”Hamrånge sokns allmoge som i många åhr warit af Biörnar olyckelige — men så olycklige, at inga Biörnar kunnat fällas; hafwa likvähl nu i winter af lappar ifrån Helsingeland och Swerdsjö Sokn blifwit i så måtto hulpna, att 5 om icke 6 Biörnar blifwit nedlaggde” (1757)

Samerna i Gästrikland. (1984)
INGVAR SVANBERG ur Släkthistoriskt forum 1/84

1735 konstaterar Konungen i en skrivelse till
landshövdingen i Gävle att ”några sochnar i
Gestrikeiand i synnerhet Ofwansiö, Torsåker och
Årsunda anhållit att få antaga några få Lappar till
at utrota willdiuren som nu skola begynt alt för
mycket der i oren sig at inrita och Allmogen stora
skador tillfoga”. l)
Så lyder ett utdrag ur ett kungligt brev där konungen
konfirmerar landshövdingens anhållan om
att de samer som uppehöll sig i länet skulle få
kvarstanna. Det var slutet på nära nog 100 års försök
att tvångsförvisa de samer som åtminstone
sedan 1600-talets förra hälft eller ännu tidigare
uppehållit sig söder om lappmarken i de mellan-
Sockenlapparnas utbredning. Ur: Ingvar Svanberg,
Sockenlappar (1981), 543.
svenska skogsområdena i Gästrikland, Hälsingland,
Dalarna och t.o.m. Västmanland.Tie hade
där livnärt sig som kringvandrande jä~are och
som renskötare. Renarna användes mest som
transportdjur, men det finns också intressanta
belägg för att de mjölkades.

Forts här:

Svanberg1984-GästriklandsSockenlappar0001 Här kan du ladda ned Ingvars lysande artikel i ämnet (som pdf). Klicka på länken och läs eller högerklicka + spara.

gavle_slott
Gävle Slott: Hit fördes de tillfångatagna samerna våren 1729.
Foto: Tony Nordin, upload by Apeshaft. Public Domain, Wikipedia.

APARTHEID 1646-2017: Trump vs Ivar Nilsson Natt och Dag (”Helsingerunor”)

Or EXODUS: Samis then, Muslims now —
Written in the Era of blind intolerance. Jan 30, 2017.
TRUMP -picture (c) (all rights reserved, by permission of) : Eric C. M. Basir

Fördrivning, förföljelse och etniska resningar Från Ivar Nilsson till Donald Trump 1646-2017

(Eng) Expulsion, Persecution, Ethnic Cleansings
From Governor Ivar Nilsson – to D Trump 1646/2017 (English below)

På landstingen åren 1646 och 1648 gav landshövdingen
Ivar Nilsson [Natt och Dag/PE anm.] befallning till
länsmännen att driva [samerna] ur Helsingland,
och bönderna skulle angiva varest de funnis,
för att de skulle kunna föras ur landet.

Och vid landsting den 27 febr. 1652 förbjöds allmogen
”att hysa lappar eller finnar, eller tillåta dem att å landet bosätta sig.
Likaledes bestämdes detta för Härjeådalen.”

Ur Helsingerunor 1921 (s70f)

nattochdagvapen1625  ivar_nilsson_natt_och_dagtru
Ätten Natt och Dags vapensköld i Riddarhuset.
Picture: The Nobel Clan of Natt och Dag (Night and Day), Coat of Arms
TRUMP (c) : Eric C. M. Basir

Fördrivning, förföljelse och etniska resningar Från Ivar Nilsson till Donald Trump 1646-2017

Expulsion, Persecution, Ethnic Cleansings
– From Governor Ivar Nilsson to D Trump

At the County Governing Meeting in 1646 and 1648 the Governor
Ivar Nilsson commanded the Sheriffs to expulse the Samis from the county
of Hälsingland, and the peasants were supposed to be squeling
about any encounter with Samis,
so they could be driven out of the land.
By the landsting meeting of February 27, in 1652, the populas
were forbidden to ”dwell Laps or Finns, nor allow them to stay on the land.
Corresponding regulations were stated for Härjedalen.

Source: Helsingerunor (periodica) 1921 (pp 70)

Picture: Governor Nilsson (1590-1651): Unknown Artist.

FÖREDRAG skolpresentationer FÖRELÄSNINGAR

dec 2016 —-> april 2017

DELB

För i stort sett alltid fulla hus har jag nu föreläst i ett drygt år.
Länen jag pratat i har varit Västerbotten; Jämtland; Dalarna; Gävleborg; Uppsala; Stockholm (tidigare i Västmanland) och strax blir det Värmland.

