Över is och vatten? Ny forskning om SYDSAMISKA SPRÅKENS* FÖRFLYTTNING 300 – 600 AD.

Eller Varifrån kom de sydsamiska språken * ? Och hur nådde de Saepmie?

Några rader till bidrag till kunskapen om fennoskandisk språkmigration
(artikelserien publiceras i sammanfogad form i Saepmie Times ** 2020!)

Kom flera av de samiska språkvarieterna från söder och sydost, och isåfall vilka av varieteterna? Här en inledande diskussion om förutsättningarna, en diskussion som kommer att fortsätta i åtminstone ytterligare ett par andra uppföljande bloggartiklar.

De senaste fem åren har inneburit ansenliga framsteg för forskningen om samerna och de samiska språkvarieteternas historia. Vi ser lite på forskningsläget; ger min bild.

1. Samiska språk och inmarschvägar
De samiska språkvarieteternas enorma och till synes snabba utbredning västerut (ca 4-600 e.Kr. baserat på A. Aikio [2007 etc] och M. Heikkilä [2014]) är slående.
I hög grad sker enligt dagens finländska konsensusbild de s k inmarscherna via Kvarken och Nordkalotten. En av de möjliga språkhistoriska inmarschvägarna anses gå via dagens Nystad (fi. Uusikaupunki) och Åland under folkvandringstid, merovingingsk och i viss mån vikingatid (eller om man så vill under järnålder). Några fler centrala regioner här är Åbo, Sydösterbotten med orter som Leväluhta, (Dagens) Jakobstad – och på svenska sidan Norrtälje med Östhammar. Saken behöver utredas vidare under kommande år! Den stora ”språk-autostradan” kan också ha gått över Kvarken.
     Ord som gett avtryck är bl a det baltiska salo, ö på flera olika samiska varieteter, i olika varianter av Sålle-, Sollen etc. Avtrycken går in emot Norge och är exempellöst välrepresenterat i Dalarna; men även i Uppland, där det bör undersökas närmre. En lång rad andra ord och företeelser publicerades av Minerva Piha (2018, 2019) vid Åbo universitet. 

Enligt Aikio (”An essay on Saami ethnolinguistic prehistory.” Uleåborg 2016) och Heikkilä (Bidrag till Fennoskandiens språkliga förhistoria i tid och rum. Helsingfors 2014, diss.) ska senast vid pass 5-600 e.Kr sydsamiskan ha anlänt till sina nuvarande platser. Det ska gälla väsentligen även ume– och pitesamiskan; samt – analogt därmed – bör också den av Lars-Gunnar Larsson (2018) utredda s k Holmbergerska samiska språkvarieten inbegripas i just detta sammanhang; även om den synes ha kreoliserats under inte minst 1600- och tidigaste 1700-talet i samband med en hel del nordliga samers flyktande och migrerande söderut.

Under ca halvtannat millennium, ca 300 – 1800 AD hinner sistnämnda språkvarieteten både anlända och dö ut. Sydsamiskan har däremot lyckligtvis revitaliserats; och vi ser små men ändock tydliga tecken på att något liknande kan hända med såväl ume- och pitesamiskan.

Sett i perspektivet av det i omgångar urgamla sambandet mellan nationerna i den fennoskandiska regionen och det gamla stormaktsriket eller storriket/konungariket Sverige, så äger dessa språkmigrationer rum inom ett och samma rike. Möjligen är orsakerna därtill ofta desamma: tryck österifrån. Andra skäl kan vara klimatavvikelsen 535-536 AD, som tillsammans med Klubbekrigetnuijasota (fi.) – torde var de enskilt starkaste skälen för språkmigrationerna ifråga (här mer om 500-talets klimat-dramatik: https://www.historicalclimatology.com/blog/something-cooled-the-world-in-the-sixth-century-what-was-it#). Även om också en fler decennier lång klimatextrem kan vara nog skäl för att också den orsaka en serie händelser som resulterar i ett tryck österifrån.

Mer om inmarschvägar nedan och i kommande avsnitt.

2. Urspråk och ‘protofolk’
Tidigare har någonslags ur-uraliska eller åtminstone proto-östersjöfinska talas vid vårt innahavs stränder. Det bör ha funnits där senast för ca tretusen år sedan, eller under den senare delen av bronsåldern. Förekomsten av en ursamiska är svårare att belägg; även om uppgifter därom poppar upp nu och då. Också ett äldre indoeuropeisktalande  befolkningssubstrat fram till och med senmesolitikum eller äldre bronsålder har varit på tal. De har då gått upp i varandra. Det här blir givetvis utpräglat teoretiskt.

