Fjällrenskötsel i söder II, Sverige, Medelpad och Ådalen, 1718

SUNDSVALL, MEDELPAD – ÅDALEN, ÅNGERMANLAND

1718 är det hittills äldsta belägget vi känner till för fjällsamers kustflyttningar i detta område.

Vi anlände den 30:e på förmiddagen till Sundsvall,Den är helt och hållet byggd av trä, även kyrkan. —

Man berättade oss, att lappar under vintern plägade visa sig  i stadens omgivningar, men nu hade de redan försvunnit. -När vi passerade Ångermanälven, som giver detta landskap sitt namn -, hörde vi, att under den strängaste vintern lappar plägade slå läger på dess stränder; före vinterns slut drogo de sig sedan liksom de andra
upp bland de svenska och norska fjällen.

Vi noterar även att de de la Motrayeska sagesmännen pregnant beskriver årliga vinterflyttningar till Storsjöns stränder och att det även finns renskötande samer i Härjedalen 1718.

Vi har alltså senast från 1718 en period med minst TRE olika samiska näringar i kustlandet: skogssamer med kombinationsekonomi och småskalig renskötsel året runt men mest sommartid; sjösamer (kan också kallas kust- eller fiskesamer) – samt fjällsamisk renskötsel vintertid, med största sannolikhet från december-januari till mars-april med variationer över tid utifrån varje vinters speciella betes- och väderförhållanden.

suecia_2-067__harnosandHÄRNÖSAND. Erik Dahlberg, Svecia Antiqua et Hodierna, facsimile, 1983
Wikimedia Commons

  • Scanned by Fred J

Rik samisk aktivitet 1695-1927 i Enånger, Hudiksvalls kommun

Dokumenterad samisk aktivitet 1695-1927 i Enånger, Hälsingland.
Om Enånger som samiskt centra för fjällsamer, skogssamer, kustsamer 1600-1900-talen.
Foto från Sockenbilder (länk nedan), födelseboksutdrag från Riksarkivet.


1698, storsamling(-ar?) våren i Enånger, Hälsingland
Två samiska födslar

Ena gruppen kan vara fjällsamer?

Enångers kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010035/C !: Bild 30

Tidigare syntes den legendariska kustsamen Jacob Danielsson där:


Jacob Danielsson med hustru Malin; Mårten Hindrichsson m fl samer 1695 i Enånger, Hälsingland. Dessa utpräglade kustsamer syntes annars ofta i Gnarp och Tynderö.

Och på 1920-talet:

Bildtext:
Renar vid Rödmyrberget. Renar på vinterbete efter Hälsingekusten var inte helt ovanligt denna tid. Se även exempel på bild en-n-145 med fler.

Sökord: djur, renar, natur
Motivkategori:djur
Id:8133
Fotograf: Alfred Svedlund
Fotoår: 1924
Bildnummer: bere-119
Förening: Enångers Hembygdsförening
Land: SE
Motivplats: Gävleborg Enånger
Teknik: inskannat s/v foto
Rättighet: privat
Originalplats: (visas ej publikt)
Släktboken:
Publiceras: ja
Säljas: nej
Tidigare nr:
Samling: privat
Skick: Ganska bra
Reg av: SL
Reg datum: 2010-02-01

Foto från SOCKENBILDER

http://www.sockenbilder.se/enanger2/visasok3.asp?sok=renar&page=1

VILDRENSFUNDERINGAR: 1. Vildrensstam som bas för nomadiseringssystem etc

Utrotade samerna den fennoskandiska vildrensstammen?
Nyttjades alla vildrensfångstgårdar av samer? Nej.
Tämjdes vildrenen? Ja, i hög grad. Jagades vildren? Det också, av olika grupper.

Vildrensfänget ska vi titta närmre på i SouthSaamiHistory-bloggen.
Och en ordentlig titt på hur dessa system kan ha fungerat parallellt med en framväxande nomadism.

