description” som etnologerna och antropologerna säger, är Elias Ferdinand Kempes penna. Publicerad i Manna Hofréns (red.) Nordsvenska studier och essayer (Nordiska Museet-Barometern, Kalmar (1961) . Efter att E.F. Kempe har mött samer i slutet av januari 1837, åker han lite längre inemot midvintern upp till Sollefteå och besöker den s k Lappmarknaden där.

Andra orter i trakten som samer av olika slag syns på är Ytterlännäs med Angsta och Nyland i samma socken med Hammars marknad.

Ångermanland har nyttjats självklart till vinterbete inom ramen för minst sex olika sorters samiska näringssystem (eller subsistences på engelska) – skogssamer, fjällsamer, kustskogssamer, sjösamer, handelssamer och s k sockenlappar, och detta försiktigt räknat sedan 1484 (då ska vi till detta väga alla arkeologiska fynd; dels noterar vi att samekvinnan Margareta brukar anses härstamma från denna s k lappmark – vi vet inte om ordet ens var påtänkt på hennes aktiva tid ca 1388-1414)  med den handling som härrör från april det året dör det visar sig att Svante Sture, sedermera riksföreståndare, då läns- och slottsherre på Örebro slott inkasserade skatt via en fogde Bernt Larsson av ångermannasamerna:

Många foton från det sena 1800-talet vittnar också om Sollefteås enorma betydelse för samerna från Vilhelmina och övre Frostvikens skattefjäll.

Av dessa sollefteåporträtt är (symptomatiskt?) den enda identifierade den yngre grabben i mitten, Anders Robert Larsson. Återkommer om jag får något napp på de andra!
O b s – hör gärna av er om ni har minsta aning om någon av bilderna, om namnen eller annat!