Boka Er en kurs om samernas och sydsamernas historia till Din kommun, sameby, företag, organisation!

Foto på PE: Monika E. Pensar

Ett kurspaket med samernas historia inklusive senare belagda rön om de allra mest sydligt kända samerna.

KURS om samernas historia, dagtid 2-3h

KVÄLLSFÖRELÄSNING ex på bibliotek. Ni kan ta inträde ex 50-100 SEK

2-3 st. AULA-FÖRELÄSNINGAR för skolelever från åk 6 t o m gymnasiets sista år

Jag som håller i allt är rutinerad lärare, föreläsare, forskare kring samernas historia: Peter Ericson. Arbetat på Umeå universitet och på en lång rad länsmuseer.
Jag har föreläst i alla län ovanför Mälaren. Jag har även varit folkbildare och cirkelledare i ämnet. Kurserna går att få på engelska; och i Finland på svenska eller engelska. En viktig antologi om sydsamernas historia utkommer (försenad, men sannolikt senast sommaren 2018) med bland annat min artikel.

OBS kombinerbart med mitt nya tema om Sigrid och Anna Jönsdotter.

Begrepp och perioder som genomgås: Medeltid, kolonisation, sockenlappar, fördrivningar, etnisk rensning, skatteuppbörd, stormaktstid mm mm

Grundpaketet kostar 13 000 – 17 000 beroende på tid och plats.
Deltagandepris för våra egna arrangemang är ännu ej fastställda.

 

Kursen fungerar bra för arbetslag och är påbyggbar.
Samernas organisationshistoria kan läggas i fokus liksom de kvinnliga pionjärerna.
Och kursmomentet kan även omvandlas till en workshop i historiska metod för t ex samebyar.

OBS För samebyar kan också extra  delar om samisk kvinnohistoria, organisationshistoria samt hur man dokumenterar sedvana och ett parti om sedvanemål som bl a Nordmaling inläggas!
I samtliga fall kan ett parti om kolonisation och kolonisationsförlopp inkluderas.
Eventuellt kan arkeologi och förhistoria erbjudas (vi förhandlar om sådan kompetens!).
Då skulle praktiska moment eventuellt redan i höst kunna adderas. Återkommer!

Engelska kurser kostar lite mer, men inga gigantiska summor.

HUR BOKAR DU? Det finns två slags kurser; de ni arrangerar, och de vi arrangerar.

1. Boka snarast, vi skriver avtal. Kurs i slutet oktober eller början november.
Andra perioder kan förhandlas om. Se kontaktuppgifter,

2. Du Anmäler Dig/Er och bokar plats i ett arrangemang som äger rum i vinter och/eller i vår. Datum kommer.  Plats blir någonstans i Västernorrland, Gävleborg eller Jämtland.
Förskotterad betalning. Datum och övrig info kommer.

FUNÄS
Nedre bild: Funäsdalen (från äldre vykort!) är en av orterna jag föreläser i nu i sommar (8 aug).

Det vettigaste torde i första fallet vara att gå ihop två-tre arrangörer på en ort.

FIRMAN har gått under namnet SouthSaamiHistory,
men står nu inför namnbyte Saepmie Forskning Förelsning Undervisning (ännu arbetsnamn). Jag har FA-skatt, så ni kan även anställa mig!

Kontakta mig snarast – Peter Ericson
Tfn 0729070058 (skicka gärna sms först!)
Eller mejl retepnoscire@hotmail.com
alt skriv meddelande:
https://www.facebook.com/sosaamihi

 

”hela LappLandet, helst i Kemi län,”– månge rike bönder, som hava — feta och goda lägenheter i Savolax och Ulo län, tränga sig över våra ägor — tillegna sig vårt fiskevatten, i synnerhet Kemi träsk, och andra utmarker, locka vårt unga folk till sig i tjänst, tränga sedan dem, som gamla och av ålderdomen förraskade– äro, ifrån deras egendom till att tigga och dö uti hungern och tillfoga — orätt och övervåld”

Text av Nils Ahnlund 1928 i ”Olof Tresk* Kartor över Kemi och Torne lappmarker 1642-1643

