Regenter hos kolonialmakterna 1. Magnus Birgersson Ladulås


Jag presenterar några  betydelsefulla regenter i samernas historia.
SouthSaamiHistory-blog is featuring historically crucial regents.
Magnus Birgersson Barnlock

Magnus_Overselo

 
1. Magnus Birgersson Ladulås
L e v d e ca 1240 – 1290
R e g e r a d e 1275-1290
 
Sägs dels ha anfallit samerna – detta under en tid då de samiska stammarna och grupperna ska ha varit starkare än kanske någonsin tidigare, och ska också ha varit den som avtalade med ett antal personer från Tavastland och Satakunda att inträda i det nya birkarlasystemet, som skulle pacificera samerna. Av mycket att döma inleddes detta system kring Birkala socken cs 10 km sydväst om dagens Tammerfors.
Årtal är inte kända; men det mesta synes ha hänt under hans första regeringsår, kring 1276-77.
 
BILD: Fresk från Överselö kyrka, Stallarholmen i Strängnäs kommun, Sörmland.

Tips: Boka KURSPAKET om samernas historia – för tjänstemän, arbetslag, samebyar etc

Välj nivå och inriktning själva! Edit 20170816.

Boka ett kurspaket med samernas historia inklusive senare belagda rön om de allra mest sydligt kända samerna. Här ingår:

  • KURS om samernas historia, dagtid 2-4 h. Inträde eller avgift möjligt.
  • KVÄLLSFÖRELÄSNING ex på bibliotek. Ni kan ta inträde ex 50-100 SEK
  • 2-3 st. AULA-FÖRELÄSNINGAR för skolelever från åk 6 t o m gymnasiets sista år

Geografisk begränsning för detta specifika program är hela Sverige.
Exakt prislista, innehåll i kurs etc kommer att presenteras kommande vecka kring 17-20 aug.

Jag som håller i allt är rutinerad lärare, föreläsare, forskare kring samernas historia: Peter Ericson. Arbetat på Umeå universitet och på en lång rad länsmuseer.
Jag har föreläst i alla län ovanför Mälaren. Jag har även varit folkbildare och cirkelledare i ämnet. Kurserna går att få på engelska; och i Finland på svenska eller engelska. En viktig antologi om sydsamernas historia utkommer (försenad, men sannolikt senast sommaren 2018) med bland annat min artikel.
OBS vid specialbeställning om etnicitet, språk, antropologi, arkeologi eller till exempel vindkraftsexploateringar tillkommer ibland externa lärare.

OBS kombinerbart med mitt nya tema om Sigrid och Anna Jönsdotter.
Även med ett program om resenärer i Saepmie!

Begrepp och perioder som genomgås: Medeltid, kolonisation, sockenlappar, fördrivningar, etnisk rensning, skatteuppbörd, stormaktstid mm mm

Grundpaketet kostar i höst 12 000 – 19 000 beroende på tid och plats, samt antal förrättade timmar.
Där ideella föreningar är inblandade, kan det i enstaka fall förhandlas nedåt.
Dubbla kursveckor (t ex vår + höst)  kan vi förhandla om pris för,
inom spannet 16 – 26 000 SEK.
Offert kommer senast fyra dagar från bokningsförfrågan, oftast samma dag!.

Deltagandepris för våra egna arrangemang är ännu ej fastställda.

Att notera: Det finns idag, i skrivande stund inget färdigt program för kurser i Norge, Finland eller Ryssland, men det kan möjligen erbjudas med tillräckligt lång framförhållning!

Obs även inspirationskvällar och arbetslagsutbildning i passande bransch kan arrangeras.

Vidare: Jag föreläser även på vernissage; seminarier; universitet; bibliotek, arkiv museer etc etc – eller som utgångspunkt för debattkvällar!

