Tjoevkemåjhtoes nordiska turné

Helkvällar & mustiga berättelser av ett i påskas återtuppståndet Ljusminne!
TJOEVKEMÅJHTOE BEGER SIG UT I LANDET (och Norge såväl som Österbotten plus övriga Finland kan komma ifråga)!

Tjoevkemåjhtoe 1997-2017 LJUSMINNE REVISITED
Historiker Peter Ericson & Arkeolog Bernt Ove Viklund, vi har totalt 60+ år av erfarenhet av arbete med samernas historia och i tjugo kalenderår har vi samarbetat med museer, i böcker, kring sedvanemål!
Denna gång belyser vi mer av det goda samarbetet i bygderna och samiska högkonjunkturer men även sämre tider och tuffare villkor. Sjösamer, kustskogssamer, ångermanna skogssamer, fjällsamer, sockenlappar – den rika vidden av samiska näringar presenteras!
Glimtar av sedvanemål och metoder vi själva utvecklat.
Hur återuppbyggdes och återfördes och återför vi samiska kunskapen?
Idé om vårens turnéer: 
Vi tänker oss sålunda
MAJ Uppland-Bergslagen
JUNI Lappland-Jämtland-Värmland
JULI  Medelpad-Ångermanland-Österbotten
AUG Västerbotten, ev Götaland, Skåne, Småland, Halland
SEP Norge, Svealand.
Andra geografiska upplägg också möjliga!

PRIS för helkväll ca 3h: 12 600 SEK exkl moms, tillkommer del av resa och del av logi. För totala 16 800 håller vi varsitt längre skolanförande också. Fler skolföreläsningar kan ge fördelaktiga totalpriser.
Sommarrabatt 1 JUNI - 30 SEP: 10 200 exkl moms

Kombination med paket: skolföreläsningar, kvällsföreläsning plus kurs 13 800 exkl moms
Med sommarrabatt 11 600 exkl moms
För kombinationer med exkursioner: hör av Er för offert.

Priser avser Sverige och resa plus logi tillkommer.

Nu 16-17 maj har vi kurs för de sydliga länsmuseerna.

Samt finns social prissättning; hör av er för offert!
 retepnoscire@hotmail.com eller 070-6076232

eller inboxa min facebook (Peter)
 https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

 Bernt Ove



 bov pe-hd
heikki-foto
Stora fotot: Jörgen Heikki
styrnas
Myckelby, Styrnäs, Ådalen, Ångermanland

Bernt Ove

”att birckerlar af Lula och Pitta skulle haffwa några lappa, som wore komne af Tauesteland, och the skulle haffua waritt konungz lappa” – TAVASTESAMERNA 1454

HÄME/TAVASTIA/ – Tavastesamerna s k konungslappar? Källa (via) : http://extranet.narc.fi/DF/detail.php?id=2959

hämeenlinna

Sten Henriksson, fogde i Norrbotten, intygar att några samer, som var komna från Tavastland, med rätta tillhörde birkarlarna i Luleå och Piteå socknar.
Från en samling ”vtkopier aff någre gamble breff om bircherlars rettighett i Lapmarken” bland ”Handlingar rörande tvisten om Finnmarken vid Västerhafvet” i svenska riksarkivet. Urkunden är tryckt i Handl. rör. Skand:s hist. XXIX, sid. 29, varifrån här avtryckt.
Torneå 27 december 1454.
Alle the dannemen thetta breff förekomma kan kennes iag Sten Hinrichson, fougte öffuer Norrebotnen å högborne herres wegna mins nådige herra konung Carls, och giör witterligitt medh thesso mino närwarandes öpne breffue, att åhrom effther Gudz byrdh m.cd.liiij tå war mig vnderwist att birckerlar af Lula och Pitta skulle haffwa några lappa, som wore komne af Tauesteland, och the skulle haffua waritt konungz lappa; huilkit ärende iag haffuer nu sedan skäliga ransakatt och pröfuatt medh dannemen af allan Westerbotnen, och kan thet eij annorledis i sanningen finnas än för:de lappa höra rätteliga birckerlarnar till, och the them med rette skiffte fångitt haffua af sine skifftebröder af Tauesteland. Och ty efther the skäll, som iag nu här innan funnet haffuer, thå må eij iag eller någon min eftherkommande å konungz wegna medh rette för:de birckerla hindra, quelia eller möda om för:de lappa, som the så medh skäll fångit haffua. Till skälom wissom och witnesbyrdom bedis iag beskedelige manne incegle Anders Drengz, lagman her sammestedz, med mitt egitt incigle hengende vnder thetta breff, som skreffuitt är i Tornö anno som förskriffuit står, tredie dagh jull.

