Tidiga sydsamer i uppteckningar och arkiv 1470- – 1680-talen (I) Ett axplock

1478 ”Jämtland” (via Kungsgården, Frösön?)
1480-tal
1495 Trondheim
1506/1511 Essan, Junsele
1520 Samer får förplägnad vid Hammerdals MArknad
1550-tal Gulsele
1550- Skattelängder Ångermanna och Jömtlands (inkl Herdalens) lappmark
FRÄMST KYRK- OCH DOMBÖCKER
1600-talet Lima, same nämns. Västerdalarna
1601 Lappgruvan, Häverö sn., Roslagen.
1610-talet Väse Värmland
1603 Samer vid Nya kroppa kungsgård, Värmland
1604-05 Ångermansamer skattar i renar
1605 Åsele och Lycksele marknad inrättas
1617 Sameläger i Väse, Värmland
1620-talet Närke/Västmanland; Västerås/Enköping
1620-30: Närke; lapptorp, osäker uppgift.
1620 ca Kristinehamn
1636 Norberg, Västmanland
1637 Ölme, Värmland
1643 Dingtuna, Västmanland
1645-52 Härjedalen
1654 Skog (även 1670-tal), Ångermanland
1650-tal Möklinta: Norberg; husby
1660-tal Bergsjö; Grythyttan (V.Västmanland);
1670- södra Hälsingland; Österhaninge, ev Ornö. Lappviken , BJörkö-Arholma  viken
1680 ca Gästrikland; Svartsjölandet
Därutöver finns några samer i Västerås på 1570-talet, men de är antagligen de renvårdare som Kronan skeppade till trakten från det vi idag kallar Norrbotten

Fyller på med Norge, Finland och Ryssland

ÖH

SAMISK EXODUS 1729-30: ”och att wåra förfäders fäder härstädes äro födda och in till deras dödsdagar sitt uppehälle här haft — ”


Ethnic Cleansing – EXODUS (Edit 12/24 juli 2016) I de etniska rensningarnas (av samerna) eller EXODUSENS kanske mest pressade tidevarv – åtminstone i de ”svenska” samernas sjuttonhundratal

I maj 1730 sände dalasamerna denna supplik (böneskrift) till Kung Fredrik:

-för någon tid blifwit publicerat i predrickstolarna i stoora Kopparbergs höfdingedöme, det wij Usla och af wärlden helt föracktade Lappmän skola ifrån denna orten medföra hustrur och Barn afskickas och til Lappmarken försändas, hwarest wij aldrig warit hafwer fast mindre någon ägendom därstädes äga, icke heller kunna wij sen, uti wår Elendighet och stoora enfaldighet. utt wij därstädes kunna försörja och nära oss. utan blefwo satta å sådant sätt i det stånd, såsom de, hwilka til spillo gifna woro; och ehuruwäl wij därom giort ansökning hoos högwälb:ne H:r Baron och Landshöfdinqen Danckwardt, å hwilken wij här tils wistande warit, som och att wåra förfäders fäder härstädes äro födda och in till deras dödsdagar sitt uppehälle här haft, det wij och hade förmodat, få samma Konql. Nåd och frihet at hugna oss wid.

Notering: Språkbruket går igen vid Linnés möte, i Jättendal med skogssamerna 1732. /PE

Via Svanberg 1981, 1986, 1999. Han uppger följande källor:

Axel Boethius 1923: ”Några anteckningar om lapparna i Dalarna, deras slöjd och skadliga djurfångst.” Dalarnas hembygdsförbunds tidskrift 3, s. 20-26; den fortsatta framställningen bygger, där ej annat anges, på arkivalier i Uppsala Landsarkiv: Kopparbergs länsstyrelses arkiv. Landskansliets handlingar A I b, No 68a (8/4 1730), D I, No 14 (l3II1 1730); Härnösands Landsarkiv: Gävleborgs länsstyrelses arkiv. Landskansliets handlingar D I a, No 19, No 20; Riksarkivet: Topographica vol. 575- 576. Lappmarken; Uppsala Universitets Bibliotek: S 161 aa:55. Haegerma!”cks samling rörande Hälsingland

Det kan nämnas, att samerna i Hälsingland också ska ha skrivit liknande suppliker.