 

Kursen fungerar bra för arbetslag och är påbyggbar.
Samernas organisationshistoria kan läggas i fokus liksom de kvinnliga pionjärerna.
Och kursmomentet kan även omvandlas till en workshop i historiska metod för t ex samebyar.

OBS För samebyar kan också extra  delar om samisk kvinnohistoria, organisationshistoria samt hur man dokumenterar sedvana och ett parti om sedvanemål som bl a Nordmaling inläggas!
I samtliga fall kan ett parti om kolonisation och kolonisationsförlopp inkluderas.
Eventuellt kan arkeologi och förhistoria erbjudas (vi förhandlar om sådan kompetens!).
Då skulle praktiska moment eventuellt redan i höst kunna adderas. Återkommer!

Engelska kurser kostar lite mer, men inga gigantiska summor.

HUR BOKAR DU? Det finns två slags kurser; de ni arrangerar, och de vi arrangerar.

1. Boka snarast, vi skriver avtal. Kurs i slutet oktober eller början november.
Andra perioder kan förhandlas om. Se kontaktuppgifter,

2. Du Anmäler Dig/Er och bokar plats i ett arrangemang som äger rum i vinter och/eller i vår. Datum kommer.  Plats blir någonstans i Västernorrland, Gävleborg eller Jämtland.
Förskotterad betalning. Datum och övrig info kommer.
Nedre bild: Funäsdalen (från äldre vykort!) är en av orterna jag föreläser i nu i sommar (8 aug).

Det vettigaste torde i första fallet vara att gå ihop två-tre arrangörer på en ort.

FIRMAN har gått under namnet SouthSaamiHistory,
men står nu inför namnbyte Saepmie Forskning Förelsning Undervisning (ännu arbetsnamn). Jag har FA-skatt, så ni kan även anställa mig!

Kontakta mig snarast – Peter Ericson
Tfn 0729070058 (skicka gärna sms först!)
Eller mejl retepnoscire@hotmail.com
alt skriv meddelande:
https://www.facebook.com/sosaamihi


Foto av undertecknad: Monika E. Pensar

 

”haver benådet de vilde Lapper af den Norrske Ssöestranden, de Terske (Trineser lappar), Lofforske (Lagoner), Berske Lappar, — ” [Juli 1517]

Vasili_III
Vasilij Ivanovitj (svensk transkiption)

5935

 
 
Förordning av storfurst Vasilij Ivanovitsch angående skatteuppbörden i Lappmarken.
 
Aktstycket ingår i en 1745 avfattad ”Beskrivelse över Wardehus amt”, uti norska finmarkens amtskontor, och därifrån avtryckt i J. Fellmans Anteckningar om Lappmarken III, sid. 706, med uppgift att urkunden är daterad i ”Moskva uti julii efter Christi födelse 1517”.
 
Juli 1517.
Stormägtigste Herre Basilius af Guds nåde Zar und Herre aller Russen, Grossfurste, Vladimirske, Moschowske, Smålenske, Thverske, Permske, Viorske, Bolgorske og Indigarske, haver benådet de vilde Lapper af den Norrske Ssöestranden, de Terske (Trineser lappar), Lofforske (Lagoner), Berske Lappar, og af den fläch Sumtoufskage Sten Jacobsson, og af den fläch Babinitskago (Akseld) Kiel Nauneksen(?), og af den Lottoserske fläch Storius Pordinussen, og af den Therske odde Jekaja Malendivnasen, og udi alle Lapparnas städ och värn som haver til mig suppliceret och tillkiende gifvit hvorledes vår skattfoged der drager till dennem att samle skatt etc. etc.
 
Jag stormägtigste Herre etc. hafver benådet mine Lappar att när våres skattfogde drager till dem uti Lapparnes land att uppbära våres skatt, då skall den ena af våres skattfogde draga till Kandalax og udi Babinits og udi Lottoser og udi Saniel og udi Niafdain og udi öfverste Niadri og udi Udziuckei och udi Varjagi og udi den Norrske ända – – – – – Så hafver jag også benådet dennem deres söestrand från Palizrekou (d. är Patsjoki) och intill Ombo: på dennem deras söestrand skulle hvarken Corelierne eller de Neugardske eller de Svenske eller nogen anden fördriste sig dit att draga og bruka sin näring.
 

