Nytt: Skolföreläsningar av SVT-UR-seriens faktagranskare Peter Ericson – Samernas historia på silverfat, extra allt: erbjudes – hela 2018 (inklusive om Elsa Laula och Maria M. Matsdotter). Boka snarast! (Also in English! Norge och Finland möjligt! * )

Fokus på Samer i söder, bemärkta samiska kvinnor – och kolonisationshistoria!
Nytt erbjudande – som gäller under hela 2018.

Jag var också verksam i Nordmalingsmålet och rätanmålet m fl sedvanemål.

Samma för alla aktörer

10 000 i n k l moms = T R E föreläsningar
* Lite annan prisbild i Norge och Finland, samt tillkommer alltid resa och i Norge logi (i Finland beroende på ort och kommun). Men jag är säker på att vi kommer att kunna enas om priser som Ni är nöjda med!

Konceptet går i enkelhet ut på
(1) Sápmis historia,
(2) Om några bemärkta samiska kvinnor (2-5 st), och
(3) Valfritt eller samernas regionalhistoria på respektive ort.

Någon, några eller alla föreläsningar kan vara på skolor, åk 6 till och med gymnasiet. Folkhögskola eller universitet lika möjligt.

 

 

Vissa villkor finns
Två föreläsningar ska vara samma dygn eller två dagar i följd,
och minst ett datum ska ligga i maj eller augusti.
Någon reseersättning kan tillkomma (inte hög inom Sverige, troligen ej heller i Norge eller Finland) På tre föreläsningar tillkommer ej logi; men dock om ni lägger till upp till 4-6 st.

Återkommer!

BOKNING sms 0729070058
eller mejla saemieforskning@gmail.com

Välkomna att höra av Er!

Peter Ericson 4 april 2018

Annonser

Om Ond bråd död, svek, kyskhet och Nordens och Sápmis historia i snart kommande Saepmie Times! (och i guidning samt seminarier plus pilotvandringar i Stockholm 1-2 juni!)

800 år i Klara, i samernas tidiga organisationshistoriska nav!

SWISH 0724243922 Johan Ericson
240 SEK (228 NOK) för helår fyra nummer
300 SEK (285 NOK) för helår plus no 2/2018.
OBS: PDF-tidning

Mer betal-info nedan!

PLEASE NOTE:
Guiding, subscription is also possible in English/from abroad/for foreigners!

Sankta Clara kloster 1289-1527
Clarissorna. Foto: Gunnar Bach Pedersen. Wikimedia Commons.
S:t Clara eller Klara av Assisi 1194-1253. Simone Martini. Creative Commons.

 

240 / 300 SEK and google the current figure in your own currenc

Kontonr Swedbank 2240045340, clearing 84202 (Peter Ericson)

PayPal: johanolovericson@gmail.com

240 SEK helår fyra nummer SWISH 0724243922 Johan Ericson

75 SEK lösnummer no 2/2017

FRÅN NORGE:

IBAN/BIC: SE2380000842022240045340

BIC: SWEDESS

 

S e m i n a r i e r – Samernas historia i söder – nio datum mellan Stockholm och Jämtlands län 17 maj – 14 juni. Vilka var ”sockenlapparna”, hur tidigt fanns samer i söder, kvinnohistoria, samisk Stockholmiana etc!

Saepmie Utbildning drar söderut! – INTRESSEANMÄLAN (ej bindande i detta skede), ange ort: saepmieforskning@gmail.com

Samernas historia i söder – S e m i n a r i e r 17/5 – 14/6

Vi söker för en del orter medarrangörer!

Ansvarig och huvudföreläsare: Peter Ericson

Östersund / Funäsdalen 17/5 – Släktskap och kustskogssamer med vinterbete i Hede och Sveg (eller 17 + 18 maj)

Sundsvall 19/5 – Rikt samiskt näringsliv i Medelpad 1478-2018
och speciellt fokus ägnas de s k ”socken-” och ”stadslapparna”
men också sjösamerna, kustskogssamerna tittar vi på.

Kramfors (Sollefteå?) 28/5 – Marknadsliv, skogssamer

Uppsala 30/5- ”Sockenlapparnas” och deras föregångares näringar, språk, släktskap, rörelsemönster

Stockholm fre 1/6 – Samernas södra historia – Samerna i Stockholm under fördrivningsepokerna; handelssamerna. Statliga renfarmer. Om samerna i Sörmland, Mälardalen, Mälaröarna och Roslagen.

