” — them allom och huar och enom som ther uthi byggia och boo vele frijtt loff att winna sig ägor, att taga för sig och sina Erfuingom” – ”Happy Columbus Day” –> Anno 1340, då Magnus Eriksson stal och gav bort Sápmi …..


att the Marcker haffua waritt Bruckade till att inbyggias eller besittias, skola thå Christno folke och allmoge biudas, och them allom och huar och enom som ther uthi byggia och boo vele
frijtt loff att winna sig ägor, att taga för sig och sina Erfuingom

på detta vis löste man kolonisations- och missionsproblematik enligt principen två flugor i  en smäll:

Massdop och fritt landnám i Samernas land.
Bara man var kristen.
Samtidigt kristnades (åtminstone på pappret) samerna.
Och man försvenskade en landsdel, som annars riskerade att falla i norska-danska eller ryska händer.

ME var Ladulåsens sonson.

 

Annonser

Om kustsamer, ”innanhavet” i svenska riket och samisk utbredning i äldre tid


Åtminstone har jag i ministerialböcker och annat material till dags dato funnit kring tusentalet samer som rör sig sommarhalvåret främst i kusttrakterna; hörade till främst de fyra samiska näringsgrupperna skogssamer, sjösamer, kustskogssamer och fjällsamer (i det fallet vanligen utslagna ut renskltseln helt eller delvis).

Vad vi gärna glömmer är att Bottenhavet i sexhundra år var närmast ett innanhav i det svenska riket. Österbotten – och i viss mån såväl Roslagen som Åbo och längre österut liggande finländska skärgårdar är fullproppade med toponymer, terrängnamn som börjar på lapp-. Ända ned till Nyköping i Sverige finns dessa namn sammanhängande.

Studerar man bouppteckningar under tidigt 1800-talet i dessa samiska grupper, finner man att deras bohag som regel innehåller fiskeredskap, skötbåtar och annat relaterat till fiske.  Det gäller i allra högsta grad även Norrbotten. Den ackja som Bewick avbildade 1789 hade sälskinnstäcke; och i samiska kjolväskor ingick i vissa givna tider och platser också sälskinn.

Ön Hailuoto på bilden hette fordom Carlsön och ligger utanför Uleåborg. På den levde en samisk familj som ägde 3–400 renar i slutet av 1700-talet.

Lite mer om detta ska jag föreläsa imorgon i Västerås på Ohtsedidh och även skriva om i Saepmie Times.

Min förhoppning är att mer forskningsmedel ska hitta till detta angelägna studiefält!

Kartan
”Charta öfver Svea och Göta Riken med Finland och Norland : afritade i Stockholm år 1747” A map of Sweden and Finland, made in Stockholm, Sweden, 1747. Made by: Åkerland, E. & Biurman, Georg Published: 1801 Source: [http://www-db.helsinki.fi/cg

OHTSEDIDH seminarium Västmanlands läns museum 27 sep kl 10-17. Program!

SEMINARIUM

27 september, kl. 10.00-17.00

Västmanlands läns museum

Västerås

Sedan lång tid har det funnits en samisk befolkning i Dalarna, Gävleborgs och Västmanlands län. I arkiv och i folktradition framskymtar en grupp människor som lever lite vid sidan av, men ändå i symbios med, det omgivande samhället. Trots att källorna är många vet vi väldigt lite om den samiska kulturhistorien i regionen.

För att uppmärksamma de samiska kulturyttringarna skapades projektet Ohtsedidh. Projektet är ett samarbete mellan de tre länsmuseerna i Dalarna, Gävleborg och Västmanland samt Gaaltije, Sydsamisk kulturcentrum.

Till seminariet i Västerås har vi bjudit in forskare och sakkunniga i ämnet och alla är välkomna att deltaga under dagen. Ingen föranmälan krävs och seminariet är gratis. Dock är antalet platser begränsade.

