Över is och vatten? Ny forskning om SYDSAMISKA SPRÅKENS* FÖRFLYTTNING 300 – 600 AD.

Eller Varifrån kom de sydsamiska språken * ? Och hur nådde de Saepmie?

Några rader till bidrag till kunskapen om fennoskandisk språkmigration
(artikelserien publiceras i sammanfogad form i Saepmie Times ** 2020!)

Kom flera av de samiska språkvarieterna från söder och sydost, och isåfall vilka av varieteterna? Här en inledande diskussion om förutsättningarna, en diskussion som kommer att fortsätta i åtminstone ytterligare ett par andra uppföljande bloggartiklar.

De senaste fem åren har inneburit ansenliga framsteg för forskningen om samerna och de samiska språkvarieteternas historia. Vi ser lite på forskningsläget; ger min bild.

1. Samiska språk och inmarschvägar
De samiska språkvarieteternas enorma och till synes snabba utbredning västerut (ca 4-600 e.Kr. baserat på A. Aikio [2007 etc] och M. Heikkilä [2014]) är slående.
I hög grad sker enligt dagens finländska konsensusbild de s k inmarscherna via Kvarken och Nordkalotten. En av de möjliga språkhistoriska inmarschvägarna anses gå via dagens Nystad (fi. Uusikaupunki) och Åland under folkvandringstid, merovingingsk och i viss mån vikingatid (eller om man så vill under järnålder). Några fler centrala regioner här är Åbo, Sydösterbotten med orter som Leväluhta, (Dagens) Jakobstad – och på svenska sidan Norrtälje med Östhammar. Saken behöver utredas vidare under kommande år! Den stora ”språk-autostradan” kan också ha gått över Kvarken.
     Ord som gett avtryck är bl a det baltiska salo, ö på flera olika samiska varieteter, i olika varianter av Sålle-, Sollen etc. Avtrycken går in emot Norge och är exempellöst välrepresenterat i Dalarna; men även i Uppland, där det bör undersökas närmre. En lång rad andra ord och företeelser publicerades av Minerva Piha (2018, 2019) vid Åbo universitet. 

Enligt Aikio (”An essay on Saami ethnolinguistic prehistory.” Uleåborg 2016) och Heikkilä (Bidrag till Fennoskandiens språkliga förhistoria i tid och rum. Helsingfors 2014, diss.) ska senast vid pass 5-600 e.Kr sydsamiskan ha anlänt till sina nuvarande platser. Det ska gälla väsentligen även ume– och pitesamiskan; samt – analogt därmed – bör också den av Lars-Gunnar Larsson (2018) utredda s k Holmbergerska samiska språkvarieten inbegripas i just detta sammanhang; även om den synes ha kreoliserats under inte minst 1600- och tidigaste 1700-talet i samband med en hel del nordliga samers flyktande och migrerande söderut.

Under ca halvtannat millennium, ca 300 – 1800 AD hinner sistnämnda språkvarieteten både anlända och dö ut. Sydsamiskan har däremot lyckligtvis revitaliserats; och vi ser små men ändock tydliga tecken på att något liknande kan hända med såväl ume- och pitesamiskan.

Sett i perspektivet av det i omgångar urgamla sambandet mellan nationerna i den fennoskandiska regionen och det gamla stormaktsriket eller storriket/konungariket Sverige, så äger dessa språkmigrationer rum inom ett och samma rike. Möjligen är orsakerna därtill ofta desamma: tryck österifrån. Andra skäl kan vara klimatavvikelsen 535-536 AD, som tillsammans med Klubbekrigetnuijasota (fi.) – torde var de enskilt starkaste skälen för språkmigrationerna ifråga (här mer om 500-talets klimat-dramatik: https://www.historicalclimatology.com/blog/something-cooled-the-world-in-the-sixth-century-what-was-it#). Även om också en fler decennier lång klimatextrem kan vara nog skäl för att också den orsaka en serie händelser som resulterar i ett tryck österifrån.

Mer om inmarschvägar nedan och i kommande avsnitt.