Stockholm lördag 2/6 – Samisk kvinno- och organisationshistoria och samisk Stockholmiana. Ett eller två exempel på samisk Stockholmiana i fält.

Äppelbo, Dalarna 12/6 – hantverk, fördrivningar, folkkultur

(västra eller södra) Gästrikland 13/6 – Samerna i arkiven och spåren i markerna

Hälsingland 14/6 – Sjösamerna, kustskogssamerna

Enhetspris 200 SEK heldag (grupprabatt 30% vid fem anmälda!), mer detaljer sedan (rabatt på prenumeration Av Saepmie Times ingår). Förskottsbetalning ca en månad innan. Återbetalning vid återbud.

Beställ gärna skolpresentationer och vanliga kvällsföreläsningar i samband med detta!

 

”HISTORIEN OM SÁPMI”

”HISTORIEN OM SÁPMI
fördrivningar, kolonisation, framgångar och motstånd 500 e.Kr – 2018”
av PETER ERICSON, historiker


Föreläsning som erbjuds maj till november.

Obs! Även i sommar!

HISTORIEN OM SÁPMI
ERBJUDES I HELA SVERIGE
MAJ-NOVEMBER

Total kostnad 10 000 SEK inkl oms och a l l t (logi, resa) för t v å dagar =
FYRA föreläsningar, vara tre för skolor och en kvällstid, ex på bibliotek!
Samiska förvaltningskommuner * utom Sundsvall (som har andra specialavtal): 8 600 SEK för samma sak

Kombination med arkeologisk fältdag ………………………………………  15 000 (13 000)
Kombination med erbjudna seminarier ………………………………….. 13 000 (11 000)
Kombination med regionalhistoria kväll 2 ………………………………. 12 000 (10 600)

Kombination med guidning i samisk Stockholmiana dag 2 ……. 13 000 (12 000)

På engelska, 1,2,3 eller 4 av föreläsningarna ……………………………. 11 000 (10 000)

Även  Finland från juli
Och i Norge från augusti!

Rajden till kusten. Från Storjola till Selånger, i flerhundraåriga spår. (Västernorrland nytt samiskt förvaltningslän!)

Rajden till kusten. Från Storjola till Selånger, i flerhundraåriga spår.

Tre av alla dessa samer inte funnits, synts och som ”farmor”/”pappa”/”Morfar” ALDRIG nånsin såg.

 
Felet är att det aldrig var någon som frågade nåt närmare.
Algot Nordenberg, född 1910 i Nordingrå hävdade att samerna där och då kom v a r j e vinter med renhjordarna.
 
Det blir ganska tröttsamt att höra samma retorik som i Nordmalingsmålet och alla andra sedvane- och rättighets-/samerättssammanhang .. Även om det nu i fallet Medelpad bara är ett par gånger på 20 år liknande röster hörts.

Niittonnollåtta
Lisa Maria Andersson, född 1901. Bosatt i Storjola, Borgafjäll. Ogift. Barnens mor Sigrid Andersson. Bodde mestadels i Västra Värjaren. Knut Helmer Algot Andersson, 1898-1941.

 
Som tur var antecknade lappfogden, samerna själva; tidningarna skrev och prästerna noterade födda, döda, vigda och konfirmerade samer. Jonas Åhrén skrev i Från renskogen i Samefolket och i sin bok 1963. MInnesbanken samlade vittnesmål. Fotografer fotade och skribenter av alla de slag skrev nere vid kusten. Internationella resenörer – förutom Linné – skrev om samernas
Och Lars-Gunnar Larsson har nu samlat, beforskat och bearbetat Holmbergers 1600-”hövdade” ordlista från anno ca 1770. Så nu vet vi lite mer om ungefärligen hur dessa samer pratade. Av resenärer som nämner kustens renskötsel bör förutom vår een svenska ”blomsterkung” främst nämnas de la Motraye; Consett; Outhier; ett antal tyskar på 1800-talet (som jag aldrig lär mig namnet på!) samt 1858 års amerikanska Bayard.
 
I Hälsingland fanns åtminstone ett tusental renar kring 1790-1800 enbart i de kustlevande samernas vård. Men tvångsbofastheten kom att ta kål på detta system. Och även på dessa samer.
 
