ERBJUDER FÖRELÄSNING: 1 500 år av renskötsel, kampanj NORRBOTTEN maj —>

Norrbotten 500 e.kr – 2000 e.Kr.
”SouthSaamiHistory goes north”
Speciell föreläsning främst kring samernas grundläggande historia i Norrbotten.
Ottar; Sirkas fångssamhälle; tidiga tamrenskötseln; den mångkulturella miljön i öster; handelsutbyten; kolonisation; jordbrukets framväxt; Karl IX:s Ishavspolitik; Bottniska handeltvånget; symbios mellan bondenäring och rennäring samt modern historia går jag igenom.

1. Erbjuder program för förvaltningskommuner och kombinationer för skol- och kvällsföreläsningar. Särskilt lämpat för kusten, kustnära trakter och vinterlandet.
Men fungerar även i Malmfälten. Lediga datum:
v 18 3-6 maj 
v 22 30 maj – 4 juni
v 16 19-23 april
Samt i sommar och september-oktober.

2. Detta program är också kombinerbart med Tjoevkemåjhtoe/Čuvgesmuitu;
helkvällsprogrammet med Peter Ericson och Bernt Ove Viklund (maj-sep 2017).
Social prissättning och prutmån på skolföreläsningar.
– Dessutom kan det kombineras med vår fortbildningskurs för politiker!

3. I höst erbjuds även rena historie- och arkeologiworkshops  och dokumentationskurser för t ex samebyar!

Min bakgrund är bl a universitetslärare i Uppsala och Umeå; under några år undervisade jag i Samernas kultur och historia specifikt på kurserna Samernas äldre historia, Modern samisk historia, Etniska relationer.

HALV PE

Hör av  er för offert!

Peter Ericson
SouthSaamiHistory
Enskild firma

Mercator Hondius 1608

Luleå: Tvåhundraårig sedvana på två timmar? (”Sedvanekollen”)

Av allt att döma ser det likadant ut för Piteås del!

En hastig koll på sedvana för renskötsel i Luleå kommun med omnejd.

Roade mig med att samla lite av mitt sparsamma material från en del av fjolårets (mycket begränsade) förstudie.

Tittade på samisk sedvana och urminneshävd av vinterbete i historisk tid.

Resultat: En högst sannolik tvåhundraårig sedvana på två timmar.
En del uppgifter måste dock dubbelkollas och vissa av de redan bevisade renskötarna bör dubbel- och trippelkollas.

Kaitum, Sirkas, Tuorpon, Jokkmokk, Sjokksjokk; lokala, regionala samer med småskalig renskötsel; de bofastas byarnas byamäns välkända skötesrenar etc etc i många århundraden.

I stort sett alla byar efter kusten i Nederkalix. Råneå, Nederluleå och Överluleå samt  Piteå förekommer i samband med ministerialböckernas renskötselbelägg.

Till och med Luleå stadsförsamling har en tät representation av vintertid samer från första början.

Och de aktuella församlingarna har en tidigt och välordnad kyrkobokföring.

Korrelerar vi med jordeböcker, lär snart en drygt 450-årig sedvana kunna komma att innebära grunden för ett uppdaterat kunskapsläge.

Suecia_2-073_;_Luleå_Civitas_Vetus

Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE
sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.


Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html

1680-1850: Små och medelstora renhjordar på svenska kusten parallellt med fjällsamernas vinterbete

 

Lätt redigerad 160809
I kustnära trakter och utefter kustbanden längs Bottenhavet har vi kunnat konstatera en småskalig renskötsel från åtminstone 1600-talet till medio 1800-talet.
Dvs detta så långt bakåt vi kan se i de skriftliga källorna

Senare finns även lokala hjordar ända in på 1900-talet; en sådan är t ex känd (minst 4-500 renar eller halva Torkel Larssons Kroiks renhjord (TLK berättar själv om detta i ett brev till ULMA 1945, som svar på Frågelista M207). han sålde den till Nils Leonard Nilsson Slounk som bodde på Långudden vid Saltsjön i nordligaste delen av Bjärtrå socken). Denna hjord ska ha fortlevat inemot 1960-talet, om jag är rätt underrättad. Ett foto av hjorden finns; men det är en rätt okänd företeelse, vilket kanske säger något  om vilka ytor det handlar om där på ”fjället”.

Kring år 1820 är enligt Tabellverket dessa lokala renhjordar som störst; och det skvallrar om att de s k sockenlapparna ej åtlytt de stränga förmaningar som oupphörligen lästs upp i kyrkorna genom 1700-talet. kanske fanns en tyst överenskommelse lokalt om att det var bra med denna kontrollerade skogsrensköstel, eftersom där alltid fanns ett matförråd.