2. Urspråk och ‘protofolk’
Tidigare har någonslags ur-uraliska eller åtminstone proto-östersjöfinska talas vid vårt innahavs stränder. Det bör ha funnits där senast för ca tretusen år sedan, eller under den senare delen av bronsåldern. Förekomsten av en ursamiska är svårare att belägg; även om uppgifter därom poppar upp nu och då. Också ett äldre indoeuropeisktalande  befolkningssubstrat fram till och med senmesolitikum eller äldre bronsålder har varit på tal. De har då gått upp i varandra. Det här blir givetvis utpräglat teoretiskt.

3.  Språklig genès
Som vi har framställt här tidigare här kom den egentligan samiska och den egentliga finskan att skapar ungefär samtidigt på vad som förefaller vara var sin sida om Päijänne i Insjöfinland. Det här sker kring 2-400 e.Kr och något århundrade fram.

4. Dialekternas embryon
Men bildandena av urfinskan och ursamiskan av ca år 300 AD, kommer också de huvudsakliga dialekterna i bägge språken (eller ”språkgrupperna”, vilket man föredrar) att utformas redan i början av det första millenniet AD. Den del som kommer att utvecklas till det vi idag kallas syd- och umesamiskan (samt, av det mesta att döma, även den äldre formen av Holmbergers gästrikesamiska) refereras vanligen till

5. Finländsk konsensus om språklig inmarsch österifrån råder via Piha, Heikkilä, Aikio och undertecknad. Det som återstår nu; är att rekonstruera vinter- eller vattenvägarna och de toponymiska och arkeologiska spåren härav.

6. Måste språket gått med folk så att säga ”på rot”; eller kan det rentav ha varit så, att de södra samerna vid något tillfälle dominerat handel och annat i Bergslagen-Dalarna-södra Norrland, t ex kring 550-700 AD? Denna sista fråga bör man gärna ägna viss eftertanke.

* Här avses pite-, ume-, syd- och gästrikesamiska.
** Beställes via facebooksidan Southsaamihistory eller epost saepmietalks@gmail.com


I kommande del:
Om följande arbete:

”Combining Proto-Scandinavian loanword strata in South Saami with the Early Iron Age archaeological material of Jämtland and Dalarna, Sweden” av Minerva Piha (skriven 2018, tryckt 2019). Källförteckning och om innehållet i påföljande bloggartikel.

 

ANDERS FJELLNER (1795-1876). En av sydsamiskans
allra främsta företrädare. Foto av Lotten von Düben 1871.

 

Bilden kan innehålla: text

Ovan: Bewick’s (1789) släde med sälskinnsöverdrag; sannolikt använd och såld av Jöns Andersson, anställd som sockenlapp i Njutånger (Hälsingland). Senare förd till Northumberland. Publicerad i Consett 1789.

Nedan:  Postbåt i packis av J.A.G Acke 1889.

Postbåt i packis av JAG Acke.JPG

 

 

New Webinar: DEC 14 in English ”Exoduses, Expulsions, Ethnic Cleansings in Sápmi 800-2000 AD” (1h 45 min with pause). Updated with Discounts!

 

Spare places and prolonged ”expiration date” = Register at latest Dec 11!

 
–  Saturday Dec 14 IN ENGLISH 10 AM C.E.T
”Exoduses, Expulsions, Ethnic Cleansings in Sápmi 800-2000 AD” (1h 45 min with paus)
– Onsdag 18 dec kl 10.30 svensk tid. ”Fördrivningar och kolonisation i Sápmi från 700-talet till 1935.” 1:45 med paus. OBS NY TID, NYTT DATUM!

 

REGISTRATION & PAYMENT:

Attend for 29 USD, 36 Can.D., 270 NOK, 280 SEK, 27 €, 1700 RUB, 1300 PHP,  42 AUS.D.

GROUP OF 3-7 120 USD, 130 CanD, 1080 NOK,  1100 SEK, 95 €, 5 800 RUB, 5 400 PHP, 145 AUD.D.
GROUP OF  7 OR MORE 140 USD, 148 CanD, 1290 NOK, 1300 SEK, 119 $, 7000 RUB, 7 000 PHP, 180 Aus.D.

