MALAX Veni vidi vici, ett ”win-win” över Kvarken i säljaktens gamla högsäte 11.11

Suverän uppslutning i lilla Malax; orten, socknen och kommunen känd för sin historiska säljakt, för kontinuerlig bosättning längre än något annat område i norra och mellersta Finland samt för sitt pliktuppfyllda och pålitiliga talko (dvs samfällda arbetsprojekt).

Flyget med en stor Boeing bar mig, kanske lite otippat men snabbt – på 3 5 minuter! – från vanda i Helsingfors till Vasa flygplats. hemresan (till mitt blivande hem) till helsingfors var en lite knöligare Onnibuss via Åbo. Men priset 16 € för den resan kan få en att stå ut med ganska mycket. Fick iaf två säten själv hela vägen.

På dagen fyra år efter den legendariska föreläsningen i Delsbo när bönhuset bågnade under tyngden av 90 st ekonomiskt lagda hälsingar som betalade en hacka för att höra underteckand tala om samerna en småbister onsdagkväll i november 2015 begicks premiär för mina föreläsningar i mala, nu en måndagkväll inför 39 betalande, inom, ramen för MI, Medborgarinstitutet i Malax-Korsnäs

Föreläsningen gick smidigt och nästan i överkant snabbt. Men det känns som om bitarna föll på plats som de skulle och att folk frågade och diskuterade ivrigt; såväl före som i paus, i slutet av föreläsningen som efter. Det faktum att jag numera väver in finländska forskares rön – inte minst Ante Aikios, Mikko K. Heikkiläs och Jukka Korpelas – väcker uppenbarligen nyfikenhet och stärker naturligtvis det sagda.

Varför gick det så bra? Vi nådde ut till många och arbetade förhållandevis optimalt där. Och rektor Eva Kammonen var utpräglat lyhörd, samarbetet flöt nära nog perfekt.
Mina egna förberedelser var lagom och jag hade skalat ned materialet ordentligt.

TIDIGARE PÅ DAGEN hade jag också förmånen att få möta Lilian Pettersson-Smeds från Oravais Historiska Förening; och detta möte kändes rejält konstruktivt.

Stor gästvänlighet bjöd ”PAmpas”, dvs Österbotten som vanligt på.
Möjligen med de Luxe-prägel här.

Bild 1: Från föreläsningen måndag 11.11. Foto av Birger Ingman.
Bild 2: Birger Ingmans karta från motsvarande finländska lantmäteriet på platser med Lapp- i början av namnet. Enda tomma platserna är där samernas gamla kärnområden
låg.
Bild 3: Undertecknad och Göran Strömfors, från Fornforskningssällskapet och Båtmuseet.

Platsen: Kvarkens Båtmuseum, Malax, Österbotten, Finland.
Datum: 11 november 2011.
Arrangör: Medborgarinstitutet

 

Peter Ericson och Göran Strömfors Malax 2-2

Ångermannasamerna anno 1484

Historien rör sig framåt.

1484 var det Svante Nilsson, en både Natt och Dag och en Sture – som via sin ångermanlandsfogde Bernt Larsson inkasserade ångermannasamernas s k lappskattMotsvarande dokument finns i Östra rikshalvan från t ex 1390 i Katinala, helt nära Tavastehus slott, och 1454 skrivs om tavaste- och umesamerna som konungzlappar,  ett lika mytiskt begrepp som birkarlar. Sture Nilsson var Sten Stures d.y:s far, antas ha varit blott ca 24 år år 1484 och själv riksföreståndare från 1504 till sin död. Under en kort tid (ca ett år) satt han som länsherre på Korsholm, vilket dock – kungsgården och länet –  pantsattes redan 1505 till Erik Turesson.

Vi laddade ned detta dokument på nytt, i all sin prakt och mer högupplöst.

Sånt här är svårt att komma runt.
Kopplingarna mellan Örebro och Ångermanland bör utforskas närmre.

31443_31443.jpg

Peter Ericson 7 nov 2019

Maria Åkerblom i kubik 2019: storartade skildringar, framburna av kvinnor – sevärt, svårt, gripande – missa ej! Recension av Peter Ericson

Bildresultat för under liten himmel

En något längre version av denna dubbelrecension kommer att publiceras i Saepmie Times.

