”Genom seklen de ropa” – Åtta syskon som dog. Sockenlappens döttrar på slottet. Tidning i augusti. Föreläser sep-okt.

….. de samiska systrarna Anna Jönsdotter och Sigrid Jönsdotter, sockenlappens barn. Låt vara att det är halvannat sekel, dvs kring etthundrafemtio år sedan som dessa kvinnor föddes.

SAMETJEJERNA

Slottet de kom till var Ravensworth, 1786-87, de stannade i sju månader och tycks ha funnit sig ganska väl där-

Sigrids och Annas rötter har jag sökt, funnit i ganska hög grad och en hel del av dem – och arbetet fortgår.

Men redan vet jag så mycket, att jag skriver på en berättelse, och kan redan nu erbjuda detta som ”topptitel” på höstens föreläsningar.
I själv verket kommer det att finnas åtminstone tre olika titlar som baserar sig på dessa händelser.

Kvinnohistoria, genushistoria – äventyrs- och kolonisationshistoria.
Och en tragisk historia om tuffa villkor, åtta syskon som dog.

Missa inte detta.

I nya tidningen …..

Som får sitt namn offentliggjort om  e n  timme …………

Eller – alltså – i mina föreläsningar!
Bokas nu, snarast, i juli eller senast början av augusti – och utförs i
september och oktober i första hand.
En ny turné kan komma att äga rum i januari-februari 2018.

 

  1. Siljan från Vidablick i Rättvik, verk av Holger Ellgaard, Creative Commons.
    2. Målning i Delsbo som jag fick foto av den 11 november 2015.

Peter Ericson
5 juli 2017

Nya inspirerande föreläsningstitlar sep 2017 – feb 2018

Från december KUSTSKOGSSAMER, SJÖSAMER OCH VINTERLAND – om nedre landets, Vuelielaantes betydelse i samernas historia!
NB: All lectures will also be offered in English!

brought
BILDEN av Thomas Bewick, samtida  och från trakten strax norr om slottet är en sällsynt kopparetsning och tycks ha påbörjats i begynnelsen av flickornas northumberlandvistelse; och sedermera publicerats i samband med Consetts reseberättelses utgivning år 1789.

Från 1-16 *** aug:
Njutånger – Yorkshire T/R. Om Sigrid, sameflickan som körda ackja i Northumberland, och Aniea (?); hennes syster.
Varifrån och vart?
Om deras sju månader långa vistelse i Ravensworth Castle, om slottet och släkterna om bebodde det, hur där ser ut idag och kopplingen till Alice i Underlandet. Samt om den upptäcktsresa som föranledde denna oväntade interaktion, samt besöket på slottet på hemvägen.
*** Datum beroende på graden av efterfrågan!

Från SEP Med främmande ögon – samernas liv och kolonisationen speglat i resenärers texter (utförligare beskrivning kommer)

Från OKT Sverige och Saepmie 1633-1799: från Hessen-Kassels renfarmer över skotten i Fredriksten 1718, Fredriks etniska rensning till tvångsbofasthet 1790

Från OKT Slakten på dalkarlarna 1743, och om de historiska processerna som ledde till detta (passar bra att kombinera med ”Sverige och Saepmie 1633-1799”
(titeln kan ev omformas en aning)

Från NOV ** Finland, suomer och samer i stormaktstida Sverige och senare – en sydlig historia?* Medeltid och äldre tid från Viborg över Satakunta och forna Kemi nedre lappmark
* Arbetstitel ** eller från aug, beroende på efterfrågan!

Från december KUSTSKOGSSAMER, SJÖSAMER OCH VINTERLAND – om nedre landets, Vuelielaantes betydelse i samernas historia!

Från 15 nov, om intresse finns:
”Fredrik I – stormaktens Sveriges, samernas och dalkarlarnas Nemesis?”

Att notera: Ett specialprogram om Elsa Laula, Carl Lindhagen och samernas äldsta organisationshistoria planeras till februari.mars 2018

FORTBILDNING för politiker och omfattande liksom kortare
KURSPROGRAM med basic samisk historia erbjuds alltid!
Detsamma gäller i princip också alltid samiskhistorisk workshop för samebyar och sameföreningar.

