… Samiskt urfolk i Mottiland, Attmar, Årskogen, Bergsjö och runt Norrdellen?

1. Invånarna i Norrbo, Bjuråker och Gnarp (eventuellt även i andra dellensocknar – eller dellennära socknar – som Forsa och Hög) har flyttsamer som inhyses 250 år före alla andra  i kustlandet….  och socknen känner ett ansvar för samerna i trakten och låter gamlingar gå rotegång som en del andra inhemska åldringar. Allt detta är fullständigt unikt!
Dessutom har Bergsjö dels en mycket djupt inarbetat sametradition, dels hade man bland jämtlandssamerna gjort sig kända långt in i 1900-talet för att vara generösa med samer som hamnat på obestånd. Det gäller allrafrämst invånarna i byn Vade.

2. Swab & Robsahm beskriver hur ingen av samerna vid Middagsberget – som ingår i Bjuråkers sockenlapps sijte – någonsin varit i den ”egentliga lappmarken”; liksom de icke
kan göra sig förstådda på sin samiska med de andra samerna, de som kommer uppöverifrån.

3. Richard Gothe skriver 1945 att samerna kom före svedjefinnarna till Medelpads södra finnmark. Då handlar det om Torp, Ramsjö, Borgsjö och Stöde. Den första ort som nämns där samer vistas i västra Medelpad är veterligen Ensillre år 1705.

4. Några odiskutabla nav, hjärtan och samlingsplatser för kustskogssamerna ligger i angivna socknar samt i Jättendal, Hudiksvall och Njurunda.

5. Ett viste är dokumenterat i slutet av 1700-talet i gränsskogen kring Årskogen.

MER OM DESSA SAMER I SAEPMIE TIMES no 2/2018, som utkommer i juli och no 3/2018, som utkommer i september!!

Lappkyrkan Bergsjö
Foto föreställande Lappkyrkan i Bergsjö socken.
Från nordanstig.se, turismsidan.

Annonser

HÄLSINGESAMISK HISTORIA: Bjuråkerssamerna möter besökare, 7 augusti 1796, vid Middagsbergets fot

De hade en stor koja, ty lappen själv var lång som jag, och 100 renar, av vilka dock nu blott två kalvar voro hemma.”

I en uppföljande  bloggpost kommer vi att söka utreda vilka samer exakt det var som möte storherrarna; men av det mesta att döma ser det i skrivande stund ut att vara sommarsijten till (nyss avlidne) medelpadsfödde sockenlappen i Bjuråker, Mårten Clementsson med dotter Marget samt deras moder, Mårtens fru, Elisabeth Olsdotter, som ser ut att vara släkt – syster? – med Sigrid Jönsdotters svärmoder.
Vid det här laget är njurundafödde samen Per Olsson sockenlapp, och gift med Marget.

Vi återkommer till övriga aktörer.

”Den  7 augusti gjorde bokhållare Wetterdal och jag oss ett onödigt besvär med att jaga efter ungfågel, ty vi fingo i stället upp harar. Vi fingo för övrigt par hasardsingenting.
På eftermiddagen besökte vi Middagsberget 1/8 mil norrut för att forska efter en järnmalmsanledning, men funno även där ingenting.

 På andra sidan om detta berg, som var stort och skogbevuxet, var ett lapphushåll, vilket bestod av nio personer.

Mberget ev
Efter en hel del sökande sommaren 2016, fotograferade Christina Grubbegårdh-Gottberg denna vy, från det som av det mesta att döma synes vara det idag (kanske även 1796) obebodda Middagsberget.  _______

De hade en stor koja, ty lappen själv var lång som jag, och 100 renar, av vilka dock nu blott två kalvar voro hemma. En lappdräng hade tjänt som soldat under kriget och bar Svensksunds-penningen på sin skinntröja, men han hade nu tagt avsked sedan han med orött bliit hädad av sin kamrater. Flickorna voro lunsiga och feta och voro mycket försvenskade men öven förfranskade, ty de kallade varandra cousine, ett oväntat ord vid foten av Middagsberget
De talade en ganska riktig svenska, men i sitt eget språk, som de bruka sinsemellan, skilja de sig så mycket från andra lappmarkers invånare, att de ej förstå varandra. Ingen av dem hade någonsin varit i den egentliga lappmarken. Deras huvudnäring är korgflätning etc.
Till bruket foro vi tillbaka över Rödjarbosjön i den minsta båt, jag någonsin sett, vilken i vart ögonblick hotade att välta runt med oss (PE framhävningar)”

Peter Ericson 3 april 2018

HÄLSINGESAMISK HISTORIA: Bjuråkerssamerna möter besökare, 1 augusti 1796, vid Middagsbergets fot

De hade en stor koja, ty lappen själv var lång som jag, och 100 renar, av vilka dock nu blott två kalvar voro hemma.”