PJÄSEN
”Under liten himmel”
Regi: Annika Åman
Manus: Peter Snickars
I rollerna: Alexandra Mangs, Roland Engström

MED: Oravais teater. Spelas på svenska.
Spelas: I Kyroboas, utescen med vridläktare
Vörå kommun, Österbotten (ca 50 km norr om Vasa).
Kyroboas ligger ca 7,5 km SO Oravais.

Bild 2 och 3 ovan från denna utmärkta blogg: https://voitbygirl.blogg.se/2019/july/under-liten-himmel-pa-kyroboas.html

MARIA ÅKERBLOM var en karismatisk och komplex människa, steg fram som ”Sömnpredikanten i Snappertuna” (det ligger inte långt ifrån Ekenäs i sydligaste Finland) någonstans i efterdyningarna av Inbördeskriget.
Hon kom tidigt att bygga sig en popularitet – samtidigt som hon snabbt blev kontroversiell – i Karlebytrakten. Turerna är många och långa och en misshandel vs en hästskötande dräng och ett mordförsök på länsman samt en hotfull incident med en närboende österbottnisk man är några av ingredienserna

Verklighetens Maria Åkerblom kom att leva i ett fyrtiotal år efter sin berömmelse och ökändhet, inte direkt stilla men emellanåt skenbart halvnormalt. Hon tycks ha utvecklat en alkoholism och möjligen psykiska åkommor. Hennes shoppingturer in till centrala Helsingfors infrån Mejlans  (hon levde till 1981) är ännu idag omsusade. Hon placerade på det vi idag kallar rättspsykiatrisk avdelning; men synes även ha manipulerat vakter och vårdare på häkten och klink.

Filmen siktar på de tidiga åren omedelbart efter ankomsten till Mejlans; pjäsen lägger av tämligen uppenbara skäl (den spelas ju i närbelägen bygd!) sitt huvudfokus på österbottenstiden men i någon mån även där tidiga åren i Helsingors. Pjäsen lyckas också få med hennes tidiga år. Skildringen av familjedramat är smärtsam och kryper en in under skinnet i Kyroboas: här är det incestuöst med en Maria som, i egenskap av nybliven fosterdotter, på fel sätt lindar familjefadern Eino i familjen Wartiovaara runt sitt lillfinger. Enligt filmen sedan låser man in frun i källaren . hennes roll är diffus i bägge skildringarna; men klart spännande gestalter – som man kanske hade velat se mer av, i båda fallen. Pia Simons spelar denna utmanövrerade fru, Maiju, i pjäsen och ger henne den kraft som krävs. Det här är en tragedi som hade kunnat ägnats ett eget drama. naturligtvis blir det en regissörs konflikt att inte klyfta detta egentliga drama. Någonting får mig ändock att ana att detta blir vad kommande skildrare av den Åkerblomska sekten kommer att lägga sitt fokus på. Galenskaperna sedda från fruns synvinkel vore ett drama att kasta sig in i.

De bägge annalkandesätten skapar en nyfikenhet och väcker möjligtvis fler frågor än ger svar. Kostigt vore förvisso annars på filmens 1:50 och pjäsens förvisso till synes långa ca 3:15 inkl paus (kaffe och bulle) – men då tar ju faktiskt pjäsen upp åtskilliga decennier och mer av hela bilden, där filmen för enklare genvägar. Som påtalats av t ex bloggaren Per-Johan Nylund – https://villniles.com/2019/07/20/under-liten-himmel/ – känns tiden likväl kort; och regissören Annika Åman, som Nylund (i länken) också sagt, utnyttjar optimalt Kyroboas högst speciella miljö, klassisk bruksstämning med svarta skogen anad, växelvis med odload och parkliknande ordnad skog, vattnet, och de gamla huvudsakligen mycket välvårdade byggnaderna.

Musiken bör nämnas; en av de få områden där män glänst. Timo Kaukolampi gjorde filmens musik, och teaterns skrevs av Richard Eklund. I bägge fallen ytterst förtjänstfullt och underbygger huvudsakligen ”lagom” de stämningar vi grips av.

Amatörer vs proffs. Oravais teaters arbetsmetod, där man skapar en synergisk symbios av professionella skådespelare och amatörer har blvit prisbelönt. Denna recensent har själv arbetat under liknande omständigheter (Vi går en annan väg 2010-12 i Bergslagen); och det är en törnbeströdd men i olika avseende lovande väg med stora möjligheter. Filmen kantas av professionella namn, men unga och delvis oprövade kort. Jag spår dock ett par mycket stora genombrott – inte minst av Salomes uttolkare Satu Tuuli Karhu.

