” föra them til nästa Slott til at ther arbeta uthi Järn” – 1671 års (alltför ofta bortglömda) fördrivningsplakat emot samerna i Sverige

Samer utom s k (den av staten definierade) lappmarken skulle slås i järn och slavarbeta!

En mer ingående artikel i ämnet kan läsas i Saepmie Times no 3/2018 som utkommer nu i november 2018

Endast ett par år före Johan Graans stora och i samehistoriska sammahang ganska berömda lappmarksplakat kom detta:

1671, ”Kongl. Maij:tz Placat, angående Lapparnes flyttiande ifrån theras hemwister”:

”sampt alfwarligen befalle Wåre General Gouverneurer, Gouverneurer och Landzhöfdingar, at them hwar å sin ort them effterslå, sampt medh them aldeles så förfara, som medh andra Landztrykare och Lättingar effter Tiggare Ordningen förfaras bör, nembligen ther the beträdas, föra them til nästa Slott til at ther arbeta uthi Järn, och thet så länge, til thes the samma någon bättring wijsa, och ther igenom förtiena at ställas på frija fötter til at resa til Lappmarken igen.”

KÄLLA: Stiernmans samlingar vol. I-VI. SSA.

FOTO & ARKIVFYND samt ARTIKEL I SAEPMIE TIMES: Eskil Olsson.

 

Annonser

ETNISK RENSNING AV SYDLIGA SAMER, nya uppgifter! Ur Prästerskapets besvär 1723 (via E. Olsson)

Ett pionjärarbete inom forskningen!
Se vad Saepmie Times’ Eskil Olsson har funnit!
Och läs vidare i PDF-tidskriften Saepmie Times’ kommande nr – snart ute.

Ur prästeståndet härrör alltså dessa nyssfunna, skakande rader kring den etniska rensningen av de sydliga samerna i Sverige – den som ägde rum runt 1720-30.

Vi har tidigare granskat skeendena runt 1729. Mindre kända har processerna kring 1720-23 och 1725 varit. Här ser vi att det rådde full beredskap till en storskalig etnisk rensning. Dessa formuleringar kan dels stämma till eftertanke kring systemet med tillskapandet av sockenlappar (var det fråga om en rent slaveri-inrättning?); dels ställs i nytt ljus den idoga kyrkobokföringen och de exra husförhörslängderna med samer i söder.

Vi påminner oss norske-trönderske ‘missionsgeneralen’ von Westens brev till det jämtländska prästerskapet som sändes 11 mars 1723, alltså tidigare samma år.
Självklart torde det ha spelat in här. (not nedan)

Vi ber alla pågående (i Norge) och kommande sanningskommissioner att beakta detta och utgår ifrån att vi och våra – inte minst dessa – rön kommer att ingå i sådana processer.

”Kongl. Maj:ts afgångne Befallning af den 1. Sept. 1720. angående Lapparne, at de igenom det ena Länet til det andra blifwa förde, til dess de wid deras rätta hemwister uti Lapparmarcken kunde komma att stadna, blifwer härmed till wärckställighet förnyad: Åliggandes dock wederbörande Landshöfdingar och Kono=Betiänte, at noga efterfråga, til hwad Församling sådane Lappar sig hålla, intil dess de kunna blifwa härifrån orterne afförde.

Vidare:

”Imedlertid skola alla de som icke med någon Kyrckoherdes bewis gitta intyga, at de Gudstiänsten uti någon wiss Församling biwista, uti Christendomen nödige underrättelser taga och sine Salighets=medel bruka, blifwa grepne och til publiqt arbete satte, samt så länge därwid qwarhållne, in til dess de alfwarsam åhoga wisa, at låta leda sig til Guds kundskap. Så böra och alle Judar, Landstrykare, Trådragare och Häcktmakare, som fara omkring Landet, til följe af Resolution på Prästerskapets beswär af år 1660. fasttagas, och til Kronans arbete brukas.”

– från 1723 ur ”Den 22. Octob. Resolution uppå Prästerskapets Beswär och ansökningar”

Not: https://southsaamihistory.wordpress.com/2016/08/28/da-undlobe-mig-tvende-finner-naefnlig-ion-siursen-og-jon-torchildsen-ur-von-westens-brev-till-svenska-prasterskapet-i/

Peter Ericson 3 november 2018

Text excerperad av Eskil Olsson, SSA, Stockholm.
Accession och full källhänvisning i Saepmie Times.