Utrotning? I hög grad vågar jag kalla det så.
 
Men fjällsamerna flyttar ännu.

Mer om bilden: ””Vinterflyttning av renar ner mot Sundsvall i seklets början, troligen 1908.
Stående från vänster: Lisa Maria Andersson, född 1901. Bosatt i Storjola, Borgafjäll. Ogift. Barnens mor Sigrid Andersson. Bodde mestadels i Västra Värjaren. Knut Helmer Algot Andersson, 1898-1941. Gifte sig i början av 1920-talet med Lisa Vilhelmina Larsson, född 1896. De fick fem barn: Sigrid, kallad Sakka, 1923-1973. Tvillingarna Anders och Knut, födda 1925. Anders dog 1964 på Brännåkerfjället efter en renskiljning. Gustav-Eivind, född 1927 och Vivi, född 1936.

Fotograf angiven såsom ”Maria Kihlman”, men torde vara Maria Kihlbaum.
Foto via Västerbottens Museums fotodatabas.

VÅR-program: SAMISKA KVINNOR i historien i fokus; kurser, ny kunskap, gamla traditioner i SAEPMIE forskning föreläsning undervisning! Boka ”ASAP”, kalender snart full!

Lite nytt och påminnelser …….

– STOR drive maj/juni med seminarier om sockenlappar och angränsande ämnen: Uppland, Dalarna och norrut!
Anmäl, snälla, intresse s n a r a s t !

– Kurs 19/4 Öviks Fhsk (kallad fortbildning/Vårkursen)

– Utför uppdragsforskning! Ca 120h lediga feb – maj.
Renbruksplan; sedvana; vindkraft; arkeologisk inventering etc!
Först till kvarn, ont om tid nu framöver!

Föreläsningsprogram om samiska kvinnor och organisationshistoria!
Erbjudes (inklusive andra titlar) även på skolor, samt i andra stora aulaföreläsningar.

– BERÄTTAR! Sommaren: boka gärna in oss/mig på hembygdsgårdar och berättarkvällar etc!

– Infokampanjer i Västernorrland för att fler ska få kunskap om samernas kulturarv och historia i vårt splitternya förvaltningslän

– Ny Saepmie Times utkommer mitten mars

– Guidningar i Stockholm i Elsa Laulas och Maria M. Mathsdotters spår planeras (och i Lindhagens; Torkel Tomassons samt en rad andra samers spår) planeras i Stockholm  – samt eventuellt i Höga kusten vid efterfrågan!

– Härutöver spännande projekt på gång i Finland och eventuellt även i Norrbotten.

– Mer händer, bara håll Dig uppdaterad! Prenumera på denna blogg! 🙂 Och på Saepmie Times!

I samtliga fall: anmälan etc SMS 0729070058, +46729070058
Eller mejla saepmieforskning@gmail.com

Bild B

BILDEN: Avslöjas i Saepmie Times no 1/2018.
Med stort tack till Johan Sandberg McGuinne

1894. Betesrätt i Dalarna! ” — sydgränsen för lappens urgamla och  hittills bibehållna område sträcker sig söder om Herjeådalen till Svärdsjö i stora Kopparbergs län — ” – Om 1894 års dom!

En frihetstida reservatstanke kan blir det som fäller avgörandet i Härjedalen?

Apropå Härjedalen, sedvana och rätt till renbete – se vad vi hittat!

Samerna vann ju Ljusnedalsmålet (i fallet med Farup som motpart förlorade han postumt), det är inte precis någon hemlighet.
Men vad de flesta nog ej vet, är att i det i domen utsägs explicit och ordagrant att betesrätten sträcker sig ned till Svärdsjö. Det innebär naturligtvis att alla trakter mellan Ljusnedal och Svärdsjö vid detta tillfälle kan ses såsom sedvaneland.
Härutifrån givetvis en öppen fråga för jurister att tvista om huruvida detta gäller
fortfarande, men som regel har ju samerna förhindrats att utöva sina gamla rätt, vilket då ej ska belasta den rätten.

Sålunda rapporterades från avgörandet i högsta instans:

Lapparne segrade. Ett intressant utslag har
i dagarne fälts af k. m:t, säger Östersunds-P:n.
Det gäller lapparnes rätt
till renbete å Ljusnedals bruks område.
I tvisten mellan bruksegaren Farup och
lapparne afgjorde, som man vet, frågan 
till lapparnes nackdel både af häradsrätten
och af Svea hofrätt. Lapparne fortsatte
till k. m:t.