Samtida karta av Homann (1730)

Uppförstoringsbar version

BILD, NEDAN: FIB Kulturfront 26 okt 2015
http://www.fib.se/item/3139-kallak-befolkas-lagret-tar-fart
Filmklipp med polisingripanden i länken

kallak-flyttapaer

VILDRENSFUNDERINGAR: 1. Vildrensstam som bas för nomadiseringssystem etc

Utrotade samerna den fennoskandiska vildrensstammen?
Nyttjades alla vildrensfångstgårdar av samer? Nej.
Tämjdes vildrenen? Ja, i hög grad. Jagades vildren? Det också, av olika grupper.

Vildrensfänget ska vi titta närmre på i SouthSaamiHistory-bloggen.
Och en ordentlig titt på hur dessa system kan ha fungerat parallellt med en framväxande nomadism.

Att det kan ha funnits flera olika vildrensunderarter är väl ett inte alltför djärvt antagande.
kanske kan hälsingesamernas åtstidscykel med kalvning och fiske mellan vår och höst, inlandsflytt i vinter och Sveg/Lillhärdal som allra innersta årstidsland kan ju antyda att man följer en specifik vildrensstam. Och samtidigt har tamren och dragren.

Vi ämnar återkomma till dessa frågor.

BILDER
1. Spjutspetsar av renhorn från mellersta Magdalénien (12 000–15 000 år gamla), hittade i Saint-Antonin-Noble-Val i Frankrike.

2. Utbredningskarta över renens underarter i Nordamerika.
CephasEget arbete
     Approximate range of subspecies of Caribou (Rangifer tarandus) in North-America. From: Feldhamer, George A., Bruce C. Thompson, and Joseph A. Chapman. Wild Mammals of North America : Biology, Management, and Conservation. 2003. Johns Hopkins University Press, Baltimore. 2nd ed. 1216 p. ISBN 0801874165. Banfield, A. W. F. The mammals of Canada. National Museum of Natural Sciences, National Museum of Canada, University of Toronto Press, 438 p. ISBN 0802021379. Mammal Fact Sheets: Caribou: http://www.hww.ca/hww2.asp?id=85

Saamis @ 62′-ett Interreg-projekt: MEDAKTÖRER och FINANSIÄRER sökes

MEDAKTÖRER och FINANSIÄRER sökes i Sogn of Fjordane, Möre og Romsdal, Oppland, Hedmark; Jämtland, Härjedalen, Dalarna, Hälsingland och Medelpad. I Norge och Sverige! Södra Saepmie! På kartbilden framgår vilka län som är berättigade till medfinaniering.

Om SOUTHERN SAAMIS @ 62′ Projektet ska stå på fyra ben: (1) Forskning kring samerna runt 62:a breddgraden – inte minst näringarna hos de gamla skogs-, kust- och fiskesamerna samt s k sockenlapparna och de egendomslösa, (2) Samverkansdelprojekt över gränsen, dels täta, gränslösa möten i form av ambulerande symposier (i ett andra projekt-år kan dessa symposier utvidgas till Finland, Karelen och Ryssland), (3) Koppling till markrättigheter och sedvana och utredningar kring detta, (4) Koppling till den simultant pågående Sanningskommissionen om tidigare begångna övergrepp. Informationsprojekt med tillgängliggörande av kunskapen stäms av löpande i delmål och delprojekt. Projektet tänks två- eller treårigt.
I mån av tid – dvs att projektet hinner komma igång –  kan även konstruktiva arbeten till Svensk-norska renbeteskonventionen komma ifråga.

Utgångspunkten idag, 16 april, är att vi börjar med en förstudie.
Anmäl vänligen ert intresse idag till Astrid Kalvemo eller undertecknad!

https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279 (min yrkesfacebook)
Kartbild_Interreg_Sverige_Norge_2014_2020

Saamis @ 62′-ett Interreg-projekt: MEDAKTÖRER och FINANIÄRER sökes

MEDAKTÖRER och FINANIÄRER sökes i Sogn of Fjordane, Möre og Romsdal, Oppland, Hedmark; Jämtland, Härjedalen, Dalarna, Hälsingland och Medelpad. I Norge och Sverige! Södra Saepmie! På kartbilden framgår vilka län som är berättigade till medfinaniering.