”hela LappLandet, helst i Kemi län,”– månge rike bönder, som hava — feta och goda lägenheter i Savolax och Ulo län, tränga sig över våra ägor — tillegna sig vårt fiskevatten, i synnerhet Kemi träsk, och andra utmarker, locka vårt unga folk till sig i tjänst, tränga sedan dem, som gamla och av ålderdomen förraskade– äro, ifrån deras egendom till att tigga och dö uti hungern och tillfoga — orätt och övervåld”

Den till 1642 års karta fogade texten omtalar, att den yngre generationen bland Kemilapparna med glad förväntan motsåg byggandet av de nya kyrkorna, medan de gamla visade sig retliga och misstänkte intrångi sin hävdvunna rörelsefrihet. Det är också tydligt, att myndigheternas ökade intresse för lappmarkerna
särskilt här framkallat en viss oro. Icke minst hyste lapparna fruktan för den finska kolonisation, som uppmuntrades av de styrande. 3) Det ovanliga inträffade, att Kemi lappar utsågo två ombud, Hans och Olof Andersson, för att inför höga överheten frambära deras bekymmer. 4) De klagade bitterligen över att ”hela
LappLandet, helst i Kemi län, mycket av sig kommet är, och renar, så ock andra skogsdjur och fåglar, så ock fiskar i vattnet märkeligen förminskade” Men i all synnerhet tyckte de illa vara, ”att månge rike bönder, som hava sina feta och goda lägenheter i Savolax och Ulo län, tränga sig över Lapplands gränser uppå våra ägor
och tillegna sig vårt fiskevatten, i synnerhet Kemi träsk, och andra utmarker, locka vårt unga folk till sig i tjänst, tränga sedan dem, som gamla och av ålderdomen förraskade [): ego överraskade] äro, ifrån deras egendom till att tigga och dö uti hungern och tillfoga de mall orätt och övervåld”. 5) Man skymtar här samma
motsättning mellan ett äldre och ett yngre släktled, som vitsordas av Olof Tresk. 1 en varianttext, varom strax blir tillfälle att tala, meddelar han den intressanta upplysningen, att finska språket vid denna tid börjat segrande tränga fram i Kemi lappmark. 6) —

whip

ORIGINAL NoTES: (källa nedan, source/Link below)

