N ä r i n g s r i k t i ”södra” Sameland: Helt kort om samernas näringar i Västernorrland perioden 1600-1900 (del 1:2. Kustskogs-, sjö-, fjällsamer, renlegoarbetare och blandnäringar)

KUSTSKOGSSAMER, SJÖSAMER – Den samiska grupp (eller grupperna) som Carl von Linné mötte var ett- eller bäggedera av dessa grupper. Understundom – eller i vart fall vissa årstider – är det svårt att skilja dessa grupper åt; men sjösamerna håller sig till kusts och sällan mer än en-två mil in i landet – emedan kustskogssamerna
Sommartid samlas man nämligen i stora läger kring t ex Tynderö, Alnö, Njurunda, Gnarp, Hornslandet, Hudiksvall eller Enånger. Kustskogssamerna ser dock ut att bryta upp i september och dra sig uppåt höjderna åt Attmar och mot Stöde och vidare västerut.
Såväl sjösamer som kustskogssamer flyttade norrut allteftersom fisken gick till; men då kustskogssamerna tog sikte på södra Jämtland och Härjedalen via det vi ibland kallar Mottiland, dvs Medelpads södra finnskog, stannade sjösamerna någonstans utmed sträckan Norrfällsviken (andra flyttlag och -system fanns norrut; men jag har studerat de i södra länet och Hälsingland mest!)-Tynderö och vände åter söderut under vinterns lopp eller på vårsidan.

En del samer som syntes på 18-1900-talet i arkipelagen runt Klingerfjärden och Härnösand liksom högakustenvattnen hade blandnäring; en sorts livsstil som är svårfångad, men enslags multilevnadskonstnärer kunde man kalla dom. Inte sällan kvarstod innehav av skötesrenar emedan fiske förblev huvudsysslan, kanske visst gårdsbruk. Tillverkning av s k lappskor, korgar, tvagor och borstar var vanligt. Påhugg som sockenlapp kunde ske, men alltmer sällsynt efter ca 1850-60. 

FJÄLLSAMER – Enligt Sverre Fjellheim flyttar man på helnomadiskt vis från 1600-talets första hälft. När de la Motraye utreder för sig om fjällsamernas vanor, ser flyttningarna till kusten ut att vara väletablerade i Sundsvall och nedre Ångermanälven. Det är år 1718. Vinterbete äger rum mellan november och april – helt beroende på typ av vinter. En god vinter kommer man inte ner till våra västernorrländska kuster förrän inemot slutet av januari, och vänder tillbaka västerut kring Tiburtius eller runt 14 april. Då har man ofta först betat av Åsele och /eller marknaderna i Sollefteå och Hammar; i Jämtland fanns också vintermarknader. De samer som flyttade från södra Jämtland och Härjedalen emot Hälsingland, nyttjade som regel marknaderna i Färila, Järvsö eller Knåda marknad i Ovanåker. Hela länet har använts till renbete.

Titeln lappdräng och lapp-piga syns ännu långt in på 1800-talet. Även om den ibland kan betyda en åldersbestämning; så är det oftast en indikation på att renskötsel bedrivs där personen antecknats. Små renhjordar vallas runtom i länet allehanda årstider till runt 1840; och den saken bör utredas närmre. Enstaka andra hjordar kan ha förekommit långt senare. till exempel hade Leonard Nilsson i Långudden, Bjärtrå en renhjord på 4-500 djur som han ska ha underhållit till någonstans i mitten av 1950-talet.

Nästa gång om egentliga skogssamer; s k ”sockenlappar”; samiska båtsmän, nybyggare och fabriksarbetare mm.

Alnösundet 1895

Annonser

VÅR-program: SAMISKA KVINNOR i historien i fokus; kurser, ny kunskap, gamla traditioner i SAEPMIE forskning föreläsning undervisning! Boka ”ASAP”, kalender snart full!

Lite nytt och påminnelser …….

– STOR drive maj/juni med seminarier om sockenlappar och angränsande ämnen: Uppland, Dalarna och norrut!
Anmäl, snälla, intresse s n a r a s t !