3.  Språklig genès
Som vi har framställt här tidigare här kom den egentligan samiska och den egentliga finskan att skapar ungefär samtidigt på vad som förefaller vara var sin sida om Päijänne i Insjöfinland. Det här sker kring 2-400 e.Kr och något århundrade fram.

4. Dialekternas embryon
Men bildandena av urfinskan och ursamiskan av ca år 300 AD, kommer också de huvudsakliga dialekterna i bägge språken (eller ”språkgrupperna”, vilket man föredrar) att utformas redan i början av det första millenniet AD. Den del som kommer att utvecklas till det vi idag kallas syd- och umesamiskan (samt, av det mesta att döma, även den äldre formen av Holmbergers gästrikesamiska) refereras vanligen till

5. Finländsk konsensus om språklig inmarsch österifrån råder via Piha, Heikkilä, Aikio och undertecknad. Det som återstår nu; är att rekonstruera vinter- eller vattenvägarna och de toponymiska och arkeologiska spåren härav.

6. Måste språket gått med folk så att säga ”på rot”; eller kan det rentav ha varit så, att de södra samerna vid något tillfälle dominerat handel och annat i Bergslagen-Dalarna-södra Norrland, t ex kring 550-700 AD? Denna sista fråga bör man gärna ägna viss eftertanke.

* Här avses pite-, ume-, syd- och gästrikesamiska.
** Beställes via facebooksidan Southsaamihistory eller epost saepmietalks@gmail.com


I kommande del:
Om följande arbete:

”Combining Proto-Scandinavian loanword strata in South Saami with the Early Iron Age archaeological material of Jämtland and Dalarna, Sweden” av Minerva Piha (skriven 2018, tryckt 2019). Källförteckning och om innehållet i påföljande bloggartikel.

 

ANDERS FJELLNER (1795-1876). En av sydsamiskans
allra främsta företrädare. Foto av Lotten von Düben 1871.

 

Bilden kan innehålla: text

Ovan: Bewick’s (1789) släde med sälskinnsöverdrag; sannolikt använd och såld av Jöns Andersson, anställd som sockenlapp i Njutånger (Hälsingland). Senare förd till Northumberland. Publicerad i Consett 1789.

Nedan:  Postbåt i packis av J.A.G Acke 1889.

Postbåt i packis av JAG Acke.JPG

 

 

New Webinar: DEC 14 in English ”Exoduses, Expulsions, Ethnic Cleansings in Sápmi 800-2000 AD” (1h 45 min with pause). Updated with Discounts!

 

Spare places and prolonged ”expiration date” = Register at latest Dec 11!

 
–  Saturday Dec 14 IN ENGLISH 10 AM C.E.T
”Exoduses, Expulsions, Ethnic Cleansings in Sápmi 800-2000 AD” (1h 45 min with paus)
– Onsdag 18 dec kl 10.30 svensk tid. ”Fördrivningar och kolonisation i Sápmi från 700-talet till 1935.” 1:45 med paus. OBS NY TID, NYTT DATUM!

 

REGISTRATION & PAYMENT:

Attend for 29 USD, 36 Can.D., 270 NOK, 280 SEK, 27 €, 1700 RUB, 1300 PHP,  42 AUS.D.

GROUP OF 3-7 120 USD, 130 CanD, 1080 NOK,  1100 SEK, 95 €, 5 800 RUB, 5 400 PHP, 145 AUD.D.
GROUP OF  7 OR MORE 140 USD, 148 CanD, 1290 NOK, 1300 SEK, 119 $, 7000 RUB, 7 000 PHP, 180 Aus.D.

Approx. 20% Discount when booking Dec 3 – Dec 8!
Fee example:
1 person ……. 23 USD, 218 NOK,  224 SEK, 21 €
Small group ….. 96 USD, 875 NOK, 880 SEK, 76 €
Larger group ….. 112 USD, 1030 NOK, 1050 SEK,  95 €

Want to follow series of a course?
Inbox us at saepmietalks@gmail.com!

USA: Pay per PayPal, CET

BANK DETAILS:
Swish 0724243922
Swedbank 2240045340, clearing 84202

From abroad:
IBAN/BIC: SE2380000842022240045340
BIC: SWEDESS

Swedbank privatkonto (Peter Ericson)
2240045340, clearing 84202
Swish 0724243922 (Johan Ericson)

Uppg från utland: Se härnedan!