Kristian I anfallen av samer?Diplomatarium Fennicum 21 sep 1457 (edit 20170814 med brasklapp)

Nedre bild: påven Calixtus III.

Enligt uppgift i Diplomatarium Fennicum:

3044 21.9.1457
Kung Kristian till påven Calixtus III hur lappar, mambrer, erpioner och andra vilda folk i stort antal ofta överfallit hans land men blivit med väldig förlust tillbakaslagna och underkuvade; vidare om Karl Knutssons avsättning samt om erövringen från honom av Viborgs fäste.
Avskrift i Bartholinska saml. i Köpenhamns universitetsbibliotek. med överskrift: ”Ad papam Calistum in causa adeptionis regni Swecie per dominum regem 1457, Mathei apostoli;” tryckt i Script. rer. Dan. VIII, sid. 380, varifrån nedanstående utdrag avtryckts.
21 september 1457.
Sanctissimo et beatissimo in Christo patri domino Calisto divina providentia pape tertio, Christiernus Dei gratia regnorum Dacie, Nor. Swe. etc. reverentiam debitam et devotionem filialem – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – (Efter utläggning af Karl Knutssons illgärningar:) Hec, pater sanctissime, diutius non poterat sustinere divinitas, qve sicut virtutum est sedula propagatrix, ita criminibus oportune vindictam exagitat, oppressorum et publice rei iacture lamenta recensuit, ut idem Karolus finali animadversione, totius regni iudicio sceptro et corone indignus fastigio conventione publica declaratus, turpi fuga pulsus est, sicut pridem prelatorum, magnatorum et parliamenti regni Svecie apicibus vestre sanctitati ad plenum innotuit. At vero posteaqvam, dicto Karolo eiecto, vocatus, electus, unctus et coronatus plenam regni, uno tantum castro excepto, possessionem adeptus fui, Karolus memoratus iterum qvod iuste perdiderat, iniqvis machinationibus satagebat. Nam dictum castrum, Wyborgh vocatum, in faucibus Ruthenorum miro murorum et turrium ordine communitum, qvod tunc eius nomine tenebatur, videns se absque spe a regno fugatum, accersitis Ruthenorum et aliarum gentium diversarum cuneis, tam celebre clenodium, catholicorum inexpugnabile defensorium, ex qvo Ruthenos, Cumanos, Erpiones et nationes ceteras a Romane ecclesie ritibus dissidentes humiliari possunt et inpendulum ponere titubantes, illis aperire et traditione pessima subigere molitus est. Unde ad invasionem et cedes istorum regnorum additus pandebat. Sed invaluit celeste imperium, quod destinata militia mea, qve concite advocari poterat, a paucis ultra xxx milia nece multati vel fuga devicti sunt, munitionem illam, qvam persepe vij annorum spaciis frustra dicte nationes vallaverant, tertia die obsidionis, custodibus in partem igne exustis, ceteris se in decursum aqvarum ex muris spontaneo precipitio datis, multis etiam se ultro in captivitatem redigentibus, mei vicerunt, quod nec qvidem humano ingenio fieri unquam potuisse presumit, sed potius Dei genitricis, cui se mei devote devoverant, oraculo impetratum. Nichil in presentiarum remanet in ipso Swecie regno meis ditionibus alienum. Datum etc.

(vår framhävning / PE)

 

KÄLLA Finlands diplomatarium:
Diplomatarium Fennicum
http://extranet.narc.fi/DF/search_base.php

Skythian_archer_plate_BM_E135_by_Epiktetos

BILD:

Skytisk bågskytt med ett gorytos (kombinerat bågskydd/pilkoger) och en sammansatt båge.