Härtill kommer lokala program/titlar för t ex Uppland/Bergslagen; Värmland och Medelpad

Medelpads och Hälsinglands sjösamer och kustskogssamer ca 1690-1730, kort exposé över rörelsemönstret (edit maj 2017)

åh skog

Kustskogssamerna i Hälsingland-Medelpad
Endast socknar; version med orter och datum tillkommer
Hälsingesocknar om inget annat anges. Återkommer i ämnet!!

Anders Påhlssongruppen
Järvsö (d.ä)1707
Njurunda 1713
Jättendal 1714
Ljusdal 1721
Bjuråker 1728
Senare:
Bjuråker-Delsbo 1732
Torp (Med)1733
Järvsö-Rogsta 1739
Ljusdal 1740
Bergsjö-Jättendal 1747
Bjuråker 1755
Jättendal 1759 (d.ä, 105 år)

Jacob Danielsson-gruppen (sjösamer)
Gnarp 1692
Enånger 1695
Tynderö (Med)1700, 1703
Järvsö 1717
Norrbo 1718
Selånger (Med)1726

Mårten Hindrichsson-gruppen
Gnarp 1700 * ska dubbelkollas
Hälsing-Tuna 1715
Bjuråker 1717
Segersta 1721
Bjuråker 1728

Jon Claesson-gruppen
Jättendal 1714
Attmar (Med.) 1714
Gnarp 1719

Återkommer med Claes Månsson-gruppen; liksom Olof Thomasson, Olof Jonsson, Thomas Pålson.
Tesen om flyttningar til södra Härjedalen är ännu obekräftad på det individuella planet.
Överlag kan man säga att det flyttas till inlandet om vintern, kusten sommarhalvåret.
Marknadsdatumen i västra Hälsingland tycks styra en hel del av vinterflyttningarna dit.

Varför bara mansnamn: Kvinnornas, mammornas namn vid födslar anges oftast inte vid denna tid!

Bild från Stormörtsjökullen, Torps socken, Medelpad.
Länk: http://www.camping.de/sv/steder/europa/sverige/vaesternorrland/erikslund/traeportens_camping_i_borgsjoe.html

Bollnäs och samerna. Del Ett: Arkeologiska rön i utkanten, boställen i arkiven, en sejte och kustskogssamer…

Allt sedan jag för allra första gången arbetade i Hälsingland, i påskatid år 2000 i Bollnäs – där jag förevisades en sejte – har jag fascinerats av Bollnäs samiska historia.
Tiden känns nu mogen att summera en del.

1. Kustskogssamiska epoken ca 1600-1800, fjällsamiska 1600-1900, sockenlapparna 1740-1900

Samerna är många. Man kan se trakten Segersta-Hanebo-Skog-Söderala-Harmånger-Ockelbo som en enhet.

Perioder med kustskogssamisknäring  samt den huvudsakligen fjällsamiska (som förvisso av allt att döma lär ha börjat allra senast på 1600-talet) perioden.
De olika fördrivningsförsöken gentemot samerna måste räknas in i all historieskrivning här.
I den angivna trakten rör sig närmare ett hundratal vuxna samer mellan 1721 och 1729. Det finns en uppgift om att Segersta år 1699 ska ha emottagit en större omgång samer från ”Wemelands Dahl”, dvs Dalsland. Det är ju förvisso en fantastieggande tanke och hade varit en bra förklaring till de förvånansvärda mängder med samer som faktiskt finns i området i tidigt 1700-tal. En något mer prosaisk förklaring skulle ju kunna vara de rätt väldokumenterade s k etniska rensningsförsök som drevs igenom av Kung Fredrik I inte minst 1727-29. Från 1735 syns samer åter gifta sig i Gästrikland och röra sig mellan Falun och Valbo.
Perioden från kring 1740 till ca 1900 domineras för samernas del de skriftliga källorna av kategorierna lappdrängar, lapppigor och sockenlappar. Fjällsamer synes i ministerialboks-materialet speciellt från ca 1810. Samer i socknar som Berg i södra Jämtland kan synes passerande.

