Vi skärskådar Schnitler (1742-45). Dekalog om den gräns, som plötsligt blev verklig mitt i samernas eldgamla områden. 1:10 Tvångsbofasthet, kidnappning och träldom i Majorens sinne. Vad hände sen?

Serien går i något skede över i Saepmie Times, och så tillbaka i bloggen igen! 

Till Schnitler:

Naar og Lap-Finnerne til Fieldz formeere sig og blive mangfoldige, Saa Submitteres til betænckning, om de til Fieldene nærmest Rødnings-Stæder dennem til bebyggelse og dyrckelse kunde andviises; Hvortil vel forud ville, at endeel deres børn hos bønder-Folck maatte gandske unge hensattes, af dennem opfødes, og til bonde-Arbejde og brug oplæres; Hvilcke Siiden paa Saadanne Rødnings Platzer när hos deres Familier og Folck kunde etableres Men her til ville Fonds udfindes; hvor af disse unge Finne-børen [sic] hos bønderne og Siiden naar de vare fremvoxne, under Armene Griibes, med ald den forstræckning, Som til en Gaards besættning kunde behøves —

Ur avsnittet ”Bilag til Overhaldens Præstegjeld”
Major Peter Schnitlers Grenseeksaminasjonsprotokoller 1742-1745. Utgitt av Kjeldeskriftfondet. Bind I ved Kristian Nissen iog Ingolf Kvamen. Norsk historisk kjeldeskrift-insititutt. Oslo 1962 (s 167f).

Det här äger rum bra precis vid Ångermanna lappmarks nordvästra gräns.
Här synes den idoge majoren dels återfalla i en omisskännlig supremacistisk ådra,
där han också befann sig när han först angjorde det som då betraktades som det sydligaste samiska området (sedermera, efter att ha kommit i närkontakt och fått höra samernas version av the premises of the subsistance, ändrade han ståndpunkt… Men det tyckte bara hålla i sig något dygn. ; dels vara inspirerad av såväl det i Sverige nyinrättade sockenlappssystemet (om det inte bara låg i tiden med den slags tänk – att vara ”bönderna behjälpliga”) och dels – med ideliga referenser till von Westen – är han inspirerad av den missionsiver den nyssnämnde hade besjälats av.

gudstjänst i det fria Leem

Conducting a service in the open air. From Beskrivelse over Finmarkens Lapper (1767).
Om Leem och bilden: http://blogs.bl.uk/european/2016/11/knud-leem-and-the-sami-people-of-finnmark.html

Samtidigt utgör Peter Schnitler här också en länk mellan Johan Graans tanke att det går att samexistera, men eftersom samerna är underlägsna och primitivare, så måste de maka på sig.. en länk däremellan och till det monumentala bofasthetsstvånget som blir manifest i Sverige under 1780-talets sista år. Där den bortre länken också är förnorskningens oundvikliga klor.

Väl medveten om att detta är långt bortom Schnitlers tjänste- och uppdragsbeskrivning avslutar han denna del sålunda: ”Herom nærmere skal udlade mig, naar ieg fremckommer [sic] længere i Nord.”

Det här handlar om att kidnappa urfolkens barn. Det hade prövats och på andra håll i världen begicks denna slags övergrepp mer systematiskt.
Schnitler var en utifrån sina förutsättningar – oftast – reflekterande Upplysningens man. Och såsom sådan sannolikt avsiktligt rationell och tyckte väl han skulle göra lite extra nytta däruppe till fjälls förutom att dra gränser.

Fortsättning följer

Annonser

Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE
sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.


Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html

Samiska förvaltningskommuner: se hit! ”Vi har alltid varit här” – FÖREDRAGSTURNÉ (MEST) I NORR i OKTOBER

”Vi har alltid varit här” FÖREDRAGSTURNÉ i OKTOBER OM SYDSAMERNA turné NORRUT från Örebro till Överkalix med undertecknad!

”Vi har alltid varit här” – Tidiga rön om sydsamer 1000-1800 e.Kr.
Arkeologiska, lingvistiska, språkhistoriska och historiska rön från 500 e.Kr till 1800-talet i Jämtland (t ex).

TURNÉ I OKTOBER MÅNAD 2016. Boka nu! Skriv, så sänder jag offert!

Turnén syftar till att omfatta de flesta av dessa regioner/län:

VÄRMLAND

BERGSLAGEN
ÖREBRO
DALARNA
GÄVLEBORG
UPPLAND – MÄLARDALEN (vid intresse)
HEDMARK och TRÖNDELAGEN (vid intresse)
HÄRJEDALEN
JÄMTLAND
VÄSTERNORRLAND
VÄSTERBOTTEN
NORRBOTTEN

I södra Västerbotten och norra Jämtland slår jag följe med Bernt Ove Viklund.
Under turnén presenteras också det nya projektet om samerna kring 62:a breddgraden!