9.30-10.00 KAFFE
10.00-10.20 Välkomna Carl-Magnus Gagge, Västmanlands läns museum och Joakim Wehlin, Dalarnas museum
10.20-10.50 En mellansvensk samisk befolkning under 1700-1800-tal. En bakgrund. Ingvar Svanberg, Uppsala universitet
10.50-11.20 Samer i syd. Ett arkeologiskt perspektiv Inger Zachrisson, tidigare Statens historiska museum
11.20-11.50 Tjoevkemåjhtoe vs. Saepmie Times. Om norrhälsinge- och medelpadskustsamerna och viss annan samisk historia 1277-1877 Peter Ericson, Firman Saepmie föreläsningar forskning undervisning
11.50-13.00 LUNCH
13.00-13.30 Sydsamer Ewa Ljungdahl, Gaaltije Sydsamiskt kulturcentrum
13.30-14.00 Samer utanför Gävle på 1700-talet – kringströvande och förirrade? Lars Gunnar Larsson, Uppsala universitet
14.00-14.30 Skogssamer vid Barkensjöarna och Norbergs socken Jouni Tervalampi, tervalampi-arkfoto.blogspot.se
14.30-15.00 KAFFE
15.30-16.00 Undersökning av sockenlappboställe i Järvsö Maria Björck och Bo Ulfhielm, Länsmuseet Gävleborg
16.00-16.30 Spåren från historien som aldrig skrivits Gunilla Larsson, Uppsala universitet
16.30-17.00 Avslutande diskussion Joakim Wehlin

Kontakt: Joakim Wehlin, joakim.wehlin@dalarnasmuseum.se

Våra (bloggens) bilder: Wallander 1865, Folkmarknad Västmanland.
Sidonia 1672: 1672. den 11 Feb. En gammal Lappakäring (begrofz). Sidonia wid nampn 

Österhaninge CI:1 (1665-1717) Bild 115 (AID: v94879.b115, NAD: SE/SSA/1595)

Samernas historia – hösten och vinterns föreläsningstitlar med Peter Ericson, för hela Norden. Sista datumen går nu: oktober bokas färdigt denna vecka! ”Löp och köp!”(även forskning m.m)

KURSERNA: Vi svarar på frågor: Hur lyckades Magnus Birgersson Ladulås kväsa samernas motstånd? Hur försiggick kolonisationen? Hur var samernas utbredning i Sverige 1450 – 1750? Och 300 e.Kr – 900 e.Kr?

”Sigrid & Anna, sockenlappens döttrar på äventyr  –  Samisk kvinnohistoria & om resenärer, renhandel, kejserliga rengåvor från Marocko via Newcastle till Iggesund”

Kolonisation, renar som byter ägare och länder – och resor.
Samer, bönder och andra med Nya, främmande ögon.
Saepmie med omnejder i fokus, en rundtur som startar i Karl den Stores Aachen, passerar 1700-talets ymniga renhandel och landar i 1900-tal.
Kvinnohistoria i sockenlapparnas kretsar kan börja skrivas; en ny sorts
sydlig same i kustlandskapen och Dalarna tonar fram, som är subjekt och inte objekt, som är initiativrik och avsevärt mycket mer bildad än forna dagar historiker velat medge eller inse – och ett nytt samiskt landskap tonar fram i högkonjunkturens 1700-tal (vi jämför lite med äldre uppgångstider, såsom medeltidens).

PERMANENT PRISLISTA SEPTEMBER-APRIL (bokning utförd senast september)

Fullpris 7 500 SEK exkl moms
Ideella föreningar och privata arrangörer 3 600 SEK exkl moms (dito)
Moms, resa (milavgift) och ev logi tillkommer)
Samma priser i övriga Norden, men resa tillkommer
(delas liksom logi mellan flera arrangörer om ni kan gå ihop t ex 2-3-4 st olika aktörer)

Riktpriser i höst nedan / Price List firman SAEPMIE Forskning Föreläsning Undervisning *
(enskild firma med FA-skatt)  Står inför namnbyte, men namnet ännu ej helt fastslaget.


Utförs i HELA NORDEN!
Mer samisk kvinnohistoria erbjuds under vintern, titlarna

K U R S E R

Kurser samernas historia 700-2018 e.Kr ….. 6 – 19 000 SEK 1-3 dagar.
Se separat prislista.
Vi svarar på frågor: Hur lyckades Magnus Birgersson Ladulås kväsa samernas motstånd? Hur försiggick kolonisationen? Hur var samernas utbredning i Sverige 1450 – 1750? Och 300 e.Kr – 900 e.Kr?