En annan ganska  stor renhjord omtalas i domboken för Ockelbo-Hamrånge Tingslag 1790; då är det sockenlapparna i socknarna runt Ödmården som sammanlägger sina små renhjordar till en större (möjligtvis kan det också vara så, att man även skötte delar av fjällsamernas renhjordar också – eller åtminstone samlade ihop kvarblivna strörenar). Fyrahundra renar sägs den ha innehållit. Till det återkommer vi (se nedan Update).

Runt 1800-1840 finns fortfarande många renlegoarbetare i alla de aktuella landskapen – Ångermanland, Medelpad, Hälsingland, Gästrikland samt i Uppland och Dalarna. Så är det även genom hela 1700-talet.

Det här motsäger ju till viss del mina ord om att samerna tvangs vara stationära. Men likafullt var det de s k lapptorpen som var basen, dragiga och TBC-skapande. Av allt att döma fann man kåtalivet hälsosammare och for ut och nomadiserade mesta möjliga. Detta studiefält bör undersökas närmare.Ett intressant område vore då t ex Nora i Ångermanland, där drygt dussintalet små renägare, alla samer, fanns förtecknade i tabellverket åren runt 1820.

För närvarande håller jag på med ett updrag som rör Samernas historia i södra Hälsingland. jag vill inte yppa alltför mycket av det ännu; dock kanske  det kommer en bloggtext närmsta dagarna ändå. Detta är den uppdatering jag puffat för.

Det vi kan säga så här långt, är att Sörhälsinglands lokala samer; skogssamer, sockenlappar och renlegoarbetare; de släktas från de skogssamer som rörde sig mellan övre Dalarna och centrala/Södra Dalarna samt Gästrikland och norra Västmanland och delar av Uppland. Om detta vill jag fördjupa mig mer.
I någon form kommer den Intresserade säkerligen att få veta mer!

Peter Ericson, ‘Nedre’ landet 7 sep 2015

Hässjösamer
Samer tecknade av Maria Bohman från Ytterlännäs 2001; efter en förlaga från ett foto som sägs föreställa samer i Hässjö, Medelpad, barmarkstid – oktober 1902.

Edit / Update –

Den fyrahundrahövdade renhjorden mellan landskapen Hälsingland och Gästrikland omtalas alltså på hösttinget i Ockelbo-Hamrånge tingslag år 1790 (och inget annat!!).

Svaranden var samerna Jöns Jonsson; Brita Hendrigsdottter; Änkan Anna Jansotter samt Mårten Matsson. Jag tror att Jöns var från Järvsö, kvinnorna från Ockelbo och Mårten är hemmahörande kring Segersta; men ska trippelkolla!
Mer om processen i en separat bloggartikel.

VILDRENSFUNDERINGAR: 1. Vildrensstam som bas för nomadiseringssystem etc

Utrotade samerna den fennoskandiska vildrensstammen?
Nyttjades alla vildrensfångstgårdar av samer? Nej.
Tämjdes vildrenen? Ja, i hög grad. Jagades vildren? Det också, av olika grupper.

Vildrensfänget ska vi titta närmre på i SouthSaamiHistory-bloggen.
Och en ordentlig titt på hur dessa system kan ha fungerat parallellt med en framväxande nomadism.

Att det kan ha funnits flera olika vildrensunderarter är väl ett inte alltför djärvt antagande.
kanske kan hälsingesamernas åtstidscykel med kalvning och fiske mellan vår och höst, inlandsflytt i vinter och Sveg/Lillhärdal som allra innersta årstidsland kan ju antyda att man följer en specifik vildrensstam. Och samtidigt har tamren och dragren.

Vi ämnar återkomma till dessa frågor.

BILDER
1. Spjutspetsar av renhorn från mellersta Magdalénien (12 000–15 000 år gamla), hittade i Saint-Antonin-Noble-Val i Frankrike.

2. Utbredningskarta över renens underarter i Nordamerika.
CephasEget arbete
     Approximate range of subspecies of Caribou (Rangifer tarandus) in North-America. From: Feldhamer, George A., Bruce C. Thompson, and Joseph A. Chapman. Wild Mammals of North America : Biology, Management, and Conservation. 2003. Johns Hopkins University Press, Baltimore. 2nd ed. 1216 p. ISBN 0801874165. Banfield, A. W. F. The mammals of Canada. National Museum of Natural Sciences, National Museum of Canada, University of Toronto Press, 438 p. ISBN 0802021379. Mammal Fact Sheets: Caribou: http://www.hww.ca/hww2.asp?id=85

Sápmis krympmån på 300 år

Vem skriver Custer Died For Your Sins om samerna?

