Tjoevkemåjhtoes nordiska turné

Helkvällar & mustiga berättelser av ett i påskas återtuppståndet Ljusminne!
TJOEVKEMÅJHTOE BEGER SIG UT I LANDET (och Norge såväl som Österbotten plus övriga Finland kan komma ifråga)!

Tjoevkemåjhtoe 1997-2017 LJUSMINNE REVISITED
Historiker Peter Ericson & Arkeolog Bernt Ove Viklund, vi har totalt 60+ år av erfarenhet av arbete med samernas historia och i tjugo kalenderår har vi samarbetat med museer, i böcker, kring sedvanemål!
Denna gång belyser vi mer av det goda samarbetet i bygderna och samiska högkonjunkturer men även sämre tider och tuffare villkor. Sjösamer, kustskogssamer, ångermanna skogssamer, fjällsamer, sockenlappar – den rika vidden av samiska näringar presenteras!
Glimtar av sedvanemål och metoder vi själva utvecklat.
Hur återuppbyggdes och återfördes och återför vi samiska kunskapen?
Idé om vårens turnéer: 
Vi tänker oss sålunda
MAJ Uppland-Bergslagen
JUNI Lappland-Jämtland-Värmland
JULI  Medelpad-Ångermanland-Österbotten
AUG Västerbotten, ev Götaland, Skåne, Småland, Halland
SEP Norge, Svealand.
Andra geografiska upplägg också möjliga!

PRIS för helkväll ca 3h: 12 600 SEK exkl moms, tillkommer del av resa och del av logi. För totala 16 800 håller vi varsitt längre skolanförande också. Fler skolföreläsningar kan ge fördelaktiga totalpriser.
Sommarrabatt 1 JUNI - 30 SEP: 10 200 exkl moms

Kombination med paket: skolföreläsningar, kvällsföreläsning plus kurs 13 800 exkl moms
Med sommarrabatt 11 600 exkl moms
För kombinationer med exkursioner: hör av Er för offert.

Priser avser Sverige och resa plus logi tillkommer.

Nu 16-17 maj har vi kurs för de sydliga länsmuseerna.

Samt finns social prissättning; hör av er för offert!
 retepnoscire@hotmail.com eller 070-6076232

eller inboxa min facebook (Peter)
 https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

 Bernt Ove



 bov pe-hd
heikki-foto
Stora fotot: Jörgen Heikki
styrnas
Myckelby, Styrnäs, Ådalen, Ångermanland

Bernt Ove

”att birckerlar af Lula och Pitta skulle haffwa några lappa, som wore komne af Tauesteland, och the skulle haffua waritt konungz lappa” – TAVASTESAMERNA 1454

HÄME/TAVASTIA/ – Tavastesamerna s k konungslappar? Källa (via) : http://extranet.narc.fi/DF/detail.php?id=2959

hämeenlinna

Sten Henriksson, fogde i Norrbotten, intygar att några samer, som var komna från Tavastland, med rätta tillhörde birkarlarna i Luleå och Piteå socknar.
Från en samling ”vtkopier aff någre gamble breff om bircherlars rettighett i Lapmarken” bland ”Handlingar rörande tvisten om Finnmarken vid Västerhafvet” i svenska riksarkivet. Urkunden är tryckt i Handl. rör. Skand:s hist. XXIX, sid. 29, varifrån här avtryckt.
Torneå 27 december 1454.
Alle the dannemen thetta breff förekomma kan kennes iag Sten Hinrichson, fougte öffuer Norrebotnen å högborne herres wegna mins nådige herra konung Carls, och giör witterligitt medh thesso mino närwarandes öpne breffue, att åhrom effther Gudz byrdh m.cd.liiij tå war mig vnderwist att birckerlar af Lula och Pitta skulle haffwa några lappa, som wore komne af Tauesteland, och the skulle haffua waritt konungz lappa; huilkit ärende iag haffuer nu sedan skäliga ransakatt och pröfuatt medh dannemen af allan Westerbotnen, och kan thet eij annorledis i sanningen finnas än för:de lappa höra rätteliga birckerlarnar till, och the them med rette skiffte fångitt haffua af sine skifftebröder af Tauesteland. Och ty efther the skäll, som iag nu här innan funnet haffuer, thå må eij iag eller någon min eftherkommande å konungz wegna medh rette för:de birckerla hindra, quelia eller möda om för:de lappa, som the så medh skäll fångit haffua. Till skälom wissom och witnesbyrdom bedis iag beskedelige manne incegle Anders Drengz, lagman her sammestedz, med mitt egitt incigle hengende vnder thetta breff, som skreffuitt är i Tornö anno som förskriffuit står, tredie dagh jull.