KOMMENTAR 14 aug

Som bl a Pekka Sammalahti påtalat, avser ruthenare ett sydostligare folk.
Vi går vidare med innehållet, ämnet och frågan. PE

Alfonso_de_Borja,_obispo_de_Valencia_y_papa_Calixto_III

Mer ur Diplomatarium Fennicum: Telge Stadga 1328

En hörnsten i samernas historia. Kolonisationsdokument.

Birger_of_Sweden_(1280)_c_1322

360 Telge 5.9.1328
Drotsen Knut Jonsson kungör en i Tälje träffad överenskommelse mellan hälsingarna och birkarlarna att i Hälsinglands norra del, som sträckte sig ända till Ule älv och träsk, enligt kung Magni brev envar fick bosätta sig och, ända till dess kungen blev myndig, vara fri från skatt, att fogden i Hälsingland skulle bland dessa nybyggare skipa lag och rätt och att ingen fick hindra lapparna i deras jakt eller ofreda de birkarlar, som besökte nämnda lappar.
Efter avskrift tagen av Peringsköld utur en av konung Albrekt d. 17 juni 1377 vid staden Enköping given vidim., som fanns i orig. på pergament i svenska riksarkivet före slottsbranden 1697 och som avslutades sålunda: ”Decernimus igitur cassum etc.” tryckt i Sv. Dipl. IV n:o 2676.
Telge 5 september 1328

 

Telge 5 september 1328.
Nos Kanutus Joansson, illustris regis Swecie ac Norwegie dapifer, tenore presencium ad publicam deducimus nocionem, quod anno Domini mccc vicesimo octauo, die lune ante natiuitatem beate Marie virginis proxima, in perlamanto Telgis habito, inter Helsingos ex parte vna et Bircharlaboa ex parte altera, in presencia nostra taliter extitit placitatum, videlicet quod extrema pars Helsingie versus aquilonem, que ad amnem dictum Wlv et stagnum Wlvthræsk vsque protenditur, inhabitari et vtique coli debeat absque impedicione et inquietacione cuiusquam, secundum tenorem litterarum domini nostri regis, super hoc antea collatarum, quas semper in suo vigore conuenit inuiolabiliter obseruari, et quibus per presentem placitacionem in nullo penitus derogetur. Ab hiis tamen, qui per officialem domini nostri regis in Helsingia constitutum illic ad habitandum loca susceperint, siue Birkala fuerint siue alii quicunque, tributum, antequam dominus noster predictus legitime annos etatis attigerit, nemo leuare debebit; qui eciam officialis inter illos, qui illic ceperint habitare, de negociis emergentibus jurisdictionem habebit et justicie faciet complementum. Jtem extitit placitatum, quod homines siluestres et vagos, vulgariter dictos Lappa, in suis venacionibus nullus debeat impedire, nec eciam prefatos Birkarlaboa, ad eosdem Lappa accedentes, apud ipsos commorantes vel ab eis cum suis rebus denuo reuertentes, articulo isto sicut et primo vsque ad prefati domini nostri regis annos legitimos tantummodo perdurante. Jn cuius placitacionis testimonium presentes litteras nostri sigilli munimine duximus roborandas. Datum anno, die et loco supradictis.

Bild:

Porträtt av kung Birger i Sankt Bendts Kirke i Ringsted där han är begravd

Kolonisationsfunderingar. Vem var först? Bidrag till kolonisationshistorien I. Helhetssyn på Sápmi, gamla Stor-Sveriges del

I mitt tycke generellt en enfaldig fråga.
Det saknar ofta relevans.
Men i norr, i forna stormaktstida (och ”inkl-Finland) -Sverige, är det inte mycket att fundera på. 