I en uppföljande  bloggpost kommer vi att söka utreda vilka samer exakt det var som möte storherrarna; men av det mesta att döma ser det i skrivande stund ut att vara sommarsijten till (nyss avlidne) medelpadsfödde sockenlappen i Bjuråker, Mårten Clementsson med dotter Marget samt deras moder, Mårtens fru, Elisabeth Olsdotter, som ser ut att vara släkt – syster? – med Sigrid Jönsdotters svärmoder.
Vid det här laget är njurundafödde samen Per Olsson sockenlapp, och gift med Marget.

Vi återkommer till övriga aktörer.

Den  7 augusti gjorde bokhållare Wetterdal och jag oss ett onödigt besvär med att jaga efter ungfågel, ty vi fingo i stället upp harar. Vi fingo för övrigt par hasardsingenting. På eftermiddagen besökte vi Middagsberget 1/8 mil norrut för att forska efter en järnmalmsanledning, men funno även där ingenting.
 På andra sidan om detta berg, som var stort och skogbevuxet, var ett lapphushåll, vilket bestod av nio personer.

Mberget ev
Efter en hel del sökande sommaren 2016, fotograferade Christina Grubbegårdh-Gottberg denna vy, från det som av det mesta att döma synes vara det idag (kanske även 1796) obebodda Middagsberget.

De hade en stor koja, ty lappen själv var lång som jag, och 100 renar, av vilka dock nu blott två kalvar voro hemma. En lappdräng hade tjänt som soldat under kriget och bar Svensksunds-penningen på sin skinntröja, men han hade nu tagt avsked sedan han med orött bliit hädad av sin kamrater. Flickorna voro lunsiga och feta och voro mycket försvenskade men öven förfranskade, ty de kallade varandra cousine, ett oväntat ord vid foten av Middagsberget
De talade en ganska riktig svenska, men i sitt eget språk, som de bruka sinsemellan, skilja de sig så mycket från andra lappmarkers invånare, att de ej förstå varandra. Ingen av dem hade någonsin varit i den egentliga lappmarken. Deras huvudnäring är korgflätning etc.
Till bruket foro vi tillbaka över Rödjarbosjön i den minsta båt, jag någonsin sett, vilken i vart ögonblick hotade att välta runt med oss (PE framhävningar)

Peter Ericson 3 april 2018

VÅR-program: SAMISKA KVINNOR i historien i fokus; kurser, ny kunskap, gamla traditioner i SAEPMIE forskning föreläsning undervisning! Boka ”ASAP”, kalender snart full!

Lite nytt och påminnelser …….

– STOR drive maj/juni med seminarier om sockenlappar och angränsande ämnen: Uppland, Dalarna och norrut!
Anmäl, snälla, intresse s n a r a s t !

– Kurs 19/4 Öviks Fhsk (kallad fortbildning/Vårkursen)

– Utför uppdragsforskning! Ca 120h lediga feb – maj.
Renbruksplan; sedvana; vindkraft; arkeologisk inventering etc!
Först till kvarn, ont om tid nu framöver!

Föreläsningsprogram om samiska kvinnor och organisationshistoria!
Erbjudes (inklusive andra titlar) även på skolor, samt i andra stora aulaföreläsningar.

– BERÄTTAR! Sommaren: boka gärna in oss/mig på hembygdsgårdar och berättarkvällar etc!

– Infokampanjer i Västernorrland för att fler ska få kunskap om samernas kulturarv och historia i vårt splitternya förvaltningslän

– Ny Saepmie Times utkommer mitten mars

– Guidningar i Stockholm i Elsa Laulas och Maria M. Mathsdotters spår planeras (och i Lindhagens; Torkel Tomassons samt en rad andra samers spår) planeras i Stockholm  – samt eventuellt i Höga kusten vid efterfrågan!

– Härutöver spännande projekt på gång i Finland och eventuellt även i Norrbotten.

– Mer händer, bara håll Dig uppdaterad! Prenumera på denna blogg! 🙂 Och på Saepmie Times!

