Samer i Ödmården: Franske Aubry, samekvinnan i blått kläde med silver och de bägge livréklädda unga samemännen, juli månad 1718 (Del 1:2)

(editerad version) (Söderhamn)

”vid det första skjutshållet —  träffade jag två unga lappar med hertigens av Hessen-Kassels livré samt en ung lappkvinna i nationaldräkt — ”

Vår kommentar: Fjorton år före Linné. Dessvärre anonymiserade samiska aktörer; men en intressant tid och en intressant händelse, med (1720) blivande kung Fredrik I, de svenska sydliga samernas ”Nemesis”, högst inblandad.
Kanske kan plats och namn listas ut. Ett detektivarbete återstår.

Hoppas hinna skriva klar denna miniserie under veckan!

AUBRY DE LA MOTRAYE ca 16 juli 1718

”Jag reste därifrån vid femtiden på morgonen, och vid det första skjutshållet, som var en liten eländig by * , träffade jag två unga lappar med hertigens av Hessen-Kassels livré (dvs tjänstedräkt/PE) samt en ung lappkvinna i nationaldräkt, utom att hennes kläder icke voro av renhudar, utan av blått kläde med knappar och andra prydnade av silver.”

Fortsättning följer!

* Ska se på originalet och se om inte översättningen haltar.

Ur La Motraye, Aubry de; Wiklund Karl Bernhard, Bring Samuel E., Hultenberg Hugo (1988). Seigneur A. de La Motrayes resor 1711-1725. Stockholm: Rediviva. Libris 7605968. ISBN 91-7120-212-9 (inb.)

Karl_(Hessen-Kassel,_1654)
Karl I av Hessen, som emottog arvprins (sonen) Fredrik, sedermera kung Fredrik I:s rengåva år 1718.

Stråtjära kan ha varit platsen där mötet skedde; men det är inte säkert.

DELLENSTRÅTJÄRA
Karta från 1700 via Dellenportalen.
Om denna återkommer vi med mer preciserad källa.

Dalasamerna. Hästars renskräck och svenska överhetens aversion (Bäcke 1987)

Eller lite om den brådska, varmed samerna fördrevs från Dalarna på ett omfattande och genomgripande sätt för andra eller tredje gången sedan 1720-talet; och vad som tämligen omgående ledde till en nationell sedentarisering, dvs bofasthetsgörande (per tvång och lämpor) utanför åretruntmarkerna.

DALAHEST

”Sockenlappar” (titel, 1987)

I Orrsta skogsgårdar i Stora Skedvi fanns under 1700 och 1800-talet många samer bosatta. Under tiden 1750 – 1872 finns ca 75 personer kyrkskrivna i Orrsta, antecknade som sockenlappen, lappfamiljen eller samefamiljen.

Lapparna i Orrsta bodde i Kavelberget, öster om Nyängsgården. Märken efter boplatserna finns ännu kvar. En del mark var uppodlad, och Nyängs odlade potatis där till in på 1930-talet. Men nu är det igenväxt med skog.

”Lappfamiljer”

I Hammarsmedsbo och Spikgårdarna fanns även lappfamiljer. Bland andra sockenlappen Jöns Anders Jönsson, född 1778, död 1840, gift med Stina Andersdotter, född 1783, död 1836, och deras son Anders, född 1820.

Där fanns också lappmannen Anders Nilsson och hans hustru. De fick en dotter, Anna Greta, född 31 maj 1816 och som dog samma år.

Platsen där de bodde hette Lappstugehagen. Namnet finns med på kartan över laga skiftet 1867-69.

Den sista lappfamiljen i Orrsta var sockenlappen Adolf Westman, född 1810, död 1860, gift med Carin Nilsdotter från Norge, död 1872. En son Nils, född 1832 i Tännes, enligt husförhörslängden gift med lappkvinna Anna från Ljusdal i Hälsingland. Hon dog i maj 1870. Barnen Anna Magdalena, född 1863, och Adolf Nils, född 1866. I familjen fanns även en kvinna Margareta Jansdotter från Ljusdal.