PRENUMERERA på Saepmie Times?
Kontakta oss på vår sida på Facebook eller epost saepmieforskning@gmail.com

Bild: Den samtida lantmätaren Arvid Hagman (utan egentligt samband med ämnet), Jönköpings län, via Jönköping läns museum  https://jonkopingslansmuseum.se/bloggportal/arkeologi/ett-ovantat-mote-med-manniskor-i-marginalen/

figur-2-1200x675

”Om detta måste vi prata…. ” – Sockenlappar / sydliga / sjösamer – multipla stigmata

”Vi måste prata om dessa multipla stigmata”
(stigma  = brännmärkning. Stigmata = pluralis)

B a k g r u n d 
1646, 1648, 1652; 1673; 1720-30; 1748 etc – fördrivningar på fördrivningar.
Tvång att bli så kallad sockenlapp, som ett villkor att få stanna i sin hemtrakt.

1746-1768 (eventuellt längre) – förbud att jaga vintertid för sockenlappar

1790 – tvångsbofasthet; vilket drev bort över hälften av kustlänens samiska befolkning, och långsiktigt utrotade den resterande delen.

Parallellt med fördrivningarna, en stenhård religiös repression.
Aggressiv mission, beslagtagande och uppbrännande av trummor.

Som om inte detta vore nog, kommer nya stigmata in av och an under 1800-talet med nedåtande attityder emot sockenlappar – något som tilltar alltmer inpå 1900-talet.
Förnyad energi får dessa nedlåtenhetskampanjer 1906 via Vitalis Karnells ”Lapp skall lapp vara” (som är det korrekta citatet)-uttalande i den tidskrift Dagny (Fredrika Bremer-förbundets) som ännu 1904-05 stöttade Elsa Laula, men i numret med Karnell 1906 plötsligt synes ha tvärvänt ifråga om samernas frigörelse och sådana frågor.

Som ”grädde på moset” kommer skallmätningarna och rasbiologin.

Alla samer stigmatiseras, men skogssamerna ännu mer än fjällsamerna; och sockenlapparna värst av alla.

Nästa gång vill jag prata om det nya, växande så kallade gröna hatet emot samerna.

Peter Ericson
17 maj 2018

nma.0052720
Notera bara Nordiska museets bildtext här: ”Skallmätning. Professor Gustaf Retzius och samen Fjällstedt från Härjedalen, troligen 1905. Foto Centrum för vetenskapshistoria, Kungl. Vetenskapsakademien.” (PE framhävning)
Bild via https://www.nordiskamuseet.se/utstallningar/sapmi

S e m i n a r i e r – Samernas historia i söder – nio datum mellan Stockholm och Jämtlands län 17 maj – 14 juni. Vilka var ”sockenlapparna”, hur tidigt fanns samer i söder, kvinnohistoria, samisk Stockholmiana etc!

Saepmie Utbildning drar söderut! – INTRESSEANMÄLAN (ej bindande i detta skede), ange ort: saepmieforskning@gmail.com

Samernas historia i söder – S e m i n a r i e r 17/5 – 14/6

Vi söker för en del orter medarrangörer!

Ansvarig och huvudföreläsare: Peter Ericson

Östersund / Funäsdalen 17/5 – Släktskap och kustskogssamer med vinterbete i Hede och Sveg (eller 17 + 18 maj)

Sundsvall 19/5 – Rikt samiskt näringsliv i Medelpad 1478-2018
och speciellt fokus ägnas de s k ”socken-” och ”stadslapparna”
men också sjösamerna, kustskogssamerna tittar vi på.

Kramfors (Sollefteå?) 28/5 – Marknadsliv, skogssamer

Uppsala 30/5- ”Sockenlapparnas” och deras föregångares näringar, språk, släktskap, rörelsemönster

Stockholm fre 1/6 – Samernas södra historia – Samerna i Stockholm under fördrivningsepokerna; handelssamerna. Statliga renfarmer. Om samerna i Sörmland, Mälardalen, Mälaröarna och Roslagen.

Stockholm lördag 2/6 – Samisk kvinno- och organisationshistoria och samisk Stockholmiana. Ett eller två exempel på samisk Stockholmiana i fält.