Bildresultat för alexandra mangsAlexandra Mangs spelar Maria Åkerblom i sommar igen! Pressbild Oravais teater.

 

Bild ovan: Maria Åkerblom (1898-1981) på en bild från 1940-talet. Hon omskrevs från tid till annan; kom att ägna sig åt djuruppfödning och tycks ha haft aningen svårt i längden att klara sig utanför ramp- eller sökarljuset. Bild via Helsingin Sanomat och Wikipedia (public domain).

Bild nedan: Saga Sarkola och Satu Tuula Karhu spelar gatflickan Malin respektive Marias ambivalenta gunstling Salome.
De här tjejerna bär i hög grad fram filmen – inte för att huvudrollsinnehaverskan inte skulle hålla måtta, men hon spelar återhållsamt och ger plats för dessa yngre kvinnor.

Filmen spelas på finska; och hör man den praktiska motiveringen, är det rätt självklart (det är ju ett finskspråkigt team bakom!). Det är också frågan om ren krass projektekonomi: Åkerblom är inte så enormt känd i det finskspråkiga samhället. När nu regissören Zaida Bergroth ska ro sitt nya filmprojekt i land – om Tove Jansson – blir det en helt annan sak att spela det på svenska: hon är känd överallt. Det här väcker ju kanske lite allmänna frågor om hur sammanhållet det finländska samhället egentligen är.

Bildresultat för Satu Tuuli Karhu
Bild: © Komeetta / Sami Kuokkanen. Detalj av officiell bild på IMDb.


Gestaltningarna av Maria
Pihla Viitalas nedtonade men fötroliga Maria Åkerblom i filmen kan ställas mot den mer utagerande gestaltning som Alexandra Mangs gör. Icke desto mindre framskymtar emellanåt en otvivelaktig demoniskhet hos Viitalas film-Maria, och också Mangs kan ta ned nivåerna till något mera privat och som kan relateras till. Däremot sätter självklart de respektive medierna sina begränsningar och film kan självklart användas på ett helt annat sätt till de små medlen. 

Att följa en sekt – egentligen är ju ingenting angelägnare än detta tema nu. I allra högsta grad är det ju var världen drabbats av igen – dåliga, farliga ledare. Skillnaden var att Åkerblom verkade i ett sannolikt oerhört krigstrött Finland. Något som också är intressant i bägge uppsättningarna är tvivlarnas narrativ. De är dom som är vi, de är dom vi måste vara. Samtidigt som det likafullt kan vara brinnande angeläget att vara en agent för förändring. Detta lyckas både under liten himmel och Marias paradis sätta fingret på, den puls som är idag. Därför är bägge produktionerna egentligen omistliga.

 

Nedan: Maria Åkerblom som ung. Foto via Gustav Björkstrand och Svenska Yle.

Bildresultat för pihla viitala
Pihla Viitala, som spelar Maria i filmen. Hennes syster Anna Viitala skrev filmen och systern Kaisla Viitala producerade. Bild: IMDb.

ORAVAIS TEATERS HEMSIDA: http://oravaisteater.fi/

Maria´s Paradise – MARIAN PARATIISI på IMDb: https://www.imdb.com/title/tt5024674/fullcredits/

 

FILMEN. Hade premiär 4 oktober 2019.

Länk till trailer: 

FILMEN
”Marian paratiisi” (Maria’s Paradise)
Regi: Zaida Bergroth
Manus: Anna Viitala, Jan Forström
I rollerna: Pihla Viitala, Satu Tuula Karhu, Saga Sarkola,
Tommi Korpela, Elina Knihtilä
MED: Oravais Teater
Film på finska, textad på svenska i Finland
Inspelad i Finland och Estland.

ulh

Bild: Detalj ur foto på PJ:s blogg. Fotografi således av Per-Johan Nylund.
Vi länkar den bloggen igen: https://villniles.com/2019/07/20/under-liten-himmel/

Ålands samer på järnåldern – ett historiskt faktum! En förklaringsmodell efter Heikkilä (2014).

En definitions- eller förklaringsmodell för sydliga sjösamernas migration till den sedermera svenska landmassan (ca 600-1600 AD), baserad delvis på Mikko Heikkiläs avhandling Bidrag till Fennoskandiens språkliga förhistoria i tid och rum (skriven på svenska! Helsingfors 2014):

(a) Extensivt nyttjande i form av bl a sälfångst med kronologisk grund i järnålder med fortsättning till eller genom nordisk medeltid. Roslagen i första hand, Södertörn och Dalälvens nedre lopp samt gästrikekusten i andra.