Johan_Tirén_-_Same_med_hund
I dessa sina besvär påvisade de mot Fa-
rups påstående och med stöd af sådana
auktoriteter som professorerna Sven Nilsson
A. E. Holmgren samt direktör Petter Hjortz,
att sydgränsen för lappens urgamla och 
hittills bibehålla område sträcker sig söder
om Herjeådalen till Svärdsjö i stora Kop-
parbergs län och att Ljusnedals bruks om-
råde för den renskötande lappens vistelse
från uråldriga tiden– . Afvittringen kom dock
och undanträngde lappen, hvars fordran att
få förblifva i sin häfdvunna rätt till renbete
afvisades dels derför, att kulturfolket an-
sågs behöfva betesdelarne för sina hemman,
dels emedan Ljusnedals bruks allmänning
uppgafs vara behöflig för främjande af
bruksrörelsen.
Med upphäfvande af underrätternas ut-
slag har nu k. m:t godkänt lapparnes an-
språk att på grund af sedvanerätt få med
sina renar uppehålla sig å de delar af Ljus-
nedals bruks egendom, som de och deras
förfäder af ålder besökt.  (PE framhävning)

Norra Skåne 1894-07-12 Avskrift: Eskil Olsson

VADAN JUST SVÄRDSJÖ?
Här må man gå tillbaka till tiden för de stora fördrivningarna av samer under kung Fredriks tid av år 1720-30; ca och att det då fastslogs av kungen tillika den lungsiktige landshövding Dankwardt ”at dom (samerna) i nåden må efterlåtas så blifwa qwar med deras rehndiúr úti de längst úp i dahlarna ofwan Fahlun belägne socknar, til och derstädes genom deras arbete och slögder sökia sit úppehälle”.

Fördrivningarna kom ju att leda fram till det för samerna fatala sockenlappssystemet; där tvångsbofastheten så småningom inträdde och indirekt kom att leda till massdöd genom den nittioprocentiga spädbarnsdödligheten som följde.

En slags tidig reservatsidé om Svärdsjö; som väl ter sig som en kompromissvariant med det envetna lappmarksbegreppet. Ännu vid denna tid hade man inte tillgång till ens tillnärmelsevis geometrisk rimliga eller skalenliga kartor över de glesbefolkade områdena.

Sverige låg i spillror; ryssen hade härjat. Kung ”Friedrich”:s svåger, Karl XII var död, enligt Lauritz Weibull låg kungen bakom. Och nu skulle samernas drivas norrut.

Men kanske är det en Historiens ironi att just Fredrik I, den vage kungen som aldrig lärde sig svenska och som mest är känd för att jaga björn, massakrera dalkarlar (149 st 22 juni 1743 och några fler senare) och fördriva samer – att just han kanske blir markägarnas i Härjedalen ‘Waterloo’.

NOT: Det finns betydligt flera och senare belägg för vinterbetesrätt i dessa sydligare områden. Liksom äldre. Under perioden 1660-1920 ca synes närmast inga tvivel ha funnits på den gamla sedvanan. Vi har inte minst en tät, regional, samisk historia med åtskilliga uppgifter om småskalig renskötsel.
Detta dokument ovan med domen från 1894 stärker kraftfullt bevisningen för denna sedvana.

Peter Ericson, historiker, redaktör, föreläsare
Sakkunnig i Härjedalenmålet

18 februari 2018

Svärdsjö-2

I finländska Hufvudstadsbladet idag 7 februari 2018: ”glad över att Sverige har utökat Sameland till Västernorrlands län, som sedan den 1 februari är samiskt förvaltningsområde”

Ur artikeln: ”Samerna kämpar mot vindkraftverk” (Hufvudstadsbladet 20180207)

PE
Bildtext: Peter Ericson är glad över att Sverige har utökat Sameland till Västernorrlands län, som sedan den 1 februari är samiskt förvaltningsområde. BILD: LEIF WECKSTRÖM

Peter Ericson hoppas att han framöver har många orsaker att föreläsa om samernas historia. Sverige fattade nämligen nyligen ett lite oväntat beslut, som trädde i kraft så sent den 1 februari – då blev Västernorrlands län samiskt förvaltningsområde.