PayPal: johanolovericson@gmail.com

Storkyro kyrka västra väggen
Photo: Isokyrö (Fi.) or Storkyro Church from AD 1304. South Ostrobothnia.
Photo by Peter Ericson July 2019.

JANUARY: More info to come

First class in high profile web education on Ethnicity.

FINLAND AND SÁMI HISTORY? – A Method of Speedy Recovery: of National Common Knowledge of Sámi Affairs & Sámi History. By and with Peter Ericson.

An Offer Covering Finland (and Sweden too!).

In upcoming posts we will develop, point-wise, how to achieve this goal.

EDUCATION PACKAGE A LA ”SUBSTANTIAL QUICK FIX” ON SÁMI HISTORY
1. Webinary/Web lecture in a live feed or stream
2. IRL/”live”1-2 h  
3. Follow-up, including webinary 45 min

Reasonable levels of fees, especially if you do book before Nov 1.

What is Sápmi? How and when and by whome were the Sámi people’s Land colonized?
Did the Sámis become expelled and if so – how,  when and why?
Ethnicity, Indigenous matters, Colonisation.
History of Sápmi and of Sámi people, Gender history and Ordanizations
and Liberation history. Criticism of the Sources, brief on basic
theories, methods. Sámi rights and present-day as well as future threats.

In English or Swedish.

Teacher: Peter Ericson
Well-known expert from law suit cases, country museums etc.
A background from Universities of Uppsala and Umeå.
Performed lectures in several Helsinki grammar schools past spring semester.
and is currently this fall touring Ostrobothnia.
At the moment living partly in Sweden, partly in Helsinki –
but the plan is to permantly become settled in Helsinki.

Bilden kan innehålla: 1 person, står
Photo above: Annnika Luther.

Photo below: Jonas Brunnström for Vasabladet and Österbottens Tidning.

Bildresultat för peter ericson föreläsare

 

Ursamer, supersamer… Varthän går samiska etniciteten? Utkast till essä om nya eller framtida sätt att vara same. Och om Vivallen samt Finlappelanth.

VIVALLEN är den naturliga utgångspunkten.
Och måhända anomalin.

Lappruinerna eller lappgravarna som Finland har att uppvisa i centrala och östra (alltemellan forna Kemi lappmark och ända ned till Finska Viken) åter annnat viktigt referensmaterial. Till detta hoppas vi återkomma i höstliga funderingar.

Det vi idag ser som samiskt är ju inte detsamma som fordom varit det. Eller blir.
Etnicitet är ständigt stadd i förändring och består, trots ett flöde av materiel och personer över dess gränser. Men hur består den? Och vartåt går den?

Det ser nämligen ut som om vi håller på att få nya uppsättningar etniciteter.
Och då får vi gå tillbaka till Vivallen. Och hur såg det ut där:

När Gustaf Hallström analyserade fynden från Vivallen drog han slutsatsen att gravfältet, trots inslag av några typiskt samiska föremål, hade anlagts av en koloni svenskar som vistats på platsen för att bedriva handel.[7]

Efter 1980-talets förnyade utgrävningar slog Inger Zachrisson fast att gravarna måste ha anlagts av samer. Att begrava sina döda obrända under flat mark har varit ett traditionellt samiskt gravskick. Svepningen i näver är också karaktäristisk för samiska gravar åtminstone från järnåldern och framåt. Kombinationen av föremålstyper från västra och södra Skandinavien och från områden längre österut liknar vad man hittar på samiska offerfyndplatser från samma tid. Pilspetsarna är av en typ som allmänt anses vara samiska.[7]

Undersökningar av det mänskliga benmaterialet har tolkats som att de som begravts på Vivallen varit individer av både samisk och svensk härkomst.[3]

Uppfattningen att Vivallen är ett samiskt gravfält förefaller nu vara allmänt accepterad [8][9][10][11][12]

Vi måste här sätta Vivallen i sitt sammanhang. Det senast skrivna citerade materialet till den sista meningens noter (Se länk) 8-12 härrör från 2012. Vi är böjda att opponera oss. Det vill säga; nog finns allt samiska inslag, men kanske inte samiska som vi betraktar det idag.
Hur uppstod diskussionen om Vivallen – varifrån kom dessa heta status? Det måste naturligtvis läsas i samband med de tidigare delarna av Härjedalenmålet. Inger Zachrisson mer eller mindre pressade Evert Baudou att erkänna de samiska inslagen. Det handlade om antingen eller och det handlade om vem som var först.
Vi erinrar oss dessa rader:

Undersökningar av det mänskliga benmaterialet har tolkats som att de som begravts på Vivallen varit individer av både samisk och svensk härkomst.