Erbjudes FEB-MARS (ev april) 2018;
SAMERNAS ORGANISATIONSHISTORIA med fyllig historisk bakgrund 1640-1850, om samiska riksdagsledamöter etc, två-tre titlar
Fullpris 8 200 SEK exkl moms
Ideella föreningar och privata arrangörer 4 200 SEK exkl moms (dito)
Moms, resa (milavgift) och ev logi tillkommer)

Andra specialföreläsningar sv/eng: tema, innehåll, titel framställs gemensamt med kunden. Förhandlingsmån inom spannet 8000 – 12 900.
Ideella föreningar dito 4 700 – 6 900 SEK.

Lectures abroad 10 000 SEK base fee. Not included: accommodation, travel, taxes etc. No accommodations needed in Nyland/Helsinki or Ostrobothnia; Västernorrland or Stockholm/Uppsala. Please note this!

A special subscription blog post on Saepmie Times will soon be published

 
F O R S K N I N G
Forskning per timme: 6-900 SEK exkl moms, En dag för 2 000.
Taxa privatpersoner utom höglönegrupper 350 SEK/h.
Arkeologisk inventering utförs av firman.PLEASE NOTE: We also perform translations Swe —> Eng and vice versa. Professional or drama (!), documentary, scientifically.

Social prissättning; innebär att ideella föreningar och privatpersoner som regel betalar ca 40-45% mindre.

 

NOTA BENE:
Fd SouthSaamiHistory byter under hösten namn till
Saepmie föreläsning forskning undervisning

KONTAKT: Mejl retepnoscire@hotmail.com

D o n a t e  to Saepmie Times?

Donate Swedbank 224004534-0, 8420-0. Swedbank (IBAN below).
Please mark any donation w/ your name and purpose (Saepmie Times e-journal [or just ”Times” will do]; ”enterprise” or ”Private”.
Donating from abroad, like UK, USA, Canada, Norway, Denmark or Finland?
IBAN. SE2380000842022240045340, BIC. SWEDSESS.

 

 

Mer ur Diplomatarium Fennicum: Telge Stadga 1328

En hörnsten i samernas historia. Kolonisationsdokument.

Birger_of_Sweden_(1280)_c_1322

360 Telge 5.9.1328
Drotsen Knut Jonsson kungör en i Tälje träffad överenskommelse mellan hälsingarna och birkarlarna att i Hälsinglands norra del, som sträckte sig ända till Ule älv och träsk, enligt kung Magni brev envar fick bosätta sig och, ända till dess kungen blev myndig, vara fri från skatt, att fogden i Hälsingland skulle bland dessa nybyggare skipa lag och rätt och att ingen fick hindra lapparna i deras jakt eller ofreda de birkarlar, som besökte nämnda lappar.
Efter avskrift tagen av Peringsköld utur en av konung Albrekt d. 17 juni 1377 vid staden Enköping given vidim., som fanns i orig. på pergament i svenska riksarkivet före slottsbranden 1697 och som avslutades sålunda: ”Decernimus igitur cassum etc.” tryckt i Sv. Dipl. IV n:o 2676.
Telge 5 september 1328

 

Telge 5 september 1328.
Nos Kanutus Joansson, illustris regis Swecie ac Norwegie dapifer, tenore presencium ad publicam deducimus nocionem, quod anno Domini mccc vicesimo octauo, die lune ante natiuitatem beate Marie virginis proxima, in perlamanto Telgis habito, inter Helsingos ex parte vna et Bircharlaboa ex parte altera, in presencia nostra taliter extitit placitatum, videlicet quod extrema pars Helsingie versus aquilonem, que ad amnem dictum Wlv et stagnum Wlvthræsk vsque protenditur, inhabitari et vtique coli debeat absque impedicione et inquietacione cuiusquam, secundum tenorem litterarum domini nostri regis, super hoc antea collatarum, quas semper in suo vigore conuenit inuiolabiliter obseruari, et quibus per presentem placitacionem in nullo penitus derogetur. Ab hiis tamen, qui per officialem domini nostri regis in Helsingia constitutum illic ad habitandum loca susceperint, siue Birkala fuerint siue alii quicunque, tributum, antequam dominus noster predictus legitime annos etatis attigerit, nemo leuare debebit; qui eciam officialis inter illos, qui illic ceperint habitare, de negociis emergentibus jurisdictionem habebit et justicie faciet complementum. Jtem extitit placitatum, quod homines siluestres et vagos, vulgariter dictos Lappa, in suis venacionibus nullus debeat impedire, nec eciam prefatos Birkarlaboa, ad eosdem Lappa accedentes, apud ipsos commorantes vel ab eis cum suis rebus denuo reuertentes, articulo isto sicut et primo vsque ad prefati domini nostri regis annos legitimos tantummodo perdurante. Jn cuius placitacionis testimonium presentes litteras nostri sigilli munimine duximus roborandas. Datum anno, die et loco supradictis.