Nedan excerpter ur ministerialböckerna.
Utdrag och källhänvisningar i nästa rapport.

SEGERSTA 1721 jan Jon Larssons barn.
Testes: John Hindrichsson, hu Margeta Jonsdotter
Clämet Jonsson, hu Gunilla Andersdotter
Anders Larsson; Malin Andersdotter;
Tomas Nilsson; Margeta Olsdotter;
Jon Larsson; hu Sigrid Jonsdotter
Mårtens Hindrichsson; Sigrid Erllandsdotter;
Håkan Olsson och pigan Helena Mårtensdotter

SEGERSTA 1721 april
Jon Larssons son Lars 
Testes: John Hindrichsson, hu Marg. Swänsdotter (jfr Attmar 1715!)
Clämet Jonsson o hu Gunilla Andersdotter
Pijgan Karin Clemetzdotter

SKOG 1725
Nils Hindrichsson (se Ovansjö 1735!) Karin Larsdotter son Nils
Testes: Siuhl Hindrichsson, Brita Larsdotter

SKOG 1726 Thure Mårtensson s Anders
Testes: Aron Andersson; Pär Aronsson samt piga Margeta Andersdotter (Se Ovansjö 1735)

SEGERSTA 1729

SEGERSTA 1737 Jon Mårtensson död

SKOG 1742 Mårten Thuresson 30½ år död, synes vara Thure Ms son. December

HAMRÅNGE 1742 Lappman Lars Johnssons hustru (senare kommer många fler hamrångenoteringar)

SKOG 1743 Kierstin Pä(h)rsdotter. Aaron Anderssons efterlefwerska, död, 79 år.
Skog C:2 (1738-1799) Bild 169 (AID: v136682.b169, NAD: SE/HLA/1010178)

HANEBO 1744 Jöns Jonssons fru dör, 29 år gammal.

HANEBO 1748 Elias Mårtensson son Anders

HANEBO 1749 Elias Mårtensson

HANEBO 1752 Elias Mårtenssons dotter Sigrid, 2 år, död i koppor

Not: Torsåker och Ovansjö 1735-42 fem samiska vigslar på sju år.

SKOG 1756 Lars Nilsson dec; han noteras ett flertal tillfällen, bl a 1760 och 1770.
Han finns även i flera av husförhörslängder och har/får aldrig mer än ett vuxet eller stort barn. Hsn står varje gång i husförhörslängderna förtecknad på ”wid kyrkan”.

Platser: Hanebos sockenlappar bodde på Lilltjära från ca 1750-1819.
Gästgiveriet i Stråtjära tycks också ha haft samarbete

Det finns omskrivet hur samer övernattar i ett läger i Skog på väg från ”utställningsresor”.
Kustskogssamerna och sockenlapparna ter sig varandes ganska kända av fjällsamerna.
Källor här om utställmningstresor är dagsppress, som jag ska försöka söka igen till nästa rapport.

Det kan ibland vara ganska svårt – även för en rutinerad forskare – att skilja kustskogssamer från fjällsamer i detta område. Det kräver tid och att man följer vissa flyttlag och kartlägger årstiderna. Likaledes kan sjösamer och kustskogssamer bli ganska lösa i varandras kanter.

Årstidslägersamlingar finns och verkar flytta sig mellan norrra Västmanland, södra Dalarna, södra och norra Gästrikland. Nomadisering pågår under hela perioden; men under perioden kring 1790-1810 blir de flesta sockenlappar bofasta. Just Skogs sockenlapp får en strängare förordning än veterligen de flesta andra, varför han officiellt måste hålla sig ”wid Kyrckian”. Sedermera kommer såväl han som hans efterträdare ofta att röra sig åt Hamrånge.
De flesta av första generationens sockenlappar i regionen har genealogiska rötter i Dalarna. Föräldrar och andra släktingar syns ej sällan på visit.
Jacob Tidblad är en avskedad (sannolikt icke-samisk) soldat från Östervåla, som först träffar en samiska som följt med renarna på vinterbete; därefter flyttar han upp och gifter sig med en lokal samekvinna. Han tycks tjäna sockenlapp simultant åt Skog och Hanebo.