Approx. 20% Discount when booking Dec 3 – Dec 8!
Fee example:
1 person ……. 23 USD, 218 NOK,  224 SEK, 21 €
Small group ….. 96 USD, 875 NOK, 880 SEK, 76 €
Larger group ….. 112 USD, 1030 NOK, 1050 SEK,  95 €

Want to follow series of a course?
Inbox us at saepmietalks@gmail.com!

USA: Pay per PayPal, CET

BANK DETAILS:
Swish 0724243922
Swedbank 2240045340, clearing 84202

From abroad:
IBAN/BIC: SE2380000842022240045340
BIC: SWEDESS

Swedbank privatkonto (Peter Ericson)
2240045340, clearing 84202
Swish 0724243922 (Johan Ericson)

Uppg från utland: Se härnedan!

PayPal: johanolovericson@gmail.com

Storkyro kyrka västra väggen
Photo: Isokyrö (Fi.) or Storkyro Church from AD 1304. South Ostrobothnia.
Photo by Peter Ericson July 2019.

JANUARY: More info to come

First class in high profile web education on Ethnicity.

När horisonten slutade vid Uleå älv, och närmast hela Norrland och Finland ännu av svearna kallades Helsing[-a]land (basics från 1328)

Informativa rader, nedtecknade i Magnus Eriksson (i Finland vanligen kallad Magnus Smek) tolfte levnadsår, denna barnakonung, som valdes till kung såsom treåring vid Mora äng i Lagga socken söder om Uppsala.
Att notera: Rubriken kan innehålla diskuterbara partier. Vi återkommer härtill!

Telge 5 september 1328.

Drotseten Knut Jonsson kungör en i Telge träffad öfverenskommelse mellan Helsingarne och Birkkarlarne [sic] att i Helsinglands norra del, som sträckte sig ända till Uleå älf och träsk, enligt konung Magni bref enhvar finge bosätta sig och, ända till dess konungen blefve myndig, vara fri från skatt, att fogden i Helsingland skulle bland dessa nybyggare skipa lag och rätt och att ingen finge hindra Lapparne i deras jakt eller ofreda de Birkkarlar, som besökte nämnda lappar.
Efter avskrift tagen av Peringsköld utur en av konung Albrekt d. 17 juni 1377 vid staden Enköping given vidim., som fanns i orig. på pergament i svenska riksarkivet före slottsbranden 1697 och som avslutades sålunda: ”Decernimus igitur cassum etc.” tryckt i Sv. Dipl. IV n:o 2676.
Nos Kanutus Joansson, illustris regis Swecie ac Norwegie dapifer, tenore presencium ad publicam deducimus nocionem, quod anno Domini mccc vicesimo octauo, die lune ante natiuitatem beate Marie virginis proxima, in perlamanto Telgis habito, inter Helsingos ex parte vna et Bircharlaboa [sic] ex parte altera, in presencia nostra taliter extitit placitatum, videlicet quod extrema pars Helsingie versus aquilonem, que ad amnem dictum Wlv et stagnum Wlvthræsk vsque protenditur, inhabitari et vtique coli debeat absque impedicione et inquietacione cuiusquam, secundum tenorem litterarum domini nostri regis, super hoc antea collatarum, quas semper in suo vigore conuenit inuiolabiliter obseruari, et quibus per presentem placitacionem in nullo penitus derogetur. Ab hiis tamen, qui per officialem domini nostri regis in Helsingia constitutum illic ad habitandum loca susceperint, siue Birkala fuerint siue alii quicunque, tributum, antequam dominus noster predictus legitime annos etatis attigerit, nemo leuare debebit; qui eciam officialis inter illos, qui illic ceperint habitare, de negociis emergentibus jurisdictionem habebit et justicie faciet complementum. Jtem extitit placitatum, quod homines siluestres et vagos, vulgariter dictos Lappa, in suis venacionibus nullus debeat impedire, nec eciam prefatos Birkarlaboa, ad eosdem Lappa accedentes, apud ipsos commorantes vel ab eis cum suis rebus denuo reuertentes, articulo isto sicut et primo vsque ad prefati domini nostri regis annos legitimos tantummodo perdurante. Jn cuius placitacionis testimonium presentes litteras nostri sigilli munimine duximus roborandas. Datum anno, die et loco supradictis.