”Anders Poulsen — drept 11. februar mens han sov av tjenestedrengen til Amtmannen”

Detta brutala närmast statligt sanktionerade lynch-artade mord hämtar vi närmast oavkortat från Arkivverket i Norge.

bilde2

Anders Poulsens historie

Den aller siste trolldomssaken i Finnmark ble åpnet 9. februar 1692 mot samen Anders Poulsen fra Varanger. Anders Poulsen hadde brukt runebom og utøvet slemme ugudelige trolldomskunstner ifølge anklageren. 7. desember året før hadde derfor runebommen blitt fratatt ham og ble nå fremlagt på tinget.

Anders Poulsen fortalte at han var født i Torne Lappmark i Sverige, men som voksen reiste han til kysten og som andre sjøsamer hadde han betalt skatt både til Nordlandene og Finnmark. Sønnen Christopher hadde fortalt at Anders Poulsens runebom var ca 100 år gammel og at det var moren som hadde lært Anders kunsten. Anders Poulsen selv fortalte at han hadde lært det av Anders i Torne Lappmark, men også at hans mor kunne kunsten. Anders Poulsen hadde forklart at han hadde gjort bommen selv, men senere benektet han dette. Runebommen beskrives som svært slitt etter stadig bruk, gjort av furu og uthullet som en stor rund litt avlang skål. I bunnen var utskåret to avlange hull. Han holdt den i venstre hånd når hans spilte. På skålen var festet et skinn av rein som på en tromme. Ved enden hang to reveører, et revetryne, og en reveklo. Som pynt hadde han malt med kokt olderbarkvann som ga rød farge og malt fire streker slik at det ble fem rader. Mellom hver rad var det malt figurer. På de neste sidene finner vi disse figurene forklart av Anders Poulsen under forhøret

Figurförklaring i länk http://arkivverket.no/arkivverket/Arkivverket/Tromsoe/Nettutstillinger/Hekser-og-trolldom/Anders-Poulsen-Den-siste-trolldomssaken

DOM: Den 22. februar var det nytt ting i Vadsø. Anders Poulsen var blitt drept 11. februar mens han sov av tjenestedrengen til Amtmannen. I nærværet av noen av sine barn ble Anders Poulsen dømt etter sin død for trolldomkunster.

Anders-Poulsens-eiendeler

KAUSJON

NEDAN: Bilde 2: Trollkyndig kvinne, noaideáhku, som har blandet sammen en heksegryte og kaster innholdet i havet, det blåser opp til et forferdelig uvær og skipet forliser. Via: http://finnmarkforlag.no/10_12.html
(Kilder: Olaus Magnus, Historia om de Nordiska Folken, bd.1, 1555/1976:157.)

bilde2

Funderingar mellan medeltida columbusar, ny renbetesutredning (?), kulturell renhetsiver och Gustavs dödsmask

Jag anser, att från högre ort skall utfärdas en förordning att alla lappar skall inflytta i Lappland. Vägrar de skall de sändas till besuttne män söder om Uppsala för att där bruka torp eller backstugor. De skall dock först få ersättning för renar och bössor. Skjutsen skall kronan bestå. Månne den inte är angelägnare än fångskjutsen. — ” (1789, Inrikes Tidningar ”1398 Kungörelser
Undersökning om de s.k. sockenlapparna skulle kunna förmås till samhällslevnad Blix M 1789, dec)

PE. Skriver i slutet av mars, 2017. Helsingfors.
Undersökt på plats Helsinge socken; funderat på Gränsdragningskommissionen samt på 1788 års Förordning om Hemortsrätt och dess betydelse för samerna (och romerna).

HKMS000005 km0000lzrp

1. De bosättande svensktalande landnám-tagarna kring 11-1200-talen ter sig ha varit vilsekomna, lika illa som den historiskt senare C. Columbus. Dom kan ha trott att dom var i Norrland.