(b) Reminiscenta maritima näringar i skarven mellan järnålder och sen vikingatid och en bit fram i tid, med trolig tidsavgränsning 925 – 1200 AD. Kanske mest rimligt kring 1100-talet. Region som i (a) med möjlig utsträckning 50-200 km längre norrut och ca 100 km längre söderut.

(c) En folkspillra som levt vidare till sjöss, på öar eller i havsbandet, ställvis och partiellt assimilerade. Andra slog ihop sig med kustskogssamer och andra samiska gemenskaper och etablerade en ny sjösamisk näring i södra Norrland och på vissa andra håll. Tid: till inemot 15-1600-tal? Kan omfatta praktiskt taget hela östra svenska kusten.

(d) Kombinationer av (a), (b) eller (c).

aborrlandet.png
Detalj ur Wetterstedt 1789. Via doria.fiEtt par andra implikationer:

(1) Den åländska samebefolkningen – eller, om man så vill; den samisktalande delen av den järnålderstida åländska befolkningen hör synbarligen samman med Satakuntas och det Egentliga Finlands samiska eller  samisktalande befolkning; som i det senare fallet tycks ha dröjt kvar aningen längre.

(2) [Lite mer fritt tes-skapande:] Åland heter som bekant på finska Ahvenanmaa, dvs Abborrlandet * . Det skulle kunna ha förhållit sig så i en äldre tid då Sápmi utgjorde ett embryo till en ung stat runt 11-1200-talen att abborrlim exporterades till övriga delar av denna ännu okoloniserade och oexploaterade ”semi-stat” och på så sätt bidrog till att stärka en gryende,  rudimentär krigsmakt? * Notera uppdatering nedan.

Notering 191021: Språkhistoriesakkunnige professor emeritus Pekka Sammalahti noterar detta: ”Å- i namnet Åland kommer från urgermanskan (jfr. got. *ahwa, lat. aqua ‘vatten’) och det finska namnet är en folketymologisk tolkning av det urgermanska ordet. Knappast nånting med abborrar att göra, hellre ‘vattenland’ eller dylikt.” samt tillägger: ”Den finske professorn Lauri Hakulinen skrev en artikel som hette ‘Ahvenanmaa ja ahvenet’ (Åland och abborrar), i tidskrift Kotiseutu (1970 s. 21-22) där han förklarar det finska namnets uppkomst.”

Peter Ericson 20 oktober 2019
Editerat dag som ovan.

FINLAND AND SÁMI HISTORY? – A Method of Speedy Recovery: of National Common Knowledge of Sámi Affairs & Sámi History. By and with Peter Ericson.

An Offer Covering Finland (and Sweden too!).

In upcoming posts we will develop, point-wise, how to achieve this goal.

EDUCATION PACKAGE A LA ”SUBSTANTIAL QUICK FIX” ON SÁMI HISTORY
1. Webinary/Web lecture in a live feed or stream
2. IRL/”live”1-2 h  
3. Follow-up, including webinary 45 min

Reasonable levels of fees, especially if you do book before Nov 1.

What is Sápmi? How and when and by whome were the Sámi people’s Land colonized?
Did the Sámis become expelled and if so – how,  when and why?
Ethnicity, Indigenous matters, Colonisation.
History of Sápmi and of Sámi people, Gender history and Ordanizations
and Liberation history. Criticism of the Sources, brief on basic
theories, methods. Sámi rights and present-day as well as future threats.

In English or Swedish.

Teacher: Peter Ericson
Well-known expert from law suit cases, country museums etc.
A background from Universities of Uppsala and Umeå.
Performed lectures in several Helsinki grammar schools past spring semester.
and is currently this fall touring Ostrobothnia.
At the moment living partly in Sweden, partly in Helsinki –
but the plan is to permantly become settled in Helsinki.

Bilden kan innehålla: 1 person, står
Photo above: Annnika Luther.

Photo below: Jonas Brunnström for Vasabladet and Österbottens Tidning.