– Kurs 19/4 Öviks Fhsk (kallad fortbildning/Vårkursen)

– Utför uppdragsforskning! Ca 120h lediga feb – maj.
Renbruksplan; sedvana; vindkraft; arkeologisk inventering etc!
Först till kvarn, ont om tid nu framöver!

Föreläsningsprogram om samiska kvinnor och organisationshistoria!
Erbjudes (inklusive andra titlar) även på skolor, samt i andra stora aulaföreläsningar.

– BERÄTTAR! Sommaren: boka gärna in oss/mig på hembygdsgårdar och berättarkvällar etc!

– Infokampanjer i Västernorrland för att fler ska få kunskap om samernas kulturarv och historia i vårt splitternya förvaltningslän

– Ny Saepmie Times utkommer mitten mars

– Guidningar i Stockholm i Elsa Laulas och Maria M. Mathsdotters spår planeras (och i Lindhagens; Torkel Tomassons samt en rad andra samers spår) planeras i Stockholm  – samt eventuellt i Höga kusten vid efterfrågan!

– Härutöver spännande projekt på gång i Finland och eventuellt även i Norrbotten.

– Mer händer, bara håll Dig uppdaterad! Prenumera på denna blogg! 🙂 Och på Saepmie Times!

I samtliga fall: anmälan etc SMS 0729070058, +46729070058
Eller mejla saepmieforskning@gmail.com

Bild B

BILDEN: Avslöjas i Saepmie Times no 1/2018.
Med stort tack till Johan Sandberg McGuinne

1894. Betesrätt i Dalarna! ” — sydgränsen för lappens urgamla och hittills bibehållna område sträcker sig söder om Herjeådalen till Svärdsjö i stora Kopparbergs län — ” – Om 1894 års dom!

En frihetstida reservatstanke kan blir det som fäller avgörandet i Härjedalen?

Apropå Härjedalen, sedvana och rätt till renbete – se vad vi hittat!

Samerna vann ju Ljusnedalsmålet (i fallet med Farup som motpart förlorade han postumt), det är inte precis någon hemlighet.

Men vad de flesta nog ej vet, är att i det i domen utsägs explicit och ordagrant att betesrätten sträcker sig ned till Svärdsjö.

Det innebär naturligtvis att alla trakter mellan Ljusnedal och Svärdsjö vid detta tillfälle kan ses såsom sedvaneland.

Härutifrån givetvis en öppen fråga för jurister att tvista om huruvida detta gäller
fortfarande, men som regel har ju samerna förhindrats att utöva sina gamla rätt, vilket då ej ska belasta den rätten.

Sålunda rapporterades från avgörandet i högsta instans:

Lapparne segrade. Ett intressant utslag har
i dagarne fälts af k. m:t, säger Östersunds-P:n.
Det gäller lapparnes rätt
till renbete å Ljusnedals bruks område.
I tvisten mellan bruksegaren Farup och
lapparne afgjorde, som man vet, frågan 
till lapparnes nackdel både af häradsrätten
och af Svea hofrätt. Lapparne fortsatte
till k. m:t.

Johan_Tirén_-_Same_med_hund
I dessa sina besvär påvisade de mot Fa-
rups påstående och med stöd af sådana
auktoriteter som professorerna Sven Nilsson
A. E. Holmgren samt direktör Petter Hjortz,
att sydgränsen för lappens urgamla och 
hittills bibehålla område sträcker sig söder
om Herjeådalen till Svärdsjö i stora Kop-
parbergs län och att Ljusnedals bruks om-
råde för den renskötande lappens vistelse
från uråldriga tiden– . Afvittringen kom dock
och undanträngde lappen, hvars fordran att
få förblifva i sin häfdvunna rätt till renbete
afvisades dels derför, att kulturfolket an-
sågs behöfva betesdelarne för sina hemman,
dels emedan Ljusnedals bruks allmänning
uppgafs vara behöflig för främjande af
bruksrörelsen.
Med upphäfvande af underrätternas ut-
slag har nu k. m:t godkänt lapparnes an-
språk att på grund af sedvanerätt få med
sina renar uppehålla sig å de delar af Ljus-
nedals bruks egendom, som de och deras
förfäder af ålder besökt.  (PE framhävning)