Äppelbo, Dalarna 12/6 – hantverk, fördrivningar, folkkultur

(västra eller södra) Gästrikland 13/6 – Samerna i arkiven och spåren i markerna

Hälsingland 14/6 – Sjösamerna, kustskogssamerna

Enhetspris 200 SEK heldag (grupprabatt 30% vid fem anmälda!), mer detaljer sedan (rabatt på prenumeration Av Saepmie Times ingår). Förskottsbetalning ca en månad innan. Återbetalning vid återbud.

Beställ gärna skolpresentationer och vanliga kvällsföreläsningar i samband med detta!

 

”HISTORIEN OM SÁPMI”

”HISTORIEN OM SÁPMI
fördrivningar, kolonisation, framgångar och motstånd 500 e.Kr – 2018”
av PETER ERICSON, historiker


Föreläsning som erbjuds maj till november.

Obs! Även i sommar!

HISTORIEN OM SÁPMI
ERBJUDES I HELA SVERIGE
MAJ-NOVEMBER

Total kostnad 10 000 SEK inkl oms och a l l t (logi, resa) för t v å dagar =
FYRA föreläsningar, vara tre för skolor och en kvällstid, ex på bibliotek!
Samiska förvaltningskommuner * utom Sundsvall (som har andra specialavtal): 8 600 SEK för samma sak

Kombination med arkeologisk fältdag ………………………………………  15 000 (13 000)
Kombination med erbjudna seminarier ………………………………….. 13 000 (11 000)
Kombination med regionalhistoria kväll 2 ………………………………. 12 000 (10 600)

Kombination med guidning i samisk Stockholmiana dag 2 ……. 13 000 (12 000)

På engelska, 1,2,3 eller 4 av föreläsningarna ……………………………. 11 000 (10 000)

Även  Finland från juli
Och i Norge från augusti!

Guldnasas njirozan – Kärlekspoesi på utdöd kemisamiska, norska, svenska

Guldnasas, mi vesle simle,
skal vi tenke på å fara
nord i skogen, byrja ferda
langs dei lange myrar,
joike der ein friarjoik?

Kemisamiska Svenska¹
Kulnasatz, niråsam, ängås
Joå oudas Jordee skådhe
nurta wåta wålgesz skådhe.
Abeide kockit laidiede,
Faurågåidhe sadiede.

Ällå momiaiat kuckan, kaigawarre,
patså buårest källueiaure tuun,
Mådhe påti millasan,
kaiga wånaide waiedin.

Ågå niråma buårebåst,
nute åtzån sargabåst.
Taide sun monia lij aigåmasz
sarågåin uålgatamasz

josz iuå sarga åinasim
kiurasam katzesim.
Kulnasasz, nirasam,
kätze, åinakåsz tun su salm.

Kulnasatj, min lilla vaja!
Det är tid för oss att fara,
ge oss av åt nordanskogen,
skynda över stora myrar,
färdas till de fagras hem.

Håll mig ej länge, Kajgavare,
far nu väl, du Kälvejaure!
Mycket rinner mig i hågen,
när jag far på Kajgas vik.

Ränn nu raskare, min vaja,
så att vi dess förr må hinna
fram till den som Sarak sände,
ödet ämnade åt mig.

Ack, att snart jag såge henne,
finge titta på min älskling!
Kulnasatj, min lilla vaja,
ser du hennes ögon nu?

På norska

Guldnasas njirozan 
Guldnasas, mi vesle simle,
skal vi tenke på å fara
nord i skogen, byrja ferda
langs dei lange myrar,
joike der ein friarjoik?

Heft oss ikkje, Gáigavárri 
far no vel, du Gealfejávri,
det kjem så mange tankar til meg
når eg fer på Gáigavuonat

Spring snøgt, mi simle, 
så vi fortare kan komma
fram til ho eg skulle få,
ho som lagnaden har sendt.

Om eg berre kunne få 
ein glytt av ho som eg har kjær,
skund deg, Guldnasas, mi vesle simle,
ser du auga hennar, du?

Kemisamiska Svenska¹
Pastos päivä Kiufwrasist Jawra Orre Jaura,
Jos koasa kirrakeid korngadzim
Ja tiedadzim man oinämam Jaufre Orre Jawre
Man tangasz lomest lie Sun lie,
Kaika taidä mooraid dzim Soopadzim,
Mack taben sadde sist uddasist.
Ja poaka taidä ousid dzim karsadzin,
Mack qwodde roannaid poorid ronaidh.