Mo och Ockelbo socknar har signifikant många samer och renar ca 1760-1790. En rättsprocess i Ockelbo-Hamrånge tingslag 1790 vittnar om en renhjord på över 400 djur i västra Ockelbo. Tidtals nyttjas bete i Ovansjö (vår/höst) och Valbo (vinter). Det senare upphör för en tid 1766; men flyttas istället söderut och norrut.

Ernst Moritz Arndt skriver om fjällsamer som jagar älg ned till Voxna socken
(källa och utdrag i nästa rapport). Arndt hade då besökt Ödmården och Skog innan, och hans skjutsbonde kom ifrån Skog.

Skog C:1 (1693-1737) Bild 151 / sid 145 (AID: v136681.b151.s145, NAD: SE/HLA/1010178)

Skog C:2 (1738-1799) Bild 225 (AID: v136682.b225, NAD: SE/HLA/1010178)

”Wid kyrkan”

Skog AI:3 (1779-1786) Bild 115 / sid 108 (AID: v136645.b115.s108, NAD: SE/HLA/1010178)

Segersta C:1 (1678-1752) Bild 80 / sid 74 (AID: v136628.b80.s74, NAD: SE/HLA/1010169)

finnlägret

”FINNLÄGRET” (foto: Bo Ulfhielm)

Länsmuseet Gävleborg har en egen blog, varur vi citerar här (ons 25 nov 2015):

Mellan Kilafors och Skog i södra Hälsingland finns en plats som kallas ”Finnlägret” Det är en lite speciell plats; en sandig platå inringad av två bergsknallar och två myrar. Det sägs att namnet kommer av att samer tidvis har bott här. Man kan förstå att detta varit en bra plats att bo på, med lavrik mark för renbete och flera kallkällor för vatten. I den pågående specialinventeringen i Skogs socken har vi flera gånger besökt Finnlägret och andra platser där det sägs att samer skall ha bott. Syftet har varit att försöka finna fysiska spår bakom de ortnamn och berättelser som kopplas till socknens samiska historia. Denna del av inventeringen har skett i samarbete med arkeologen Ewa Ljungdahl från Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum. Det har varit ett spännande, men också svårt, arbete att försöka reda ut vilka av de otydliga och svårtolkade lämningarna som faktiskt indikerar samisk bosättning. Det handlar om att försöka få upp ögonen för lämningar som vi vet finns där, men som vi ännu inte lärt oss hitta. Men nu har satsningen börjat ge resultat — ”

Här är Bosses & Länsmuseets blogg:

http://arkeologigavleborg.blogspot.se/2015/11/finnlagret-en-samisk-lagerplats.html

KOMMANDE BLOGGPOSTER:

Följer upp Länsmuseets resultat; tittar på årstidslägren och på frågan hur Dalarnas samer och Hälsinglands är kopplade till varandra.

ISTE
Foto: Jörgen Heikki, SR/Sameradion.
Marts Blomkvist från Iste, norr om Bollnäs samt Maria Björck och Bo Ulfhielm, antikvarier och arkeologer från Länsmuseet Gävleborg.

I STORMENS ÖGA 3 MAJ, om samiska näringar, etnisk rensning och regionala oaser eller shelters

Onsdag 3 maj 2017

Föreläsning ”I stormens öga – samiska shelters i Västernorrland fr.o.m 1300-talet”

Peter Ericson är historiker, författare och sakkunnig. Denna kväll föreläser han om de samiska ”shelters” som framträder i Västernorrlands län.

STroemen

Titeln på föreläsningen är:

I stormens öga: I samiska spår, samlingar, fördrivningar, ‘shelters’ från Anundsjö till Östavall från 1300-tal till idag.”