Norra Skåne 1894-07-12 Avskrift: Eskil Olsson

VADAN JUST SVÄRDSJÖ?
Här må man gå tillbaka till tiden för de stora fördrivningarna av samer under kung Fredriks tid av år 1720-30; ca och att det då fastslogs av kungen tillika den lungsiktige landshövding Dankwardt ”at dom (samerna) i nåden må efterlåtas så blifwa qwar med deras rehndiúr úti de längst úp i dahlarna ofwan Fahlun belägne socknar, til och derstädes genom deras arbete och slögder sökia sit úppehälle”.

Fördrivningarna kom ju att leda fram till det för samerna fatala sockenlappssystemet; där tvångsbofastheten så småningom inträdde och indirekt kom att leda till massdöd genom den nittioprocentiga spädbarnsdödligheten som följde.

En slags tidig reservatsidé om Svärdsjö; som väl ter sig som en kompromissvariant med det envetna lappmarksbegreppet. Ännu vid denna tid hade man inte tillgång till ens tillnärmelsevis geometrisk rimliga eller skalenliga kartor över de glesbefolkade områdena.

Sverige låg i spillror; ryssen hade härjat. Kung ”Friedrich”:s svåger, Karl XII var död, enligt Lauritz Weibull låg kungen bakom. Och nu skulle samernas drivas norrut.

Men kanske är det en Historiens ironi att just Fredrik I, den vage kungen som aldrig lärde sig svenska och som mest är känd för att jaga björn, massakrera dalkarlar (149 st 22 juni 1743 och några fler senare) och fördriva samer – att just han kanske blir markägarnas i Härjedalen ‘Waterloo’.

NOT: Det finns betydligt flera och senare belägg för vinterbetesrätt i dessa sydligare områden. Liksom äldre. Under perioden 1660-1920 ca synes närmast inga tvivel ha funnits på den gamla sedvanan. Vi har inte minst en tät, regional, samisk historia med åtskilliga uppgifter om småskalig renskötsel.
Detta dokument ovan med domen från 1894 stärker kraftfullt bevisningen för denna sedvana.

Peter Ericson, historiker, redaktör, föreläsare
Sakkunnig i Härjedalenmålet (samt förr Nordmalingsmålet, Rätanmålet etc)

19 februari 2018

TIREN jamt

HÄRJEDALEN – renskötselrätt. Om Sedvanans yttre gräns i söder: Samerna har rätt att vinterbeta med ren till östra Dalarna!

Mer i ämnet kommer både här i bloggen och i Saepmie Times no 1 och 2/2018!

  • En dom fälld av Kungl.Maj:t i så kallade Ljusnedalsmålet slår fast samernas kollektiva sedvana till och med östra Dalarna.
  • Betesbesiktningar och betesaktiviter noterade och dokumenterade år 1916 och 1881 liksom 1924 stärker ytterligare detta.
  • Vinterbetande samer utmed Ljusnan djupt ner i Hälsingland noteras bl a i Ljusdal med omnejd decennierna kring 1800-1830.
  • Många samiska rajder med renhjordar gick från Härjedalen till Ovanåker och Knåda marknad; bl a på 1880-talet och minst två gånger under s k 00-talet mellan åren 1900 och 1910. Även till exempelvis Gävle och Söderala har man nomadiserat.
  • Samer från södra Jämtland nomadiserade inte så sällan med renar kring åren 1790-1820 till Gästrikland. Orter som Valbo, Österfärnebo och Årsunda är det fråga om nu.
  • Årstidsbeten och samiska läger och visteplatser förkommer ymnigt i Gästrikland och uppöver Dalarna 1680-tal till åtminstone åren runt 1800.
  • Hälsingesamerna med näringstypen kustskogssamer bedrev sitt sommarbete till fjälls. Det är dessa samer som Hülphers nämner. De nyttjade (förutom Dellenbygden och mest hela hälsingekusten m.m.) trakter i Sveg och Hede.
  • Dalalandshövdingen Danckwardt och andra dåtida potentater gav samerna rätt av vistas med sina renar i motsvarande områden. Detta ska vi utreda!