Samerna har med sin modernäringar historiskt bebott

(i nuvarande Sverige) och livnärt sig i MINST följande landskap:
Lappland
Norrbotten
Västerbotten
Ångermanland
Jämtland
Medelpad
Dalarna
Värmland
Närke
Sörmland
Västmanland
Uppland
Gästrikland
Hälsingland
Härjedalen
15 landskap
Samerna inom rennäringen trängs nu i knappt 5½ landskap,
med (av markägare fläckvis ifrågasatt) vinterbete i ytterligare 2.

(I radio idag 1530!) – Hösten, slutet okt/nov infaller gemensamma turnén

Tänkta vårturnén frös inne främst pga nya forskaruppdrag för bäggedera.
Nu har Ni chansen att boka in oss i höst! Gäller hela Sverige plus Limingen-Snåsa-Byrkije-Hattfjelldal. Främst inriktar vi oss på gamla ”Ångermanna lappmark” med Vilhelmina, Frostviken, Strömsund, Övik och därtill Umeå, Östersund, Sundsvall.
Obs att enstaka  andra datum kan fungera också!

Bernt Ove

Arkeologen Bernt Ove Viklund och jag tänker oss ut på gemensam föredragsturné i sluutet av oktober och delar av november. BO kommer också att vara delaktig i ”62:a breddgraden-projektet”!
Vi arbetade tillsammans 1999-2001 i Ljsminne-projekten och med Nordmalingsmålet 2003-05 samt därefter skrev bägge artiklar för Christer Westerdahl.
Vi hörs i radion, Sameradion, samma dag som denna bloggpost publiceras (kl 1530).

Vi söker nu fler arrangörer!

Välkomna att kontakta oss för offert!

Samiska förvaltningskommuner: se hit! ”Vi har alltid varit här” – FÖREDRAGSTURNÉ (MEST) I NORR i OKTOBER

”Vi har alltid varit här” FÖREDRAGSTURNÉ i OKTOBER OM SYDSAMERNA turné NORRUT från Örebro till Överkalix med undertecknad!

”Vi har alltid varit här” – Tidiga rön om sydsamer 1000-1800 e.Kr.
Arkeologiska, lingvistiska, språkhistoriska och historiska rön från 500 e.Kr till 1800-talet i Jämtland (t ex).

TURNÉ I OKTOBER MÅNAD 2016. Boka nu! Skriv, så sänder jag offert!

Turnén syftar till att omfatta de flesta av dessa regioner/län:

VÄRMLAND

BERGSLAGEN
ÖREBRO
DALARNA
GÄVLEBORG
UPPLAND – MÄLARDALEN (vid intresse)
HEDMARK och TRÖNDELAGEN (vid intresse)
HÄRJEDALEN
JÄMTLAND
VÄSTERNORRLAND
VÄSTERBOTTEN
NORRBOTTEN

I södra Västerbotten och norra Jämtland slår jag följe med Bernt Ove Viklund.
Under turnén presenteras också det nya projektet om samerna kring 62:a breddgraden!

Kontakta mig här: https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

Eller här: https://www.facebook.com/sosaamihi/

Samiska föremål. Magi och kult. Seite. Seite från Ailesjokk, mellan Ammarnäs och Tärnaby i södra lappland. Nordiska museets föremål inv nr 228874

About the object

Subject
Samiska föremål. Magi och kult. Seite. Seite från Ailesjokk, mellan Ammarnäs och Tärnaby i södra lappland. Nordiska museets föremål inv nr 228874
History
Fotografering
2007 Säker uppgift
Fotograf:Landin, Mats
Identifier
NMA.0048941
Institution
Nordiska museet

Fördrevs samerna 1646-52 även från Härjedalen av Ivar Nilsson Natt och Dag? SouthSaamiHistory erbjuder föreläsningar 2016-17 (Föredragserbjudanden, skisser på titlar och några färdiga, Del 1:2)

Fördrevs även samerna från Härjedalen? Detta och annat intressant behandlas i mina föredrag.
Presenterar dessa ännu som skisser, men sluttitlarna blir näraliggande nedanstående:
(defintiva titlar kommer i början av maj månad!)

Äldre samiska näringar och grupper i Värmland, Dalarna, Mälardalen, Uppland och Bergslagen samt deras rörelsemönster. Några levnadsöden; om de återkommande fördrivningarna.
Anpassbart för de olika delarna.