2. Det behövs göras en ny betesrättsutredning. Jag har förslag; och jag ska redogöra för dessa snart framledes!

3. 1788 års Förordning om Hemortsrätt. Det bör ha varit den här lagstiftningen; faktiskt uppkommen under Gustav III och ödesdigert lanserad i samband med Patriotiska sällskapets pristävling om hur man skulle hindra samer att utöva samiska näringar; dvs hur man effektivast skulle ackulturera samerna (och komma åt deras mark).
Detta ledde till att samerna tvångsbofastgjordes; vilket ledde till massdöd i spädbarnsdöd, i barnsäng, och en allmän kraftig stagnation och tillbakagång i den samiska befolkningsutvecklingen utanför den s k  egentliga lappmarken.
En annan grupp som kom ännu sämre i kläm var romerna, vilka saknade all form av hemortsrätt.

 

Så här kunde det låta i Kungl. Patriotiska Sällskapets pristävling:

Jag anser, att från högre ort skall utfärdas en förordning att alla lappar skall inflytta i Lappland. Vägrar de skall de sändas till besuttne män söder om Uppsala för att där bruka torp eller backstugor. De skall dock först få ersättning för renar och bössor. Skjutsen skall kronan bestå. Månne den inte är angelägnare än fångskjutsen. Var man, som vill plantera ett lapphushåll på sina ägor, skall anmäla detta till Landshövdingen. Sockenlapparna talar ju svenska. Genom kriget finns många torp öde, där ägaren hellre borde se en lapp, än att stugorna står tomma. Man torde tro att dessa lappar inte ändrade sitt levnadssätt, men det finns bevis för att dalkarlar, som av födobrist lämnat Dalarna avlade provinsens klädedräkt och seder när han flyttade. Detta skulle aldrig ha hänt om de stannat i Dalarna. Även i bibeln finns liknande exempel. Inom 20 år skall dessa lappar vara inlämmade i våra sydligare nejder och ha antagit dess seder och bruk. (PE framhävning).
 I det nya luftstrecket skall det svenska mannamodet flytta in i dessa fega och försagda avfödingar av de forna frostiga och snöiga, de äldsta av rimtussar.

Olof Björlings svar på samma fråga *:

och det berättas att de ligger nakna i sina kojor. Vilka grova laster kan inte bli av detta. Svårigheten att förändra ett så vilt folk är betydande. Svårare än för Tsar Peter den store att utan tvång förändra ryssarna. Våra lappar är så intagne av kärlek till sitt levnadssätt att de aldrig skulle vilja lämna det frivilligt. De borde vara skrivna i vissa socknar och anvisade områden på sockenallmänningen och vid svårt straff förbjudas att flytta någon annanstans. De skulle då kunna undervisas i religion. Dessutom skulle inte privata skogar bli skövlade. Deras barn över två år skulle med tvång tagas ifrån dem och uppfostras till vanliga människor. —  [PE framhävning]

* ”Frågan” :

Om det icke vore lämpligt att kringstrykande lappar byggde hus och levde som andra SVAR UPPÅ THEN AF KONGL. PATR. SÄLLSKAPET UTSTÄLDTA FRÅGA UTI INRIKES TIDNINGEN N:O 63 AF DEN 13 AUGUSTI 1787. OM THET ICKE WORE MÄST NYTTIGT, AT KRING- STRYKANDE LAPPAR UTOM LAPP- MARKEN, MÅ LEDAS TIL ATT BYGGA SIG HUS, OCH INGÅ I SAMMA NÄRINGS- MEDEL, SOM DERAS ÖFRIGA MEDBORGARE; OCH HWILKA UTWÄGAR MÅ WARA DE BÄSTA, TIL AT SMÅNINGOM FÖRA OCH WÄNJA DEM TIL ET SÅDANT FÖRÄNDRADT LEFNADSSÄTT.

GIII
Digitalt Museum.

Peter Ericson
SouthSaamiHistory
26 mars 2017

GIII

Funderingar mellan medeltida columbusar, ny renbetesutredning (?), kulturell renhetsiver och Gustavs dödsmask

Jag anser, att från högre ort skall utfärdas en förordning att alla lappar skall inflytta i Lappland. Vägrar de skall de sändas till besuttne män söder om Uppsala för att där bruka torp eller backstugor. De skall dock först få ersättning för renar och bössor. Skjutsen skall kronan bestå. Månne den inte är angelägnare än fångskjutsen. — ” (1789, Inrikes Tidningar ”1398 Kungörelser
Undersökning om de s.k. sockenlapparna skulle kunna förmås till samhällslevnad Blix M 1789, dec)

PE. Skriver i slutet av mars, 2017. Helsingfors.
Undersökt på plats Helsinge socken; funderat på Gränsdragningskommissionen samt på 1788 års Förordning om Hemortsrätt och dess betydelse för samerna (och romerna).