Rennäringsbekymmer

Om sockenlapparna = långväga samer, som bytt fjällvärldens jakt- och renskötsel mot en tillvaro i mellansvenska trakter vet folklivsforskaren Ingvar Svanberg i Uppsala mycket om. Följande är hämtat från skriften ”Sockenlappar”, som han är författare till.

År 1735 hade landshövdingen i Gävleborgs län hos konungen anhållit om att de samer som uppehöll sig i länet skulle få kvarstanna. Detta beviljades. Det var slutet på nära nog 100 års försök att tvångsförvisa de samer som sedan lång tid uppehållit sig söder om lappmarken i de mellansvenska skogsområdena i bl.a. Gästrikland och Dalarna. De hade där livnärt sig som kringvandrande jägare och renskötare.

Skadegörelse

Att lapparna i Skedvi ägde renar som förorsakade en hel del obehag finns det belägg för.

Med anledning av en förfrågan från Kungl. Patriotiska Sällskapet år 1787 hur man skall förfara med de samer som uppehöll sig utanför Lappmarken, publicerades i sällskapets ”Hushållsjournal” ett intressant svar från kapten Olof Björling på Stora Klingsbo gård i Stora Skedvi. Den skadegörelse han ansåg samerna gjorde delade han in i fem punkter. Den sista punkten lyder:

”Den 5:te skadan skjer av deras renar, och det på flera sätt. Finnes om hösten något nära deras Kojor och tillgrepta bete, någon grön rågbrodd, så stryker den merendels med, ty gärdesgårdar ackta dessa kreatur intet. Det är mig sjelft händt att jag för några år sedan hade besök av ungefär 150 st Lapp-renar på en rågåker, som de illa medforo med, trampade och ätande, så att om inte mitt Tjenstefolk och mina Grannar blivit tidigt varse, hade jag säkert förlorat hela den wackra Rågen utan all recource. Dessa kreatur äro dessutom mycket farliga när de komma nära våra Wägar och gårdar, i anseende till den räddhoga Hästar gemenligen hafva för dem, så väl som aversion för sjelfwa Lappfolket. Är Hästen det ringaste skygg av sig, kan man ej utan fara mta eller hinna dem på en väg”.

Slut med nomadisering och renskötsel

Samerna skulle få stanna i de mellansvenska bygderna, men de skulle inte tillåtas att vidare nomadisera sig och bedriva renskötsel. De skulle bli bofasta. Det är i och med denna process som sockenlappsinstitutionen uppkom under 1730-talet. Sockenlapparna kom att bilda ett slutet befolkningsskikt, som fortlevde fram till i början av innevarande sekel. Deras historia har varit föga känd och ägnats liten uppmärksamhet.

Sockenlappsinstitutionen

Sockenlappsinstitutionen uppkom med sockenhantverkarna som förebild. En lappfamilj eller enskild lapp antogs vid sockenstämman. Deras huvudsakliga uppgift var att avliva hästar, hundar och katter samt utföra flåningen. Sockenlappen skulle även kastrera husdjur samt ta hand om självdöda djur, ävenså skära ner självspillingar. Det var sysslor som bönderna själva inte ville befatta sig med. Beträffande ersättningen uppges att den skulle utgå från socknen gemensamt och/eller från den som anlitade honom enligt en bestämd taxa.

Goda hantverkare

Sockenlapparna hjälpte även allmogen med att jaga rovdjur. Dessutom var de goda hantverkare. Korgar, rep, mjärdar etc. var sådant som sockenlapparna tillverkade och sålde. Fina starka korgar av gran- och talltågor, som de tillverkade finns nog ännu kvar i en del gårdar på trakten.

Tenntrådsbroderier som finns på bevarade kjolväskor från olika socknar i Dalarna tillskrivs även sockenlapparna.

Språket

Beträffande språket har man konstaterat att de talade en sydsamisk dialekt, men att deras ordförråd var uppblandat med svenska.

Skedviplogen 1987, författare Janne Bäcke
Vår kommentar:
Allt tycks bygga på ett felslut, att samerna ej skulle vara hemmahörande i området.
Räknat efter sedvana och urminneshävd torde dalasamerna ha varit hemmahörande i mesta delen av länet och landskapet vid det laget.