    Två andra aspekter:– Undantag kan finns från sedvanan i de trakter man på senare år skrivit på om betesavgift. Där kan eventuellt sedvanan vara förbrukad därigenom. Men det gäller i så fall bara på dessa specifika fastigheter.

    Traktsbegreppet som infördes i Nordmalingsmålet kan eventuellt däremot vidga samernas betesområden och möjligtvis upphäva punkten ovan denna?

    Vid studier om samisk sedvanerätt i östra Dalarna bör även de gamla fastslagna sedvaneområdena från 1914, 1919, 1923 osv om hela Gävleborgs län beaktas.

    Peter Ericson, sakkunnig historiker 4 februari 2018

     Bilder: Tiréns illustra bilder, författaren samt Amungen (sista bilden från fiske.se) – den stora gränssjön mellan Dalarna och sydligaste Hälsingland mot Gästrikland.
    Här finns både Lappstenen (se speciell bloggpost, som klippet är ifrån) och det samiskklingande önamnet Sollen.

     

     


Inför 2018: Boka? Angående föreläsningar om samernas historia. Priser, tema – uppdatering 6 november 2017

Aviserar nu en rejäl prishöjning på mina föreläsningar till 2018.
— UNDANTAGET är kampanjen med den återvunna föreläs
ningstiteln
”Om samernas historia i Svealand – Från Vänern till Roslagen ca 1500-1570.”
(se er nedan därom) 
 
Grundpris kommer att bli ca 20% över de tidigare:
10 200 SEK minimum exkl moms.

FOKUS i VÅR: Samernas kvinnohistoria, samernas organisationshistoria,
Ångermanland. Kurs i vår (”Stay tuned!”) i Ångermanland.
Och Sigrid & Anna Jönsdotter – speglande samhället 1786 och sockenlapparnas och inte minst kvinnorna i dessa kretsar och deras hårdnande villkor.
Sommar: Geografiska fokus: Finland, Värmland, Hälsingland, Gästrikland, Bergslagen
FOKUS HÖST: Pan-samiska perspektiv, medeltid, trolldomsprocesser.
Samt samerna utmed kusterna; etnohistoria i Norden och ryska norden.
Och Sigrid & Anna Jönsdotter-temat och -titlarna fortsätter!
Sedvana och mitt deltagande i Nordmalingsmålet är ständiga teman.
Skolturnéer prioriteras högt! Gärna internationella skolor och på engelska!

 
Nya priserna gäller vid alla bokningar fr o m 1 dec.
Det kommer att gå att uppnå ett lägre pris vid bokning av flera föreläsningar.
Bokar ni i november kommer ni också ner till helt andra summor.
Det gäller även bokningar för vt 2018.
Men max tre sådana bokningar per inblandad arrangör!
Som alltid gäller först till kvarn.
 
Detta bedömer jag vara enda vägen att få firman att överleva och att kunna fortsätta denna verksamhet.
Jag måste skatta bort ca 80% av oavsett vad jag tar ut.
Samtidigt vidtar jag åtgärder för att bli en ännu bättre föreläsare.
 
Förslag att ni går ihop två-tre förvaltningskommuner,
och samma med museer/länsmuseer!
 
Halva februari, halva april och närmast hela mars är uppbokade.
 
Priserna på skolföreläsningar förblir låga.
Utlandsföreläsningar kommer också att vara ganska förmånliga.
Även vernissageföredrag osv kommer ha moderata nivåer.
 
Föreningar och privatpersoner tar kontakt med mig för specialprislista.
 
Hör av er för Offert!
 
Angående kampanjen för den återvunna titeln”Om samernas historia i Svealand – Från Vänern till Roslagen ca 1500-1570.”
Att samer historiskt bott långt söder ut i Sverige är en ganska okänd historia. Det är också en historia om fördrivningar, etnisk rensning och statlig centraldirigering. Med denna föreläsning växer ett nytt samiskt landskap fram och ger färg och ny klang åt den svenska och pan-nordiska historien. Peter Ericson driver även bloggen South Saami History.