HKMS000005 km0000lzrp

1. De bosättande svensktalande landnám-tagarna kring 11-1200-talen ter sig ha varit vilsekomna, lika illa som den historiskt senare C. Columbus. Dom kan ha trott att dom var i Norrland.

2. Det behövs göras en ny betesrättsutredning. Jag har förslag; och jag ska redogöra för dessa snart framledes!

3. 1788 års Förordning om Hemortsrätt. Det bör ha varit den här lagstiftningen; faktiskt uppkommen under Gustav III och ödesdigert lanserad i samband med Patriotiska sällskapets pristävling om hur man skulle hindra samer att utöva samiska näringar; dvs hur man effektivast skulle ackulturera samerna (och komma åt deras mark).
Detta ledde till att samerna tvångsbofastgjordes; vilket ledde till massdöd i spädbarnsdöd, i barnsäng, och en allmän kraftig stagnation och tillbakagång i den samiska befolkningsutvecklingen utanför den s k  egentliga lappmarken.
En annan grupp som kom ännu sämre i kläm var romerna, vilka saknade all form av hemortsrätt.

PRESSBYRÅMANNEN

Så här kunde det låta i Kungl. Patriotiska Sällskapets pristävling:

Jag anser, att från högre ort skall utfärdas en förordning att alla lappar skall inflytta i Lappland. Vägrar de skall de sändas till besuttne män söder om Uppsala för att där bruka torp eller backstugor. De skall dock först få ersättning för renar och bössor. Skjutsen skall kronan bestå. Månne den inte är angelägnare än fångskjutsen. Var man, som vill plantera ett lapphushåll på sina ägor, skall anmäla detta till Landshövdingen. Sockenlapparna talar ju svenska. Genom kriget finns många torp öde, där ägaren hellre borde se en lapp, än att stugorna står tomma. Man torde tro att dessa lappar inte ändrade sitt levnadssätt, men det finns bevis för att dalkarlar, som av födobrist lämnat Dalarna avlade provinsens klädedräkt och seder när han flyttade. Detta skulle aldrig ha hänt om de stannat i Dalarna. Även i bibeln finns liknande exempel. Inom 20 år skall dessa lappar vara inlämmade i våra sydligare nejder och ha antagit dess seder och bruk. (PE framhävning).
 I det nya luftstrecket skall det svenska mannamodet flytta in i dessa fega och försagda avfödingar av de forna frostiga och snöiga, de äldsta av rimtussar.

Olof Björlings svar på samma fråga *:

och det berättas att de ligger nakna i sina kojor. Vilka grova laster kan inte bli av detta. Svårigheten att förändra ett så vilt folk är betydande. Svårare än för Tsar Peter den store att utan tvång förändra ryssarna. Våra lappar är så intagne av kärlek till sitt levnadssätt att de aldrig skulle vilja lämna det frivilligt. De borde vara skrivna i vissa socknar och anvisade områden på sockenallmänningen och vid svårt straff förbjudas att flytta någon annanstans. De skulle då kunna undervisas i religion. Dessutom skulle inte privata skogar bli skövlade. Deras barn över två år skulle med tvång tagas ifrån dem och uppfostras till vanliga människor. —  [PE framhävning]

* ”Frågan” :

Om det icke vore lämpligt att kringstrykande lappar byggde hus och levde som andra SVAR UPPÅ THEN AF KONGL. PATR. SÄLLSKAPET UTSTÄLDTA FRÅGA UTI INRIKES TIDNINGEN N:O 63 AF DEN 13 AUGUSTI 1787. OM THET ICKE WORE MÄST NYTTIGT, AT KRING- STRYKANDE LAPPAR UTOM LAPP- MARKEN, MÅ LEDAS TIL ATT BYGGA SIG HUS, OCH INGÅ I SAMMA NÄRINGS- MEDEL, SOM DERAS ÖFRIGA MEDBORGARE; OCH HWILKA UTWÄGAR MÅ WARA DE BÄSTA, TIL AT SMÅNINGOM FÖRA OCH WÄNJA DEM TIL ET SÅDANT FÖRÄNDRADT LEFNADSSÄTT.

GIII
Digitalt Museum.