I samtliga fall: anmälan etc SMS 0729070058, +46729070058
Eller mejla saepmieforskning@gmail.com

Bild B

BILDEN: Avslöjas i Saepmie Times no 1/2018.
Med stort tack till Johan Sandberg McGuinne

Återvinner vårens titel ”Om samernas historia i Svealand – Från Vänern till Roslagen ca 1500-1570”! Erbjudes januari – juni 2018!

[Also in English!]

Om samernas historia i Svealand – Från Vänern till Roslagen ca 1500-1570. 
Att samer historiskt bott långt söder ut i Sverige är en ganska okänd historia. Det är också en historia om fördrivningar, etnisk rensning och statlig centraldirigering. Med denna föreläsning växer ett nytt samiskt landskap fram och ger färg och ny klang åt den svenska och pan-nordiska historien. Peter Ericson driver även bloggen South Saami History.

OBS föreläsning kan hållas i skolföreläsningsform, modell större aula.

Kombinerbart med övriga titlar – ex kvinnohistoria och om sockenlappsdöttrarna Sigrid & Anna som reste till Newcastle 1786; se mer info närmsta veckan!

BOKNINGAR
Mejal saepmieforskning@gmail.com
Eller sms + ringa 0729070058 från utlandet (from abroad) +46729070058

Detta bildspel kräver JavaScript.

Arrangörer XYZ-län: Boka nu snart enstaka föreläsning om Anna & Sigrid jönsdöttrar i november eller december – förmånligt

Du får detta:

Annonsplats i Saepmie Times i ett år, fyra nummer.
2 st prenumerationer på tidningen i ett år, fyra nummer

Rabatt 30% på alla andra produkter från Saepmie forskning föreläsning undervisning/motsvarande tjänster utföra av undertecknad i FEM ÅR!

Föreläsningstitel: ”Om sockenlappsparet Jöns och Cicilias döttrar Anna och Sigrid, med bakgrund i Dellenbygden, som reste till slott och herresäten i England 1786”

Erbjudandet avser XYZ-län främst; dvs
Jämtland, Västernorrland och Gävleborg –
men det kan också bli aktuellt på andra håll.

Hör av Er för offert!

Kontakta oss via mejl
saepmieforskning@gmail.com
Eller ring 0729070058, helst sms först!!

Samernas historia – hösten och vinterns föreläsningstitlar med Peter Ericson, för hela Norden. Sista datumen går nu: oktober bokas färdigt denna vecka! ”Löp och köp!”(även forskning m.m)

KURSERNA: Vi svarar på frågor: Hur lyckades Magnus Birgersson Ladulås kväsa samernas motstånd? Hur försiggick kolonisationen? Hur var samernas utbredning i Sverige 1450 – 1750? Och 300 e.Kr – 900 e.Kr?

”Sigrid & Anna, sockenlappens döttrar på äventyr  –  Samisk kvinnohistoria & om resenärer, renhandel, kejserliga rengåvor från Marocko via Newcastle till Iggesund”

Kolonisation, renar som byter ägare och länder – och resor.
Samer, bönder och andra med Nya, främmande ögon.
Saepmie med omnejder i fokus, en rundtur som startar i Karl den Stores Aachen, passerar 1700-talets ymniga renhandel och landar i 1900-tal.
Kvinnohistoria i sockenlapparnas kretsar kan börja skrivas; en ny sorts
sydlig same i kustlandskapen och Dalarna tonar fram, som är subjekt och inte objekt, som är initiativrik och avsevärt mycket mer bildad än forna dagar historiker velat medge eller inse – och ett nytt samiskt landskap tonar fram i högkonjunkturens 1700-tal (vi jämför lite med äldre uppgångstider, såsom medeltidens).

PERMANENT PRISLISTA SEPTEMBER-APRIL (bokning utförd senast september)

Fullpris 7 500 SEK exkl moms
Ideella föreningar och privata arrangörer 3 600 SEK exkl moms (dito)
Moms, resa (milavgift) och ev logi tillkommer)
Samma priser i övriga Norden, men resa tillkommer
(delas liksom logi mellan flera arrangörer om ni kan gå ihop t ex 2-3-4 st olika aktörer)

Riktpriser i höst nedan / Price List firman SAEPMIE Forskning Föreläsning Undervisning *
(enskild firma med FA-skatt)  Står inför namnbyte, men namnet ännu ej helt fastslaget.


Utförs i HELA NORDEN!
Mer samisk kvinnohistoria erbjuds under vintern, titlarna

K U R S E R

Kurser samernas historia 700-2018 e.Kr ….. 6 – 19 000 SEK 1-3 dagar.
Se separat prislista.
Vi svarar på frågor: Hur lyckades Magnus Birgersson Ladulås kväsa samernas motstånd? Hur försiggick kolonisationen? Hur var samernas utbredning i Sverige 1450 – 1750? Och 300 e.Kr – 900 e.Kr?