KEMI LAPPAMERK 1642

TEXT TILL KARTAN
Geometrisck Delineation öffver Kemi Lappmarck. Anno 1642 haffver jagh underteeknadh effter H. K. M:tz,
min aldernådigeste uthkorade dråttningz, nådige befallningh delinieratt och geometrice afritadt Kemi Lappmarkz quantitet innann om Swerigies gräntz, tillijka medh sielfve rååfiellens nampn, sträehningh och distans, hvilke ähre rätte rååfielryggh och skillnadh emellann Swerigett och Norigett, sampt Swerigett och
Rysslandh, effter Flaekssiöbäekz accordz innehåldh, såssom och här hoss hvar byss tillägor och qualitet i synnerhett enfålligen medh nogra ordh korteligenndeseriberatt, effter såssom iagh thenn befunnit hafver och
in marginê ähr annoteratt.
Elevatio Poli vidh Sonbykylas ähr 66 gradus, 25 serupul.
Notatio Cyphrarum.
1. Kudsewara ähr förste rååfiell emellann Swerige oeh Norige uthi Kemi Lappmarek västann efter, ther
Tårnö Lappmarek Iychtar och Kemi begynnar. Kemi begynnar.
2. Råffwewara.
3. Maderwara.
4. Gamwara.
5. Mudswara.
6. Affwoswara.
7. Kiäekilwara.
8. Rautewara.
9. Peldowara. Där löper vintervägenn öfver emellann Päldoiärff och Enarby.
10. Saidewara.
1 1. Looswara.
12. Kyriotwara. Ahr österste rååfiell på Päldoiä[r]fz landh.
13. Swudhwara. Khr förste fiellrygg på Sonbykylass egor västann effter.
14. Kylawara.
15. Windelawara.
16. Solawara. Khr österste fiellrygg Sonby egor ock där öfver löper vin tervägen emellann Sonby och
Enarby, sedann löper fiällryggenn i sydhost.
17. Hwuomawara. Khr nordast råå på Kemi byz egor.1)
18. Pårdewara.2)
19. Kurdtzwara.
20. Pädsewara.
21. Tulpewara.
22. Kålkewara. Khr yterst rååfiell 3) på Kemi kylas egor.
23. Jägelwara. Khr nordast fielrygg 4) opå KolaJärfz byss egor.
24. Tälnewara.
25. N: Aggwara.
26. S. Aggwara.
27. Pårnuwara.
28. Roguwara.
29. Wilmawara.
30. Satzwara. Khr yterst råå på Kolaierfz landh.
3I. Lappiwara. Khr förste fiell på Kidkaierfz landh nordann efter.5)
32. Rokumewara.
33. Påssewara.
34. Parsanwara.
35. Wisewara.
Vidh desse fiel dragas håporna ofver grentzen emellan
Swerigetz och Rysslandhz elfver.
36. Heinewara. Ahr yterst råå 6) på Kidkaierfz landh.
37. Muskosswara. Khr nordaste fiellrygg oppå Maennsalke byss egor 1).
38. Aijaehwara.
39. Ijowara, här drages oeh båtarna öfver grentzen.
40. Nådenewara ähr österste fiellrygg på Maensälke lappars egor, sedann tager Ijo bönders landh theremot på
södre sidann om fielryggen. oeh på norre sidann ryssens enskijlta skattlappars egor.
Natatia Literarum.
A. Kittela By och mareknasplatz. Till denne by ähr lititt fiskievatnn, liten vilrenskogh och annan våneskogh
och litett bäfverelfvar.
B. Päldo JärffKylas, thee lapar som i denne by tillförende hafver bodtt och här hafva haftt sitt möte 8) om
vinterenn, thee giöra nu sin skatt Tenotäekes marknasplatz i Tårnö Lappmarek. Och brueka liekväll både 9)
skogh och fiskevattn här omkring nu som tilförende. —

Forts i länk (s 31ff)
http://lapinkavijat.rovaniemi.fi/vanhatkartat/kirja.pdf

* Olof Tresk stavade  själv sitt namn Oluff L: Tresk

Dalasamerna. Hästars renskräck och svenska överhetens aversion (Bäcke 1987)

Eller lite om den brådska, varmed samerna fördrevs från Dalarna på ett omfattande och genomgripande sätt för andra eller tredje gången sedan 1720-talet; och vad som tämligen omgående ledde till en nationell sedentarisering, dvs bofasthetsgörande (per tvång och lämpor) utanför åretruntmarkerna.

DALAHEST

”Sockenlappar” (titel, 1987)

I Orrsta skogsgårdar i Stora Skedvi fanns under 1700 och 1800-talet många samer bosatta. Under tiden 1750 – 1872 finns ca 75 personer kyrkskrivna i Orrsta, antecknade som sockenlappen, lappfamiljen eller samefamiljen.

Lapparna i Orrsta bodde i Kavelberget, öster om Nyängsgården. Märken efter boplatserna finns ännu kvar. En del mark var uppodlad, och Nyängs odlade potatis där till in på 1930-talet. Men nu är det igenväxt med skog.

”Lappfamiljer”

I Hammarsmedsbo och Spikgårdarna fanns även lappfamiljer. Bland andra sockenlappen Jöns Anders Jönsson, född 1778, död 1840, gift med Stina Andersdotter, född 1783, död 1836, och deras son Anders, född 1820.

Där fanns också lappmannen Anders Nilsson och hans hustru. De fick en dotter, Anna Greta, född 31 maj 1816 och som dog samma år.

Platsen där de bodde hette Lappstugehagen. Namnet finns med på kartan över laga skiftet 1867-69.

Den sista lappfamiljen i Orrsta var sockenlappen Adolf Westman, född 1810, död 1860, gift med Carin Nilsdotter från Norge, död 1872. En son Nils, född 1832 i Tännes, enligt husförhörslängden gift med lappkvinna Anna från Ljusdal i Hälsingland. Hon dog i maj 1870. Barnen Anna Magdalena, född 1863, och Adolf Nils, född 1866. I familjen fanns även en kvinna Margareta Jansdotter från Ljusdal.