Om SOUTHERN SAAMIS @ 62′ Projektet ska stå på fyra ben: (1) Forskning kring samerna runt 62:a breddgraden – inte minst näringarna hos de gamla skogs-, kust- och fiskesamerna samt s k sockenlapparna och de egendomslösa, (2) Samverkansdelprojekt över gränsen, dels täta, gränslösa möten i form av ambulerande symposier (i ett andra projekt-år kan dessa symposier utvidgas till Finland, Karelen och Ryssland), (3) Koppling till markrättigheter och sedvana och utredningar kring detta, (4) Koppling till den simultant pågående Sanningskommissionen om tidigare begångna övergrepp. Informationsprojekt med tillgängliggörande av kunskapen stäms av löpande i delmål och delprojekt. Projektet tänks två- eller treårigt.
I mån av tid – dvs att projektet hinner komma igång –  kan även konstruktiva arbeten till Svensk-norska renbeteskonventionen komma ifråga.

Utgångspunkten idag, 16 april, är att vi börjar med en förstudie.
Anmäl vänligen ert intresse idag till Astrid Kalvemo eller undertecknad!

https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279 (min yrkesfacebook)
Kartbild_Interreg_Sverige_Norge_2014_2020

Del 1 (Inledning). Samer och renar 1660-1920-tal. Lite om samernas historia i Bergsjö-Forsa-Ilsbo-Tuna-Rogsta, Hälsingland

 

Samer och renar 1660-1920-tal. Lite om samernas historia i Bergsjö-Forsa-Ilsbo-Tuna-Rogsta, Hälsingland

DEl 1. INLEDNING

Emellan 1660-talets renskötsel omtalad i Helsingerunor 1921 och de renhjordar som passerade decennierna runt sekelskiftet 1900 hann det förflyta mycken tid.
Den sena 1600-talet och första decennierna 1700-talet har vi förbipasserande skogssamiska hjordar; och mest sannolikt även en och annan fjällsamisk hjord från Härjedalen. De jämtländska hjordarna skulle kunna ha börjat angöra lite senare, men det ska vi låta vara osagt. Skogssamerna kändaste hållställen var i Norrbo-Bjuråker på västersidan Dellen. Men Forsa förekom också; liksom Bergsjö. Tuna har alltid varit populärt: det har dessutom varit samlingsställe för gästrike.- och västmanlandssamer, vilka i perioder varit nära släkt med hälsingesamerna. I stort sett i alla tider som kan studeras finns sådana kopplingar.
Från mitten av 1700-talet ser vi s k sockenlappar bli en del av vardagslivet; omnämns från Delsbo och börjar synes varstans efter en trevande början på 1740-talet i Forsa. Under 1800-talet ser vi Bergsjö med Vade bli känt för sin generositet mot samerna. En flyttled tillika vandringsled passerade hit via Hasselasjön. Åter andra gick över Norrbo.
Under mitten av 1800-talet varvar samer från norra, södra Jämtland samt Hörjedalen att flytta hit och ut till kusten. Perioden ca 1850-1920 syns samerna i Jämtland och Härjedalen med sina renhjordar kunna samsas förhållandevis bra om detta kustnära vinterbete.
Västansjö i Bjuråker blir senare ett populärt tillhåll.
Rogsta är naturligtvis ett kapitel för sig; liksom kuststräckan norröver (i det senare fallet tar vi det bokstavligt!).
Vi återkommer!

Jon Jönssons bouppteckning, Forsa, från januari 1797, låter ana en livfull livsstil med renen som viktig komponent: renhud, ren. och hästbellingar.

S.k ”Lappstugan” fotograferad på 1890-talet.
Från Sockenbilder. Accessnr och annat nedan. Bildtext:
Lappstugan nedanför Bålleberget på 1890-talet.Byggd av sockenlappen Lars Rör i slutet av 1700-talet. Rör gick 1804 till kejsaren i Wien med jämtländska renar som gåva. Stugan kom att förfalla under andra halvan av 1800-talet. Lappstugan inreddes några år efter att kortet togs av Hans-Petter Åström. Sonen Jonas ”Lappstu-Jonke” Åström blev den siste i stugan. Huset blev nedbränt en natt av kommunen trots att Åströms släkt ville köpa den. Nu finns villor där och vägen heter just, Lappstugevägen.