Ur DIPLOMATARIOUM FENNICUM, Finlands Diplomatarium 

http://df.narc.fi/document/360


Kuriosa: Dokumentet förseglades bra precis exakt (på ett dygn när) 150 år innan en jämtlandssame skulle ”skänkas” som ”present” på ett köbenhavnskt kungabröllop.

BILDER: Ovan – Träsnitt i Olaus Magnus’  Historia om de nordiska folken.
Nedan –  Av Jan Luyken (1648-1712)  And Jan Claesz Ten Hoorn.

Predatory Animals Drawing - Laplander Aims His Bow And Arrow At A Wolf And A Bear by Lapland And Jan Luyken And Jan Claesz Ten Hoorn

Definitioner av Sápmi – hur utvecklar vi dom? En onsdagsfundering.

Undertecknad har nu i ett kvarts sekel intensivt arbetat med att undersöka de perifera och okändare delarna av det historiska område som hyst samer och där samer varit aktiva.

Området har alltid intresserat mig våldsamt; och i all blygsamt har jag följt i Ingvar Svanbergs och Christer Westerdahls fotspår och låtit mig inspirerats av såväl Inger Zachrisson som Jouni Tervalampi och på senare år fått en medarbetare i Eskil Olsson och således arbetar i följande svenska landskap, som nu samtliga fått en samisk historia – i ett nota bene! sammanhängande område med gamla samiska näringar: Ångermanland, Medelpad, Hälsingland, Dalarna, Gästrikland, Uppland, Södermanland, Värmland. Vissa indikationer börjar nu peka på att det skulle kunna bli så att även Östergötland kommer att kunna räknas in här i gruppen.

Samma sak håller nu på att upprepas med Finland.

Frågor som växer fram härutav:

1. Om sydsamerna lever ned till Härjedalen, vad kallar vi alla de som levt söder därom?

2. Samma fråga fast med södra och centrala Finland?

3. Hur blir definitionen på Sápmi. Ska den problematiseras på nytt?

Vi kommer tillbaka till frågeställningarna.

 

Peter Ericson 16 oktober 2016

 


Bild: Nordregio. 
Bildresultat för sápmi

Ursamer, supersamer… Varthän går samiska etniciteten? Utkast till essä om nya eller framtida sätt att vara same. Och om Vivallen samt Finlappelanth.

VIVALLEN är den naturliga utgångspunkten.
Och måhända anomalin.

Lappruinerna eller lappgravarna som Finland har att uppvisa i centrala och östra (alltemellan forna Kemi lappmark och ända ned till Finska Viken) åter annnat viktigt referensmaterial. Till detta hoppas vi återkomma i höstliga funderingar.

Det vi idag ser som samiskt är ju inte detsamma som fordom varit det. Eller blir.
Etnicitet är ständigt stadd i förändring och består, trots ett flöde av materiel och personer över dess gränser. Men hur består den? Och vartåt går den?

Det ser nämligen ut som om vi håller på att få nya uppsättningar etniciteter.
Och då får vi gå tillbaka till Vivallen. Och hur såg det ut där:

När Gustaf Hallström analyserade fynden från Vivallen drog han slutsatsen att gravfältet, trots inslag av några typiskt samiska föremål, hade anlagts av en koloni svenskar som vistats på platsen för att bedriva handel.[7]