Vinterns titlar turnéer och erbjudanden:        Område:    När

Kolonisation och definition av Saepmie 50-110 min  Skövde-Luleå JAN-FEB

Om tusen år av sydsamisk historia, med nedslag från 870 till 1900. Lever en medeltida, feodal syn på samer kvar? Hur uppstod lappmarken och när/varför trängdes samerna undan? Hur gick det till när äldre tiders skogs- och kustsamer tvangs bli ”sockenlappar”? Hur försvann dessa grupper? Om sedvana och starka sydsamekvinnor som gick till kungs. 

På jakt efter samernas historia i Bergslagen, Dalarna, Värmland, Närke FEB-MARS
Specifika delar om Samerna i Dalarna; Hälsingland; Gävleborg respektive Järvsö specifikt erbjuds! Även Nordingrå; Medelpad; Sundsvall; Ångermanland.
(Jämtland: se nedan!)

Sedvana för renskötsel samt Sockenlappar är två ämnen som jag kan skapa föreläsningar om utifrån era önskemål.

Skolpresentationer om samernas historia allmänt och de sydligaste specifikt
Mälaralen-anpassat   SKOLOR                          Svealand, Mälardalen, Bergslagen, Dalarna MARS-APR

Dubbelföreläsning med Bernt Ove Viklund Dubbelföreläsning med Bernt Ove Viklund (DEC-)JAN-MARS(-APRIL)
Inkommer med titlar där! Från Gävle till Skellefteå, Tärna till Lima där.

Allt går att få på engelska och till universitet.
Extra bra priser till de, som bokar flera tillfällen, ex  dag Skolpresentation och kvällsföreläsning

Till sommaren erbjuds guidning kring samiska kulturmiljöer mm
Till sommaren finns även specifikt en föreläsning Samerna i Jämtland under 1200 år
Till hösten planeras föreläsningsturnéer om svenska sjösamerna; fördrivningarna och etniska rensningarna samt trolldomsprocesserna 1646-1766; samarbete mellan samer och nybyggare mm. Föreläsningar i svensk historia kan också äga rum, oftast i kombination med samernas historia.

HÖR AV DIG FÖR OFFERT!

Skiss över Samernas historia utmed Dalälven 8. Österdalälven – Orsa, 1686: ”Lappmans hustru Karin Larsdotter, född 1686 in Jan uti Orsa församling”

Edit 14 nov 2016 Ur Husby död- och begravningsbok

Husby F:2 (1730-1746) Bild 136 / sid 132 (AID: v130635.b136.s132, NAD: SE/ULA/10414)

”Lappmans hustru Karin Larsdotter, född 1686 in Jan uti Orsa församling — ” (Dödbok, Husby 1743). Fadern Lars Påhlsson, modern Karin Larsdotter.
Dels ser det ut att vara en av de fördrivna samernas stammödrar, vilket ska undersökas; och dels ska jag se om detta kan korreleras i Orsa. Skriver i sådana fall nedan i kommentarerna.

karin-ldr karin-ldr-2

Sjösamerna i Sverige: var, när, hur, vad hände? Skiss, funderingar.

Sjösamer – skiss till några frågor till materialet? (I: ?)

Av de flera hundratals samer som jag hittat under perioden 1660 – 1740 ca mellan Ornö/Österhaninge och Haparanda, urskiljer sig minst fyra grupper:

map_roslagen01

(a) De av mig och andra ofta kallade skogssamerna, egentligen polysubsistentiella (av ordet polysubsistence, ungefär ”flera huvudnäringar”), dvs med blandnäring. Dessa grupper nomadiserade mellan fyrtio och sjuttiofem mil per år räknat från yttre västra respektive östra punkten i årscykeln samt sammanbundet ihopräknat syd/nord på samma sätt.

(b) En grupp som huvudsakligen eller närmast uteslutande syns vid kusten. Dessa sijter är våra så att säga svenska sjösamer. Att tydligare identifiera familjerna, sijterna, individerna är angeläget och med visshet ett oerhört omfattade arbete. Huruvida sådana sjösamer fanns på finska sidan eller på Åland återstår att se; men de syne ha lämnat ymniga spår i Roslagens ortnamnsflora; och såväl där som å Mälaröarna finns dom kring 1600-1700-tal.

(c) Fjällsamer på vinterbete. De bör urskiljas från övriga grupper; och identifieras i s k lappförsamlingarnas husförhörslängder eller till exempel ministerialböcker (födda, vigda, döda).

(d) Sockenlappar. Dessa dyker upp pö om pö från ca 1732-35; men är inte riktigt etablerade förrän kring 1745-1750. En reminiscens av sjösamerna kan anas i en del av dessa sockenlappar, t ex de i Norrala, Söderala och Ovanåker som gjorde nottögen till dragnot. Varianter är gållappar (Dalarna); fjärdingslapp (Järvsö); stadslappar eller tjänstelappar (Hammerdal). Det finns därtill en rad egendomslösa samer historiskt sett som har kallats arbetsvandrande samer, ”tiggarlappar” etc.