Den har specialpriser jan-juni 2018.  Återkommer inom ca en vecka.

Kontakta mig ASAP om denna eller andra titlar är intressanta!

 

 

Återvinner vårens titel ”Om samernas historia i Svealand – Från Vänern till Roslagen ca 1500-1570”! Erbjudes januari – juni 2018!

[Also in English!]

Om samernas historia i Svealand – Från Vänern till Roslagen ca 1500-1570. 
Att samer historiskt bott långt söder ut i Sverige är en ganska okänd historia. Det är också en historia om fördrivningar, etnisk rensning och statlig centraldirigering. Med denna föreläsning växer ett nytt samiskt landskap fram och ger färg och ny klang åt den svenska och pan-nordiska historien. Peter Ericson driver även bloggen South Saami History.

OBS föreläsning kan hållas i skolföreläsningsform, modell större aula.

Kombinerbart med övriga titlar – ex kvinnohistoria och om sockenlappsdöttrarna Sigrid & Anna som reste till Newcastle 1786; se mer info närmsta veckan!

BOKNINGAR
Mejal saepmieforskning@gmail.com
Eller sms + ringa 0729070058 från utlandet (from abroad) +46729070058

Detta bildspel kräver JavaScript.

PRISLISTA, i korthet NOV, DEC, JAN

Heldag och helkväll med samernas historia (Peter Ericson) 7 700 SEK exkl moms
för TRE föreläsningar på ett eller två dagar! Tillkommer moms, resa och ev logi
* .

Två olika titlar och en kan hållas på engelska om så önskas!

Hälsingland, Medelpad. Gästrikland paketerbjudanden 6 000 SEK för 2-3 föreläsningar
OBS måste bokas i oktober! Se speciell bloggpost och info i gruppen Samernas historia i Hälsingland … på facebook!

Kursavgift ”Orre Tjoevkemåjtoe” v 16 ej fastställd ännu men blir troligen ca 1 750 SEK per deltagare. Bokas nov, betalas i dec.

Samarr 2-3 samiska förvaltningskommuner 7 200 (två)/9 000 (tre) exkl moms för 3-5 föreläsningar! Inklusive 9 resp 12 000 och resa tillkommer

Skolaulor nytt pris OBS 4 800 SEK för TRE föreläsningar!!
Paket med 2-3 skolor 8-10 000 SEK inklusive moms!
Obs Mälardalen ny kampanj: 4 100 för TRE föreläsningar!!! 4 500 SEK på engelska, fortfarande t r e  föreläsningar!
Gäller de två första som bokar och erbjudandet kvarstår tills antingen två skolor bokar
eller till 15 dec. Bokningsförfrågan gäller som rabattskapande.
Gärna internationella skolor, gärna på engelska.

Extremt erbjudande!! – Festivaler, samedagar, utställningar och vernissage – kort presentation 3 000 exkl moms, längre 4 000, helkväll/fullständig föreläsning 5 000 SEK. Boka i oktober!

Tre föreläsningar på ett eller två dygn 5 800 SEK exkl moms

Kurs – ordna själv hemma – Mellan 5 000 och 17 000 SEK exkl moms.

Temakväll med mig som moderator och föreläsare, debatt etc. 8 900 SEK exkl moms.

Kvinnohistorisk temadag helg enligt temakväll ovan 8 900 SEK exkl moms boka 2017
Dito dag vardag 7 900 SEK, boka senast 31 okt!
Dito dag helg 9 900 SEK, boka 31 okt.

Arbetslagskväll/-dag … (info senare)

Kurs riktad, för politiker och olika yrkesgrupper om samernas historia 8 – 22 000 SEK

 

Universitetsföreläsningar och program för folkhögskolor kommer i senare bloggpost!

Resa och ev logi tillkommer normalt där detta ej skrivits.

  • Ingen logi behövs i Sthlm, Bergslagen, Uppsala, Helsingfors/Finland, Tröndelag, XYZ-län, Malmö eller Göteborg!