Kulckedh palvaid tim Suuttetim,
Mack kulcki woasta Jaufrä Orre Jaufrä.
Jos mun tåckå dzim kirdadzim Såäst worodze Såäst.
Ä muste lä Såä dziodgä Såä,
maina tåckå kirdadzim.

Äkä lä Julgä Songiaga Julgä, äkä lä Siebza
fauron Siebza, Maan koima lusad
dzim norbadzim.
Kalle Ju läck kucka madzie wordamadzie
Morredabboid dadd päiwidad, linnasabboid
dadd Salmidadd, liegäsabboid waimodadd.
Jus kuckas Sick patäridzick,
Tanngtied sarga dzim iusadzim.
Mi os matta lädä Sabbo karrassabbo
Ku lij paddä, ia salwam Route salwam,
Käck dziabräi siste karrasistä.
Ja käsä mijna täm Oiwitäm, punie poaka
tämä Jurdäkitämä. Parne miela
Piägga miela, Noara Jorda kockes Jorda.
Jos taidä poakaid läm kuldäläm,
Luidäm radda wära radda.
Oucta lie miela oudas waldäman,
Nute tiedam pooreponne oudastan man kauneman.

Må solen lysa varmt på Ekorrvattnet!
Ifall jag stege överst upp i granen
och visste att jag såge Ekorrvattnet,
där hon dväljs i ljungen,
skulle jag fälla alla dessa träden
som här ha vuxit upp på sista tiden;
jag skulle skräda alla dessa grenar,
som bära vacker grönska.

Jag lät mig drivas av de lätta molnen,
som färdades på väg mot Ekorrvattnet.
Jag flöge gärna dit med kråkans vingar,
men jag har inte ens fått knipans vingar
att flyga med dit bort;

ej heller gåsens vingar eller fötter
att ta mig fram till dig.
Visst har du väntat, dina bästa dagar,
med dina milda ögon, med ditt varma hjärta

Ifall så vore, att du flydde fjärran,
skulle jag ändå hinna fatt dig snart.

Vad finns det som kan vara hårdare
än band av senor eller kedjor
som strama hårt, som fjättra huvudet,
förvrida tankarna.

Gossens sinne är vindens sinne,
den unges tankar äro långa tankar.
Ifall jag lyssnar på dem alla,
då slår jag in på orätt väg.
Jag måste välja mig en enda håg
att jag må hitta vägen.

Översatt av Björn Collinder 1953, text via Wikipedia (norska från samer.se)

Olaus Mattson Sirma (ca 1655 – 1719)
Olaus Matthiae Lappo-Sirma
Ovlla Mattipoika Sirbma

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kemisamiska

https://sv.wikipedia.org/wiki/Olaus_Sirma

Samisk kvinnohistoria & grunderna i samernas historia för skola och t ex bibliotek! Turnéer april-juni och aug.

VÅR-FÖRSOMMARERBJUDANDE I SÖDER

Detta erbjudande initieras på grund av 140-årsdagen av Elsa Laulas födelse
den 29 november 2017

Obs går även att få i Norge och Finland.

MARS-APRIL 22-23 mars Västerbotten,
16-17 april Norrbotten

MAJ – Gävleborg, Uppland, Stockholm, Östergötland 14-18/5 (v 20)

MAJ – Jämtlands. Dalarnas, Värmlands län 28-30/5 (v 22)

JUNI – Bergslagen / Västmanland, Örebro, VG län 11-14 juni (v 24)

JUNI-AUG Norrbotten (vi förhandlar om datum)
Bergslagen / Västmanland, Örebro, VG län

PROGRAM

DAG/förmiddagsföreläsning Samernas historia för skolor (eller kurs för t ex tjänstemän).
Lämpligt i skolaula eller teatersalong

LUNCH/e.m Samisk kvinnohistoria. Skolaula eller teatersalong.

KVÄLL – Teater, bibliotek, museum, hörsal
olika teman möjliga
Förslagsvis
Samernas långa historia i söder
Elsa Laula och samernas kvinnohistoria
Sigrid och Anna – två kvinnoöden och om deras resa till Newcastle 1786
Samerna, det svenska imperiet, Kalmarunionen samt om glömda krig och fördrivningar

Pris för a l l t – hanterligt: tre föreläsningar ca 6 000 exkl moms
Viss resekostnad (delas som regel med andra arrangörer) samt logi tillkommer
(delas ibland med andra arr.).