Bild:

Porträtt av kung Birger i Sankt Bendts Kirke i Ringsted där han är begravd

”Scheffer: ”På konung Magnus Ladulås’ tid voro lapparna ännu oberoende.” När Magnus Birgersson anföll samernas land(?) – runt 1280 ska detta ha timat.

”Emellertid gjorde de ett oförmodat anfall på lapparna, dödade många och underlade sig de övriga ända till norra och södra havet.” – Är det realiteterna bakom flera av sägnerna om tjuder, Stalo och medeltida krig i Lappland som vi här skymtar?

Krigshandling från Sveakonungen Magnus Birgersson, a.k.a Ladulås mot samerna?
Samerna attackerade av Magnus Ladulås’ sveatrupper? (Stecksenius 1731)

Eller: Hur samerna försvann från bottenhavskusterna.

Här handlar det om att snarast möjligt försöka bege sig efter originalkällorna.
Detta är de facto en tredjehandskälla.

Scheffer : ”På konung Magnus Ladulås’ tid voro lapparna ännu oberoende.

Och då han icke själv kunde lägga dem under sitt rike, erbjöd han sig att överlämna äganderätten över dem åt dem, som ville försöka sig på saken och göra dem Sveriges krona underdåniga. Med anledning härav sammanträffade birkarlarna, som bodde i Birkala socken, med lapparna och hade med dem sammankomster och underhandlingar under åtskilliga dagar och hade träffat avtal om sådana i flera dagar. Emellertid gjorde de ett oförmodat anfall på lapparna, dödade många och underlade sig de övriga ända till norra och södra havet. Sedan utverkade de av Konungen en skriftlig handling,genom vilken lapparna, som då ännu bodde på gränsen till Bottnen, tillerkändes dem tillika med alla dem åliggande skatter. Du ser”, säger Scheffer, ”att det tydligt säges, att lapparna på Magnus Ladulås’ tid ännu bodde vid Bottniska viken”.

BATTLE

BILD: Battle of Lewes, 1264.
——-
”Om Västerbotten. Gradualavhandling från år 1731 av Israel Stecksenius. Översatt från latinet av rektorn, fil. d:r J. V. Lindgren, med förord av översättaren. Vignetter och facsimile efter originaltrycket”

Ur VÄSTERBOTTEN 1929 s 36 (PDF),, s 18 i källan.

NOT Om Magnus Birgersson Ladulås
Ur Biografiskt lexikon för Finland http://www.blf.fi/artikel.php?id=129

Magnus Birgersson, med tillnamnet Ladulås, var kung i Sverige 1275–1290. Han fördrev sin bror Valdemar från tronen och etablerade en relativt stark centralmakt. Under hans regeringstid reglerades både det andliga och världsliga frälset då dessa fick fasta former. Det innebar också att böndernas skyldigheter och rättigheter blev stadfästa. De finska landskapen knöts närmare till det svenska riket genom byggnadsarbetena på de fasta borgarna Åbo slott och Tavastehus.

Magnus fick under sin far Birger jarls livstid ställning som hertig och efter dennes död erhöll han Södermanland som län. Hans förhållande till sin äldre bror kung Valdemar var spänt, och i stället samarbetade han med sin yngre bror Erik. År 1274 återkom Valdemar från en pilgrimsresa till Rom och följande år blev brytningen mellan bröderna ett faktum. Magnus och Erik stöddes militärt av kung Erik Klipping av Danmark, och upproret inleddes i Västergötland. Med hjälp av 100 danska fotsoldater och 700 tyska legoknektar besegrade Magnus kung Valdemar i slaget vid Hova, och Valdemar flydde till Norge. I juli valdes Magnus till kung på Mora äng och kröntes följande år i Uppsala.