Trails of tears: ”Sveriges sydligaste [samer] måste flytta” (Vestkusten 1934)

(maskinläst text redigeras senare)

Vestkusten, Number 3, 18 January 1934

Sveriges sydligaste lappar maste flytta. De sista lapparna i Dalarna måste lamna sina marker. De bosom torde vara bekant ett stycke norr om Idre i det nordligaste i Dalarna. Det har forut varit tal om att lapparna skulle bort, emedan de svenska renhjordarna gjort skador p& norskt omr&de, och nu ar det som sagt avgjort. Det som skett ar mycket beklagligt, sager Torsten Boberg, kand lappoch fjallfdrfattare, allra heist som hetesmarkerna kring Idre troligen aro de basta i hela Skandinavien. Men jag kan inte tanka mig att det ar myndigheternas mening att for all framtid avstanga detta omrade for lapparna. Det ar friimst den 80-&rige s. k. “JoPersgubben” och bans mag som haft sina renhjordar i Idretrakten, och da nu myndigheterna gjort slag i saken och forordat avflyttning s& ar det for att undg& standigt brak och bbter som de svenska renarnas visiter pa den norska sidan fororsakat. De fran Dalarna utestangda lapparna komma att flytta till markerna pa griinsen mellan Harjedalen och Jamtland. Ett siitt att losa svarigheterna vore, att man p& griinsen uppforde renstangsel. Norrmiinnen fdrbundo sig 1915 att uppfora ett dylikt. om de i gengald finge reglera Nidalvens kallor genom en stor uppdamning pa svenskt omrade, en dammanlaggning som for all framtid skulle skapa en sjo med en mils bredd i Harjedalen. I sa fall bleve det alltid ytterligare seviirdheter for de rundreseniirer som taga denna vagen.

Engerdal_Femunden
Femunden.
Wikimedia – Public Domain.
MahlumEget arbete

HEMBYGDSFÖRENING? KULTURFÖRENINGAR.. ! Till sommarens evenemang! (justerad prislista)

Spelmansstämmor! Sameföreningar! Festivaler! ”Samedagar”!
Jag kommer till er och föreläser om samernas historia
och samernas forna utbredning….. till Vänern, Vättern och södra Norge och hela Finland!

Hör av er å det snaraste!
Tfn 0729070058
mejl retepnoscire@hotmail.com
https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279
Prislista nedan!

OBS Social prissättning = billigare för ideella föreningar

Jag erbjuder också paket med kurser, som lämpligen anordnas i lag med flera arrangörer. Här ingår kvällsföreläsning, dagkurs och dagföreläsningar i skolaulor – under ett par intensiva dygn kan vi nå uppemot 4-500 invånare i din kommun.

Peter Ericson
Historiker
Sakkunnig i diverse sedvanemål
Arbetar med samtliga norrländska länsmuseer
och med ett tiotal samebyar

SouthSaamiHistory
Enskild firma

 

FATMOMAKKEGrupporträtt av samer i Fatmomakke.
Nr 3: Ol- Jons Maria.
Nr 5: Axel Lars Lisa.
Nr 11: Sjul Jons Lisa.
Nr 12: Gunilla Gorik gift med
Sivert Gorik. Foto Vilhelmina fotoarkiv
Bild via https://henriksfjall.wordpress.com/museet/tvangsforflyttningen-av-samer/

PRISLISTA för ideella föreningar i sommar utan bilder

Kortare, intensiv och mustig föreläsning utan bilder, utomhus eller inomhus

JUNI
Föreläsning 45-60 min exkl frågor 80-100 min total ………  2 800 SEK
Föreläsning 25-40 min exkl frågor 40-55 min total ………   2 400 SEK

JULI
Föreläsning 45-60 min exkl frågor 80-100 min total ………  2 960 SEK
Föreläsning 25-40 min exkl frågor 40-55 min total ………   2 740 SEK

AUG
Föreläsning
Föreläsning 45-60 min exkl frågor 80-100 min total ………  3 400 SEK
Föreläsning 25-40 min exkl frågor 40-55 min total ………   2 840 SEK

Med bilder, Power Point:

Ordinarie pris annars (sep-april):  8 200 SEK exkl moms, Ordinarie för förening 4 200 SEK exkl moms.