 

1. Uleåborg på 1800-talet. 2. Tavastehus har länge samiska renskötande, skattande undersåtar. Munsterhjelm.

1320 e.Kr finns ingen svensk (eller ens svealänning) norr om dagens Robertsfors, undantaget ett kloster i Bureå – som just etablerades då — och en missionsstation och ett par ”Columbus-typer” vid Torne älvs nedre lopp. Fuller jämförbart med Mayflower och USA. *

Inte förrän inemot 1700-talets mitt började svenska kolonisatörer tränga ut samerna i Lapplands södra och östra områden. Och inte förrän tiden runt 1900 trängs samerna undan på allvar, vilket Elsa Laula skriver om i ”Inför lif eller död” 1904.
Fördrivningarna är oräkneliga.
Alla gånger minst 40 olika inkl de etniska rensningarna från Bergslagen.
Fördrivningarna från finska gränsen mot Ryssland och sedermera svenska mot Finland är legio; och synnerligen vanliga från och med år 1852. I och med lappväsendet, även känt som lappfogdeväsendets tillkomst i norr, räknar vi årliga dislokationer, mer eller mindre frivilliga eller framtvingade fördrivningar mellan åtminstone 1887 och 1930.
Historiskt kan man se sådana processer och övergrepp löpa minst tillbaka till Teusina-fredens dagar eller 1595.

Än idag förskjuts svenska samer från sina uråldriga sommarbetesplatser i högfjällslägena i Norge – trots s k Lappkodicillen.

Processen och förloppet där samerna trycks uppåt i terrängen och norrut, går att studera mycket väl i Finland, där till exempel Kemi lappmark liksom dess skogsren och samiska språkvarietet förintats sedan 1700-talet. Ännu decennierna kring 1800 bedrevs en omfattande renskötsel på Carlön utanför Uleåborg (3-400 renar ca 1775-1780), idag Hailuoto. Samma tid och ännu en period bedrev kemisamerna vinterbete vid Kemiälvs mynning. Vi noterar att även från Karelens södra delar, har samerna fördrivits.
De fiskesamer som bebodde norrbottniska kusten kring 17-1800-talen ska ha haft finskt ursprung. Kring år 1700 levde och  verkade kring ett tusentals samer mellan Forsmark och Kalix.  Redan 1480 syns spår av de roslagen- och mälarsamer som sedan under 1600-talen förtecknad i de sörmländska kyrkböckerna. Inom ramen för sockenlappssystemet expanderar en småskalig renskötsel som ibland innehåller 4-500 renar i det storlän som sedermera splittras upp i dagens Västernorrlands; Jämtlands och Gävleborgs län och runt 2 000 renar finns 1795 i Hälsingland emedan t ex i Nora socken i centrala Ångermanland har 13 st lokala samiska renägare år 1820 enligt Tabellverket.

 

* Ännu vid Olaus Magnus betraktas samernas som ett krigiskt folk, vilket torde ha haft att göra med de förhållandevis våldsamma stridigheter som ska ha ägt rum mellan å ena sidan samerna å andra sidan de anfallande Magnus Birgersson ladulås och Mathias Kurck. Karelsk-bjarmiska-votiska grupper som kom att mixas med kajaner etablerade gradvis det birkarla-system som sedermera ska pacificera samerna. Med de tilltagande nationella krigen och maktkamperna i norr, minskas samernas kollektiva makt allt,,e; en makt som torde ha varit tämligen omfattande ännu kring 1250-1280 e.Kr.

Föreläsningar – pinfärska titlar bokas nu: om Kustskogssamer och vinterbete i nedre landet; Sigrid som körde med ren & ackja på Ravensworth Castle 1786-87; statliga renfarmer 1560; Ladulås’ krig mot samerna (?), samer i Värmland m.m.

Edit 20170703
Från december
KUSTSKOGSSAMER, SJÖSAMER OCH VINTERLAND – om nedre landets, Vuelielaantes betydelse i samernas historia!
NB: All lectures will also be offered in English!

brought
BILDEN av Thomas Bewick, samtida  och från trakten strax norr om slottet är en sällsynt kopparetsning och tycks ha påbörjats i begynnelsen av flickornas northumberlandvistelse; och sedermera publicerats i samband med Consetts reseberättelses utgivning år 1789.