Peter Ericson
SouthSaamiHistory
26 mars 2017

År 1454: samer, renskötsel i Ångermanland och Tavastland

tavast osslund-angaria
Att begrunda:
Redan i en dom av år 1454 framgår, att ”konungs lappar” fanns såväl i de södra lappmarkerna som i Tavastland m fl områden i Finland.
Således fanns samer och sannolikt också tamrenskötsel såväl i Västerbotten som i Ångermanland (och nedanför) som i Tavastland år 1454 och tidigare.

Källor anges här: http://runeberg.org/nfbc/0266.html

  1. Image extracted from page 028 of Finland in the Nineteenth Century by Finnish authors. Illustrated by Finnish artists, by MECHELIN, Leopold Henrik Stanislaus. Original held and digitised by the British Library. After painting by Edelfeldt 1894.

    2. Helmer Osslund, Älvlandskap

2017 års föredragstitlar tar form! Boka nu?

”Det våras för turnéplanerna”

ARRANGÖRER! Samiska förvaltningskommuner! STUDIEFÖRBUND!
Föreläsningsföreningar! GALLERISTER, samiska konstnärer! MUSÉER! Bibliotek!
SKOLLEDARE! Föräldrar, SKOLRÅD! Sameföreningar ! Med flera!


Teman och ämnen för mina föredrag 2017:

A Saami Exodus? Fördrivningar från söder och norr
Sockenlappar
Samekvinnor – pionjärer – organisationshistoria
Sedvana och vinterbete
Nordens urfolk – fördrivna från Trollheimen till Petersburg?
I höst (ev från mars!) : Samerna i kustlandet
Samt: DUBBELFÖRELÄSNING med Bernt Ove Viklund!

Hela Sverige: fokus Mälardalen och södra-mellersta Norrland våren 2017

FINLANDSSVENSK/FINSK TURNÉ kan bli verklighet, om intresset är nog stort.

Höstens (2016) ”Tusen samiska år” kommer kvarligga, *ren*odlas
– samt främst erbjudas i skolsammanhang!

Torkilstöten_Panorama_Jule_2013 (1).jpg

ross

Krylbo
Exakta titlar kommer närmaste veckan!

  • Hör av er för offert!
  • Nota bene: de flesta titlar går att få på engelska!


Peter Ericson
SouthSaamiHistory

SAMISK SKATTEMANNARÄTT och markrättigheter 15-16-1700-tal (Hyvärinen 2010)

(Edit July 13, 2016) Ur MARKRÄTTIGHETER PÅ BASEN AV SAMISK KULTUR
-lagenlig uppkomst, förverkligande och upphörande
av Heikki J. Hyvärinen (2010)

Saamis In OstroBothnia AD 1608 and the rural rights as members of the Yeomanry

 

Det fanns om skattemannarätt, som gällde samer, två fullmakter av Karl IX (1607 och 1608) som HD hänvisade till och som gällde att besätta ödemark i ”Jillime” eller Ilmajoki socken i Österbotten. Enligt det senare brevet (1608)

skall på ”ödesbygden” och dess lägenheter sättas folk som ”kunna hafwe sin födhe vtaf diur, fogel, Fisketij och Reenar” och de skulle ”allene hafwa macht till att bruka ödemarcken.” Och de som brukar åker skulle intet ha att beställa vare sig med skog, sjöar, fågel eller djurfällning utan detta skulle ”allene höre Lapperne och de som med Reener omgå till”

Om äganderätten till jorden och jordens beskattning står det i fullmakten: ”Och skole de sedhen njute och behålle samma ägor för Skatte Jord för sig och deres efterkommende till ewärdelligh ägor.” Efter sex frihetsår ”skole dhe sedhen skäligen skattleggies och oss och Sueriges Crono deres skatt och skuld vtgifwe.” (NJA 1981/1 s. 186, 189)

Brevet visar att samernas näringsfång utan jordbruk – lappkultur eller lappmannanäring – som en självständig näringsgren i enlighet med svensk rätt kunde ha varit grund till skattemannarätt d.v.s. jordäganderätt med jordbeskattning.
(3.2)