Har samerna någonsin utgjort ett odelbart, homogent helt? Nja?
Samerna är ju snarare mer av en språkätt med liknande bakgrund och som på senare
tid utvecklat en nationalitetsliknande överordnad etnicitet. Och som möjligen i forna dagar (11-1200-talet) ägt ett embryo till en nationalstat.
En så kallad imaginär gemenskap (Benedict Anderson 1983), ungefär som svenskarna?
Njaä; nog finns mer som sammanbinder rent objektivt.

Men den riktigt intressanta frågan blir alltså – givet Barths (mer om Barth i en separat bloggpost, som jag har länkat nedan) definition av etnicitet, som är den som jag ”bekänner” mig till – vartåt går samiska etniciteten i framtiden?
Jo; om vi sätter ned foten – eller snarare fingret – och stoppar tiden och gör ett tvärsnitt av dagens situation, så håller vi nog tämligen ovedersägligen på att få en situation med norska, svenska, finländska och ryska samer. Och med alltmer splittrade näringar och visioner.

Vad och vartåt allt detta kan leda till, hoppas jag kunna hinna diskutera vidare under hösten.
Bland annat ser det alltmer ut som om man i samiskheten räknar var och en som har en samisk ana. Och då har men ju på ett sätt redan urvattnat begreppet till att bli mer modernt och operationellt. Det behöver inte vara på något som helst sätt fel; men det har kanske inte varit något typiskt samiskt i den moderna historien att se etnicitet på det viset. Vi kan med nya beräkningsssätt inom en snar framtid kanske ha 400 000 samer i svenska Norrland. Det kan onekligen bli intressant!

Är det då fel att tolka Vivallen som samiskt? Nej, knappast där och då, av Inger Zachrisson. Men idag, 2019? Vi får nog lyfta tolkningarna till en ny nivå.

Och det är oerhört viktigt att skilja på å ena sidan etnopolitik och å den andra vetenskap.

Länk Vivallen: https://sv.wikipedia.org/wiki/Vivallen

Barth och etnicitet:
https://southsaamihistory.wordpress.com/2015/10/07/ethnicity-the-complex-entity-and-barths-definitions-of-it-part-i/
https://southsaamihistory.wordpress.com/2015/10/08/ethnicity-the-complex-entity-and-barths-definitions-of-it-part-ii-ethnic-groups-defined-1969/

 

 

pillappelantia.png

Claudius Ptolemaios var den som började ha norr uppåt på kartor. Här ser vi på verket  Cosmographia Claudii Ptolomaei Alexandrini från 1467 utfört av Jacob d’ Angelo efter just Ptolemaios och under överinseende av Nicaolaus Germanus hur man uppfattade samernas område på den tiden. Som ett tudelat dels Pillapelalanth och Finlappelanth.

Vivallen_-_KMB_-_16000300024202 Jan Norrman Raä 1996
Vivallen, fotograferad av Jan Norrman för Raä Kulturmiljöbilder 1996.

 

Om hur det gick till när samerna fördrevs till Lappland och Finnmark ca 1280 e.Kr, enligt medelpadske O.P. Niurenius (1580-1645) via A. Lundell (Uppsala 1905)

Olaus Petri Niurenius, den njurundafödde prelaten som arbetade som präst bl a i Offerdal, stod för det första bidraget i Schefferi Lapponica (1673). Han anför ännu vid tiden för (troligen 1630-tal) författandet då levande vittnesbörd. Enligt Niurenius ska samerna ha härrört från Tavasteland, Häme
och tydligen ådragit sig  tavasternas (såväl som svenska storherrarnas?) vrede vid en tid då de slulle ha satt sig utmed Österbottens kuster och skapat välfärd inte minst via handel. Men – till texten: 

”ock uppslogo sina bopålar på Österbottens kust, där nu Nerpis ock Mustasara
(Närpes och Korsholm, dvs Mustasaari) ligga, men där på den tiden ingen dödlig bodde, ock att de där utan något som hälst besvär av de skatter, varmed finnarne plågades i sitt

fosterland, i största lugn samlade [samerna] många handelsvaror. ock för
varje år bragte dem med sig därifrån ock sålde dem till sina landsmän.