Från 1-16 *** aug:
Njutånger – Yorkshire T/R. Om Sigrid, sameflickan som körda ackja i Northumberland, och Aniea (?); hennes syster.
Varifrån och vart?
Om deras sju månader långa vistelse i Ravensworth Castle, om slottet och släkterna om bebodde det, hur där ser ut idag och kopplingen till Alice i Underlandet. Samt om den upptäcktsresa som föranledde denna oväntade interaktion, samt besöket på slottet på hemvägen.
*** Datum beroende på graden av efterfrågan!

Från SEP Med främmande ögon – samernas liv och kolonisationen speglat i resenärers texter (utförligare beskrivning kommer)

Från OKT Sverige och Saepmie 1633-1799: från Hessen-Kassels renfarmer över skotten i Fredriksten 1718, Fredriks etniska rensning till tvångsbofasthet 1790

Från OKT Slakten på dalkarlarna 1743, och om de historiska processerna som ledde till detta (passar bra att kombinera med ”Sverige och Saepmie 1633-1799”
(titeln kan ev omformas en aning)

Nyinlagd 170703 från aug/okt beroende på intressegrad: Samernas historia i Värmland *

Från NOV ** Finland, suomer och samer i stormaktstida Sverige och senare – en sydlig historia?* Medeltid och äldre tid från Viborg över Satakunta och forna Kemi nedre lappmark
* Arbetstitel ** eller från aug, beroende på efterfrågan!

Från december KUSTSKOGSSAMER, SJÖSAMER OCH VINTERLAND – om nedre landets, Vuelielaantes betydelse i samernas historia!

Från 15 nov, om intresse finns:
”Fredrik I – stormaktens Sveriges, samernas och dalkarlarnas Nemesis?”

Att notera: Ett specialprogram om Elsa Laula, Carl Lindhagen och samernas äldsta organisationshistoria planeras till februari.mars 2018

FORTBILDNING för politiker och omfattande liksom kortare
KURSPROGRAM med basic samisk historia erbjuds alltid!
Detsamma gäller i princip också alltid samiskhistorisk workshop för samebyar och sameföreningar.

Härtill kommer lokala program/titlar för t ex Uppland/Bergslagen; Värmland och Medelpad

Gustaf_Cederström_-_Bringing_Home_the_Body_of_King_Karl_XII_of_Sweden_-_Google_Art_Project

Nedre bilder: Norrmalms torg /Dagens Gustav Adolfs torg) – platsen för slakten på dalkarlarna 1743; Magnus Ladulås, avbildad på 1400-talet i Riddarholmskyrkan.
Bilden därovan torde ej tarva presentation.

”till Lappmarken for att söka ädla stenar” (1607, och nu)

Om man jämför tidiga 1600-talets ishavspolitik, såsom Carl IX praktiserade den…

Så är en hel del ganska olikt vår tid ….

428. Fullm. för Matts Josefsson att vara fogde i Kemi lappmark,
hindra allt intrång af Danskarne, uppbära skatten,
förbättra kronans lägenheter, bygga kyrka o. tillsätta
prest samt ordna Lapparnes och Birkarlarnes handel;
dat. Stockh. d. xxxxx 1606

Medan …..

432. K. M:t till Anders Nilsson o. Karl Beck att skynda par
personer till Lappmarken for att söka ädla stenar; dat.
Stockh. å. 1707

… annat är väldigt likt …..

Talvi
Så här fint blev det i Talvivaara. Bild via Ferma.eu.