Att det kan ha funnits flera olika vildrensunderarter är väl ett inte alltför djärvt antagande.
kanske kan hälsingesamernas åtstidscykel med kalvning och fiske mellan vår och höst, inlandsflytt i vinter och Sveg/Lillhärdal som allra innersta årstidsland kan ju antyda att man följer en specifik vildrensstam. Och samtidigt har tamren och dragren.

Vi ämnar återkomma till dessa frågor.

BILDER
1. Spjutspetsar av renhorn från mellersta Magdalénien (12 000–15 000 år gamla), hittade i Saint-Antonin-Noble-Val i Frankrike.

2. Utbredningskarta över renens underarter i Nordamerika.
CephasEget arbete
     Approximate range of subspecies of Caribou (Rangifer tarandus) in North-America. From: Feldhamer, George A., Bruce C. Thompson, and Joseph A. Chapman. Wild Mammals of North America : Biology, Management, and Conservation. 2003. Johns Hopkins University Press, Baltimore. 2nd ed. 1216 p. ISBN 0801874165. Banfield, A. W. F. The mammals of Canada. National Museum of Natural Sciences, National Museum of Canada, University of Toronto Press, 438 p. ISBN 0802021379. Mammal Fact Sheets: Caribou: http://www.hww.ca/hww2.asp?id=85

ÅNGERMAN(NA)SAMERNA – Litet men intressant fynd om ”konungz lappas” tidigt belagda renskötsel

Tack till Skogsfrun, dvs Gudrun Norstedt för lån av bild!

Redan 1603-04 lämnade ångermannasamerna renar och renkalvar i skatt.
Det antyder för mig systematiserad renskötsel.

Det är isf tidigare än vad någon i historisk tid belagt före i det området.
Sannolikt förekom renskötsel analogt med Aronsson (1991) redan under järnålder;
men i historisk tid har den veterligen inte bevisats tidigare.

Nämnas bör detta: det är också dåförtiden vanligtvis Ångermanlands lappfogde som inkasserar jämtlands (och härjedals-)samernas skatt!

Kring år 2001 kartlade författaren/undertecknad 200 st renlegoarbetare, mest i landskapet Ångermanland, några i Medelpad och de syntes bedriva en småskalig skogssamisk renskötsel tidigt, i bl a landet innanför Ullånger, det som ångermanlänningarna kallar Ullångers- och även Vibyggeråfjällen.

FOTO: Wikimedia Commons. Gudrun Norstedt/SkogsfrunEget arbete

Stor-Degersjön på gränsen mellan Örnsköldsviks och Kramfors kommuner, sedd från berget Hästen i öster.

I detta område inventerade undeertecknad (PE) efter samiska lämningar inför Botniabanan.

Samernas historia i Roslagen skymtar. I. År 1488-1672, öar och kärr

Sjösamer, ursprungliga.. ?
Indikationer om samer i och kring Roslagen år 1488-1672, Stockholms ytterskärgård

egl2 Österhaninge socken (sn.), Sörmland i Stockholms län:

1672. den 11 Feb. En gammal Lappkäring (begrofz). Sidonia wid nampn 

Österhaninge CI:1 (1665-1717) Bild 115 (AID: v94879.b115, NAD: SE/SSA/1595)

Vad är det här för människor? Är det finska samer? Är det sjösamer?
Det mesta pekar på ett havsburet folk. kanske finns det kopplingar mellan de havsburna sjösamerna och de landbaserade småskaliga skogssamerna.
Hoppas på arkeologernas och antropologernas hjälp här.

Vi har nu i sökandet nått ner till Sorunda, Nynäshamn. Det är – av vad vi vet idag – det sydligaste som samer med en ursprunglig näring rört sig.

Jag tycker mig se tre olika system: ett  de yttre öarna, ett i de inre och större samt ett fastlandsbaserat. I övrigt vågar jag ej yttra mig mer ingående ännu.

Sökandet fortsätter

LPKÄRR
Boo sn, Nacka kommun; tidigare Värmdö sn.

LappwijkenBjörkö-Arholma församling, fordom i Vätö sn.
Fjärran ögrupp i Norrtälje kommun (kn).
Källa från 1670: ”Lapp wijken”.