Från denna tid började de på ett förunderligt sätt
utmärka sig genom präktiga kläder, kräslig mat, rikedomar ock
prydnader, så att man därav i sanning kunde se, att de levde
i största välstånd. Tavasterna, från vilkas land de hade flyttat,
berördes mycket obehagligt av att se ock berätta detta ock valde
till ledare ock anförare en framstående man vid namn Mathias,
vilken omgav sig med en stor mängd tavaster ock bröt in i
deras hemvist, rövade bort allting ock slutade icke, förrän han
fördrivit dem från deras ‘hemort till floderna Chimi ock Tornö.
När en kort tid förgått ock man efter endast några få år fått
reda på att de, som drivits ut ock skingrats, förde ett ganska
bekvämt liv vid dessa floder, angrep man dem åter med mycket
stor kraft ock behandlade dem då så omänskligt, att de tvingades att utan några dragdjur eller någon boskap, endast med sina nät taga sin tillflykt till de öde trakter, där de nu leva. Ock man slutade icke att förfölja dem, förrän de på sin flykt
kommit till bärgen Birkala, även kallade Quenar, ock till ett
minne av denna rysliga ogärning ock en beständig skam för
vad de gjort, byggde de upp pyramider, på vilka inhuggits namnen på tavasterna, vilka för de i fjärran skingrade framställas såsom dansande män. Härav följde, att emedan de länge ock oavbrutet voro utsatta för sina förföljares försåt, de icke vågade
bygga hus såsom förut, utan måste nöja sig med blott tält.

* De ansågo det därefter farligt att använda sitt modersmål.
Om natten varseblevo de nämligen ofta omkring tälten

späjare, som lyssnade efter vad de hade i sinnet, varför de toga
sin tillflykt till den list, som deras förfäder i Rengo socken i
det Nolniska länet begagnade, ock uppfunno efter inbördes överenskommelse ett alldeles nytt språk, vilket är fullständigt olika
det finska, så att synnerligen få finska ord återfinnas ock begagnas i det lapska språket. Detta begagnade ännu i dag med största färdighet, både inför rätta ock på marknader ock i andra samtal. — — —

* Jag omnämnde en viss Mathias, finnarnes anförare, som övervann lapparne ock drev bort dem till ödemarkerna längst i norr.
Denne säga somliga ha varit av den ädla Kurkska släkten i Finland
ock icke ha upphört att plåga dem under detta härtåg, förrän de
utlovat årlig skatt. Trött på den synnerligen besvärliga ock länga färden säges han ha gjort byte med några i Birkarla socken i Tavastland ock erhållit några byar i Finland såsom en överenskommen
lön för lapparnes undertryckande. Härav blev följden, att, såsom
också sant är, lapparne årligen betalat skatt till birkarlarne
ända till år 1554, ock att ingen annan än birkarlarne fått handla
med lapparne. Det finnes ännu några ålderstigna personer i
livet, som säga sig ha sett Kurkarnes brev ock avtal, förvarade
hos Johannes Nilsson i Erssnäss i Lule socken, men konungens
fogde Johannes Trulsson har dels med våld, dels med list avprässat honom dem ock därefter i konungens namn gjort anspråk på skatten. — — —  ”

AROHIVES DES TRADITIONS POPULAIRES SUfiDOISES
1905 (LIVE. 90)
SVENSKA
LANDSMÅL
OCK
SVENSKT FOLKLIF
TIDSKRIFT UTGIFVEN PÅ UPPDRAG AF
LANDSMÅLSFÖRENINGARNA I UPPSALA, HELSINGFORS & LUND
GENOM
J. A. LUNDELL

PE framhävning och kursiv.
Text ”moderniserad” 1905, allt i original utom ingress och rubrik.

lapponica.jpg

 

VÅR-program: SAMISKA KVINNOR i historien i fokus; kurser, ny kunskap, gamla traditioner i SAEPMIE forskning föreläsning undervisning! Boka ”ASAP”, kalender snart full!

Lite nytt och påminnelser …….

– STOR drive maj/juni med seminarier om sockenlappar och angränsande ämnen: Uppland, Dalarna och norrut!
Anmäl, snälla, intresse s n a r a s t !