Erbjudes FEB-MARS (ev april) 2018;
SAMERNAS ORGANISATIONSHISTORIA med fyllig historisk bakgrund 1640-1850, om samiska riksdagsledamöter etc, två-tre titlar
Fullpris 8 200 SEK exkl moms
Ideella föreningar och privata arrangörer 4 200 SEK exkl moms (dito)
Moms, resa (milavgift) och ev logi tillkommer)

Andra specialföreläsningar sv/eng: tema, innehåll, titel framställs gemensamt med kunden. Förhandlingsmån inom spannet 8000 – 12 900.
Ideella föreningar dito 4 700 – 6 900 SEK.

Lectures abroad 10 000 SEK base fee. Not included: accommodation, travel, taxes etc. No accommodations needed in Nyland/Helsinki or Ostrobothnia; Västernorrland or Stockholm/Uppsala. Please note this!

A special subscription blog post on Saepmie Times will soon be published

 
F O R S K N I N G
Forskning per timme: 6-900 SEK exkl moms, En dag för 2 000.
Taxa privatpersoner utom höglönegrupper 350 SEK/h.
Arkeologisk inventering utförs av firman.PLEASE NOTE: We also perform translations Swe —> Eng and vice versa. Professional or drama (!), documentary, scientifically.

Social prissättning; innebär att ideella föreningar och privatpersoner som regel betalar ca 40-45% mindre.

 

NOTA BENE:
Fd SouthSaamiHistory byter under hösten namn till
Saepmie föreläsning forskning undervisning

KONTAKT: Mejl retepnoscire@hotmail.com

D o n a t e  to Saepmie Times?

Donate Swedbank 224004534-0, 8420-0. Swedbank (IBAN below).
Please mark any donation w/ your name and purpose (Saepmie Times e-journal [or just ”Times” will do]; ”enterprise” or ”Private”.
Donating from abroad, like UK, USA, Canada, Norway, Denmark or Finland?
IBAN. SE2380000842022240045340, BIC. SWEDSESS.

 

 

”— ty hä sa lappen Sjul” (Slaget vid Norrboån, Dellenbygden år 1434)

(editerad e.m 20 juli 2017)
Något om en märklig historia om samiska järvsösläkten Stenlund som hälsingska traditionsbärare och Slaget vid Norrbo skans på 1430-talet.
En spännande historia, till stor del återberättad via Helsingeminnen (1910) och Dellenportalen (se länk!). Nypor salt och matjord och fickorna anbefalles!

Uppgiften som anspelas till i rubriken är silad genom flera osäkra led, varav kanske det osäkraste alltså skulle kunna vara själva författaren Winblad von Walter 1910.

Lokala foton av undertecknad.
Avholmsbe

Norrbo Skans ligger på gränsen mellan socknarna Bjuråker, Norrbo och Delsbo; och har historiskt varit av central betydelse. Några av de viktigare traditionbärarna har varit de regionala samerna.

Fredrik Winblad von Walter berättar i boken Helsingeminnen om
stormningarna av Norrbo skans och Faxehus. Även om mycket sedermera avfärdats som rent sägenmaterial, är det i vår synvinkel av stort intresse att han nyttjar samer som informanter.

Citerar via Dellenportalen:

Striden var så blodig att skorna på alla de stridande Hälsingarne voro röda av blod. Danskarne blevo slagna, trots det häftigaste motstånd. Pilarna bidrogo mycket till deras nederlag, ty av de stupade hade många 5-7, ja ända till 12 tunga pilar i kroppen, och de långskaftade hillebarderna och stridsyxorna samt varg- och björnspjuten fullbordade segern. 

”Danskarne blevo totalt överrumplade, ty de voro fullt övertygade om att Helsingarne voro avväpnade och för utpinade till att våga en strid med dem och allra minst en stormning på ett så välbefäst läger. Men annat fingo de se och uppleva.”