JUNI
Föreläsning 45-70 min exkl frågor 80-100 min total ………  3 200 SEK
Föreläsning 20-30 min exkl frågor 40-55 min total ………   2 800 SEK

JULI
Föreläsning 45-70 min exkl frågor 80-100 min total ………  3 400 SEK
Föreläsning 20-30 min exkl frågor 40-55 min total ………   3 160 SEK

AUG
Föreläsning
Föreläsning 45-70 min exkl frågor 80-100 min total ………  4 100 SEK
Föreläsning 20-30 min exkl frågor 40-55 min total ………   3 740 SEK

Kurspaket v 24 (början eller slutet!) aug 7 900 – 9 800 SEK

Logi och milavgift kan tillkomma, samt moms med 25% tillkommer alltid.

!!Fin-4 PE MORA

 

Museiturnéer, erbjudande (föreläsningar, forskning, kurser, historieworkshops, arkeologikurser)

Har inom senaste tiderna (sedan feb 2016) föreläst på följande museer

Ljusdalsbygdens Museum
Sundsvalls Museum
Länsmuseet Västernorrland
Örebro läns museum
Kristinehamns Konstmuseum

Erbjudanden har jag även fått från Köpings Museum
Kommande: Härjedalens Museum

Mitt företag kommer i skrivande stund under kommande vecka att genom den mycket rutinerade arkeologen och kännaren av samernas förhistoria Bernt Ove Viklund utbilda de sydliga länsmuseernas arkeologer och antikvarier utifrån BO:s rika skogliga och markarkivs-erfarenhet.
Vi kommer att erbjuda kurser på sensommaren samt troligen även i höst.

BOKNINGSLÄGET och vilka titlar som erbjuds
1. Bokning 29 maj – 31 aug eller ”juni-aug” är extra förmånligt och innebär 25% rabatt!
TITLAR: ”I Stormens öga – sedan del-/undertitel” om perioden 1400-1900 e.Kr respektive landskap i Jämtland, Härjedalen, Hälsingland, Medelpad och Ångermanland. I Gästrikland, Dalarna och Bergslagen pratar jag om fördrivningar. I Österbotten och Värmland skapas vi tillsammans – ni som arrangörer, jag som föreläsare – tema tillsammans.
Det finns datum lediga och jag finns t ex i Jämtland 19-21 juni; i södra Norrland och ev Dalarna v 32 i augusti, i Västernorrland kring 18-20 aug och 22/25 aug i södra Västerbotten med omnejd. Jag föreläser även om samernas organisationshistoria och om sedvana och sedvanemål. Temat ”goda relationer mellan grupper” kan också skapas i samarbete med arrangörer.
JUNI månad är i särklass mest förmånligt boka. Lägg kring 19-21 juni, så kan du t o m slippa resekostnaden, kanske till och med logitillägg!
Juli är extra förmånligt för Värmland med Västerdalarna; Finland med Österbotten liksom Mälardalen.
Augusti är snart fullbokat men i mitten kan mellersta delarna av landet få bra deal.

2. Hösten kan man dels ta en uppdaterad version av ovanstående*; dels välja min universitetsföreläsning men på svenska:
”From Anxious North to (in real time) Extinct Taiga Peoples Lost subsistence’s and echoes of lost forest nomads languages with focus at AD 1400-1900 and Europe.” 

3. Vintern kan man dels göra som hösten; dels boka in kurspaket eller workshop-paket.
Där är passligt då att gå samman med andra arrangörer.
Ett tema om häxprocesser och trolldomsprocesser som riktar sig mot samerna kommer att erbjudas mellan november 2017 och februari 2018.

4. Dessutom utkommer en antologi om sydsamernas historia som jag är högst delaktig i; den kommer sannolikt att marknadsföras fr a i september månad och i omgångar framöver. Här kommer det också kunna komma gå att boka in mig och andra av de bidragande författarna.

Nota bene: Jag bygger under kommande år – förhoppningsvis . tillsammans med olika aktörer i nedan nämnda län ett ganska omfattande forskningsprojekt för att se hur samerna interagerade sinsemellan och hur relationen var till staten och det omgivande dels feodala och unionstida, dels stormaktstida samhället:
Jämtland, Västernorrland, Värmland, Örebro.
Eventuellt även Dalarna och Västmanland.