… Men vad ingår i paketen ( k u r s i basic samisk historia, aula-tillställningar & kvällsföreläsning) ?

  1. KURS om grundläggande sydsamisk och samisk historia
    för arbetslag, företag, kommuner, politiker, partier etc. 3½ h med lunch.

    2. AULA-FÖRELÄSNINGAR (två-tre-fyra-fem st.) för alla stadier från åk 6 till gymnasiets sista år

    3. KVÄLLSFÖRELÄSNING med lite mer nya rön om samerna i söder och fördrivningar samt om samernas tidigare bosättningsområde i Norden.

    Allt går att få på engelska!

    No 1 kan bytas ut emot en dokumentationskurs för samiska organisationer

    VAD KOSTAR DET?
    5 000 exkl moms för kortversioner och om två aulaföreläsningar
    Resa och ev logi tilkommer.
    11-18 000 exkl moms för fullängdskurser och upp till fem aulaföreläsningar, tillkommande poster som ovan.

    ladda ned (2) Samernas_första_folkbildningskurs_i_Stockholm,_januari_1905

SOMMAR…. och samernas historia på din ort! Be Din förening boka in oss (mig), har social prissättning = lägre pris för ideella arr.

Karta-Härjedalen-regionen

Föreläser mest hela sommaren. Boka in mig!
Kanske vore det värdefullt att boka in en exkursion också?

NÅGRA HÅLLPUNKTER, de flesta preliminära

MAJ Gävleborg, Västerbotten

JUNI ca FILIPSTAD/Värmland

JULI Västerbotten

AUG Funäsdalen; Järvsö, Timrå

SEP  Sundsvall, Piteå, Uppsala

Utför också guidning!
För uppdatering, följ firman SouthSammiHistory på FB-sidan med samma namn!

PEPEPE

Samernas_första_folkbildningskurs_i_Stockholm,_januari_1905

Paket med svenska samernas historia: beställ Tredelade paket med 3-5 föreläsningar – nu också möjligt med kortare utomhusföredrag & exkursion

KURS+AULA+KVÄLL: Samiska förvaltningskommuner, politiska partier, företag, kommuner etc! Se hit! Gäller hela Sverige, Norge, Finland.

Tredelade paket med 3-5 föreläsningar

FÖRELÄSNING 60 min exkl frågor

KURS för arbetslag, politiska partier

SKOLFÖRELÄSNINGAR I AULOR 1-2-3 st.

Eller (ca 20% mindre) : Föreläsning + kurs + exkursion + 2 aulaföreläsningar

Pris: 5 000 – 18 000 exklusive moms beroende på tid och plats mm.

Kontakta: SouthSaamiHistory
retepnoscire@hotmail.com

PEPEPEpee 1890augusti-samer-i-Ulvohamn-fotograferade-av-kaptenen-pa-Oscar-IIs-fartyg-Drott-dar-hotellet-nu-ligger-1

heikki-foto

STAMMISRABATT – på a l l t – FRÅN NU OCH MAJ UT

Sametingspartier! Förvaltningskommuner! Samebyar! Sameföreningar! Skolor!