– Kurs 19/4 Öviks Fhsk (kallad fortbildning/Vårkursen)

– Utför uppdragsforskning! Ca 120h lediga feb – maj.
Renbruksplan; sedvana; vindkraft; arkeologisk inventering etc!
Först till kvarn, ont om tid nu framöver!

Föreläsningsprogram om samiska kvinnor och organisationshistoria!
Erbjudes (inklusive andra titlar) även på skolor, samt i andra stora aulaföreläsningar.

– BERÄTTAR! Sommaren: boka gärna in oss/mig på hembygdsgårdar och berättarkvällar etc!

– Infokampanjer i Västernorrland för att fler ska få kunskap om samernas kulturarv och historia i vårt splitternya förvaltningslän

– Ny Saepmie Times utkommer mitten mars

– Guidningar i Stockholm i Elsa Laulas och Maria M. Mathsdotters spår planeras (och i Lindhagens; Torkel Tomassons samt en rad andra samers spår) planeras i Stockholm  – samt eventuellt i Höga kusten vid efterfrågan!

– Härutöver spännande projekt på gång i Finland och eventuellt även i Norrbotten.

– Mer händer, bara håll Dig uppdaterad! Prenumera på denna blogg! 🙂 Och på Saepmie Times!

I samtliga fall: anmälan etc SMS 0729070058, +46729070058
Eller mejla saepmieforskning@gmail.com

Bild B

BILDEN: Avslöjas i Saepmie Times no 1/2018.
Med stort tack till Johan Sandberg McGuinne

OM ”SOCKENLAPPAR” och studiet av dessa. Seminarier om ”sockenlappar” och de samiska grupper de rekryterades ur – intresserad? – Anmäl intresse på mejl saepmieforskning@gmail.com

Samisk närvaro i Svealand och Götaland, samiska näringar, etnisk rensning och s k ”sockenlappar”

Preliminär lista (alla datum ännu preliminära/20180216) :

Östersund / Funäsdalen 17/5 – Släktskap och kustskogssamer med vinterbete i Hede och Sveg (eller 17 + 18 maj)

Sundsvall 19/5 – Rikt samiskt näringsliv i Medelpad 1478-2018

och speciellt fokus ägnas de s k ”socken-” och ”stadslapparna”.
Kramfors (Sollefteå?) 28/5 – Marknadsliv, skogssamer

Uppsala 30/5- ”Sockenlapparnas” och deras föregångares näring, språk, släktskap, rörelsemönster
Stockholm 1/6 – Samerna i Stockholm under fördrivningsepokerna; handelssamerna.
”Dalarna” 12/6 – hantverk, fördrivningar, folkkultur
Gästrikland 13/6 – Samerna i arkiven och spåren i markerna
Hälsingland 14/6 – sjösamerna, kustskogssamerna

 

 

 


Du kan också anmäla dig via Facebook eller med ett sms till 0729070058

 

Jämtland kan anordnas vid intresse maj-juni.
Härutöver (möjligt) medeltidsseminarium om samerna under feodalismen i Örebro 31/5. Påminner om utlysta kursen i Ö-vik 19/4 och Fältdagen som är fortsättning på sistnämnda (2/6)

ARRANGÖRER hittills:
Sffu  – Saepmie forskning föreläsning undervisning
Bloggen Southsaamihistory
Tidningen Saepmie Times

Vinterland, rabatt förstudier.. ?

Decemberrabatt på
förstudie
inför sedvanestudier

1. Om bara förstudie 2-6 h efter överenskommelse 400 SEK/h exkl moms
eller max 2 000 SEK. Det är hälften av normalpriset!

2. Om förstudien leder till mer uppdrag inom sex veckor från dess avslut/rapport, uppdrag på minst tio timmar, avdrages (från del- eller slutfaktura) dessutom halva priset på förstudien!

Boka & betala i december (om inte ”2” träder in .. !)

Detta bildspel kräver JavaScript.


Hör av Er snarast!

Finns ca 40 lediga timmar 16-30 dec
och därtill 50-60 h i januari!

Därefter upptagen till juni.

M.v.h. Peter Ericson
SFFU – Saepmie forskning föreläsning undervisning
saepmieforskning@gmail.com

Tfn 0729070058, +46729070058 (sms först!)

Vilka folkgrupper har levt i norr? 1. En introduktion, NORDOST: Ryska Norden med Kola, Ishavet och Nordkalotten med omnejder. Nentser, votjaker, keter etc

E d i t e d  20171103.

Artikelserien fortsätter sedermera i Saepmie Times; och kommer öven omformas dels till föreläsningsämne, dels till kursämne.