Tid: 18:00 – 19:30

Om konungz lappa, Tjoevkemåjhtoe Ljusminne och ”shelters”

Vi ser på de vikingatida fynden som belagt minst tusenårig renskötsel i Jämtland, och den äldre medeltidshistorien som på senare tid dels belysts, dels upptäckts för såväl jämtländska som ångermanländska samer. Vi funderar kring effekten av att ångermanländska fogdarna indrev skatt från Kutuby. Etniska rensningar i söder tycks å ena sidan leda till tvångsfördrivningar till Storsjöbygden och gradvis massdöd via det slavliknande sockenlappsssystemet; men dels också leda till att en lång rad fredade fickor eller ”shelters” uppstår i landskapen Hälsingland, Medelpad och Ångermanland. Äldre sijter och individer i centrala Ångermanland som t ex Anders Pålsson född 1654 i Skog lyfts fram (död 1759 i Jättendal!) . Vi ser också kort på hur den samiska organisationshistorien föds i hög grad i Ångermanland, dels med Maria Magdalena Mathsdotter, dels med Torkel Tomasson, Hans Magnus Nilsson och Elsa Laula samt de jämtländska och härjedalska samernas kungavandringar. Och en enklare återblick på tidigare arbeten i länet.

SOMMAR…. och samernas historia på din ort! Be Din förening boka in oss (mig), har social prissättning = lägre pris för ideella arr.

Karta-Härjedalen-regionen

Föreläser mest hela sommaren. Boka in mig!
Kanske vore det värdefullt att boka in en exkursion också?

NÅGRA HÅLLPUNKTER, de flesta preliminära

MAJ Gävleborg, Västerbotten

JUNI ca FILIPSTAD/Värmland

JULI Västerbotten

AUG Funäsdalen; Järvsö, Timrå

SEP  Sundsvall, Piteå, Uppsala

Utför också guidning!
För uppdatering, följ firman SouthSammiHistory på FB-sidan med samma namn!

PEPEPE

Samernas_första_folkbildningskurs_i_Stockholm,_januari_1905

TJOEVKEMÅJHTOE 2017 – ny kunskap om dold samisk historia PÅ VÄG!

Till arrangörerna.

Om vårt koncept – helkväll med samernas historia, förhistoria, arkeologi!
Samernas historia belyses, nu i avgjort ljusare färger. Men övergrepp hymlas ej med!

TJOEVKEMÅJHTOE betyder LJUSMINNE. Ljusminne eller Tjoevkemåjhtoe var en serie projekt som drevs från Länsmuseet Västernorrland 1997-2001, och det sorterade under det nationella projektet Bevarande av det samiska kulturarvet.

HÄRNÖN
Vinterbete på Härnön i femhundra år – eller mer?

Tjoevkemåjhtoe 2017 – tre turnéer.

Hör av Er redan nu med Era bokningsförfrågningar!

TJOEVKEMÅJHTOE går ut med exakta titlar på årets föreläsningar senare i mars!

En speciell rabatt på arvodet utgår till vissa kommuner: 10% i normalfallet för alla nämnda kommuner – och särskilt markerade får 15%! Se nedan.

TURNÉER I HELA SVERIGE PLANERAS!

600 samiska år i Ångermanna lappmark och i centrala och västra och södra delarna av Medelpad och Ångermanland. 600 historiska och ännu fler år arkeologiskt.
Och fler kan det bli.

Det här kunde vi belägga (det mesta av det) – jag, Peter Ericson & Bernt Ove Viklund och Magnus Holmquist under åren med Ljusminne-projekten 1998-2001. En kompetent och stark samisk referensgrupp fanns under hela tiden i styrningen.
En del finns också skrivet av Sonia Larsson och av Gustaf Gustafsson m fl.

NYA RÖN, NYA UPPTÄCKTER,  ACKUMULERAD KUNSKAP —>
—> SYNTESER! — > NY KUNSKAP!

Sedan sist har vi  nu definierat fram en sjösamisk befolkning! De sydliga och ostliga skogssamerna vill vi kalla kustskogssamer.

