Medelpads och Hälsinglands sjösamer och kustskogssamer ca 1690-1730, kort exposé över rörelsemönstret (edit maj 2017)

åh skog

Kustskogssamerna i Hälsingland-Medelpad
Endast socknar; version med orter och datum tillkommer
Hälsingesocknar om inget annat anges. Återkommer i ämnet!!

Anders Påhlssongruppen
Järvsö (d.ä)1707
Njurunda 1713
Jättendal 1714
Ljusdal 1721
Bjuråker 1728
Senare:
Bjuråker-Delsbo 1732
Torp (Med)1733
Järvsö-Rogsta 1739
Ljusdal 1740
Bergsjö-Jättendal 1747
Bjuråker 1755
Jättendal 1759 (d.ä, 105 år)

Jacob Danielsson-gruppen (sjösamer)
Gnarp 1692
Enånger 1695
Tynderö (Med)1700, 1703
Järvsö 1717
Norrbo 1718
Selånger (Med)1726

Mårten Hindrichsson-gruppen
Gnarp 1700 * ska dubbelkollas
Hälsing-Tuna 1715
Bjuråker 1717
Segersta 1721
Bjuråker 1728

Jon Claesson-gruppen
Jättendal 1714
Attmar (Med.) 1714
Gnarp 1719

Återkommer med Claes Månsson-gruppen; liksom Olof Thomasson, Olof Jonsson, Thomas Pålson.
Tesen om flyttningar til södra Härjedalen är ännu obekräftad på det individuella planet.
Överlag kan man säga att det flyttas till inlandet om vintern, kusten sommarhalvåret.
Marknadsdatumen i västra Hälsingland tycks styra en hel del av vinterflyttningarna dit.

Varför bara mansnamn: Kvinnornas, mammornas namn vid födslar anges oftast inte vid denna tid!

Bild från Stormörtsjökullen, Torps socken, Medelpad.
Länk: http://www.camping.de/sv/steder/europa/sverige/vaesternorrland/erikslund/traeportens_camping_i_borgsjoe.html

Bollnäs och samerna. Del Ett: Arkeologiska rön i utkanten, boställen i arkiven, en sejte och kustskogssamer…

Allt sedan jag för allra första gången arbetade i Hälsingland, i påskatid år 2000 i Bollnäs – där jag förevisades en sejte – har jag fascinerats av Bollnäs samiska historia.
Tiden känns nu mogen att summera en del.

1. Kustskogssamiska epoken ca 1600-1800, fjällsamiska 1600-1900, sockenlapparna 1740-1900

Samerna är många. Man kan se trakten Segersta-Hanebo-Skog-Söderala-Harmånger-Ockelbo som en enhet.

Perioder med kustskogssamisknäring  samt den huvudsakligen fjällsamiska (som förvisso av allt att döma lär ha börjat allra senast på 1600-talet) perioden.
De olika fördrivningsförsöken gentemot samerna måste räknas in i all historieskrivning här.
I den angivna trakten rör sig närmare ett hundratal vuxna samer mellan 1721 och 1729. Det finns en uppgift om att Segersta år 1699 ska ha emottagit en större omgång samer från ”Wemelands Dahl”, dvs Dalsland. Det är ju förvisso en fantastieggande tanke och hade varit en bra förklaring till de förvånansvärda mängder med samer som faktiskt finns i området i tidigt 1700-tal. En något mer prosaisk förklaring skulle ju kunna vara de rätt väldokumenterade s k etniska rensningsförsök som drevs igenom av Kung Fredrik I inte minst 1727-29. Från 1735 syns samer åter gifta sig i Gästrikland och röra sig mellan Falun och Valbo.
Perioden från kring 1740 till ca 1900 domineras för samernas del de skriftliga källorna av kategorierna lappdrängar, lapppigor och sockenlappar. Fjällsamer synes i ministerialboks-materialet speciellt från ca 1810. Samer i socknar som Berg i södra Jämtland kan synes passerande.

Nedan excerpter ur ministerialböckerna.
Utdrag och källhänvisningar i nästa rapport.