Och så, om samerna:

Det är känt och omvittnat att [samerna] var goda traditionsbevarare och det visste även von Walter, som i sitt manuskript till sist återger, vad sockenlappen Stenlund och andra hade att berätta om vad som hände med Stor-Eriks dotter Sigrid:

”Sockenlapparna i Helsingland voro de som bäst kunde redogöra för allt av vikt som timat inom vår provins. Särskilt ’Norrboslaget’. De berättade att Stor-Eriks dotter Sigrid fallit i danskarnes händer och då den mäktige bonden fick höra detta sorgliga budskap, satte han genast igång med att ta hämnd på rånarna, mördarna och kvinnoskändarna. En hop kvinnor hade förut upphängts över en eldbrasa i danska lägret och nu troddes det att den fagra Sigrid skulle dela samma öde. Danskarne anade ej vilket öde som drabbat dem.” (Dellenportalen hit, och fortsättningsvis – )

[Sockenlappen] Stenlund brukade säga, då han berättade om denna händelse: ’De tokugst man gör, hä ä att stjäl kvinnfolk. Hä fick de där asen vid Norrboån se, ty då blev Stor-Erske sint mån ni tro å så sa han: — I möra kväll tar den lede dem allihop, hä ska ni vetta, å Sigri ska vära tebaks, ty hä sa lappen Sjul. Sen danskarne var ihjälknacka, sänktes dom i Dellarne. Ingen vät varst, för de skedde på natta å dä va kolsvarst av moln å dä ösregna faseligt… [min framhävning]

Citaten ur http://dellenportalen.se/orter/norrbo-skans/ *

Det är oklart exakt vilken av Stenlunds som avses, men von Walter bodde i Öje, Järvsö vid tiden för författandet och Järvsö var ju läge Stenlundarnas så att säga jaktmark.
Jon Mattsson (ibland Matthiasson) Stenlund skulle ha varit i hundraårsåldern kring 1910 (då boken Helsingeminnen utkom), så den generationer bör väl kanske borträknas.

Oss veterligen finns det minst tre kända generationer stenlundare, kanske fler.
Och det är ju nog så intressant, bara det.
Frågan lär dyka upp igen!

* Vi rekommenderar varmt denna webbplats; som är oerhört informativ och grannlaga.

vin-085-skansen

Fortsatt material i ämnet torde dyka upp i vår inom överskådlig framtid utkommande tidning SAEPMIE TIMES.

Norrbo
I Norrbo, bakom kyrkan: kallad socknens äldsta byggnad.

inägodelning 1769 blogg

Inägodelningskarta från 1769, Norrboån.
Karta från Länsmuseet Gävleborgs arkeologiblogg.
http://arkeologigavleborg.blogspot.se/2014/03/dateringar-fran-norrboan.html

Något om en märklig historia om samiska järvsösläkten Stenlund som hälsingska traditionsbärare och Slaget vid Norrbo skans på 1430-talet

En spännande historia, till stor del återberättad via Helsingeminnen (1910) och Dellenportalen (se länk!)

Lokala foton av undertecknad.
Avholmsbe

Norrbo Skans ligger på gränsen mellan socknarna Bjuråker, Norrbo och Delsbo; och har historiskt varit av central betydelse. Några av de viktigare traditionbärarna har varit de regionala samerna.

Fredrik Winblad von Walter berättar i boken Helsingeminnen om
stormningarna av Norrbo skans och Faxehus. Även om mycket sedermera avfärdats som rent sägenmaterial, är det i vår synvinkel av stort intresse att han nyttjar samer som informanter.

Citerar via Dellenportalen:

Striden var så blodig att skorna på alla de stridande Hälsingarne voro röda av blod. Danskarne blevo slagna, trots det häftigaste motstånd. Pilarna bidrogo mycket till deras nederlag, ty av de stupade hade många 5-7, ja ända till 12 tunga pilar i kroppen, och de långskaftade hillebarderna och stridsyxorna samt varg- och björnspjuten fullbordade segern. 

”Danskarne blevo totalt överrumplade, ty de voro fullt övertygade om att Helsingarne voro avväpnade och för utpinade till att våga en strid med dem och allra minst en stormning på ett så välbefäst läger. Men annat fingo de se och uppleva.”