Efter 1980-talets förnyade utgrävningar slog Inger Zachrisson fast att gravarna måste ha anlagts av samer. Att begrava sina döda obrända under flat mark har varit ett traditionellt samiskt gravskick. Svepningen i näver är också karaktäristisk för samiska gravar åtminstone från järnåldern och framåt. Kombinationen av föremålstyper från västra och södra Skandinavien och från områden längre österut liknar vad man hittar på samiska offerfyndplatser från samma tid. Pilspetsarna är av en typ som allmänt anses vara samiska.[7]

Undersökningar av det mänskliga benmaterialet har tolkats som att de som begravts på Vivallen varit individer av både samisk och svensk härkomst.[3]

Uppfattningen att Vivallen är ett samiskt gravfält förefaller nu vara allmänt accepterad [8][9][10][11][12]

Vi måste här sätta Vivallen i sitt sammanhang. Det senast skrivna citerade materialet till den sista meningens noter (Se länk) 8-12 härrör från 2012. Vi är böjda att opponera oss. Det vill säga; nog finns allt samiska inslag, men kanske inte samiska som vi betraktar det idag.
Hur uppstod diskussionen om Vivallen – varifrån kom dessa heta status? Det måste naturligtvis läsas i samband med de tidigare delarna av Härjedalenmålet. Inger Zachrisson mer eller mindre pressade Evert Baudou att erkänna de samiska inslagen. Det handlade om antingen eller och det handlade om vem som var först.
Vi erinrar oss dessa rader:

Undersökningar av det mänskliga benmaterialet har tolkats som att de som begravts på Vivallen varit individer av både samisk och svensk härkomst.

Har samerna någonsin utgjort ett odelbart, homogent helt? Nja?
Samerna är ju snarare mer av en språkätt med liknande bakgrund och som på senare
tid utvecklat en nationalitetsliknande överordnad etnicitet. Och som möjligen i forna dagar (11-1200-talet) ägt ett embryo till en nationalstat.
En så kallad imaginär gemenskap (Benedict Anderson 1983), ungefär som svenskarna?
Njaä; nog finns mer som sammanbinder rent objektivt.

Men den riktigt intressanta frågan blir alltså – givet Barths (mer om Barth i en separat bloggpost, som jag har länkat nedan) definition av etnicitet, som är den som jag ”bekänner” mig till – vartåt går samiska etniciteten i framtiden?
Jo; om vi sätter ned foten – eller snarare fingret – och stoppar tiden och gör ett tvärsnitt av dagens situation, så håller vi nog tämligen ovedersägligen på att få en situation med norska, svenska, finländska och ryska samer. Och med alltmer splittrade näringar och visioner.

Vad och vartåt allt detta kan leda till, hoppas jag kunna hinna diskutera vidare under hösten.
Bland annat ser det alltmer ut som om man i samiskheten räknar var och en som har en samisk ana. Och då har men ju på ett sätt redan urvattnat begreppet till att bli mer modernt och operationellt. Det behöver inte vara på något som helst sätt fel; men det har kanske inte varit något typiskt samiskt i den moderna historien att se etnicitet på det viset. Vi kan med nya beräkningsssätt inom en snar framtid kanske ha 400 000 samer i svenska Norrland. Det kan onekligen bli intressant!

Är det då fel att tolka Vivallen som samiskt? Nej, knappast där och då, av Inger Zachrisson. Men idag, 2019? Vi får nog lyfta tolkningarna till en ny nivå.

Och det är oerhört viktigt att skilja på å ena sidan etnopolitik och å den andra vetenskap.

Länk Vivallen: https://sv.wikipedia.org/wiki/Vivallen

Barth och etnicitet:
https://southsaamihistory.wordpress.com/2015/10/07/ethnicity-the-complex-entity-and-barths-definitions-of-it-part-i/
https://southsaamihistory.wordpress.com/2015/10/08/ethnicity-the-complex-entity-and-barths-definitions-of-it-part-ii-ethnic-groups-defined-1969/

 

 

pillappelantia.png

Claudius Ptolemaios var den som började ha norr uppåt på kartor. Här ser vi på verket  Cosmographia Claudii Ptolomaei Alexandrini från 1467 utfört av Jacob d’ Angelo efter just Ptolemaios och under överinseende av Nicaolaus Germanus hur man uppfattade samernas område på den tiden. Som ett tudelat dels Pillapelalanth och Finlappelanth.