I Medelpad liksom det som idag kallas Höga kusten och trakten mellan Rogsta och Jungfrukusten (eller enklare sagt mellan Jättendal och söderhamnstrakten) har antalet sjö- eller fiskesamer varit många.

Äldre tillbaka pratade man gärna om träsklappar (känt från Kemi lappmark och Uleåborg) eller älvlappar (Lule lappmark).

Jag återkommer till ämnet, är min intention.

Årsunda, mars 1749: Gamle skogssamen Olof gick till sista vilan (Gästrikland)

Årsunda, Gästrikland har en förhållandevis rik samisk historia

Årsunda 1749. En gammal skogssame, Olof Clementsson, 72 år,  går till sista vilan i mars månad. Södra Gästrikland, hans vinterland. Tveksamt om han orkade nomadisera sista åren.
Idag södra delen av Sandvikens kommun.

Årsunda C:1 (1704-1764) Bild 174 / sid 505 (AID: v137285.b174.s505, NAD: SE/HLA/1010241)

Karta: http://www.isjakt.se/kartor/kartor.htm

Bildresultat

Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE
sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.


Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html

Tidiga sydsamer i uppteckningar och arkiv 1470- – 1680-talen (I) Ett axplock

1478 ”Jämtland” (via Kungsgården, Frösön?)
1480-tal
1495 Trondheim
1506/1511 Essan, Junsele
1520 Samer får förplägnad vid Hammerdals MArknad
1550-tal Gulsele
1550- Skattelängder Ångermanna och Jömtlands (inkl Herdalens) lappmark
FRÄMST KYRK- OCH DOMBÖCKER
1600-talet Lima, same nämns. Västerdalarna
1601 Lappgruvan, Häverö sn., Roslagen.
1610-talet Väse Värmland
1603 Samer vid Nya kroppa kungsgård, Värmland
1604-05 Ångermansamer skattar i renar
1605 Åsele och Lycksele marknad inrättas
1617 Sameläger i Väse, Värmland
1620-talet Närke/Västmanland; Västerås/Enköping
1620-30: Närke; lapptorp, osäker uppgift.
1620 ca Kristinehamn
1636 Norberg, Västmanland
1637 Ölme, Värmland
1643 Dingtuna, Västmanland
1645-52 Härjedalen
1654 Skog (även 1670-tal), Ångermanland
1650-tal Möklinta: Norberg; husby
1660-tal Bergsjö; Grythyttan (V.Västmanland);
1670- södra Hälsingland; Österhaninge, ev Ornö. Lappviken , BJörkö-Arholma  viken
1680 ca Gästrikland; Svartsjölandet
Därutöver finns några samer i Västerås på 1570-talet, men de är antagligen de renvårdare som Kronan skeppade till trakten från det vi idag kallar Norrbotten

Fyller på med Norge, Finland och Ryssland

ÖH

Etnisk rensning, arresterade samer – Dramatik kring ett dokument från våren 1729 (red 160806)

Dokumentet förmedlat av Jouni Tervalampi.

Dalasamerna & Landshövding CG Bielke i storlänet 20 mars – 2 juni 1729
Om det lönlösa i 1729-30 års fördrivningsföretag

Tretton skogssamer i antagligen två sijter arresterades när gruppen under vårvintern inträdde från Västmanland till Gästrikland; som ingick i dåvarande Västernorrlands län vilket omfattande (nuvarande) Jämtland, Västernorrland och Gävleborg.

Carl Gustaf Bielke undertecknade denna marsdag skrivelsen till Kung Fredrik I.
Den tre sidor långa skrivelsen – uppläst i Riksrådet 2 juni detta år – andas viss förtvivlan över att någon specifik hemvist för samerna icke kunnat identifieras.
Då inget samiskt distrikt vare sig i eller närmast utanför länet visat sig beredda att emottaga eller upptaga dessa samer i sina kollektiv; torde riksrådet ha insett det dödfödda i företaget att samla ihop hundratals samer runtom (enligt mina senare preliminära beräkningar kan det ha rört sig om ett drygt tusental samtida, kanske 1200-1300 samer från Värmland över Sörmland och Roslagen och utmed kusten från Älvakarleby och Forsmark med kluster på 40-50 familjer i säsongsvis i socknar som Enånger, Söderala, Jättendal, Gnarp, Njurunda, Nordingrå) i trakten för att föra dom till ett alltmer diffust lappmarksaktigt.