SEGERSTA 1721 jan Jon Larssons barn.
Testes: John Hindrichsson, hu Margeta Jonsdotter
Clämet Jonsson, hu Gunilla Andersdotter
Anders Larsson; Malin Andersdotter;
Tomas Nilsson; Margeta Olsdotter;
Jon Larsson; hu Sigrid Jonsdotter
Mårtens Hindrichsson; Sigrid Erllandsdotter;
Håkan Olsson och pigan Helena Mårtensdotter

SEGERSTA 1721 april
Jon Larssons son Lars 
Testes: John Hindrichsson, hu Marg. Swänsdotter (jfr Attmar 1715!)
Clämet Jonsson o hu Gunilla Andersdotter
Pijgan Karin Clemetzdotter

SKOG 1725
Nils Hindrichsson (se Ovansjö 1735!) Karin Larsdotter son Nils
Testes: Siuhl Hindrichsson, Brita Larsdotter

SKOG 1726 Thure Mårtensson s Anders
Testes: Aron Andersson; Pär Aronsson samt piga Margeta Andersdotter (Se Ovansjö 1735)

SEGERSTA 1729

SEGERSTA 1737 Jon Mårtensson död

SKOG 1742 Mårten Thuresson 30½ år död, synes vara Thure Ms son. December

HAMRÅNGE 1742 Lappman Lars Johnssons hustru (senare kommer många fler hamrångenoteringar)

SKOG 1743 Kierstin Pä(h)rsdotter. Aaron Anderssons efterlefwerska, död, 79 år.
Skog C:2 (1738-1799) Bild 169 (AID: v136682.b169, NAD: SE/HLA/1010178)

HANEBO 1744 Jöns Jonssons fru dör, 29 år gammal.

HANEBO 1748 Elias Mårtensson son Anders

HANEBO 1749 Elias Mårtensson

HANEBO 1752 Elias Mårtenssons dotter Sigrid, 2 år, död i koppor

Not: Torsåker och Ovansjö 1735-42 fem samiska vigslar på sju år.

SKOG 1756 Lars Nilsson dec; han noteras ett flertal tillfällen, bl a 1760 och 1770.
Han finns även i flera av husförhörslängder och har/får aldrig mer än ett vuxet eller stort barn. Hsn står varje gång i husförhörslängderna förtecknad på ”wid kyrkan”.

Platser: Hanebos sockenlappar bodde på Lilltjära från ca 1750-1819.
Gästgiveriet i Stråtjära tycks också ha haft samarbete

Det finns omskrivet hur samer övernattar i ett läger i Skog på väg från ”utställningsresor”.
Kustskogssamerna och sockenlapparna ter sig varandes ganska kända av fjällsamerna.
Källor här om utställmningstresor är dagsppress, som jag ska försöka söka igen till nästa rapport.

Det kan ibland vara ganska svårt – även för en rutinerad forskare – att skilja kustskogssamer från fjällsamer i detta område. Det kräver tid och att man följer vissa flyttlag och kartlägger årstiderna. Likaledes kan sjösamer och kustskogssamer bli ganska lösa i varandras kanter.

Årstidslägersamlingar finns och verkar flytta sig mellan norrra Västmanland, södra Dalarna, södra och norra Gästrikland. Nomadisering pågår under hela perioden; men under perioden kring 1790-1810 blir de flesta sockenlappar bofasta. Just Skogs sockenlapp får en strängare förordning än veterligen de flesta andra, varför han officiellt måste hålla sig ”wid Kyrckian”. Sedermera kommer såväl han som hans efterträdare ofta att röra sig åt Hamrånge.
De flesta av första generationens sockenlappar i regionen har genealogiska rötter i Dalarna. Föräldrar och andra släktingar syns ej sällan på visit.
Jacob Tidblad är en avskedad (sannolikt icke-samisk) soldat från Östervåla, som först träffar en samiska som följt med renarna på vinterbete; därefter flyttar han upp och gifter sig med en lokal samekvinna. Han tycks tjäna sockenlapp simultant åt Skog och Hanebo.