Efter Valdemars fördrivning försämrades Magnus förhållande till Erik Klipping, som i stället slöt förbund med Valdemar. Magnus måste avstå södra delen av riket åt Valdemar 1277, men lyckades återta det två år senare. Också några av rikets stormän gjorde uppror, och först 1280, när Magnus låtit halshugga upprorsledarna, lugnade sig situationen.

För att ytterligare stabilisera det politiska läget i riket valde Magnus att stadfästa privilegier och förmåner. År 1281 utfärdades ett omfattande privilegiebrev för kyrkan i samband med kröningen av drottning Helvig i Söderköping. Kyrkan fick frihet för de stående skatterna och eventuella kommande pålagor för sina dåvarande egendomar. Bötesinkomster från kyrkans landbönder skulle tillfalla biskoparna, inte kungen. Privilegierna innebar att Magnus hade skapat ett andligt frälse som skulle fortleva ända till reformationen på 1500-talet.

ERBJUDER FÖRELÄSNING: 1 500 år av renskötsel, kampanj NORRBOTTEN maj —>

Norrbotten 500 e.kr – 2000 e.Kr.
”SouthSaamiHistory goes north”
Speciell föreläsning främst kring samernas grundläggande historia i Norrbotten.
Ottar; Sirkas fångssamhälle; tidiga tamrenskötseln; den mångkulturella miljön i öster; handelsutbyten; kolonisation; jordbrukets framväxt; Karl IX:s Ishavspolitik; Bottniska handeltvånget; symbios mellan bondenäring och rennäring samt modern historia går jag igenom.

1. Erbjuder program för förvaltningskommuner och kombinationer för skol- och kvällsföreläsningar. Särskilt lämpat för kusten, kustnära trakter och vinterlandet.
Men fungerar även i Malmfälten. Lediga datum:
v 18 3-6 maj 
v 22 30 maj – 4 juni
v 16 19-23 april
Samt i sommar och september-oktober.

2. Detta program är också kombinerbart med Tjoevkemåjhtoe/Čuvgesmuitu;
helkvällsprogrammet med Peter Ericson och Bernt Ove Viklund (maj-sep 2017).
Social prissättning och prutmån på skolföreläsningar.
– Dessutom kan det kombineras med vår fortbildningskurs för politiker!

3. I höst erbjuds även rena historie- och arkeologiworkshops  och dokumentationskurser för t ex samebyar!

Min bakgrund är bl a universitetslärare i Uppsala och Umeå; under några år undervisade jag i Samernas kultur och historia specifikt på kurserna Samernas äldre historia, Modern samisk historia, Etniska relationer.

HALV PE

Hör av  er för offert!

Peter Ericson
SouthSaamiHistory
Enskild firma

Mercator Hondius 1608

Luleå: Tvåhundraårig sedvana på två timmar? (”Sedvanekollen”)

Av allt att döma ser det likadant ut för Piteås del!

En hastig koll på sedvana för renskötsel i Luleå kommun med omnejd.

Roade mig med att samla lite av mitt sparsamma material från en del av fjolårets (mycket begränsade) förstudie.

Tittade på samisk sedvana och urminneshävd av vinterbete i historisk tid.

Resultat: En högst sannolik tvåhundraårig sedvana på två timmar.
En del uppgifter måste dock dubbelkollas och vissa av de redan bevisade renskötarna bör dubbel- och trippelkollas.

Kaitum, Sirkas, Tuorpon, Jokkmokk, Sjokksjokk; lokala, regionala samer med småskalig renskötsel; de bofastas byarnas byamäns välkända skötesrenar etc etc i många århundraden.

I stort sett alla byar efter kusten i Nederkalix. Råneå, Nederluleå och Överluleå samt  Piteå förekommer i samband med ministerialböckernas renskötselbelägg.

Till och med Luleå stadsförsamling har en tät representation av vintertid samer från första början.

Och de aktuella församlingarna har en tidigt och välordnad kyrkobokföring.

Korrelerar vi med jordeböcker, lär snart en drygt 450-årig sedvana kunna komma att innebära grunden för ett uppdaterat kunskapsläge.