Bildresultat för peter ericson föreläsare

 

”UTBILDNINGSKOMETEN” – SAMERNAS HISTORIA: Boka vårt uppryckningspaket för samernas historia

Unik lösning: gäller i hela Sverige och Finland –
på gymnasier, folkhögskolor, Komvux och högstadieskolor samt i Årskurs 6.

1. Boka detta paket (se nedan)
2. Se ”Samernas tid”.
3. Kalla på samiska vägvisarna (gäller främst högstadiet!).
4. Följ upp varje 6 februari, FN-dagen 24 oktober etc

UPPRYCKNINGSPAKET OM SAMERNAS HISTORIA (tar 1-2 månader)
1. Webbföreläsning (streamad inkl frågor) 45 min
2. IRL/”live”-föreläsning 1-2 h (företrädesvis i aula)
3. Uppföljning, webbföreläsning 45 min
TOTALKOSTNAD: För en hel skola 3 600 SEK exkl moms, någon resa tillkommer som regel. Alltid billigaste färdsätt.
PRISEX:
För en mindre/medelstor kommun med 3-5 föreläsningar 4 800 SEK exkl moms
Pris kan höjas, gäller bara garanterat vid bokning under oktober eller senast v. 44.
Projektet utförs vt 2020, ev med start ht 2019 om så önskas och tider stämmer.

”Vad är Sápmi? Hur och av vilka koloniserades samernas område?
Är samerna fördrivna/bortjagade och isåfall hur, när och varför?”
Upplägg: Urfolkskunskap, etnicitet, kolonisation.
Sápmis historia, samernas historia, samiska kvinornas historia
Kort moment om samernas moderna historia inkl organisationshistorien
Källkritik och något om teori, metod och tolkningsföreträden, bias etc.
Samerätten, ingrepp och hot idag. Språk- och kulturrättigheter.
Vidare frågor: ”Hur många samer finns det? Hur och var bor samerna? Varifrån kommer samerna?”

OBS kan också kopplas till handledar- och lärarkurser!
Går även att få på engelska!

Kursansvarig och föreläsare: Undertecknad, Peter Ericson
Sakkunniggranskare av SVT-UR:S ”Samernas tid”
samt med erfarenhet som studierektor vid Umeå universitet
(Institutionen för samiska), universitetsadjunkt, kursledare, cirkelledare mm.

Bilden kan innehålla: 1 person, står
Foto: Annnika Luther.

Epistel 3: Järnålderssamerna på Åland (Iron age Sámi speakers, to be continued!) och ett av samisk historia osande Finland …

Samerna på Åland, i sydöstra Österbotten, i Satakunta, i Nyland,
i Egentliga Finland, i Tavastland, i Savolax, i Äyräpää och runtom Ladoga.

Och på några andra platser.

Jag har tillbragt senaste dygnen med att sträckläsa finländska avhandlingar med samiska temata – företrädesvis på svenska och engelska. De rent finskspråkiga arbetena läses i huvudsak enkom abstracten på. Hesas splitternya centrumbibliotek Oodi/Ode har gjort sitt till och idag begravdes näsan i en upplysande bok om Viborgs historia. RIksarkivet är nästkommande projekt; liksom stipendieansökningar.

Material till en bok närmast helt ägnad åt samernas historia i Finland torde snart föreligga.
Men först några fler föreäsningsturnéer.

Den av nya rön på detta område intresserade österbottningen beger sig lämpligen
till Malax måndagen den 11 november!
Förhandsanmälning i länken, 13 €, fika ingår.
Kvarkens Båtmuseum i Malax. MI arrangerar:

https://mi.malax.fi/kurser/visa/686

Bildresultat för egentliga finland charta

Vem var Tyrgils Knutsson?

Tyrgils Knutsson fängslas

 

[T]ha tok marskin vm sik at jäwa
medhan hertughin vil sin vilia hawa
at the skullo honom angist til dragha
ok war han varnader alla dagha
at hertoghin var honom ekke goder
han heet konungin sin broder
Han er myn broder jak er hans man
Jak hopes thz at engen kan
gita thz a mik fulfört
at jak hauer nokra sakir giort
vtan thz ware konungsins budh
jak ville at jak hade swa tiänt gud
swa som jak hauer tient honom
tha ware mik bätre löön i wanom