Uraliska och andra grupper i ryska Norden med Kola, Ishavet och Nordkalotten.
Etnonymi är läran om etniska gruppers, folkgruppers benämning.
Vi ser lite på grunderna i benämningarna.
Först en ytligare introduktion.

Voter, utrotningshotat folk, som bott runt nuvarande St Petersburg. Närmast släkt med ingrerna.

Liver. Fordom utbredda i hela Baltikum; idag är deras språk helt utrotat den sista som talade det var en hundraårig kvinna i Kanda år 2010. Mer senare!

Vepser . Östersjöfinskt folk, ca 23 000 idag. Mer om dessa senare.

Bjarmer från Perm. Idag anses ofta komi eller syrjäner avses. Nämns av Olaus Magnus och nömns av flera mycket äldre källor. Republiken Komi har ca en miljon invånare.

Nentserna – ibland kallade nenetser och för länge sedan ”samojeder”. Uraliskalande folk med en språklig och folklig familj som varit och delvis är utspridda ända ner till gränsen mot Mongolier. Yamal Nenets är några av de mer nordvästliga, men det finns grupper närmare och även på Kola. De nordligaste nentserna bebor Tajmyr-halvön och talar den nentiska språkvarieteten Nganasan. Skogsnentserna är nästan utrotade. Vi fortsätter berötta om nenets senare.

Enets – språkligt släkt med nentser. Skogsnäringar. Mer senare.

Keter, talar ketiska, ett av världens minsta språk, antalet talare uppges vara ca 190.
Språket tillhör den jenisejska språkfamiljen, alltså inte uraliska. Man tycks idag i allt vidare språkvetarkretsar anse att språket är vagt besläktat med na-dene-språkfamiljen i nordvästra Nordamerika! Se vidare bild.

Karelare, kan dels avse alla som bor i de olika karelska regionerna (krävs minst en bloggpost till för att fördjupa sig i det – grovt handlar det om en miljon människor; emedan dels bara 5 000 beräknas tala karelska. Karelare beskylls ofta för att ha anfallit norra Norge under medeltiden. Men det torde oftare handlar om pomorer, syrjäner (komi) eller ryssar. Förväxling är nästan legio i äldre litteratur.

Samer – återkommer 🙂

Vi tittar dock på de östliga samiska språkvarieteterna nu:

(Wikipedia : ) Indelningen av de östsamiska språkvarieteterna varierar, men man talar huvudsakligen om sex, varav två idag är utdöda:

tersamiska (levande)
kildinsamiska (levande)
enaresamiska (levande)
skoltsamiska (levande, se nedan)
kemisamiska (utdöd sedan cirka 1850)
akkalasamiska (utdöd sedan 2003)
Den lilla kvarvarande vrå av samisk kultur som finns i norra Finland innehåller denna försvinnande extrema språkminoritet:
Skoltsamiska (Sääm’ǩiõll) är ett språk i den samiska språkgruppen. Det har ungefär 300 talare i Finland, främst i Sevettijärvi, och runt 20 talare av dialekten Notozero (Njuõ’ttjäu’rr) i det område som omger sjön Notozero i Ryssland[1]. Det talades förr även i Neiden i Norge, men har dött ut där. Språket talas av skolterna, som uppskattas vara ungefär 500 (1995)[1] eller 800 (2009)[2] i Finland och 400 i Ryssland (1995).[1]
Skoltsamiska är ett av de fyra officiella språken i Enare kommun (vid sidan av finska, nordsamiska och enaresamiska) och det som uppfattas vara mest hotat. Den som behärskar samiska, skall i huvudsak undervisas på samiska i grundskolan; skoltsamiska kan väljas som modersmål. Språkbad i skoltsamiska för barn i daghemsålder ordnas (2012) i Sevettijärvi och Ivalo.

Bilder nedan: Ketisk schaman 1914.
Pomorer.
Olaus Magnus kartdetalj över Bjarmaland
Votjaker, även kallade udmurt.

Tyvärr – som brukligt var förr i etnografiska sammanhang – är alla fotograferade människor anonyma.

Bildkällor: 1. Fridtjof Nansen – Google Books – Nansen, Fridtjof Wedel-Jarlsberg (1914) Gjennem SibirienKristiania, Norwayw:Jacob Dybwads Forlag, pp. 224 ISBN9780836967395OCLC7214283.