Rennäringsbekymmer

Om sockenlapparna = långväga samer, som bytt fjällvärldens jakt- och renskötsel mot en tillvaro i mellansvenska trakter vet folklivsforskaren Ingvar Svanberg i Uppsala mycket om. Följande är hämtat från skriften ”Sockenlappar”, som han är författare till.

År 1735 hade landshövdingen i Gävleborgs län hos konungen anhållit om att de samer som uppehöll sig i länet skulle få kvarstanna. Detta beviljades. Det var slutet på nära nog 100 års försök att tvångsförvisa de samer som sedan lång tid uppehållit sig söder om lappmarken i de mellansvenska skogsområdena i bl.a. Gästrikland och Dalarna. De hade där livnärt sig som kringvandrande jägare och renskötare.

Skadegörelse

Att lapparna i Skedvi ägde renar som förorsakade en hel del obehag finns det belägg för.

Med anledning av en förfrågan från Kungl. Patriotiska Sällskapet år 1787 hur man skall förfara med de samer som uppehöll sig utanför Lappmarken, publicerades i sällskapets ”Hushållsjournal” ett intressant svar från kapten Olof Björling på Stora Klingsbo gård i Stora Skedvi. Den skadegörelse han ansåg samerna gjorde delade han in i fem punkter. Den sista punkten lyder:

”Den 5:te skadan skjer av deras renar, och det på flera sätt. Finnes om hösten något nära deras Kojor och tillgrepta bete, någon grön rågbrodd, så stryker den merendels med, ty gärdesgårdar ackta dessa kreatur intet. Det är mig sjelft händt att jag för några år sedan hade besök av ungefär 150 st Lapp-renar på en rågåker, som de illa medforo med, trampade och ätande, så att om inte mitt Tjenstefolk och mina Grannar blivit tidigt varse, hade jag säkert förlorat hela den wackra Rågen utan all recource. Dessa kreatur äro dessutom mycket farliga när de komma nära våra Wägar och gårdar, i anseende till den räddhoga Hästar gemenligen hafva för dem, så väl som aversion för sjelfwa Lappfolket. Är Hästen det ringaste skygg av sig, kan man ej utan fara mta eller hinna dem på en väg”.

Slut med nomadisering och renskötsel

Samerna skulle få stanna i de mellansvenska bygderna, men de skulle inte tillåtas att vidare nomadisera sig och bedriva renskötsel. De skulle bli bofasta. Det är i och med denna process som sockenlappsinstitutionen uppkom under 1730-talet. Sockenlapparna kom att bilda ett slutet befolkningsskikt, som fortlevde fram till i början av innevarande sekel. Deras historia har varit föga känd och ägnats liten uppmärksamhet.

Sockenlappsinstitutionen

Sockenlappsinstitutionen uppkom med sockenhantverkarna som förebild. En lappfamilj eller enskild lapp antogs vid sockenstämman. Deras huvudsakliga uppgift var att avliva hästar, hundar och katter samt utföra flåningen. Sockenlappen skulle även kastrera husdjur samt ta hand om självdöda djur, ävenså skära ner självspillingar. Det var sysslor som bönderna själva inte ville befatta sig med. Beträffande ersättningen uppges att den skulle utgå från socknen gemensamt och/eller från den som anlitade honom enligt en bestämd taxa.

Goda hantverkare

Sockenlapparna hjälpte även allmogen med att jaga rovdjur. Dessutom var de goda hantverkare. Korgar, rep, mjärdar etc. var sådant som sockenlapparna tillverkade och sålde. Fina starka korgar av gran- och talltågor, som de tillverkade finns nog ännu kvar i en del gårdar på trakten.

Tenntrådsbroderier som finns på bevarade kjolväskor från olika socknar i Dalarna tillskrivs även sockenlapparna.

Språket

Beträffande språket har man konstaterat att de talade en sydsamisk dialekt, men att deras ordförråd var uppblandat med svenska.