– Det är fantastiskt, beslutet har utvidgat Sameland! Det här berör i allra högsta grad min hemstad Sundsvall. Det betyder att samer som bor i länet har rätt till sjukvård på sitt modersmål. De utgör kanske en knapp procent av befolkningen. Men jag hoppas att jag får hålla föreläsningar för alla som jobbar inom landstinget, så att de lär sig det mest grundläggande om samernas historia och kultur, säger Ericson.

TEXT: Petra Miettinen
UTDRAG UR: Hufvudstadsbladet 7/2 2018

(min framhävning/ PE)

HELA ARTIKELN:
https://www.hbl.fi/artikel/samerna-kampar-mot-vindkraftverk/

”Gråbonn”, Gråben; Stina Clementsdotter till Karl XIV Johan år 1819

Ännu en viktig pusselbit ifråga om begrepp konungz lappa tillika om samerna och sörsamernas relation till kungadynastin Bernadotte. Samt ett litet bidrag till den samiska kvinno- och organisationshistorien.

Lantmätar Rennerfelt via Levi Johansson 1819 och 1849:

»Lappens naturliga fiende är vargen, hvilken han benämner ‘grå-
ben’; näst denne fruktar han mest bonden, som han gifvit namn af
‘Gråbond’.

”Lapparna synas dessförinnan med sina klagomål ha varit ända till Kungs,
vilket förklarar tidsutdräkten.
Bevisligen begagnade de sig redan på den tiden av metoden
att med förbigående av alla instanser framlägga sina bekymmer för
landsfadern personligen. Om den saken säger lantmätare Rennerfeldt
i sina förut nämnda anteckningar:
»Lapparna hafva höga begrepp om sina rättigheter; de anse hvarje
nybygge, anlagdt i fjelltrakterna, såsom förnyade kränkningar, men
hysa det oaktadt stort förtroende för öfverheten, synnerligast Konungen,
den de tro omfatta sig med serdeles ynnest, men tro deremot, att de
tjenstemän, med hvilka de hafva närmare beröring, äro ogena och med
föresats förtiga rätta förhållandena. För att motverka sådant, hafva
lapparna utsett tvänne, som inför Hans Maj:t personligen skulle framföra
deras klagomål. Redan 3:ne ggr. hafva de deputerade begifvit sig
till Stockholm och äfven hvarje gång lyckats vinna företräde hos
Hans Maj:t. En af dem, Stina Clementsdotter, vanligen Lapp Stina kallad,
är likasom ett förestyr för Frostvikslapparne. Hon förenar med
ett gott hufvud förslagenhet och munvighet, men är öfverdrifven i sina
målningar.

»Lappens naturliga fiende är vargen, hvilken han benämner ‘grå-
ben’; näst denne fruktar han mest bonden, som han gifvit namn af
‘Gråbond’.

Nekas kan ej, att bönder och nybyggare, såsom varande de
talrikaste samt hittills de mest omhuldade, ofta behandlat lapparna på
ett kränkande och grymt sätt. Sådane ofog äro så mycket mera utan
påföljd, som inom Frostviken, utom presten, ej är boende en enda
tjensteman, som kan taga de betryckte i försvar. Lapparne äga visserligen
en egen Länsman, men denne är boende omkring 18 å 20 mil
från deras egentliga tillhåll, och besöker dem ej oftare än skatterna
skola indrifvas eller andra utlagor utkräfvas. Många exempel kunde
anföras, hvilka visa den misshandling lapparne äro underkastade af
dem, hvilka nu tagit i besittning deras jord; men man torde nu kunna
hoppas, att sådane åtgärder blifva vidtagna, som åtminstone betrygga
lappens personliga säkerhet, hvarigenom ett nuvarande förnedrande
nationalhat endast kan försvinna, och den så länge förbisedde och
styfmoderligt behandlade folkstammen blir mottaglig för bättre moralisk
och religiös bildning, hvars frukter komma att utgöra mildhet och
humanitet. Lapparne erkänna sjelfva den låga ståndpunkt de innehafva
på bildningens trappa, och i detta erkännande uppenbarar sig
redan en inneboende längtan till något bättre: vida ädlare än det
öfversitteri och den hånande stolthet, som möta dem af en, åtminstone
i det yttre och i slughet bättre lottad omgifning, hvilken, långt ifrån
att bibringa dem några af sina förmåner, endast söka tillegna sig deras
ägodelar, ofta på ett sätt, som tyckes tillkännage, att de ej erkänna dem
såsom sina medmenniskor.»