PE MORA

malungfullsatt
Storfiskarn Exterior_lansmuseet

Peter Ericson
13 maj 2017

KURS I OLIKA NIVÅER: Samernas historia

Bauer_Rast_under_flyttningen_Sydlappar_WEBB

(Politiska partier: se hit!) – Kurs för lärare, politiker, tjänstemän, arbetslag och företag.
Kan kombineras med Inspirationskväll; kvällsföreläsning, aula.
Lämpligt för 20-40 pers. Kan hållas i dubbla lag på 1-2 dagar.

I kursen ingår – i dess första del – föreläsning om etniska relationer i nutiden och historien, etnicitet och urfolk.

BASIC. Grunderna i samernas historia (hela Sápmi, fokus svenska delen)
1½h Grundläggande samisk historia fokus 1600-2000.
1h Sedvanemål, senare utredningar (1975-2006) och nya rön
2h Etniska relationer; etnicitet; urfolk
1-2 h Extra tillval: Källkritik och litteraturtips.
Om så önskas, avslutas med ett kortfattat prov/”tenta”.

FORTBILDNING
1h Nyare, etablerade forskningsrön
1½h Samernas organisationshistoria och om etnopolitik
½h Urfolksorganisering
1½h Teorier om samernas förhistoria och tidigare utbredning
3h Tillval/grupparbete med handledning:
(a) Närmare granskning av etnicitetsteorier
(b) Samisk kvinnohistoria
(c) Sedvanemål i detalj
(d) Vetenskapshistoria/skolhistoria/samer och samernas historia i läroböcker
(e) Dokumentation av renskötsel, arkivkunskap och källkritik inom samernas historia
(denna del kommer att utvecklas ännu mer i en tredje del)
(f) Oral history och samerna

3. Kolonisation och fördrivningar i Sápmi, på djupet

– Återkommer med pris
Obs detta utbud är helt nytt och ingår inte i den 25%-iga rabatten.
Däremot kommer vi att ha den billigare för snabba beställningar som omfattar juni eller september

Bokas lämpligen i paket tillsammans med utåtriktade föreläsningar i t ex arkiv, bibliotek, museer samt aulaföreläsningar och/eller inspirationskvällar

En specialdesignad kurs just för arkiv, bibliotek och museer kommer att presenteras under måndagkväll den 1 maj.

OBNS Kursen går att få i finlandsvensk miljö med svensk-finsk fokus.
Södra Sverige inga problem! Ned t o m Mälardalen går att få med regional prägel.

PRESSBYRÅMANNEN 10371583_10152431529189438_513669939697451418_n
Jag har varit lärare och studierektor på Umeå universitet inom detta område.
Är idag yrkesverksam företagare inom samernas historia och varit sakkunnig sedan år 2000.

Nyinkomna föreläsningsdatum: Funäsdalen 8 aug, Dala-Järna etc

HÄRJEDALEN, VÄSTERDALARNA OCH HÄLSINGLAND MM I PIPELINEN!

Update & Heads Up – några av de aktuella / nya sommardatumen:

 
KLARA
 
3 maj Härnösand Murberget kl 18 ”I stormens öga”
 
16 maj Resele KURS för sydliga länsmuseer tillsammas med Bernt Ove Viklund

FÄRILA


Härjedalens Museum, Funäsdalen 8 aug
”Hälsingland” 7, 9, 10, 11 eller 12 aug
 
”I Vilhelmina kommun” preliminärt 24 aug
 
Dala-Järna juni (? Datum ej klart!)
Kombineras eventuellt med exkursion i trakten!
 
Timrå 19 aug prel.
 
Därtill kommer sannolikt 1-2-3 st datum vardera i Hälsingland och Österbotten.
 
OBS Gästrikland får gärna höra av sig!
 
Försöker få in Värmland i juni.

FUNÄS

SEPTEMBER:
 
Piteå
Sundsvall
Uppsala (slutet)
 
Samt trol en separatturné för antologin aug/sep!!
 
Övriga datum eller platser ej färdigbokade.
 
Kurser presenteras i de större dragen imorgon söndag, dvs Valborg.
Paket bokas med stor fördel i JUNI 1-8 juni ca.