[T]her nest kom konungen til lena
ok mz honom mange riddara oc swena
Ok hans bröder hertogane badhe
tha lydde konungen thera rade
Ok loot herra törgils knutzson fanga
sidhan took honom at misganga
Jnne fore honom som han stood
han sagde ädela konunger good
Thz i mik snödelika wt giffwin
tess hawen i blygd ä mädhan i liffwin
hans dagtingan halp honom ey eth haar
then tiid mannenom misgaar
Tha er han taghan litet hörder
vm nattena var han thädhan förder
Ok wardh satter vpa een hest
ok hans föther vnder bukin läst
Thz giordo the for then saka
at man skullen ey aff them taka
Ok ridhu hender tiwidh
Ok räddos starkelika ofriid
aff hans frender ok aff hans magha
thz the skullo leggia fore them lagha
Thy ridho the bade dagha oc nätter
mangen ädela hester war ther trötter
för än the stokholm nadho
mange dughande men tha badho
wäl fore honom hwa han saa
at han skulle godha datingan faa
A stokholms torn satto the han
han giorde som en witer man
Optelika sin scriptamall
ok tenkte vpa sina siall
han wänte sik enga vndan färd
vtan at han skulle döö for eth swerd

Via Project Runeberg

Mer om Torgils här:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Torgils_Knutsson

Bilden: Viborgs grundare Torgils Knutssons staty i Viborg.
Wikipedia, CC, Fotgraf: Andrew Zorin.

Viborgs grundare Tyrgils Knutsson fängslas (Erikskrönikan)

Tyrgils Knutsson fängslas

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 

[T]ha tok marskin vm sik at jäwa
medhan hertughin vil sin vilia hawa
at the skullo honom angist til dragha
ok war han varnader alla dagha
at hertoghin var honom ekke goder
han heet konungin sin broder
Han er myn broder jak er hans man
Jak hopes thz at engen kan
gita thz a mik fulfört
at jak hauer nokra sakir giort
vtan thz ware konungsins budh
jak ville at jak hade swa tiänt gud
swa som jak hauer tient honom
tha ware mik bätre löön i wanom

[T]her nest kom konungen til lena
ok mz honom mange riddara oc swena
Ok hans bröder hertogane badhe
tha lydde konungen thera rade
Ok loot herra törgils knutzson fanga
sidhan took honom at misganga
Jnne fore honom som han stood
han sagde ädela konunger good
Thz i mik snödelika wt giffwin
tess hawen i blygd ä mädhan i liffwin
hans dagtingan halp honom ey eth haar
then tiid mannenom misgaar
Tha er han taghan litet hörder
vm nattena var han thädhan förder
Ok wardh satter vpa een hest
ok hans föther vnder bukin läst
Thz giordo the for then saka
at man skullen ey aff them taka
Ok ridhu hender tiwidh
Ok räddos starkelika ofriid
aff hans frender ok aff hans magha
thz the skullo leggia fore them lagha
Thy ridho the bade dagha oc nätter
mangen ädela hester war ther trötter
för än the stokholm nadho
mange dughande men tha badho
wäl fore honom hwa han saa
at han skulle godha datingan faa
A stokholms torn satto the han
han giorde som en witer man
Optelika sin scriptamall
ok tenkte vpa sina siall
han wänte sik enga vndan färd
vtan at han skulle döö for eth swerd

Via Project Runeberg

Mer om Torgils här:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Torgils_Knutsson

Bilden: Viborgs grundare Torgils Knutssons staty i Viborg.
Wikipedia, CC, Fotgraf: Andrew Zorin.

H ö s t p r o g r a m om samernas historia 12.9 – 11.11

H ö s t p r o g r a m om samernas historia

Lite av höstens föreläsningar med undertecknad.
Ett par till datum lär tillkomma.

12.9 Notera också Gåudies (”hela Sápmis historia”) i Sundsvall. Norra berget, Danslogen kl 18. Pris: 100 kr inkl fika.

14.9 Stadsvandring i samiska kvinnors spår, Norrmalm Stockholm (länk till ABF:s bokningssida nedan!) lördag kl. 13, samling Nils Ferlins torg

5.10 Hanaholmen ”Hela Sápmis historia samt nutida hot” (hela titeln i län nedan senare!) på festivalen Nordiska Naetter. Ca 25 min från Helsingfors C.

Kristinestad Gåudies MI 23.9
Kronoby Bottniska samer MI 24.9
Bottniska samer/Gåudies Jakobstad/Nanoq arktiskt museum 26.9
Gåudies

samt Malax 11 nov. Bottniska samer Fler datum kommer

Peter Ericson Föreläsare
Foto: M-B Ericson