”hela LappLandet, helst i Kemi län,”– månge rike bönder, som hava — feta och goda lägenheter i Savolax och Ulo län, tränga sig över våra ägor — tillegna sig vårt fiskevatten, i synnerhet Kemi träsk, och andra utmarker, locka vårt unga folk till sig i tjänst, tränga sedan dem, som gamla och av ålderdomen förraskade– äro, ifrån deras egendom till att tigga och dö uti hungern och tillfoga — orätt och övervåld”

Text av Nils Ahnlund 1928 i ”Olof Tresk* Kartor över Kemi och Torne lappmarker 1642-1643

”hela LappLandet, helst i Kemi län,”– månge rike bönder, som hava — feta och goda lägenheter i Savolax och Ulo län, tränga sig över våra ägor — tillegna sig vårt fiskevatten, i synnerhet Kemi träsk, och andra utmarker, locka vårt unga folk till sig i tjänst, tränga sedan dem, som gamla och av ålderdomen förraskade– äro, ifrån deras egendom till att tigga och dö uti hungern och tillfoga — orätt och övervåld”

Den till 1642 års karta fogade texten omtalar, att den yngre generationen bland Kemilapparna med glad förväntan motsåg byggandet av de nya kyrkorna, medan de gamla visade sig retliga och misstänkte intrångi sin hävdvunna rörelsefrihet. Det är också tydligt, att myndigheternas ökade intresse för lappmarkerna
särskilt här framkallat en viss oro. Icke minst hyste lapparna fruktan för den finska kolonisation, som uppmuntrades av de styrande. 3) Det ovanliga inträffade, att Kemi lappar utsågo två ombud, Hans och Olof Andersson, för att inför höga överheten frambära deras bekymmer. 4) De klagade bitterligen över att ”hela
LappLandet, helst i Kemi län, mycket av sig kommet är, och renar, så ock andra skogsdjur och fåglar, så ock fiskar i vattnet märkeligen förminskade” Men i all synnerhet tyckte de illa vara, ”att månge rike bönder, som hava sina feta och goda lägenheter i Savolax och Ulo län, tränga sig över Lapplands gränser uppå våra ägor
och tillegna sig vårt fiskevatten, i synnerhet Kemi träsk, och andra utmarker, locka vårt unga folk till sig i tjänst, tränga sedan dem, som gamla och av ålderdomen förraskade [): ego överraskade] äro, ifrån deras egendom till att tigga och dö uti hungern och tillfoga de mall orätt och övervåld”. 5) Man skymtar här samma
motsättning mellan ett äldre och ett yngre släktled, som vitsordas av Olof Tresk. 1 en varianttext, varom strax blir tillfälle att tala, meddelar han den intressanta upplysningen, att finska språket vid denna tid börjat segrande tränga fram i Kemi lappmark. 6) —

whip

ORIGINAL NoTES: (källa nedan, source/Link below)