Samernas historia i och omkring Hälsingland/Gävleborg/Gästrikland

Slaveri i söder och öster och kring Storsjön: sockenlappar – hur man utrotar ett folk gradvis.

Samer i Medelpad (kan fås som Samer i Njurunda, på Alnön, i Skön, i Timrå, kring Matfors).

– Samernas historia i Jämtlands län: inkluderar med fördel avsnitt om metod och teori kring arkivforskning och dokumentation av renskötselhistoria

Från Borga till Bönhamn. Samernas historia i Ångermanland med arkeologen Bernt Ove Viklund , kan anpassas för olika delar av landskapet

(ännu på skiss-stadiet: ) AMBULERANDE SYMPOSIUM:
SAMERNA I HÄRJEDALEN 1450-1950. Nya rön om samernas historia kring 62:a breddgraden Hedmark-Hälsingland.
Erbjuds förhoppningsvis tillsammans med andra forskare och med universitetsfolk

Kontakta mig för offert och information!

Peter

 Wikimedia Commons: Olaus Magnus. Originalbildtext:

På ett träsnitt från Olaus Magnus Historia om de nordiska folken avbildas Nordens olika folkslag i form av en moskovit, en finne, en same och en göte.

Samers användande av sjöar, renbete på öar och halvöar, öar i sjöar. Avsnitt Ett.

To be summarized in English, hopefully fairly soon

Samers användande av sjöar, renbete på öar och halvöar, öar i sjöar. Avsnitt Ett.

Fokus Sverige

Om vi börjar med öarna: de allra flesta öar utefter norrländska kusten har använts till renbete; och uteslutande med sedvanerätt. Från Seskarö via Kalix, Råne, Lule och Pite skärgårdar (här bör också nämnas Kronans renar som hölls på Seskarö, innan dom flyttades till mälaröar, se mer i kommande avsnitt) med innanförliggande platser som Rutvik, Persön, Måttsund, Hertsön och Porsnäs mm med dess flerhundraåriga vinterbeten via de lite färre öarna i Västerbotten – av vilka användandet av Holmön (som regel flenbete) är ganska känt.
Bremön (ibland stavat Brämön) utanför sydligaste Medelpads fastland har använts på liknande sätt som Holmön, och i bägge fallen är dokumentationen ganska freagmentarisk. I holmöfallet är ju Åke Sandströms artikel ”Samer på Holmön förr i tiden”
Oknytt 1-2/2015 att rekommenderera. Dagspress skriver om Bremön, och det bör också gå att hitta dagspress om Holmön, så t ex om de flertusenhövdade renhjordar som befanns kring Skeppsvik och Bettnesand liksom Norrmjöle i slutet av 1800-talet, varav några torde ha varit på väg emot Holmön: samma kan gälla den stora sijte som befann sig ute mot Järnäslandet 1821. Utanför Nordingrå finns ett antal öar som omtalats som vinterbetesplatser.
Hemsön är en annan populär ö med otvetydigt vinterbete. Angående Storön finns ingen beteshistorik som kommit till min kännedom; vilket dock inte gör att det kan uteslutas. Två andra stora öar med mycket väldokumenterat flerhundraårigt vinterbete är Härnön (hela ön nyttjades ofta under 17-18 och 1900-talen) och Alnön (med omtalat sommarbete 1799 av Clarke 1803 – och inte minst med mindre öar utanför som t ex Rödön). Till dessa kommer jag att återkomma.

Samer Hemsön 1890-nåt

Vinterbete på Hemsön i slutet av 1800-talet.
Hit gick oftast Vilhelmina södra/motsvarande.
Återkommer till personerna på fotot, som bl a är Kroikare.

Annat användande av öar
Samer har ju fiskat utefter kusterna; och detta är bland annat omtalat från Söderhamn/Jungfrukusten, från hudiksvallsområdet, Jättendal med omnejd (skogssamerna som egentligen bedrev blandnäring, de som Linné mötte 17 maj 1732), upp via Tynderö och Härnösand med Fällöudden, Härnön och Lungön och vidare via öar och halvöar i s k Höga kusten och Trysunda-Ulvöarna. Som minne finns en hel del toponymer som Lappkojmon och andra liknande namn, samt traditioner och en del stensättningar som brukar kopplas till samerna. Fågelfångstanläggningar kopplas ofta till samer av olika slag; först sannolikt skogssamerna, sedermera till deras ättlingar sockenlapparna.

Forts följer