Suecia_2-073_;_Luleå_Civitas_Vetus

Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE
sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.


Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html

1680-1850: Små och medelstora renhjordar på svenska kusten parallellt med fjällsamernas vinterbete

 

Lätt redigerad 160809
I kustnära trakter och utefter kustbanden längs Bottenhavet har vi kunnat konstatera en småskalig renskötsel från åtminstone 1600-talet till medio 1800-talet.
Dvs detta så långt bakåt vi kan se i de skriftliga källorna

Senare finns även lokala hjordar ända in på 1900-talet; en sådan är t ex känd (minst 4-500 renar eller halva Torkel Larssons Kroiks renhjord (TLK berättar själv om detta i ett brev till ULMA 1945, som svar på Frågelista M207). han sålde den till Nils Leonard Nilsson Slounk som bodde på Långudden vid Saltsjön i nordligaste delen av Bjärtrå socken). Denna hjord ska ha fortlevat inemot 1960-talet, om jag är rätt underrättad. Ett foto av hjorden finns; men det är en rätt okänd företeelse, vilket kanske säger något  om vilka ytor det handlar om där på ”fjället”.

Kring år 1820 är enligt Tabellverket dessa lokala renhjordar som störst; och det skvallrar om att de s k sockenlapparna ej åtlytt de stränga förmaningar som oupphörligen lästs upp i kyrkorna genom 1700-talet. kanske fanns en tyst överenskommelse lokalt om att det var bra med denna kontrollerade skogsrensköstel, eftersom där alltid fanns ett matförråd.

En annan ganska  stor renhjord omtalas i domboken för Ockelbo-Hamrånge Tingslag 1790; då är det sockenlapparna i socknarna runt Ödmården som sammanlägger sina små renhjordar till en större (möjligtvis kan det också vara så, att man även skötte delar av fjällsamernas renhjordar också – eller åtminstone samlade ihop kvarblivna strörenar). Fyrahundra renar sägs den ha innehållit. Till det återkommer vi (se nedan Update).

Runt 1800-1840 finns fortfarande många renlegoarbetare i alla de aktuella landskapen – Ångermanland, Medelpad, Hälsingland, Gästrikland samt i Uppland och Dalarna. Så är det även genom hela 1700-talet.

Det här motsäger ju till viss del mina ord om att samerna tvangs vara stationära. Men likafullt var det de s k lapptorpen som var basen, dragiga och TBC-skapande. Av allt att döma fann man kåtalivet hälsosammare och for ut och nomadiserade mesta möjliga. Detta studiefält bör undersökas närmare.Ett intressant område vore då t ex Nora i Ångermanland, där drygt dussintalet små renägare, alla samer, fanns förtecknade i tabellverket åren runt 1820.

För närvarande håller jag på med ett updrag som rör Samernas historia i södra Hälsingland. jag vill inte yppa alltför mycket av det ännu; dock kanske  det kommer en bloggtext närmsta dagarna ändå. Detta är den uppdatering jag puffat för.

Det vi kan säga så här långt, är att Sörhälsinglands lokala samer; skogssamer, sockenlappar och renlegoarbetare; de släktas från de skogssamer som rörde sig mellan övre Dalarna och centrala/Södra Dalarna samt Gästrikland och norra Västmanland och delar av Uppland. Om detta vill jag fördjupa mig mer.
I någon form kommer den Intresserade säkerligen att få veta mer!

Peter Ericson, ‘Nedre’ landet 7 sep 2015

Hässjösamer
Samer tecknade av Maria Bohman från Ytterlännäs 2001; efter en förlaga från ett foto som sägs föreställa samer i Hässjö, Medelpad, barmarkstid – oktober 1902.

Edit / Update –

Den fyrahundrahövdade renhjorden mellan landskapen Hälsingland och Gästrikland omtalas alltså på hösttinget i Ockelbo-Hamrånge tingslag år 1790 (och inget annat!!).

Svaranden var samerna Jöns Jonsson; Brita Hendrigsdottter; Änkan Anna Jansotter samt Mårten Matsson. Jag tror att Jöns var från Järvsö, kvinnorna från Ockelbo och Mårten är hemmahörande kring Segersta; men ska trippelkolla!
Mer om processen i en separat bloggartikel.