1913 photograph of a shaman of the Ket people. Caption says ”Shaman of the Yenisei-Ostiaks (Sumarokova, Sept. 16th)”.

2. Berig (uploader)  Okänd – http://www.pomor.no/rus/articles.php?conID=3 Помори, дореволюційна фотографія . 1917.

3. Olaus Magnus

4. Unknown – http://www.udmgossovet.ru/udmurtskaya_respublika/kratko_o_respublike/index.html

T E X T E N 
FORTSÄTTER HÄR

Tavastländare, hämäläiset – Centrala i den tidiga delen av det svenska imperiets maktbyggande i Österland, dvs nuvarannde Finland. Kom till stor del att utgöra adel,

Savolaksare – mer senare

Kajana, Kainu, kväner

Österbottningar utvecklas mer senare – i annan bloggpost.

Finlandssvenskar utvecklas mer senare – i annan bloggpost om nationer.

Rikssvenskar  utvecklas mer senare – i annan bloggpost.

Tornedalingar – utvecklas mer senare – i annan bloggpost.

Kväner, utvecklas mer senare – i annan bloggpost. Se ovan.

Kylfingar, på ryska kolbjager. Krigiskt folk som ofta stred i norr och bedrev handel, tog uppenbart en he del tribut. Under perioder tycks de ha opererat på Novgorods uppdrag, annars på eget bevåg. Har av bl a ryske Reims ansettts vara synonyma med voterna.

Ros, Avser ryssar

Rus, svenska vikingarna i österled och deras ättlingar. Se vidare härnedan

Varjager, anses komma av nordiskans väringar. Nordbor eller nordboättlingar; gärna kopplade till de tidiga eller medeltidiga (alltså ej medeltida) vikingarna.
Vi låter Wikipedia hjälpa oss vidare med etymologin: ”væringr (variant till væringi) som är belagt i fornisländska handskrifter och i ett par runinskrifter. Första stavelsens a tyder på, att ordet inlånats i kyrkoslaviskan före det nordiska i-omljudets tid. Det nordiska grundordet torde av allt att döma ursprungligen ha betytt ”edsvuren”. I fråga om ordets egentliga innebörd har meningarna emellertid varit delade.”

Rospiggar, rus, ruottha, ruotsalaiset – svenskar eller skärgårsbor i Roslagen

Hälsingar, återkommer

Udmurt eller votjaker – finskugrisk grupp, idag drygt en halv miljon
Dessa ska ha varit de egentliga tjuderna. Förr bodde de mer kring Finska Viken idag är de utspridda ner genom södra Ryssland till Ukraina och Krim.

Ingrer, utrotningshotad grupp som hållit till vid finska viken. Språkfamilj: uraliska, östersjöfinska

Tverkareler, idag 23 000, bor idag främst samlat utanför Moskva

Estlandsvenskar – var i medio 1600-tal ca 10 000 och har krympt gradvis. De  var dock ganska många fram till Andra världskriget. Idag bara ett pr hundra. En koloni hamnade i Gammalsvenskby i Ukraina, andra levde länge kvar på Ösel. Återkommer.

Förhållandet mellan land och etniska grupper är extra invecklat i Ryssland,
pga alla krig och dramatiska händelser kring revolutioner och annat.
Wikipedia om Ingermanland kan illustrera något alla turer:

Ingermanland (finskaInkeri eller InkerinmaaryskaИжора eller Ингерманландия eller Ингрия eller Ижорская земля (”Isjorernas land”), estniskaIngeri eller Ingerimaa) är ett historiskt landskap beläget söder om Finska viken samt norr och söder om floden Neva. Området avgränsas av floden Narva i väster, Peipussjön i sydväst, floderna Lugas och Oredezjövre lopp i söder, Ladoga i öster samt Systerbäck i norr. ——
Områdets ursprungsbefolkning utgörs av de östersjöfinska folkslagen voter och ingrer (izjorer), vars språk idag är utdöende. Mellan åren 1570 och 1675[1] förekom det en rätt omfattande invandring av finnar till Ingermanland. Invandringen var som livligast efter freden i Stolbova 1617 då Sverige styrde över Ingermanland för en längre period.
Från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Ingermanland
Not: St. Petersburg ligger i det här området.

ARKEOLOGISKA KULTURER – utvecklas senare – nämnes här bara inklusive sin geografiska plats.

Komsa — ishavsstränderna
Säräisniemi – norra Finland
Suomosjärvi – dito
Lappgravarna i centrala Finland ..