Och så, om samerna:

Det är känt och omvittnat att [samerna] var goda traditionsbevarare och det visste även von Walter, som i sitt manuskript till sist återger, vad sockenlappen Stenlund och andra hade att berätta om vad som hände med Stor-Eriks dotter Sigrid:

”Sockenlapparna i Helsingland voro de som bäst kunde redogöra för allt av vikt som timat inom vår provins. Särskilt ’Norrboslaget’. De berättade att Stor-Eriks dotter Sigrid fallit i danskarnes händer och då den mäktige bonden fick höra detta sorgliga budskap, satte han genast igång med att ta hämnd på rånarna, mördarna och kvinnoskändarna. En hop kvinnor hade förut upphängts över en eldbrasa i danska lägret och nu troddes det att den fagra Sigrid skulle dela samma öde. Danskarne anade ej vilket öde som drabbat dem.” (Dellenportalen hit, och fortsättningsvis – )

[Sockenlappen] Stenlund brukade säga, då han berättade om denna händelse: ’De tokugst man gör, hä ä att stjäl kvinnfolk. Hä fick de där asen vid Norrboån se, ty då blev Stor-Erske sint mån ni tro å så sa han: — I möra kväll tar den lede dem allihop, hä ska ni vetta, å Sigri ska vära tebaks, ty hä sa lappen Sjul. Sen danskarne var ihjälknacka, sänktes dom i Dellarne. Ingen vät varst, för de skedde på natta å dä va kolsvarst av moln å dä ösregna faseligt… [min framhävning]

Citaten ur http://dellenportalen.se/orter/norrbo-skans/ *

Det är oklart exakt vilken av Stenlunds som avses, men von Walter bodde i Öje, Järvsö vid tiden för författandet och Järvsö var ju läge Stenlundarnas så att säga jaktmark.
Jon Mattsson (ibland Matthiasson) Stenlund skulle ha varit i hundraårsåldern kring 1910 (då boken Helsingeminnen utkom), så den generationer bör väl kanske borträknas.

Oss veterligen finns det minst tre kända generationer stenlundare, kanske fler.
Och det är ju nog så intressant, bara det.
Frågan lär dyka upp igen!

* Vi rekommenderar varmt denna webbplats; som är oerhört informativ och grannlaga.

vin-085-skansen

Fortsatt material i ämnet torde dyka upp i vår inom överskådlig framtid utkommande tidning SAEPMIE TIMES.

Norrbo

Nya inspirerande föreläsningstitlar sep 2017 – feb 2018

EDIT: Work In Progress-

tills vidare inaktuell!

Från december KUSTSKOGSSAMER, SJÖSAMER OCH VINTERLAND – om nedre landets, Vuelielaantes betydelse i samernas historia!
NB: All lectures will also be offered in English!

brought
BILDEN av Thomas Bewick, samtida  och från trakten strax norr om slottet är en sällsynt kopparetsning och tycks ha påbörjats i begynnelsen av flickornas northumberlandvistelse; och sedermera publicerats i samband med Consetts reseberättelses utgivning år 1789.

Från 1-16 *** aug:
Njutånger – Yorkshire T/R. Om Sigrid, sameflickan som körda ackja i Northumberland, och Aniea (?); hennes syster.
Varifrån och vart?
Om deras sju månader långa vistelse i Ravensworth Castle, om slottet och släkterna om bebodde det, hur där ser ut idag och kopplingen till Alice i Underlandet. Samt om den upptäcktsresa som föranledde denna oväntade interaktion, samt besöket på slottet på hemvägen.
*** Datum beroende på graden av efterfrågan!

Från SEP Med främmande ögon – samernas liv och kolonisationen speglat i resenärers texter (utförligare beskrivning kommer)

Från OKT Sverige och Saepmie 1633-1799: från Hessen-Kassels renfarmer över skotten i Fredriksten 1718, Fredriks etniska rensning till tvångsbofasthet 1790

Från OKT Slakten på dalkarlarna 1743, och om de historiska processerna som ledde till detta (passar bra att kombinera med ”Sverige och Saepmie 1633-1799”
(titeln kan ev omformas en aning)

Från NOV ** Finland, suomer och samer i stormaktstida Sverige och senare – en sydlig historia?* Medeltid och äldre tid från Viborg över Satakunta och forna Kemi nedre lappmark
* Arbetstitel ** eller från aug, beroende på efterfrågan!

Från december KUSTSKOGSSAMER, SJÖSAMER OCH VINTERLAND – om nedre landets, Vuelielaantes betydelse i samernas historia!

Från 15 nov, om intresse finns:
”Fredrik I – stormaktens Sveriges, samernas och dalkarlarnas Nemesis?”

Att notera: Ett specialprogram om Elsa Laula, Carl Lindhagen och samernas äldsta organisationshistoria planeras till februari.mars 2018

FORTBILDNING för politiker och omfattande liksom kortare
KURSPROGRAM med basic samisk historia erbjuds alltid!
Detsamma gäller i princip också alltid samiskhistorisk workshop för samebyar och sameföreningar.

Härtill kommer lokala program/titlar för t ex Uppland/Bergslagen; Värmland och Medelpad