BRA-KUND-ELLER ”STAMMIS”-RABATT 20 april – 31 maj! 😀

Tuff tid….
Påsken just passerad… Knepig vinter, dryg vårflyttning..
Val till Sametinget, alla partier upptagna…..

Vi på SouthSaamiHistory beslutar oss för att från nu & maj igenom testa en Bra-Kund-eller STAMMIS-Rabatt:

Gamla, nya och blivande kunder som bokar paket, föreläsning eller forskning för minst 3 000 SEK, får 160 SEK rabatt på alla timmar i ett år!!!, 25% på paketet eller föreläsningen och dessutom 100 SEK/h rabatt och 25%!!!alla kommande arrangemang/forskning under ett år fram, räknat från bokningsdagen. Missa nu inte detta.

HALVA  GIII lappkar-anundsjo

Som man säger i Norge: Löp å löp!

http://www.tvmalung-salen.se/artiklar.php?id=257

Boka Kurs + Paket. Samernas grundläggande historia 98 e.Kr – 2098. ”Malungsmodellen”

Boka idag.

Kvällsföreläsning med inträde; 2-3 aulaföreläsningar samt kurs för arbetslag/aula/konvent. Paketen kostar 11 – 18 000 exkl moms, beroende på omfattning.
Fortbildning eller födjupning, allt utifrån kunskapsläge.
Lämpligt för t ex samiska förvaltningskommuner men även för andra i hela Sverige eller svenskfinland.

NEJPIE  Föreläsningar samernas historias foto.rajti

PETER ERICSON
SouthSaamiHistory

Tfn 0729070058
retepnoscire@hotmail.com

1646-1652: Förvisningar från Gävleborg och Härjedalen av samer, baserade på två felslut?

Edit 6 april 2017

1. Att samerna skulle höra hemma i lappmarken, dvs längst i norr. Det är vederlagt att det skulle förhålla sig så, samer fanns jämnt spridda ner till Mälardalen. I fallet med Härjedalen ser det ut att handla om åtminstone tusen år.
2. Att alla samer på skogarna utanför denna lappmark vore tiggande.

Undertecknad har hittat elva olika nomadiseringssystem med ungefär lika många olika sorts näringstyper i nuvarande Västernorrland och Gävleborg 1670-1770. Det kommer att skildras någorlunda utförligt i en kommande artikel i en antologi.

På landstingen åren 1646 och 1648 gav landshövdingen

Ivar Nilsson [Natt och Dag/PE anm.] befallning till
länsmännen att driva [samerna] ur Helsingland,
och bönderna skulle angiva varest de funnis,
för att de skulle kunna föras ur landet.

Och vid landsting den 27 febr. 1652 förbjöds allmogen
”att hysa lappar eller finnar, eller tillåta dem att å landet bosätta sig.
Likaledes bestämdes detta för Härjeådalen.”

Ur Helsingerunor 1921 (s70f)

Ivar_Nilsson_Natt_och_Dag

I Stormens Öga: Samer i Hälsingland-Medelpad med omnejd. Shelters, flyttstråk, kustskogssamer

ARTIKELSERIE (i 10-12 delar), Del 1.  Flyttstråken och nomadiseringsvägarna 1670-1770

OBS Denna artikelserie hamnar sannolikt bakom betalvägg efter Del 2. Elva olika nomadiseringsmönster genomgås.

Här är stråken i fokus lite mer än näringen. Det kommer alltid att finnas ytterligare blandformer och en hel del samer passerar genom flera av dessa kategorier under ett liv. De bägge första och den sista gruppen utgör de i särklass största, oftast uppåt 30-40% vardera.

03d7b-dsc_0851
Dellen. Wikimedia Commons, Dellen från Avholmsberget. Upphovsperson: Zejo.