Kontakta mig här: https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

Eller här: https://www.facebook.com/sosaamihi/

Samiska föremål. Magi och kult. Seite. Seite från Ailesjokk, mellan Ammarnäs och Tärnaby i södra lappland. Nordiska museets föremål inv nr 228874

About the object

Subject
Samiska föremål. Magi och kult. Seite. Seite från Ailesjokk, mellan Ammarnäs och Tärnaby i södra lappland. Nordiska museets föremål inv nr 228874
History
Fotografering
2007 Säker uppgift
Fotograf:Landin, Mats
Identifier
NMA.0048941
Institution
Nordiska museet

Fördrevs samerna 1646-52 även från Härjedalen av Ivar Nilsson Natt och Dag? SouthSaamiHistory erbjuder föreläsningar 2016-17 (Föredragserbjudanden, skisser på titlar och några färdiga, Del 1:2)

Fördrevs även samerna från Härjedalen? Detta och annat intressant behandlas i mina föredrag.
Presenterar dessa ännu som skisser, men sluttitlarna blir näraliggande nedanstående:
(defintiva titlar kommer i början av maj månad!)

Äldre samiska näringar och grupper i Värmland, Dalarna, Mälardalen, Uppland och Bergslagen samt deras rörelsemönster. Några levnadsöden; om de återkommande fördrivningarna.
Anpassbart för de olika delarna.

Samernas historia i och omkring Hälsingland/Gävleborg/Gästrikland

Slaveri i söder och öster och kring Storsjön: sockenlappar – hur man utrotar ett folk gradvis.

Samer i Medelpad (kan fås som Samer i Njurunda, på Alnön, i Skön, i Timrå, kring Matfors).

– Samernas historia i Jämtlands län: inkluderar med fördel avsnitt om metod och teori kring arkivforskning och dokumentation av renskötselhistoria

Från Borga till Bönhamn. Samernas historia i Ångermanland med arkeologen Bernt Ove Viklund , kan anpassas för olika delar av landskapet

(ännu på skiss-stadiet: ) AMBULERANDE SYMPOSIUM:
SAMERNA I HÄRJEDALEN 1450-1950. Nya rön om samernas historia kring 62:a breddgraden Hedmark-Hälsingland.
Erbjuds förhoppningsvis tillsammans med andra forskare och med universitetsfolk

Kontakta mig för offert och information!

Peter

 Wikimedia Commons: Olaus Magnus. Originalbildtext:

På ett träsnitt från Olaus Magnus Historia om de nordiska folken avbildas Nordens olika folkslag i form av en moskovit, en finne, en same och en göte.

STORA RENHJORDAR PÅ KUSTEN: Kroik- och burgfjällhjordars vinterbeten i Ångermanland, Jämtland, Medelpad och Härjedalen

TLK = Torkel Larsson  Kroik  LLK = Lars Larsson Kråik

TLK: Huvudland: Styrnäs med Boteå. Midvinterland: Nora med Skog.
Krisbete: Nordingrå med Ullånger och Ulvön. Senaste perioderna höll han sig främst på Skullerstabölen; men en av de sista vintrarna till Rotsidan, Nordingrå.
Eftersom Torkel enligt utsago i sina två äktenskap fick 21 barn, lär det finnas kvarvarande material att söka bland ifråga om hans barns antecknade födslar. Även i Lappfogdearkivet och dagspress liksom i samisk och lokal tradition torde hans sijter ha gett avtryck.
TLK sålde halva renhjorden till sin släkting Nils Leonard Nilsson Slounk på Långudden, Grössjö, Bjärtrå sn. år 1929 (Leonard hade den hjorden kvar i nordöstra bjärtråskogarna till åtminstone 1950-talet; ska se om jag kan finna ut mer om den!). Sedan blev TLK bofast och tycks gradvis ha avvecklar renskötseln, barn och barnbarn tog över.
Bilden: från en födsel i Styrnäs 1900 syns det som om man möjligen har varit i Lo. TLKs rajder var så omfattande att man oftast behlvde inkvartering i minst två bondbyar. Så det kan ha varit Lo och Frök eller Lo och Myckelby.

LLK: Huvudland– eller förvinter/senvinterland, socknarna runtom Sundsvall i väster – Sättna, Tuna och Selånger. Flyttade några vintrtar till Bollnäs och Järvsö och andra hälsingska  socknar; en vinter ända till Los och Hamra. Sedan han hamnade i Handölsdalen höll han sig ofta kring Rätan; men också (bl a) runt Röjan, Kårböle, Klövsjö och Sonfjället. Två vintrar på 1920-talet följde LLK Ljungan och betade bl a i Magdbyn.
Ännu föreligger dock luckor; och fördjupade studier i modern historia kring LLK:S flyttningsvägar bör utföras. En notis från 1899 i medelpadska Tuna medföljer denna bloggpost.
Bilden: Blandade dopvittnen Frostviken/Vilhelmina i Tuna mars 1899.  Denne son döptes i Selånger tre veckor senare.

Jonas Andersson Burgström, Burgfjäll: Bland annat Högsjö med Hemsön.
Bilden: Födsel i januari; verkar som man har bott i Bölen eller i vart fall ”kompat” med Nils Nilsson Burgström, som vinterhalvåren kring sekelskiftet bodde där.
Anders Laurentius’ mor är Brita Greta Larsdotter.

Det stabila vinterklimatet har av jämtlandssamer uppgetts som det starkaste anledningen till sundsvallsområdets attraktionskraft för vinterbete. Avsalu viktigt; men den aspekten överdrivs oftast; för arbetarna köpte oftast endast blod.
Detta är sjön Marmen (i Medelpad) med Tuna socken på norra sidan och Attmar  sn. på södra. Bådadera viktiga för samer med renhjordar; men kring sekelskiftet 1900 tycks Tuna varit intressantast. LLK vistades med sitt vinterlag här vintern 1899, som syns ovan.