Vad hände då med denna grupp av tretton samer?
Det har hittills ingen kunnat svara tillfredsställande på.

Här inleds alltså dels en skriftväxling mellan samerna i dalaskogarna och Hovet; dels inleds processen som initierar ”sockenlappar” i storsjöområdet och andra delar av Jämtland; Ångermanland; Medelpad; Hälsingland; Gästrikland samt Dalarna med norra Västmanland (det senare synes vara  en separat utveckling med bl a de gål-lappar som Linné omnömner 1734 i Äppelbo). Under perioden ca 1731-40 inrättas de tidigaste socknarna sådana sockenlappar, vars sysslor första tiden ofta ter sig lätt odefinierade.

Fördrivningsförsöken har, som vi visat, pågått under århundraden och inte minst under perioden 1646-1652. Men just i denna omgång kan ett indignerat och samefientligt brev av kyrkoherden i By, södra Dalarna 1709 ha satt bollen i rullning. Under de hårda krigsåren och perioden då Sverige ansattes av ryska krigsmakten löt staten samerna bero; men nu sedan saker  lugnat sig något, började rensningar på allvar.

Dokumentet visar dock en förvirrad bild där man, trots en förutfattad mening om samer som någonting nordligt, ändå tycks kapitulera för samernas hemortsrätt där i söder.

Fördrivningarna pausas; ersätts med det slavliknande sockenlappsystemet.
Inom det enorma Västternorrland fortsätter en intern och särpräglad, kustnära och mångfacetterad samekultur att utvecklas, med från småskalig till medelstor seminomadisk renskötsel. Den ska jag titta på i min artikel i en kommande antologi om sydsamernas historia.

Veterligen har ingen ännu hittat något dokument som bekräftar att gruppen som omtalats släpptes; men det ter sig som det enda rimliga. Sannolikt blir barnen i den trettonhövdade gruppen häktade småningom s k sockenlappar under decennierna som följer.

Vi kan också notera att detta är blott tre före Linné möte med samerna i Jättendal.

Riksarkivet-29mars1729-Lappar_3 (1)


Carl Gustaf Bielke styrde alltså 1729 dåvarande Västernorrlands län från sitt kansli i Gävle.
Hans fögderi, som hand var landshövding över, sträckte sig från Hofors över Los till Femunden och vidare till Burgfjäll, Ångermanna lappmark-Nordmaling-Bjurholm och vidare 450 km ner efter mellersta och södra norrlandskusten.

BILD: Creative Commons Nationalmuseum Stockholm.

Description

Svenska: Carl Gustav Bielke, svensk, Född 1683, Död 1754. Miniatyren målad av: Eric Utterhielm, svensk, Född 1662, Död 1717.Nationalmuseums inventarienummer: NMB 2502

Förvärv: Inköp 2000 med Hjalmar och Anna Wicanders donationsmedel

Date 1 January 1708

Senare bild av Bielke (bild via Gävledraget – f ö bra sida!)


Gamla tiders Gefle/Gevalia.

Rik samisk aktivitet 1695-1927 i Enånger, Hudiksvalls kommun

Dokumenterad samisk aktivitet 1695-1927 i Enånger, Hälsingland.
Om Enånger som samiskt centra för fjällsamer, skogssamer, kustsamer 1600-1900-talen.
Foto från Sockenbilder (länk nedan), födelseboksutdrag från Riksarkivet.


1698, storsamling(-ar?) våren i Enånger, Hälsingland
Två samiska födslar

Ena gruppen kan vara fjällsamer?

Enångers kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010035/C !: Bild 30

Tidigare syntes den legendariska kustsamen Jacob Danielsson där:


Jacob Danielsson med hustru Malin; Mårten Hindrichsson m fl samer 1695 i Enånger, Hälsingland. Dessa utpräglade kustsamer syntes annars ofta i Gnarp och Tynderö.

Och på 1920-talet:

Bildtext:
Renar vid Rödmyrberget. Renar på vinterbete efter Hälsingekusten var inte helt ovanligt denna tid. Se även exempel på bild en-n-145 med fler.

Sökord: djur, renar, natur
Motivkategori:djur
Id:8133
Fotograf: Alfred Svedlund
Fotoår: 1924
Bildnummer: bere-119
Förening: Enångers Hembygdsförening
Land: SE
Motivplats: Gävleborg Enånger
Teknik: inskannat s/v foto
Rättighet: privat
Originalplats: (visas ej publikt)
Släktboken:
Publiceras: ja
Säljas: nej
Tidigare nr:
Samling: privat
Skick: Ganska bra
Reg av: SL
Reg datum: 2010-02-01

Foto från SOCKENBILDER

http://www.sockenbilder.se/enanger2/visasok3.asp?sok=renar&page=1