Ur SKRIFTER UTGIVNA GENOM
LANDSMÅLS- OCH FOLKMINNESARKIVET I UPPSALA
SEK B.3
BEBYGGELSE OCH FOLKLIV
I DET GAMLA
FROSTVIKEN
AV
LEVI JOHANSSON  (andra uppl. 1967): s 326 ff

 

 

 

 

»Vi samer måste bygga oss en framtid!» När samerna förväntades ”dö ut”, målade Elsa Laula upp en framtid, och krävde samiskt självbestämmande!

Lycksele lördagen den 14 januari 1905.

Margareta Winka från Umbyns sameby (för övrigt en av de postuma vittnena i Nordmalingsmålet /PE) — erinrar sig — Elsa som talare :
Med fast tag om karmen på en stol började (Elsa) med appellen:

»Vi samer måste bygga oss en framtid!» ”

 

                            Elsa, Kristina och Maria Laula. Wikimedia Commons

 
Tiderna är stenhårda.
Kolonialisterna, bosättarna trycker på och som Elsa och Gustaf Z Hedenström
framfört i samtidspressen – pappan, Elsas far Lars Thomasson Laula, liksom hennes yngre bror, inte fullt åtta år fyllda Mattias. ska ha 1899 mördats av aggressiva nybyggare. Det kan givetvis ifrågasättas, eftersom veterligen inga närvarande vittnet uttalat sig. Men det kan sannolikt inte uteslutas (i kommande numret av Saepmie Times kommer vi att ägna oss en del åt frågan!)

I alla händelser ökade trycket från ett redan sedan många decennier mycket betryckt läge. Och som Elsa skriver om sju svåra år i renskötseln har klimatet även på den här tiden konstrat och renbetet varit mer eller mindre permanent i kris i sj år 1892-1899, och eländet fortsatte… Efter ett par vintrar med någorlunda bete kommer sedan 1904, och framförallt 1905 och 1906 års vintrar att bli exempellöst drabbade av islåsning och ytterst besvärliga kast.

Efter de goda åren 1904-05 med framsteg i organiserat vidtog under Elsas agitationsår alltmer motvind och landet blev nästan synligt i realtid alltmer samefientligt och monokulturellt nationalistiskt i takt med Unionsupplösningen.

Från att ta stöttat och uppmuntrar Elsa vände tidskriften Dagny tillika det Fredrika Bremer-förbund som låg bakom den till lappologernas och Vitalis Karnells  favör, och stöttade den senares supremacistiska (hade vi sagt idag) kritik mot samer i städer och civilisation. Allt mindre stöd fanns på allt färre ställen. Lindhagens var upptagna av dels huvudstads-, dels storpolitiska ärenden.

Men Elsa talade. Hon kämpade.

Mot tidens alltmer självsuggerande påståenden om en utdöende samisk stam, ställde hon visioner om en framtid. Hon ville ha självstyre för samerna.

Bo Lundmark 1978 Ur ”Elsa Laula — vilhelmina-samiskan som blev sitt folks sändebud” av Bo Lundmark (Västerbotten 3/1978) :
Konsolideringen av Fatmomakke lappförening ägde rum vid
marknaden i Åsele den 7 januari 1905 och av Tärnaby lappförening
vid Lycksele-marknaden den 14 januari. — Margareta Winka från Umbyns sameby —
erinrar sig att man höll till i dagrummet till det hotell som låg efter Storgatan.
Kaffe såldes och intäkterna blev grundplåten i föreningskassan.
Förhandlingarna leddes av Torkel Tomasson och Elsa Laula.
Hon gjorde som talare ett starkt intryck på Margareta.
Med fast tag om karmen på en stol började hon med appellen:

»Vi samer måste bygga oss en framtid!» ”

Om årtalet stämmer, var inte Elsa med 7 januari; ty de deltog i kursen 2-8 januari och hade möten såväl den 2 januari som den 8 januari i Stockholm. De fem dagarna mellan 8 och 14 januari hade nog behövts för den tidens kommunikationer.
Utan tvekan hade upplevelserna i Stockholm bidragit till en ökad energi och motivation.

Peter Ericson 30 januari 2018

Not: Stavningen på ”Winka” följer Bo Lundmarks original.