Från nya tidens början framåt omnämnes samerna ständigt i kungliga brev som våra lappar och Sveriges kronas undersåtar som hör under Sveriges rättsordning. Gustav Vasa sade i sitt förläningsbrev den 22 oktober 1526 att lapparna i Umeå socken var ”vaare lappar vtij Vmo sockn”, som domaren skall hålla ”viid Suerigis lagh och goda gambla sidwennior nesth gudz hielp”. (GIR III s. 306, Cramér 1979 s. 1). I sitt öppna brev till inbyggarna i Ångermanland och Umeå socken den 3 juni 1543 sade samma konung om samernas rättsskydd och ställning som undersåtar på följende sätt: ”att them (Lapperne) icke heller mere skedde öffuer Lag och rett än edher, effter wij känne en stort partt vtaff them jw så wäll för wåre vndersåther, som edher.” (GIR XV, s. 316, Cramér 1979 s. 1)
(ibid🙂 

Då Karl IX tillsatte domare i Lappmarken föreskrevs det att rätt i Lappmarken skulle skipas enligt Sveriges rikes lag. Dessutom inskärpte konungen vikten av de förordningar han utfärdade igenom att ge fogdarnalagboken med då de tillträdde sina befattningar. Sålunda lyder det i instruktionen till lappfogden Lasse Larsson den 19 oktober 1610:

Lasse Larsson…fougde utöfwer wåre undersåtare och Lappar i Uma, Pitha, och Lula Lappmarcker wara kan. Och skall han etc desliikes hplla Lapparna wiidh Sweriges Lagh och rätt, alldeles effter dhen tryckte lagbook, som wii honom medh gifwir hafwe, och icke låta them i någon måtto öfwerwåld eller orärr wederfahras.” (Schefferus 1673/1956 s. 195-196, Fellman 1912, s. XXV)

Ovannämnda fogdes efterträdare Reinhold Stiger fick även han motsvarande instruktion. (Hafström 1973 s.99).

Redan under medeltiden hade vissa lappar i domstolpraxis rättsskydd som baserade sig på Sveriges lag. Upplands lagman dömde den 6 juli 1424 mellan Piteå birkarlar och lappar med hänvisning till lagen och laga straff. Enligt domen skulle lappfogden ”skipa att allom Bircherlom och lappom ske Rett”. Ingen skulle ”riffua eller slitta af the fattiga Lappa, eller thera Ren och öka i Skiutzferd”. Den som gör emot det sagda ”han böthe sin brott efther ty lagh serdeles om huad sack vtwisar.” (Bygdén 1921 s. 40-42)

Ingen lagmansdom från medeltiden, där birkarlar skulle ha gjort brott mot lappar och dömts till böter, har veterligen bevarats till våra dagar,. I början av nya tiden –

under Gustav Vasas år tid år 1549 – dömdes i alla fall på Torneå sommarting talrika birkarlar och bönder att betala böter för fisket ”innan Lapperå” utan lapparnas tillstånd. (Luukko 1954 s. 149, 517, 519)

Rättsinstanserna fungerade i början av 1600-talet och samerna kunde redan år 1615 föra sina tvistemål från lappfogden till landstinget i Torneå socken (lagman) och vidare till Svea hovrätt. (NJA 1/1981 s. 186-187)

Domstolar behandlade lappar i civilrättsliga mål ”enligt den tryckta lagboken” under landslagens hela giltighetstid till år 1736. Sällan hänvisade man ”till samisk sedvana” i underrättens domar. (Korpijaakko 1994 s. 241 ss.)

Hertig Karl kallade 1602 tre till sex lappar från alla lappmarker till riksdagen i Stockholm. Lappar tycks ha varit med som bondeståndets representanter även på riksdagen i Norrköping år 1604, då ständerna kom överens om landslagens editionsarbete, godkännande och tryckande. Som ståndsrepresentanter kunde samerna själva föra eller via landshövdingen eller präster ”allmogens besvär” att behandlas i riksdagen för kungliga beslut. Svar på sådana besvär finns fr.o.m. år 1604. Vid riksdagarna 1664 och 1668 fanns det vid riksdagen en representant på ”lapparnes vägnar” eller ”lappmarks vägnar”. Sista gången lappbyar var med för att välja egen representant till riksdagen var 1764/1765. Enligt bondeståndets protokoll 1765/1766 beviljades samerna ”denne avlägsne och fattige allmoge” befrielse från riksdagsrepresentationen. (Olofsson 1965 s. 9, 379; Olofsson 1974 s. 537, 577, Sjölin 1981 s. 77-79, 104 )

Slutrapport från Samiska Rättsförbundets seminarium
Den 17 augusti 2010 på
Nordens folkhögskola Biskop-Arnö.
Bålsta, Stockholm (Giehttot 1)

 Karta: ilmajoki/ilmola Modersoken 1763