VÄLKOMNA ATT BOKA & VÄLKOMNA ATT LYSSNA!

Peter Ericson 29 april 2017
MEJLA: retepnoscire@hotmail.com eller skriv meddelande på facebook!

I STORMENS ÖGA 3 MAJ, om samiska näringar, etnisk rensning och regionala oaser eller shelters

Onsdag 3 maj 2017

Föreläsning ”I stormens öga – samiska shelters i Västernorrland fr.o.m 1300-talet”

Peter Ericson är historiker, författare och sakkunnig. Denna kväll föreläser han om de samiska ”shelters” som framträder i Västernorrlands län.

STroemen

Titeln på föreläsningen är:

I stormens öga: I samiska spår, samlingar, fördrivningar, ‘shelters’ från Anundsjö till Östavall från 1300-tal till idag.”

Tid: 18:00 – 19:30

Om konungz lappa, Tjoevkemåjhtoe Ljusminne och ”shelters”

Vi ser på de vikingatida fynden som belagt minst tusenårig renskötsel i Jämtland, och den äldre medeltidshistorien som på senare tid dels belysts, dels upptäckts för såväl jämtländska som ångermanländska samer. Vi funderar kring effekten av att ångermanländska fogdarna indrev skatt från Kutuby. Etniska rensningar i söder tycks å ena sidan leda till tvångsfördrivningar till Storsjöbygden och gradvis massdöd via det slavliknande sockenlappsssystemet; men dels också leda till att en lång rad fredade fickor eller ”shelters” uppstår i landskapen Hälsingland, Medelpad och Ångermanland. Äldre sijter och individer i centrala Ångermanland som t ex Anders Pålsson född 1654 i Skog lyfts fram (död 1759 i Jättendal!) . Vi ser också kort på hur den samiska organisationshistorien föds i hög grad i Ångermanland, dels med Maria Magdalena Mathsdotter, dels med Torkel Tomasson, Hans Magnus Nilsson och Elsa Laula samt de jämtländska och härjedalska samernas kungavandringar. Och en enklare återblick på tidigare arbeten i länet.

Samer i Äppelbo under 150 år – av Eskil Olsson

NEJPIE
Kämp Johan Larssons från Äppelbo urgamla kniv, som gått i släktens ägo.

Samer i Äppelbo under 150 år. Eskil Olsson april 2017.

äppel

I Kämp Johan Larssons ägor i Nordibyn, Äppelbo socken, finns en gammal kniv.
Den har funnits i släktens ägo i många år, åtminstone sedan 1850.
Kämp Johans farfars far sa att ”han jä kniven e nöllt gammul”.
Knivens handtag tycks vara gjord av renhorn, likaså den vackra knivslidan. Några stenkast ifrån Nordibyn finns den vida omtalade Lappheden, där samer hade sin boning under 1700-talet.

Kapten Fahnehjelm på kaptensbostället i Stensbo lät på 1780- eller 1790-talet fördriva dessa samer, men det återstår att se om det finns någon dombok som vittnar om denna tragiska händelse. I Äppelbo i närheten av Malungs rå finns en stensättning som enligt sägnen var en domarring som gick under benämningen ”lappring”.
Bland annat journalisten Maximilian Axelson skriver om den, i sin bok om Västerdalarna från 1855. Det finns folk än idag som kan peka ut den. Det finns även en plats i Äppelbo som heter Lappbron, men den ligger på andra sidan om älven sett från Lappheden. Det finns fler föremål med samisk anknytning i Äppelbo, bland annat en selbåge i renhorn med inskriptionen ”MHS 1702”. Jag misstänker att MHS (eller Mats Hindriksson) var ägaren till föremålet, och inte tillverkaren. Detta var alltså några decennier innan sockenlappsinstitutionen inrättades.

Vilka var då dessa Äppelbosamer? Vi börjar historien år 1651, då ”lappens hustru” Marit finns omnämnd i Äppelbo kyrkas räkenskaper. I samma volym, fast nu år 1652, omnämns ”Jöns Ericsson Lapp”, och några sidor senare ”Jöns Lapp”. Under denna tid (1646-1652) försökte man i Hudiksvalls län fördriva samerna, och man kan anta att en hel del samer även tog sig hit till Dalarna, och det kan ha resulterat i att extra många samer vistades i landskapet under den tiden.