KEMI LAPPAMERK 1642

TEXT TILL KARTAN
Geometrisck Delineation öffver Kemi Lappmarck. Anno 1642 haffver jagh underteeknadh effter H. K. M:tz,
min aldernådigeste uthkorade dråttningz, nådige befallningh delinieratt och geometrice afritadt Kemi Lappmarkz quantitet innann om Swerigies gräntz, tillijka medh sielfve rååfiellens nampn, sträehningh och distans, hvilke ähre rätte rååfielryggh och skillnadh emellann Swerigett och Norigett, sampt Swerigett och
Rysslandh, effter Flaekssiöbäekz accordz innehåldh, såssom och här hoss hvar byss tillägor och qualitet i synnerhett enfålligen medh nogra ordh korteligenndeseriberatt, effter såssom iagh thenn befunnit hafver och
in marginê ähr annoteratt.
Elevatio Poli vidh Sonbykylas ähr 66 gradus, 25 serupul.
Notatio Cyphrarum.
1. Kudsewara ähr förste rååfiell emellann Swerige oeh Norige uthi Kemi Lappmarek västann efter, ther
Tårnö Lappmarek Iychtar och Kemi begynnar. Kemi begynnar.
2. Råffwewara.
3. Maderwara.
4. Gamwara.
5. Mudswara.
6. Affwoswara.
7. Kiäekilwara.
8. Rautewara.
9. Peldowara. Där löper vintervägenn öfver emellann Päldoiärff och Enarby.
10. Saidewara.
1 1. Looswara.
12. Kyriotwara. Ahr österste rååfiell på Päldoiä[r]fz landh.
13. Swudhwara. Khr förste fiellrygg på Sonbykylass egor västann effter.
14. Kylawara.
15. Windelawara.
16. Solawara. Khr österste fiellrygg Sonby egor ock där öfver löper vin tervägen emellann Sonby och
Enarby, sedann löper fiällryggenn i sydhost.
17. Hwuomawara. Khr nordast råå på Kemi byz egor.1)
18. Pårdewara.2)
19. Kurdtzwara.
20. Pädsewara.
21. Tulpewara.
22. Kålkewara. Khr yterst rååfiell 3) på Kemi kylas egor.
23. Jägelwara. Khr nordast fielrygg 4) opå KolaJärfz byss egor.
24. Tälnewara.
25. N: Aggwara.
26. S. Aggwara.
27. Pårnuwara.
28. Roguwara.
29. Wilmawara.
30. Satzwara. Khr yterst råå på Kolaierfz landh.
3I. Lappiwara. Khr förste fiell på Kidkaierfz landh nordann efter.5)
32. Rokumewara.
33. Påssewara.
34. Parsanwara.
35. Wisewara.
Vidh desse fiel dragas håporna ofver grentzen emellan
Swerigetz och Rysslandhz elfver.
36. Heinewara. Ahr yterst råå 6) på Kidkaierfz landh.
37. Muskosswara. Khr nordaste fiellrygg oppå Maennsalke byss egor 1).
38. Aijaehwara.
39. Ijowara, här drages oeh båtarna öfver grentzen.
40. Nådenewara ähr österste fiellrygg på Maensälke lappars egor, sedann tager Ijo bönders landh theremot på
södre sidann om fielryggen. oeh på norre sidann ryssens enskijlta skattlappars egor.
Natatia Literarum.
A. Kittela By och mareknasplatz. Till denne by ähr lititt fiskievatnn, liten vilrenskogh och annan våneskogh
och litett bäfverelfvar.
B. Päldo JärffKylas, thee lapar som i denne by tillförende hafver bodtt och här hafva haftt sitt möte 8) om
vinterenn, thee giöra nu sin skatt Tenotäekes marknasplatz i Tårnö Lappmarek. Och brueka liekväll både 9)
skogh och fiskevattn här omkring nu som tilförende. —

Forts i länk (s 31ff)
http://lapinkavijat.rovaniemi.fi/vanhatkartat/kirja.pdf

* Olof Tresk stavade  själv sitt namn Oluff L: Tresk

Uppföljning om tavastesamerna; godset de skattade till kring år 1390 var Katinala (Prof. Eric Anthoni 1957 i Genos)

Ur Genos 28(1957), s. 61-66
Katinala
(Prof. E. Anthoni 1957) är den sannolika platsen för godset 1390, inte ”Katala”. Länk nedan.

”Det tidigare nämnda, illa kopierade brevet ger besked om Anders Jönsson till Juttila. Medels brevet säljer han den 5 aug. 1661 (28_61_c.gif (42 bytes): 1561) en stång gammal frälsejord i Katinala (avskriftens Konstala) i Hattula, av Jully Ramsay angivet som Kantala i Säxmäki {5] —->

[5] RAMSAY, a.a., s. 215. Något frälsegods Kantala i Säxmäki fanns ej. Det aktuella brevet är det första bland flere, som beröra Katinala.”

art. ”Katinala- och Juttilasläkterna” i: GENOS

Professor ERIC ANTHONI, Helsingfors (1957)

Katinala.8

http://www.genealogia.fi/genos-old/28/28_61.htm#5