Sökord: Lappstugan, hus, natur
Motivkategori:byggnader
Id:7
Fotograf: Per Johan Pettersson Kyrkbyn
Fotoår: okänt
Bildnummer: Be-lal-003
Förening: Bergsjö hembygdsförening
Land: SE
Motivplats: Gävleborg, Nordanstig, Bergsjö,
Teknik: Inskannat s/v foto
Rättighet:
Originalplats: (visas ej publikt)
Släktboken:
Publiceras: ja
Säljas:
Tidigare nr:
Samling: Bergsjö hbf
Skick: gott
Reg av: Eva E
Reg datum: 2009-03-24

Fördrevs samerna 1646-52 även från Härjedalen av Ivar Nilsson Natt och Dag? SouthSaamiHistory erbjuder föreläsningar 2016-17 (Föredragserbjudanden, skisser på titlar och några färdiga, Del 1:2)

Fördrevs även samerna från Härjedalen? Detta och annat intressant behandlas i mina föredrag.
Presenterar dessa ännu som skisser, men sluttitlarna blir näraliggande nedanstående:
(defintiva titlar kommer i början av maj månad!)

Äldre samiska näringar och grupper i Värmland, Dalarna, Mälardalen, Uppland och Bergslagen samt deras rörelsemönster. Några levnadsöden; om de återkommande fördrivningarna.
Anpassbart för de olika delarna.

Samernas historia i och omkring Hälsingland/Gävleborg/Gästrikland

Slaveri i söder och öster och kring Storsjön: sockenlappar – hur man utrotar ett folk gradvis.

Samer i Medelpad (kan fås som Samer i Njurunda, på Alnön, i Skön, i Timrå, kring Matfors).

– Samernas historia i Jämtlands län: inkluderar med fördel avsnitt om metod och teori kring arkivforskning och dokumentation av renskötselhistoria

Från Borga till Bönhamn. Samernas historia i Ångermanland med arkeologen Bernt Ove Viklund , kan anpassas för olika delar av landskapet

(ännu på skiss-stadiet: ) AMBULERANDE SYMPOSIUM:
SAMERNA I HÄRJEDALEN 1450-1950. Nya rön om samernas historia kring 62:a breddgraden Hedmark-Hälsingland.
Erbjuds förhoppningsvis tillsammans med andra forskare och med universitetsfolk

Kontakta mig för offert och information!

Peter

 Wikimedia Commons: Olaus Magnus. Originalbildtext:

På ett träsnitt från Olaus Magnus Historia om de nordiska folken avbildas Nordens olika folkslag i form av en moskovit, en finne, en same och en göte.

Fördrevs samerna även från Härjedalen av Ivar Nilsson Natt och Dag? Nästan färdiga skisser på titlar t o m 2017-18 (Föredragserbjudanden Del 1:2)

Fördrevs även samerna från Härjedalen? Detta och annat intressant behandlas i mina föredrag.
Presenterar dessa ännu som skisser, men sluttitlarna blir näraliggande nedanstående:

– Äldre samiska näringar och grupper i Värmland, Dalarna, Mälardalen, Uppland och Bergslagen samt deras rörelsemönster. Några levnadsöden; om de återkommande fördrivningarna.
Anpassbart för de olika delarna.

– Samernas historia i och omkring Hälsingland/Gävleborg/Gästrikland

-Slaveri i söder och öster och kring Storsjön: sockenlappar – hur man utrotar ett folk gradvis.

– Samer i Medelpad (kan fås som Samer i Njurunda, på Alnön, i Skön, i Timrå, kring Matfors).