Skedviplogen 1987, författare Janne Bäcke
Vår kommentar:
Allt tycks bygga på ett felslut, att samerna ej skulle vara hemmahörande i området.
Räknat efter sedvana och urminneshävd torde dalasamerna ha varit hemmahörande i mesta delen av länet och landskapet vid det laget.

KURS: Introduktion till Samernas historia/Paket för lärare, politiker, tjänstemän, företag samt elever! Påbygg- och bokningsbart NU!

Uppdaterad bloggpost med ca-prisbild. Boka snarast möjligt! Lägre priser i juni. Boka Paket mest fördelaktigt! Österbotten; södra Finland och södra Sverige möjligt fr o m ht-17. Svealand möjligt boka omgående! English

(Politiska partier: se hit!) – Kurs för lärare, politiker, tjänstemän, arbetslag och företag. Kan kombineras med Inspirationskväll; kvällsföreläsning, aula.
Lämpligt för 20-40 pers. Kan hållas i dubbla lag för samma pris på 1-2 dagar.

Prislista i slutet

I kursen ingår – i dess första del – föreläsning om etniska relationer i nutiden och historien, etnicitet och urfolk.

Charles_IX_of_Sweden Johan_Tirén_Lappar_tillvaratagande_skjutna_renar (1)

I. BASIC. Grunderna i samernas historia (hela Sápmi, fokus svenska delen)
En introduktionskurs
”Fullskaleversionen”
1½h Grundläggande samisk historia fokus på år 1600-2000.
1h Sedvanemål, senare utredningar (1975-2006) och nya rön
1h Samerna i Norge, Finland och Ryssland
1h Etniska relationer; etnicitet; urfolk
1-2 h Extra tillval: Källkritik och litteraturtips.
Om så önskas, avslutas med ett kortfattat prov/”tenta”.

II. FORTBILDNING. Forsättningskurs
1h Nyare, etablerade forskningsrön
1½h Samernas organisationshistoria och om etnopolitik
½h Urfolksorganisering
1½h Teorier om samernas förhistoria och tidigare utbredning
3h Tillval/grupparbete med handledning:
(a) Närmare granskning av etnicitetsteorier
(b) Samisk kvinnohistoria
(c) Sedvanemål i detalj
(d) Vetenskapshistoria/skolhistoria/samer och samernas historia i läroböcker
(e) Dokumentation av renskötsel, arkivkunskap och källkritik inom samernas historia
(denna del kommer att utvecklas ännu mer i en tredje del)
(f) Oral history och samerna

3. Kolonisation och fördrivningar i Sápmi, på djupet

Obs detta utbud är helt nytt och ingår inte i den 25%-iga rabatten.
Däremot ges kursen billigare för snabba beställningar som omfattar juni eller september

Bokas lämpligen i paket tillsammans med utåtriktade föreläsningar i t ex arkiv, bibliotek, museer samt aulaföreläsningar och/eller inspirationskvällar

En specialdesignad kurs just för arkiv, bibliotek och museer kommer att presenteras f.m den 2 maj.

OBS Kursen går att få i finlandssvensk miljö med svensk-finsk fokus.
Södra Sverige inga problem! Ned t o m Mälardalen går att få med regional prägel.

PRESSBYRÅMANNEN 10371583_10152431529189438_513669939697451418_n
PETER ERICSON, Historiker, Sakkunnig, Universitetsadjunkt/-lektor

Jag har varit lärare och studierektor på Umeå universitet inom detta område.
Är idag yrkesverksam företagare inom samernas historia och fungerat såsom sakkunnig sedan år 2000.

P R I S L I S T A t o m 20 september – priser inklusive moms (25% moms tillkommer, ev resa, ev logi en natt). Maj och juni = ca 10% rabatterat generellt.
Om ni är en ensam arrangerande förening, inträder social prissättning.
Men vi rekommenderar att gå samman flera olik arrangörer på en ort.