ÖH

Österhaninge församlings äldstta ministerialbok, 1665-1717.
Sidonia skulle kunna ha  varit aktiv ute på Ornö? Sökandet fortfar.

egl


   O. J. Hagelstam 1806

Saamis @ 62′-ett Interreg-projekt: MEDAKTÖRER och FINANSIÄRER sökes

MEDAKTÖRER och FINANSIÄRER sökes i Sogn of Fjordane, Möre og Romsdal, Oppland, Hedmark; Jämtland, Härjedalen, Dalarna, Hälsingland och Medelpad. I Norge och Sverige! Södra Saepmie! På kartbilden framgår vilka län som är berättigade till medfinaniering.

Om SOUTHERN SAAMIS @ 62′ Projektet ska stå på fyra ben: (1) Forskning kring samerna runt 62:a breddgraden – inte minst näringarna hos de gamla skogs-, kust- och fiskesamerna samt s k sockenlapparna och de egendomslösa, (2) Samverkansdelprojekt över gränsen, dels täta, gränslösa möten i form av ambulerande symposier (i ett andra projekt-år kan dessa symposier utvidgas till Finland, Karelen och Ryssland), (3) Koppling till markrättigheter och sedvana och utredningar kring detta, (4) Koppling till den simultant pågående Sanningskommissionen om tidigare begångna övergrepp. Informationsprojekt med tillgängliggörande av kunskapen stäms av löpande i delmål och delprojekt. Projektet tänks två- eller treårigt.
I mån av tid – dvs att projektet hinner komma igång –  kan även konstruktiva arbeten till Svensk-norska renbeteskonventionen komma ifråga.

Utgångspunkten idag, 16 april, är att vi börjar med en förstudie.
Anmäl vänligen ert intresse idag till Astrid Kalvemo eller undertecknad!

https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279 (min yrkesfacebook)
Kartbild_Interreg_Sverige_Norge_2014_2020

Begreppsförvirring I. Basics om samer i historien

Sockenlapp = en av svenska staten skapad yrkestitel. Den sönderfaller i två definitioner (se Begreppsförvirring II).
Sockenlappar fanns från 1731-1747 till 1850-1930, beroende på plats.
Den mest intensiva tiden var 1770-1830; tvång till bofasthet tilltog från 1790.
När den hade genomförts i hela området, var hela detta ”släkte” närmast utdött
såsom samhällskategori. Vi skiljer på näringar och människor. Man kan också byta etnisk grupp. Det fanns s k etniska svenskar som var sockenlappar.

Sockensame = ett konstruerat nyord – någon sådan kategori har aldrig funnits

Skogssame = en utövare av seminomadisk skogsrenskötsel.
Har funnits från Kristinehamn och Sörmland och Botkyrka till nordligaste Norrbotten, om talar om svensk mark. Denna renskötselform är belagd av Aronsson (1991) till år 0. Då är naturligtvis Sverige långt borta.

Fjälllsamer = helnomadisk renskötare.
Kallas ofta fjällman i Jämtland och Härjedalen.
Denna renskötselform brukar dateras till 15-1600-talen.


 Bild från Västerbottens Museum: Spår fråm 1000 år.
Lycksele är en plats varifrån skogssamiska livsstilen mestadels försvunnit.

(I radio idag 1530!) – Hösten, slutet okt/nov infaller gemensamma turnén

Tänkta vårturnén frös inne främst pga nya forskaruppdrag för bäggedera.
Nu har Ni chansen att boka in oss i höst! Gäller hela Sverige plus Limingen-Snåsa-Byrkije-Hattfjelldal. Främst inriktar vi oss på gamla ”Ångermanna lappmark” med Vilhelmina, Frostviken, Strömsund, Övik och därtill Umeå, Östersund, Sundsvall.
Obs att enstaka  andra datum kan fungera också!