– Samernas historia i Jämtlands län: inkluderar med fördel avsnitt om metod och teori kring arkivforskning och dokumentation av renskötselhistoria

– Från Borga till Bönhamn. Samernas historia i Ångermanland med arkeologen Bernt Ove Viklund , kan anpassas för olika delar av landskapet

(ännu på skiss-stadiet: ) AMBULERANDE SYMPOSIUM:
– SAMERNA I HÄRJEDALEN 1450-1950.
Nya rön om samernas historia kring 62:a breddgraden Hedmark-Hälsingland.
Erbjuds förhoppningsvis tillsammans med andra forskare och med universitetsfolk

Kontakta mig för offert och information!

Peter


IVAR NILSSON NATT OCH DAG
Landshövding i Hudiksvalls län (som omfattade Härjedalen 1645-51 under hans ämbetstid) 1641-1651

DEPORTED FROM THEIR OWN LAND (II): Epilogue, after the Arrest, where did they go?

In March 1729, at the county border between Uppland and Gävleborg the Sheriff went too catch thirteen Saamis in one winter group; eight children and five adults. I suspect they were caught at the very passing of the Dalälven River, most likely on the late spring-winter ice. I havent heard what happned to the reindeer herd.

Two of these Saamis came from the Hinder-clan:

Anders Hindersson and Helena Hindrich- or Hindersdotter (same name); Helena with husband Matz Larsson and their five children, plus Hindrich Månsson – and, with Anders Hindersson, wife Marita Larsdotter and their three children.
Oral source: Jouni Tervalampis in same radio program as undersigned!
Link below.

The Saamis were taken to Gävle Castle’s Prison, where they were locked in. Authorities plan was to lead these people further to a diffuse ”Lapland” – which seem not have happened.

And what then, after the presumable release .. ?

Anders with family is on the Svärdsjö forest and signs the supplication in the summer of 1730.

Anders and Marita/Margareta Larsdotter gets their son Lars 1736, in parish Äppelbo. Linné  writes already in 1734 about divided  or reserved farm Saamis (gållappar); yet if this family is one of them, is, though, uncertain.

Matz Larsson’s son Larz Mattzson becomes the Parish Saami of Hamrånge. Almost ironalically that he, the son, gets driven away from the – by then most likely ancient winter pasturage areas around Rödmossa in parish Valbo. As his parents were imprisoned and maybe also himself as a little boy back in 1729.

Matz is also one of the signers of the supplication between Sundboern and Svärdsjö border stones in the summer of 1730.

Stay tuned- my aim is to keep oon telling this story, also go back and thicken it.

Hedesunda, where the Sheriff caught 13 Saamis.

UTVISADE SAMER II: Från Hedesunda till Gävle Slottarrest, därifrån till Svärdsjö.. Och vidare till Äppelbo

EDIT 160809: Namnen är JT:s hypoteser!

Tretton samer infångades i mars 1729, vid länsgränsen mellan Uppland och Gävleborg:  åtta barn (!) och fem vuxna.

Två av dessa samer är ur hinderssläkten: Anders Hindersson och Helena Hindrich- eller Hindersdotter (det är samma namn); Helena med maken Matz Larsson och deras fem barn, samt Hindrich Månsson – och med Anders Hindersson frun Marita Larsdotter och deras tre barn. Det är Jouni Tervalampis muntliga uppgift från radion.

De förs till Gävle Slottsarrest, låses där in.

Vad hände sen, efter det presumtiva frisläppandet?

Anders med familj är med och skriver suppliken sommaren 1730.

Anders och Marita/Margareta Larsdotter får sonen Lars i februari 1736 i Äppelbo. Linné skriver redan 1734 om indelte gållappar; men om just denna familj äknas dit, är osäkert..

Matz Larssons son Larz Mattzson blir sockenlapp i Hamrånge i Gästrikland. Det är nästan ironiskt att det förmodligen  är han, sonen, som blir bortkörd från de redan då mest sannolikt urgamla betesmarkerna i Rödmossa Valbo 1766. Efter vad fadern varit med om: sannolikt är även Larz en av barnen som fängslas också, 1929.

Matz är också med på skogen mellan Svärdsjö och Sundborn råmärken i supplikskrivartider, sommaren 1730.

Vi återkommer med en uppföljare!


Äppelbo, Western Dalecarlia, from Hunflen.
Photographer: Stonefunker, 2010. http://se.geoview.info/aeppelbo_from_hunflen,35594720p