Vivallen_-_KMB_-_16000300024202 Jan Norrman Raä 1996
Vivallen, fotograferad av Jan Norrman för Raä Kulturmiljöbilder 1996.

 

Om hur det gick till när samerna fördrevs till Lappland och Finnmark ca 1280 e.Kr, enligt medelpadske O.P. Niurenius (1580-1645) via A. Lundell (Uppsala 1905)

Olaus Petri Niurenius, den njurundafödde prelaten som arbetade som präst bl a i Offerdal, stod för det första bidraget i Schefferi Lapponica (1673). Han anför ännu vid tiden för (troligen 1630-tal) författandet då levande vittnesbörd. Enligt Niurenius ska samerna ha härrört från Tavasteland, Häme
och tydligen ådragit sig  tavasternas (såväl som svenska storherrarnas?) vrede vid en tid då de slulle ha satt sig utmed Österbottens kuster och skapat välfärd inte minst via handel. Men – till texten: 

”ock uppslogo sina bopålar på Österbottens kust, där nu Nerpis ock Mustasara
(Närpes och Korsholm, dvs Mustasaari) ligga, men där på den tiden ingen dödlig bodde, ock att de där utan något som hälst besvär av de skatter, varmed finnarne plågades i sitt

fosterland, i största lugn samlade [samerna] många handelsvaror. ock för
varje år bragte dem med sig därifrån ock sålde dem till sina landsmän.

Från denna tid började de på ett förunderligt sätt
utmärka sig genom präktiga kläder, kräslig mat, rikedomar ock
prydnader, så att man därav i sanning kunde se, att de levde
i största välstånd. Tavasterna, från vilkas land de hade flyttat,
berördes mycket obehagligt av att se ock berätta detta ock valde
till ledare ock anförare en framstående man vid namn Mathias,
vilken omgav sig med en stor mängd tavaster ock bröt in i
deras hemvist, rövade bort allting ock slutade icke, förrän han
fördrivit dem från deras ‘hemort till floderna Chimi ock Tornö.
När en kort tid förgått ock man efter endast några få år fått
reda på att de, som drivits ut ock skingrats, förde ett ganska
bekvämt liv vid dessa floder, angrep man dem åter med mycket
stor kraft ock behandlade dem då så omänskligt, att de tvingades att utan några dragdjur eller någon boskap, endast med sina nät taga sin tillflykt till de öde trakter, där de nu leva. Ock man slutade icke att förfölja dem, förrän de på sin flykt
kommit till bärgen Birkala, även kallade Quenar, ock till ett
minne av denna rysliga ogärning ock en beständig skam för
vad de gjort, byggde de upp pyramider, på vilka inhuggits namnen på tavasterna, vilka för de i fjärran skingrade framställas såsom dansande män. Härav följde, att emedan de länge ock oavbrutet voro utsatta för sina förföljares försåt, de icke vågade
bygga hus såsom förut, utan måste nöja sig med blott tält.

* De ansågo det därefter farligt att använda sitt modersmål.
Om natten varseblevo de nämligen ofta omkring tälten

späjare, som lyssnade efter vad de hade i sinnet, varför de toga
sin tillflykt till den list, som deras förfäder i Rengo socken i
det Nolniska länet begagnade, ock uppfunno efter inbördes överenskommelse ett alldeles nytt språk, vilket är fullständigt olika
det finska, så att synnerligen få finska ord återfinnas ock begagnas i det lapska språket. Detta begagnade ännu i dag med största färdighet, både inför rätta ock på marknader ock i andra samtal. — — —