På turnén:
Vi håller varsin föreläsning om ca 45-50 min och därtill frågor.
Vi presenterar bl.a våra metoder och tittar en del på hur vi ska kunna gå vidare med att hjälpa samebyar dokumentera sin historiska renskötsel själv.
Rejält tilltagna stunder för frågor och diskussion kan ingå, om Ni så önskar.

EXKURSIONSSERIE

En rad exkursioner tänks hållas i Västernorrlands län i maj-jun.
Högsjö 1 maj, Resele 17-18 juni och förhoppningsvis även i Skön, Medelpad!
Håll kontakt med oss.

Kontakta oss för offert!
Kontakta oss även om ni är intresserade av guidning!

DE RABATTERADE PRISERNA I UTVALDA  KOMMUNER

Rabatterade kommuner månadsvis.
 Gäller om bokningen sker=görs under mars månad!
10% minst på alla nämnda kommuner och 15% om du ser en asterisk och fet stil.
Kombinerbart med ”sociala prissättningen-rabatten” för t ex Sameföreningar, hembygdsföreningar.
 
APRIL 
(slutet april)
Umeå
Skellefteå
Vännäs
Vindeln
Åsele *
Hällefors *
 
MAJ
Jokkmokk *
Arvidsjaur
Storuman
Arjeplog

Piteå *
Jokkmokk
Timrå *
Nordanstig
Hudiksvall *
Härjedalen
Bollnäs
Örebro
Sala
Ånge *
Åsele
Bjurholm
Örnsköldsvik
Sollefteå *
Norrtälje
Nyköping
Västerås
Gävle *
 
JUNI
Karlstad
Filipstad *
Arvika
Sollefteå
Kumla
Sörmland *
Strömsund
Krokom
Härjedalen *
Uppsala *

Stockholm
Bollnäs *
Botkyrka
Haninge
Köping *
Åre *
Gällivare *
 
Kommer fylla i fler fr o m juni!

EXTINCT(?): SEA SAMIS & COASTAL FOREST SAAMIS IN MID-SWEDEN

On hitherto unknown Sami subsistence branches recorded 1670-1950            (Föreläsning för universitet)    /2nd edition blogpost/

 

U n i v e r s i t y  L e c t u r e  f o r 2 0 1 7

EXTINCT(?): SEA SAMIS & COASTAL FOREST SAAMIS IN MID-SWEDEN
On hitherto unknown Sami subsistence branches recorded 1670-1950

Offered in May, June, and Mid-(late)September 2017
in Norway, Sweden, Finland

CLARKE wrote in 1799:
”Sundswall is a neat little town; but its appearance is very remarkable to a foreign traveller; because the houses of which it consists are all of them constructed like the cottages of the peasants — This would make a pleasant watering place and the shore is admirably well calculated for bathing There is here a small pier. The trade is much the same as that of Gefle the inhabitants carry on commerce with the port of London exporting bar iron, timber, deal, planks, tar pitch & c. They import salt a little hemp and sometimes but not often corn. There is a beautiful island in the bay to which the Laplanders bring annually and about this time of the year (July l) their reindeer for pasture. Before the winter sets in they return and take them away– A Lapland breed of dogs is common here resembling wolves — ” (Clarke 1803: s 257, PE accent.)

Christer Westerdahl and Ingvar Svanberg as well as Sonia Larsson mentioned the historically later Fishing or Sea Saamis. Now the turn has come to the older ones.
There are even indications that these subsistence stretched out all the way past Stockholm and beyond, even more south. Finnish coast is also still left to be studied.

 

1890augusti-samer-i-ulvohamn-fotograferade-av-kaptenen-pa-oscar-iis-fartyg-drott-dar-hotellet-nu-ligger-1
Later Sea Saamis at Ulvö Island, photographed in 1890.