Marit 1651

AH 1736

Vi fortsätter historien år 1736. Då vistades samen Anders Hindersson och hans hustru Margareta Larsdotter i Äppelbo. Margareta födde samma år i februari månad sonen Lars här. Dopvittnerna var samen Sjul Hindersson och Brita Larsdotter, samen Jon Jansson samt pigan Sara Jönsdotter i Prästgården. Anders Hindersson, hans bröder och svågrar finns omnämnda i handlingarna angående fördrivningsförsöken åren 1728-30. Då beslutades det att hans släkt endast fick vistas med sina rendjur i socknarna belägna ovanför Falun. Redan på 1730-talet syns dock familjen i Västerdalarna, men då främst i Järna socken. Kanske var det även Anders Hinderssons släkt eller ättlingar som blev fördrivna under Fahnehjelms tid? Det får framtida forskning försöka utröna.

NEJPIE
Kämp Johan Larssons från Äppelbo urgamla kniv.
Kämp Johan fotograferade.

Samer i Äppelbo under 150 år – av Eskil Olsson

Samer i Äppelbo under 150 år. Eskil Olsson april 2017.

äppel

I Kämp Johan Larssons ägor i Nordibyn, Äppelbo socken, finns en gammal kniv.
Den har funnits i släktens ägo i många år, åtminstone sedan 1850.
Kämp Johans farfars far sa att ”han jä kniven e nöllt gammul”.
Knivens handtag tycks vara gjord av renhorn, likaså den vackra knivslidan. Några stenkast ifrån Nordibyn finns den vida omtalade Lappheden, där samer hade sin boning under 1700-talet.

Kapten Fahnehjelm på kaptensbostället i Stensbo lät på 1780- eller 1790-talet fördriva dessa samer, men det återstår att se om det finns någon dombok som vittnar om denna tragiska händelse. I Äppelbo i närheten av Malungs rå finns en stensättning som enligt sägnen var en domarring som gick under benämningen ”lappring”.
Bland annat journalisten Maximilian Axelson skriver om den, i sin bok om Västerdalarna från 1855. Det finns folk än idag som kan peka ut den. Det finns även en plats i Äppelbo som heter Lappbron, men den ligger på andra sidan om älven sett från Lappheden. Det finns fler föremål med samisk anknytning i Äppelbo, bland annat en selbåge i renhorn med inskriptionen ”MHS 1702”. Jag misstänker att MHS (eller Mats Hindriksson) var ägaren till föremålet, och inte tillverkaren. Detta var alltså några decennier innan sockenlappsinstitutionen inrättades.

Vilka var då dessa Äppelbosamer? Vi börjar historien år 1651, då ”lappens hustru” Marit finns omnämnd i Äppelbo kyrkas räkenskaper. I samma volym, fast nu år 1652, omnämns ”Jöns Ericsson Lapp”, och några sidor senare ”Jöns Lapp”. Under denna tid (1646-1652) försökte man i Hudiksvalls län fördriva samerna, och man kan anta att en hel del samer även tog sig hit till Dalarna, och det kan ha resulterat i att extra många samer vistades i landskapet under den tiden.

Marit 1651

AH 1736

Vi fortsätter historien år 1736. Då vistades samen Anders Hindersson och hans hustru Margareta Larsdotter i Äppelbo. Margareta födde samma år i februari månad sonen Lars här. Dopvittnerna var samen Sjul Hindersson och Brita Larsdotter, samen Jon Jansson samt pigan Sara Jönsdotter i Prästgården. Anders Hindersson, hans bröder och svågrar finns omnämnda i handlingarna angående fördrivningsförsöken åren 1728-30. Då beslutades det att hans släkt endast fick vistas med sina rendjur i socknarna belägna ovanför Falun. Redan på 1730-talet syns dock familjen i Västerdalarna, men då främst i Järna socken. Kanske var det även Anders Hinderssons släkt eller ättlingar som blev fördrivna under Fahnehjelms tid? Det får framtida forskning försöka utröna.

NEJPIE
Kämp Johan Larssons från Äppelbo urgamla kniv.
Kämp Johan fotograferade.