* Jag omnämnde en viss Mathias, finnarnes anförare, som övervann lapparne ock drev bort dem till ödemarkerna längst i norr.
Denne säga somliga ha varit av den ädla Kurkska släkten i Finland
ock icke ha upphört att plåga dem under detta härtåg, förrän de
utlovat årlig skatt. Trött på den synnerligen besvärliga ock länga färden säges han ha gjort byte med några i Birkarla socken i Tavastland ock erhållit några byar i Finland såsom en överenskommen
lön för lapparnes undertryckande. Härav blev följden, att, såsom
också sant är, lapparne årligen betalat skatt till birkarlarne
ända till år 1554, ock att ingen annan än birkarlarne fått handla
med lapparne. Det finnes ännu några ålderstigna personer i
livet, som säga sig ha sett Kurkarnes brev ock avtal, förvarade
hos Johannes Nilsson i Erssnäss i Lule socken, men konungens
fogde Johannes Trulsson har dels med våld, dels med list avprässat honom dem ock därefter i konungens namn gjort anspråk på skatten. — — —  ”

AROHIVES DES TRADITIONS POPULAIRES SUfiDOISES
1905 (LIVE. 90)
SVENSKA
LANDSMÅL
OCK
SVENSKT FOLKLIF
TIDSKRIFT UTGIFVEN PÅ UPPDRAG AF
LANDSMÅLSFÖRENINGARNA I UPPSALA, HELSINGFORS & LUND
GENOM
J. A. LUNDELL

PE framhävning och kursiv.
Text ”moderniserad” 1905, allt i original utom ingress och rubrik.

lapponica.jpg

 

Historien om Saepmie, för skolor och hela Norden

FÖREDRAG. Historien om Saepmie, belyst av Peter Ericson, forskande föreläsare med denna blogg och Saepmie Times, i höst. För skolor, för alla, för universitet. Om Saepmies faktiska utbredning, dess forna fria status. Den glömda medeltiden, om svenska sjösamer och samernas förbigångna men rika finländska historia.
Kan beställas i hela Norden. Rabatt för kust- och samiska förvaltningskommuner.
Samt specialavtal för skolor och folkhögskolor

”I Saepmies Tid – 
Saepmie genom kolonisation och härjningar,
goda tider och självstyre, fördrivningar och utveckling.
Om hela Saepmie: Sunndal över Tana till Kola, Petersburg och Nyköping.”

En föreläsning 70-90 min (ni väljer) helkväll me

d rejält tilltagen tid för diskussion och frågor. 8 000 SEK inkl moms men exkl resa aug-nov.

En något kortare version på 55 min inkl debatt av något hett samerelaterat ämne diskuteras med PE som moderator. Samma kostnad.

Versioner anpassade för högstadiet gymnasiet, folkhögskolor OCH universitet finns; samt engelsk version. I fallet med skolor mängdrabatt och gärna i stora aulor!
Mediakampanj inför föreläsningarna ingår i priset.

Bokas direkt av undertecknad.

S e m i n a r i e r – Samernas historia i söder – nio datum mellan Stockholm och Jämtlands län 17 maj – 14 juni. Vilka var ”sockenlapparna”, hur tidigt fanns samer i söder, kvinnohistoria, samisk Stockholmiana etc!

Saepmie Utbildning drar söderut! – INTRESSEANMÄLAN (ej bindande i detta skede), ange ort: saepmieforskning@gmail.com

Samernas historia i söder – S e m i n a r i e r 17/5 – 14/6

Vi söker för en del orter medarrangörer!

Ansvarig och huvudföreläsare: Peter Ericson

Östersund / Funäsdalen 17/5 – Släktskap och kustskogssamer med vinterbete i Hede och Sveg (eller 17 + 18 maj)

Sundsvall 19/5 – Rikt samiskt näringsliv i Medelpad 1478-2018
och speciellt fokus ägnas de s k ”socken-” och ”stadslapparna”
men också sjösamerna, kustskogssamerna tittar vi på.

Kramfors (Sollefteå?) 28/5 – Marknadsliv, skogssamer

Uppsala 30/5- ”Sockenlapparnas” och deras föregångares näringar, språk, släktskap, rörelsemönster

Stockholm fre 1/6 – Samernas södra historia – Samerna i Stockholm under fördrivningsepokerna; handelssamerna. Statliga renfarmer. Om samerna i Sörmland, Mälardalen, Mälaröarna och Roslagen.