Bernt Ove

Arkeologen Bernt Ove Viklund och jag tänker oss ut på gemensam föredragsturné i sluutet av oktober och delar av november. BO kommer också att vara delaktig i ”62:a breddgraden-projektet”!
Vi arbetade tillsammans 1999-2001 i Ljsminne-projekten och med Nordmalingsmålet 2003-05 samt därefter skrev bägge artiklar för Christer Westerdahl.
Vi hörs i radion, Sameradion, samma dag som denna bloggpost publiceras (kl 1530).

Vi söker nu fler arrangörer!

Välkomna att kontakta oss för offert!

Samiska förvaltningskommuner: se hit! ”Vi har alltid varit här” – FÖREDRAGSTURNÉ (MEST) I NORR i OKTOBER

”Vi har alltid varit här” FÖREDRAGSTURNÉ i OKTOBER OM SYDSAMERNA turné NORRUT från Örebro till Överkalix med undertecknad!

”Vi har alltid varit här” – Tidiga rön om sydsamer 1000-1800 e.Kr.
Arkeologiska, lingvistiska, språkhistoriska och historiska rön från 500 e.Kr till 1800-talet i Jämtland (t ex).

TURNÉ I OKTOBER MÅNAD 2016. Boka nu! Skriv, så sänder jag offert!

Turnén syftar till att omfatta de flesta av dessa regioner/län:

VÄRMLAND

BERGSLAGEN
ÖREBRO
DALARNA
GÄVLEBORG
UPPLAND – MÄLARDALEN (vid intresse)
HEDMARK och TRÖNDELAGEN (vid intresse)
HÄRJEDALEN
JÄMTLAND
VÄSTERNORRLAND
VÄSTERBOTTEN
NORRBOTTEN

I södra Västerbotten och norra Jämtland slår jag följe med Bernt Ove Viklund.
Under turnén presenteras också det nya projektet om samerna kring 62:a breddgraden!

Kontakta mig här: https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

Eller här: https://www.facebook.com/sosaamihi/

Samiska föremål. Magi och kult. Seite. Seite från Ailesjokk, mellan Ammarnäs och Tärnaby i södra lappland. Nordiska museets föremål inv nr 228874

About the object

Subject
Samiska föremål. Magi och kult. Seite. Seite från Ailesjokk, mellan Ammarnäs och Tärnaby i södra lappland. Nordiska museets föremål inv nr 228874
History
Fotografering
2007 Säker uppgift
Fotograf:Landin, Mats
Identifier
NMA.0048941
Institution
Nordiska museet

”31 Jan 1652. Een Lappmans hustru — Kerstin Pedersdotter Mannen heet Mons”: Två fynd i Möklinta gör Västmanland än intressantare

(My aim is to translate this into a English version within approx.2-3 days)

Ett dödsfall 1652 och ett annat 1726 förstärker rejält bilden av Möklinta i nordöstra Västmanland i norra delen av nuvarande Sala kommun som en del av ett oerhört intressant område. Dels har vi åsar i nord-sydlig riktning och på kartan kända visteplatser  dels en rad växande replipunkter där samer vistats i ett svealändskt eller mellansvenskt bälte från minst Värmland (angränsade områden i Norge nämns ibland) till Uppland (Åland nämns ibland). Västmanland vibrerar av samernas historia 1571-ca 1900.
I den här trakten ligger bland annat Rensmuren, där jag varit.

31 Jan – Een Lappmans hustru — Kerstin Pedersdotter
Mannen heet Mons  (källa på begäran eller senare)

 1726 Möklinta, Västmanland

Denne Anders Larsson hade jag låst fast i Hälsingland.
Nu är frågan om han är rotad i Bergslagen eller Hälsingland
Kunde han vara en broder till Matz?
Hans barn är döpt i Högs kyrka, Hälsingland (ca/V om Hudiksvall).
Möklinta F:1 (1715-1770) Bild 49 / sid 91 (AID: v73344.b49.s91, NAD: SE/ULA/11089)

NEDAN: Bild, Kulturmiljöbild, Riksantikvarieämbetet
http://kmb.raa.se/cocoon/bild/show-image.html?id=16001000089904

Möklinta kyrka

Foto: H. Andersson – Okänt datum

Kyrkan. Efter teckning ur Grau: Beskrivning över Västmanland.