Ring 0729070058, +46729070058 (Önskar få sms först)
Eller mejla saepmieforskning@gmail.com


Peter Ericson
Föreläsare
Redaktör, Saepmie Times, sakkunnig, historiker, forskare

Övriga bilder: Elsa Laula och utdrag ur Nya kroppa lönelängd, Värmland med samer 1603.

” — them allom och huar och enom som ther uthi byggia och boo vele frijtt loff att winna sig ägor, att taga för sig och sina Erfuingom” – ”Happy Columbus Day” –> Anno 1340, då Magnus Eriksson stal och gav bort Sápmi …..


att the Marcker haffua waritt Bruckade till att inbyggias eller besittias, skola thå Christno folke och allmoge biudas, och them allom och huar och enom som ther uthi byggia och boo vele
frijtt loff att winna sig ägor, att taga för sig och sina Erfuingom

på detta vis löste man kolonisations- och missionsproblematik enligt principen två flugor i  en smäll:

Massdop och fritt landnám i Samernas land.
Bara man var kristen.
Samtidigt kristnades (åtminstone på pappret) samerna.
Och man försvenskade en landsdel, som annars riskerade att falla i norska-danska eller ryska händer.

ME var Ladulåsens sonson.

 

OHTSEDIDH seminarium Västmanlands läns museum 27 sep kl 10-17. Program!

SEMINARIUM

27 september, kl. 10.00-17.00

Västmanlands läns museum

Västerås

Sedan lång tid har det funnits en samisk befolkning i Dalarna, Gävleborgs och Västmanlands län. I arkiv och i folktradition framskymtar en grupp människor som lever lite vid sidan av, men ändå i symbios med, det omgivande samhället. Trots att källorna är många vet vi väldigt lite om den samiska kulturhistorien i regionen.

För att uppmärksamma de samiska kulturyttringarna skapades projektet Ohtsedidh. Projektet är ett samarbete mellan de tre länsmuseerna i Dalarna, Gävleborg och Västmanland samt Gaaltije, Sydsamisk kulturcentrum.

Till seminariet i Västerås har vi bjudit in forskare och sakkunniga i ämnet och alla är välkomna att deltaga under dagen. Ingen föranmälan krävs och seminariet är gratis. Dock är antalet platser begränsade.

9.30-10.00 KAFFE
10.00-10.20 Välkomna Carl-Magnus Gagge, Västmanlands läns museum och Joakim Wehlin, Dalarnas museum
10.20-10.50 En mellansvensk samisk befolkning under 1700-1800-tal. En bakgrund. Ingvar Svanberg, Uppsala universitet
10.50-11.20 Samer i syd. Ett arkeologiskt perspektiv Inger Zachrisson, tidigare Statens historiska museum
11.20-11.50 Tjoevkemåjhtoe vs. Saepmie Times. Om norrhälsinge- och medelpadskustsamerna och viss annan samisk historia 1277-1877 Peter Ericson, Firman Saepmie föreläsningar forskning undervisning
11.50-13.00 LUNCH
13.00-13.30 Sydsamer Ewa Ljungdahl, Gaaltije Sydsamiskt kulturcentrum
13.30-14.00 Samer utanför Gävle på 1700-talet – kringströvande och förirrade? Lars Gunnar Larsson, Uppsala universitet
14.00-14.30 Skogssamer vid Barkensjöarna och Norbergs socken Jouni Tervalampi, tervalampi-arkfoto.blogspot.se
14.30-15.00 KAFFE
15.30-16.00 Undersökning av sockenlappboställe i Järvsö Maria Björck och Bo Ulfhielm, Länsmuseet Gävleborg
16.00-16.30 Spåren från historien som aldrig skrivits Gunilla Larsson, Uppsala universitet
16.30-17.00 Avslutande diskussion Joakim Wehlin

Kontakt: Joakim Wehlin, joakim.wehlin@dalarnasmuseum.se

Våra (bloggens) bilder: Wallander 1865, Folkmarknad Västmanland.
Sidonia 1672: 1672. den 11 Feb. En gammal Lappakäring (begrofz). Sidonia wid nampn 

Österhaninge CI:1 (1665-1717) Bild 115 (AID: v94879.b115, NAD: SE/SSA/1595)