1. Tidigast går att urskilja de s k kustskogssamiska stråken från Selånger över Dellenbygden och Järvsö-Ljusdal-ibland Färila. Jon Larsson; Cicilia Andersdotter (nedan); Anders Pålsson; Jon Klementsson. Åretruntmarkerna är ofta kustnära, mellan Bergsjö-Gnarp och Hudiksvall-Enånger. Under säsongens gång kan man flytta sig till nordligaste hälsingekusten, Njurunda eller Tyndeö. Såväl fjäll- som kustskogssamer och sjösamer hålls i Tynderö och på andra samlingsplatser.
Sannolikt äger skiljningar rum på Klissberget under Kolsta, Nacksta, Knävlands byar; och slakt kring Gärde i Skön, en flerhundraårig tradition. Visten i Skön tycks finnas nära Målås; Roken; Bandsjöarna; på tresockengränsen nära Stavreviken finns ett viste i Stavreskogen.
Att dessa stråk urskiljes tidigast beror snarare på källsituationen (att prästen känner dessa ansikten och namn bättre, än fjällsamernas) än på något annat.
Kustskogssamerna är urskiljbara från ca 1670-90 och fram till 1900-talet. Selånger, Järvsö och Norrbo-Bjuråker är vintertillhåll; kusten sommar. Men tidigt ser vi också semi-bofasta samer.

Klassiska kustskogssamer synes vara

Cicilia Andersdotters familj och sijter.

Cicilia Andersdotter, död 1730. Född ca 1669-70 i Medelpad
blef död wid lägret wäster om byn”. Vid sin död gift med Clemet Jonsson; tidigare med Mårten Larsson. Sex barn, varav fyra döttrar. Död 6 juni, begravd 8 juni. Med Clemet var hon gift i trettio år. Hon blev 61 år gammal. (Norrbo C:1 (1688-1736) Bild 178 / sid 175 )

Norrbo är en mycket liten socken med i perioden ordentlig försedd med samisk aktivitet. Det fanns flera visten i såväl socknen som omnejden. Ett väster om byn och åter ett annat i Västansjö; i närbelägna Bjuråkers centrala eller snarare sydligaste delar. Sedermera kom sockenlapparna att bo en bit sydväst om kyrkan. Även Lappkyrkan i Bergsjö kan ha spelat in i den lokala logerandet och logistiken, liksom olika platser i Bjuråker, Forsa och måhända Delsbo. I senare tider flyttade ofta fjällsamer över Dellen.

1b) Den extensiva ”kustskogs-routen”: Jon Larsson och andra av dessa äldre skogssamer synes ha begagnat ett område bortom Färila;dvs Kårböle-Los-Hamra och/eller hogdalsbyarna-Älvros-Sveg-

Vi citerar Hülphers:

Lappar uppehålla sig icke nu för tiden på detta pastorats skogar. Helsinge Lappar hafwa förut med sina Rens=hjordar färdats härigenom åt Fjäll=kanten, men äro nu wid 10 Daler Silfw:mts wite förbudne, at komma hit åt, för den skada de tilfogat ortens Inbyggare.

1c) Mindre varianter av huvud-routen finns; på mellan två och tre socknar eller runt hela eller halva Dellen. Det finns anledning att tro att de samer som Swab mötte 1796 nomadiserade runt kanske två tredjedelar av denna vidsträckta, meteoritskapade dubbelsjö. Vi tror oss ha identifierat de samiska aktörerna såsom dessa:

– Krigsveteranen tillika sockenlappens i Delsbo son; Anders Thomasson Hjort, samegrabben som blev soldat, son till Sigrid Olofsdotter och Thomas Thomasson.
– Hjorts fru lappigan Malin Clementsdotter från Enånger socken.
– Mårten Clementsson, sockenlapp, boende eller i vart fall skriven i Berge by i Bjuråker.
– Margareta Mårtensdotter, Mårtens dotter.
– Samt en kusin till den sistnämnda

Anders bör vara den man som bär svensksundspenningen om halsen i Swabs redogörelse från 1796. Vi möter honom ca sju år senare, när han gifter om sig (nedan) med en piga (Lisa Olsdotter från Glombo) från Uppland.

Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE
sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.


Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html