Heldagskurs 4-6h…… 8 900 SEK (med tillval enligt ovan 9 400 SEK)
Heldag plus kväll. Dagkurs 3-4h, öppen/offentlig kvällsföreläsning 1 – 1½h….   9 800 SEK
PAKET, kortversion: Kurs 3h, kvällsföreläsning offentlig, en aulaföreläsning skolor … 10 450 SEK
PAKET längre (tvådagars) Kurs 3-4h, kvällsföreläsning, 1-3 aulaföreläsningar …. 11 900 SEK
PAKET inkl fortsättningskursen 18 800 SEK för fyra dagar på två terminer.
Delfaktureras i fyra omgångar fr om avtalet skrivs.
Vid beställning av detta tillkommer flera rabatter vid ännu fler framtida beställningar.

MEJLA retepnoscire@hotmail.com

Lecture for universities in Fall Semester: ”From Anxious North to (in real time) Extinct Taiga Peoples”, by Peter Ericson

From Anxious North to (in real time) Extinct Taiga Peoples
Lost subsistences and echoes of lost forest nomads languages with focus at AD 1400-1900 and Europe.

On Uralic and Saami groups losses, exoduses, extinctions.
Systematically crushed under Novgorod, Imperialist Russia and ditto Sweden; feudalistically squeezed into little pieces by the Danish Crown and its knights; Severely hunted away by Norweigan farmers and driven astray by Finns (or rather Soumis) and Karelians.
Has the Feudal view been overlooked in the academic tradition by us Historians?
Reasoning among how we approach our own Natives in the European and Russian North.

Peter Ericson, Expert in law suit cases and former teacher at Umeå University.
Runner of SouthSaamiHistory-blog.

khanty etc

(föredragserbjudande) ETNISK RENSNING AV SAMER 1626-1766/ Indigenous Exodus

ETNISK RENSNING AV SAMER 1626-1766 / Indigenous Exodus?
Kustsamer, sydsamer nedom Siljan till Vänern och Sörmland, 
skogssamer nedom Lycksele, sockenlappar: var är dom nu?

Hej på fredageftermiddagen!
Under maj-juni och aug-sep
eller inom perioden 17/5 – 30/9 2016
ges specialpris till samebyar, sameföreningar,
samiska förvaltningskommuner, andra samiska organisationer;
samt museer på pilotföreläsningar/-föredrag för denna titel.

Kontakta mig!
https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

Alternativ titel i norr eller på universitet:
EXODUS OF THE SAAMI PEOPLE? ETNISK RENSNING 1626-1766
Kustsamer, sjösamer; fiske- och älvsamer Kalix-Kristinehamn
skogssamer nedom Lycksele, sockenlappar: var är dom nu?

PETER ERICSON

 

Pseudovetenskapligt DNA-trams vs.semsveinarna på Island

”Vikingarna förde med sig indianer till Island för tusen år sedan. Det konstaterar spanska och isländska forskare, som hos 80 islänningar har funnit en särskild typ av DNA, som bara finns hos indianer och östasiater.”

Tidskriften Världens Historia går på i ullstrumporna. Eller babystrumporna.
Förutom en del hisnande/dubiösa etnonymer, har jag andra invändningar:

” — ‘Island var isolerat från resten av världen från 900-talet och framåt. Den mest sannolika förklaringen är därför att generna härstammar från en indiankvinna, som förts dit från Amerika av vikingar omkring år 1000”, säger DNA-experten Carles Lalueza-Fox, som har deltagit i de nya  analyserna.”

Exakt. Lalueza-Fox är DNA-expert. Han är inte expert på humanvetenskaper. Och det blir alltför ofta ohyggliga problem och smärtsamma ”hoppande kedjor” när hypoteser baserade på så dels löslig, dels direkt felaktig empiri ska byggas.

Ty:
Ingen tycks ha räknat med alla de samer och sameättlingar som medföljde på koloniseringsturerna till Island. De s k semsveinarna.
Kan inte lika gärna dom ha rört till genstrukturerna?
Om vi nu, för välvillighetens skull ponerar att det finns en rimlighet i denna pop’vetenskaps’ alla anslag.

Hela pseu..förlåt artikeln finns här:
http://varldenshistoria.se/civilisationer/vikingar/vikingarna-fick-barn-med-indianer

BILD: Vebidoo
http://www.vebidoo.de/tobias+extra