———
Ny lista kommer för februari och framåt!

Senare kommer info om nya paketerbjudanden!

 

Heta H ä l s i n g l a n d i höst-vinter-vår * (Medelpad) – PANGERBJUDANDE! Sjösamer! Samekvinnor! 1768! Föreläsningar! TVÅ för priset av EN. Fullödiga, intressanta, högkvalitativa! Ni kan ta minst 100 SEK per åhörare.

  • Möjligen Gästrikland!

    Två föreläsningar till priset av en!!!
    O b s  senast tisdag 31 oktober måste Du boka!

……..Snart dags för Hälsingland … 

Program och titlar som erbjuds:
Hösten och vintern om hälsingesamestintorna från Njutånger,
Anna & Sigrid Jönsdotter, som reste iväg till Newcastle-trakten via Göteborg!
(titlar kan skifta)
Till sällskap hade de tre andra samer från trakterna (mellersta/södra Hälsingland); Anders Larsson en vittberest och företagsam renhandlare från Skogs socken och hans syster och svåger samt sex renar. Året var 1786. Andra titeln blir antingen lokal/regional samisk historia eller nåt med kvinnoperspektiv (mest om kvinnor), runt samernas organisationshistoria.

I föreläsningen om Sigrid & Anna tittar vi också på sjösamer och kustskogssamers samverkan med varandra, med sockenlappar och med fjällsamer och övrig befolkning!

 

Passa på nu!
Föreläsningarna kan öga rum inom ett eller två dygn
eller ligga på olika år. Men den första ska hållas 2017
(eller jag kan sträcka mig t o m januari månad ut, 2018).

Andra paket:
Aulaturné – februari månad

Annat:
Avancerad kurs i samernas historia i Vösternorrland v 16 2018.
Anmälan i nov, betalning i dec-

Peter Ericson

Saepmie föreläsning forskning undervisning

Mejl

saepmieforskning@gmail.com

Tfn 0729070058

KUSTSKOGSSAMER – definition (ett work in progress resterande 2017)

Editerad 18 okt 2017

DEFINITION: Denna näringsgrupp är belagd mellan Ångermanland och Mälaren-Mälaröarna-Botkyrka och Värmland. Likheter med traditionellt benämnd skogsrenskötsel är att de äger renar och att de mjölkar dem. Hjorden går på bete om dagen och tas hem middag (lunch) och kväll för mjölkning. I tre veckor stannar man på samma ställe. Skillnaderna är att dessa sydligare kustskogssamer dels är lite mer mobila och flexibla.  De kan ha rötter i skogsrenskötsel med skatteland; men har som regel ingen anknytning längre  eller har aldrig haft det. Dessutom företer de flesta grupperna en omvänd årscykel, på det att de befinner sig i kusttrakterna under sommarhalvåret. på våren och försommar vandrar de efter i vilka sjöar, vattendrag och sund etc som fisken går till. Länge efter att en person kan ha skrivit på som sockenlapp, kan han och familjen/sijten leva på gammalt vis. Signifikativt är det utbredda samarbetet med sjösamer. Samarbetet med fjällsamer behöver utredas mer.

MER: Gruppen är känd från ca 1650 och kunde låta sin näring fortleva till ca 1850, således nästan lika länge som sockenlapparna fanns. Man kan tänka sig att symbioser förekommit med dessa. Med sjösamerna har man såvitt vi kan utläsa av materialet alltid haft ett mycket gott och nära samarbete. Men man synes inte ha gift sig vare sig med dessa eller med fjällsamerna (mer studier behövs!). Om vintrarna har man ej sällan slagit ihop sina mindre hjordar med fjällsamernas större. men renarna har inte sett lika ut och var sannolikt väl märkta.

Det vore intressant att ta reda på hur spridda dessa grupper var i sydvästra Uppland, i Värmland liksom i Finland.

Under trycket ligger ännu för närvarande en artikel av undertecknad i en antologi som omtalats. Artikeln handlar i hög grad om Hälsingland och Medelpads kustskogssamer.