Stockholm lördag 2/6 – Samisk kvinno- och organisationshistoria och samisk Stockholmiana. Ett eller två exempel på samisk Stockholmiana i fält.

Äppelbo, Dalarna 12/6 – hantverk, fördrivningar, folkkultur

(västra eller södra) Gästrikland 13/6 – Samerna i arkiven och spåren i markerna

Hälsingland 14/6 – Sjösamerna, kustskogssamerna

Enhetspris 200 SEK heldag (grupprabatt 30% vid fem anmälda!), mer detaljer sedan (rabatt på prenumeration Av Saepmie Times ingår). Förskottsbetalning ca en månad innan. Återbetalning vid återbud.

Beställ gärna skolpresentationer och vanliga kvällsföreläsningar i samband med detta!

 

”HISTORIEN OM SÁPMI”

”HISTORIEN OM SÁPMI
fördrivningar, kolonisation, framgångar och motstånd 500 e.Kr – 2018”
av PETER ERICSON, historiker


Föreläsning som erbjuds maj till november.

Obs! Även i sommar!

HISTORIEN OM SÁPMI
ERBJUDES I HELA SVERIGE
MAJ-NOVEMBER

Total kostnad 10 000 SEK inkl oms och a l l t (logi, resa) för t v å dagar =
FYRA föreläsningar, vara tre för skolor och en kvällstid, ex på bibliotek!
Samiska förvaltningskommuner * utom Sundsvall (som har andra specialavtal): 8 600 SEK för samma sak

Kombination med arkeologisk fältdag ………………………………………  15 000 (13 000)
Kombination med erbjudna seminarier ………………………………….. 13 000 (11 000)
Kombination med regionalhistoria kväll 2 ………………………………. 12 000 (10 600)

Kombination med guidning i samisk Stockholmiana dag 2 ……. 13 000 (12 000)

På engelska, 1,2,3 eller 4 av föreläsningarna ……………………………. 11 000 (10 000)

Även  Finland från juli
Och i Norge från augusti!

VÅR-program: SAMISKA KVINNOR i historien i fokus; kurser, ny kunskap, gamla traditioner i SAEPMIE forskning föreläsning undervisning! Boka ”ASAP”, kalender snart full!

Lite nytt och påminnelser …….

– STOR drive maj/juni med seminarier om sockenlappar och angränsande ämnen: Uppland, Dalarna och norrut!
Anmäl, snälla, intresse s n a r a s t !

– Kurs 19/4 Öviks Fhsk (kallad fortbildning/Vårkursen)

– Utför uppdragsforskning! Ca 120h lediga feb – maj.
Renbruksplan; sedvana; vindkraft; arkeologisk inventering etc!
Först till kvarn, ont om tid nu framöver!

Föreläsningsprogram om samiska kvinnor och organisationshistoria!
Erbjudes (inklusive andra titlar) även på skolor, samt i andra stora aulaföreläsningar.

– BERÄTTAR! Sommaren: boka gärna in oss/mig på hembygdsgårdar och berättarkvällar etc!

– Infokampanjer i Västernorrland för att fler ska få kunskap om samernas kulturarv och historia i vårt splitternya förvaltningslän

– Ny Saepmie Times utkommer mitten mars

– Guidningar i Stockholm i Elsa Laulas och Maria M. Mathsdotters spår planeras (och i Lindhagens; Torkel Tomassons samt en rad andra samers spår) planeras i Stockholm  – samt eventuellt i Höga kusten vid efterfrågan!

– Härutöver spännande projekt på gång i Finland och eventuellt även i Norrbotten.

– Mer händer, bara håll Dig uppdaterad! Prenumera på denna blogg! 🙂 Och på Saepmie Times!

I samtliga fall: anmälan etc SMS 0729070058, +46729070058
Eller mejla saepmieforskning@gmail.com

Bild B

BILDEN: Avslöjas i Saepmie Times no 1/2018.
Med stort tack till Johan Sandberg McGuinne