”Hamrånge sokns allmoge som i många åhr warit af Biörnar olyckelige — men så olycklige, at inga Biörnar kunnat fällas; hafwa likvähl nu i winter af lappar ifrån Helsingeland och Swerdsjö Sokn blifwit i så måtto hulpna, att 5 om icke 6 Biörnar blifwit nedlaggde” (1757)

Samerna i Gästrikland. (1984)
INGVAR SVANBERG ur Släkthistoriskt forum 1/84

1735 konstaterar Konungen i en skrivelse till
landshövdingen i Gävle att ”några sochnar i
Gestrikeiand i synnerhet Ofwansiö, Torsåker och
Årsunda anhållit att få antaga några få Lappar till
at utrota willdiuren som nu skola begynt alt för
mycket der i oren sig at inrita och Allmogen stora
skador tillfoga”. l)
Så lyder ett utdrag ur ett kungligt brev där konungen
konfirmerar landshövdingens anhållan om
att de samer som uppehöll sig i länet skulle få
kvarstanna. Det var slutet på nära nog 100 års försök
att tvångsförvisa de samer som åtminstone
sedan 1600-talets förra hälft eller ännu tidigare
uppehållit sig söder om lappmarken i de mellan-
Sockenlapparnas utbredning. Ur: Ingvar Svanberg,
Sockenlappar (1981), 543.
svenska skogsområdena i Gästrikland, Hälsingland,
Dalarna och t.o.m. Västmanland.Tie hade
där livnärt sig som kringvandrande jä~are och
som renskötare. Renarna användes mest som
transportdjur, men det finns också intressanta
belägg för att de mjölkades.

Forts här:

Svanberg1984-GästriklandsSockenlappar0001 Här kan du ladda ned Ingvars lysande artikel i ämnet (som pdf). Klicka på länken och läs eller högerklicka + spara.

gavle_slott
Gävle Slott: Hit fördes de tillfångatagna samerna våren 1729.
Foto: Tony Nordin, upload by Apeshaft. Public Domain, Wikipedia.

APARTHEID 1646-2017: Trump vs Ivar Nilsson Natt och Dag (”Helsingerunor”)

Or EXODUS: Samis then, Muslims now —
Written in the Era of blind intolerance. Jan 30, 2017.
TRUMP -picture (c) (all rights reserved, by permission of) : Eric C. M. Basir

Fördrivning, förföljelse och etniska resningar Från Ivar Nilsson till Donald Trump 1646-2017

(Eng) Expulsion, Persecution, Ethnic Cleansings
From Governor Ivar Nilsson – to D Trump 1646/2017 (English below)

På landstingen åren 1646 och 1648 gav landshövdingen
Ivar Nilsson [Natt och Dag/PE anm.] befallning till
länsmännen att driva [samerna] ur Helsingland,
och bönderna skulle angiva varest de funnis,
för att de skulle kunna föras ur landet.

Och vid landsting den 27 febr. 1652 förbjöds allmogen
”att hysa lappar eller finnar, eller tillåta dem att å landet bosätta sig.
Likaledes bestämdes detta för Härjeådalen.”

Ur Helsingerunor 1921 (s70f)

nattochdagvapen1625  ivar_nilsson_natt_och_dagtru
Ätten Natt och Dags vapensköld i Riddarhuset.
Picture: The Nobel Clan of Natt och Dag (Night and Day), Coat of Arms
TRUMP (c) : Eric C. M. Basir

Fördrivning, förföljelse och etniska resningar Från Ivar Nilsson till Donald Trump 1646-2017

Expulsion, Persecution, Ethnic Cleansings
– From Governor Ivar Nilsson to D Trump

At the County Governing Meeting in 1646 and 1648 the Governor
Ivar Nilsson commanded the Sheriffs to expulse the Samis from the county
of Hälsingland, and the peasants were supposed to be squeling
about any encounter with Samis,
so they could be driven out of the land.
By the landsting meeting of February 27, in 1652, the populas
were forbidden to ”dwell Laps or Finns, nor allow them to stay on the land.
Corresponding regulations were stated for Härjedalen.

Source: Helsingerunor (periodica) 1921 (pp 70)

Picture: Governor Nilsson (1590-1651): Unknown Artist.