Mo och Ockelbo socknar har signifikant många samer och renar ca 1760-1790. En rättsprocess i Ockelbo-Hamrånge tingslag 1790 vittnar om en renhjord på över 400 djur i västra Ockelbo. Tidtals nyttjas bete i Ovansjö (vår/höst) och Valbo (vinter). Det senare upphör för en tid 1766; men flyttas istället söderut och norrut.

Ernst Moritz Arndt skriver om fjällsamer som jagar älg ned till Voxna socken
(källa och utdrag i nästa rapport). Arndt hade då besökt Ödmården och Skog innan, och hans skjutsbonde kom ifrån Skog.

Skog C:1 (1693-1737) Bild 151 / sid 145 (AID: v136681.b151.s145, NAD: SE/HLA/1010178)

Skog C:2 (1738-1799) Bild 225 (AID: v136682.b225, NAD: SE/HLA/1010178)

”Wid kyrkan”

Skog AI:3 (1779-1786) Bild 115 / sid 108 (AID: v136645.b115.s108, NAD: SE/HLA/1010178)

Segersta C:1 (1678-1752) Bild 80 / sid 74 (AID: v136628.b80.s74, NAD: SE/HLA/1010169)

finnlägret

”FINNLÄGRET” (foto: Bo Ulfhielm)

Länsmuseet Gävleborg har en egen blog, varur vi citerar här (ons 25 nov 2015):

Mellan Kilafors och Skog i södra Hälsingland finns en plats som kallas ”Finnlägret” Det är en lite speciell plats; en sandig platå inringad av två bergsknallar och två myrar. Det sägs att namnet kommer av att samer tidvis har bott här. Man kan förstå att detta varit en bra plats att bo på, med lavrik mark för renbete och flera kallkällor för vatten. I den pågående specialinventeringen i Skogs socken har vi flera gånger besökt Finnlägret och andra platser där det sägs att samer skall ha bott. Syftet har varit att försöka finna fysiska spår bakom de ortnamn och berättelser som kopplas till socknens samiska historia. Denna del av inventeringen har skett i samarbete med arkeologen Ewa Ljungdahl från Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum. Det har varit ett spännande, men också svårt, arbete att försöka reda ut vilka av de otydliga och svårtolkade lämningarna som faktiskt indikerar samisk bosättning. Det handlar om att försöka få upp ögonen för lämningar som vi vet finns där, men som vi ännu inte lärt oss hitta. Men nu har satsningen börjat ge resultat — ”

Här är Bosses & Länsmuseets blogg:

http://arkeologigavleborg.blogspot.se/2015/11/finnlagret-en-samisk-lagerplats.html

KOMMANDE BLOGGPOSTER:

Följer upp Länsmuseets resultat; tittar på årstidslägren och på frågan hur Dalarnas samer och Hälsinglands är kopplade till varandra.

ISTE
Foto: Jörgen Heikki, SR/Sameradion.
Marts Blomkvist från Iste, norr om Bollnäs samt Maria Björck och Bo Ulfhielm, antikvarier och arkeologer från Länsmuseet Gävleborg.

Urgamla samiska sedvanemarker/vindkraftsexploatering: Medelpad med omland

Samernas organisationer och riksdagspolitiker med samhällsansvar bör
se till att stoppa dessa olaga byggen snarast!

Här är problemet:

Vindkraftparker byggs i en ohygglig takt i Västernorrland och Medelpad.

Samerna har enligt Sametinget och byarna Jijnjevaerie och andra sedvanerätt i Medelpad. Den är ej heller avfärdad i SOU 2006: 14.

notasen-utsikt
Bild från holmbygden.se: Nötåsen, som exploaterats.

Av allt att döma har frostvikenbyarna konstant betat renar i Medelpad sedan 1500- eller 1600-tal, och allra senast sedan 1718 (de la Motraye 1723/1988). En mycket gammal stabil sedvana, som aldrig frivilligt upphör. Jämför Nordmalingsdomen och traktsbegreppet tillika slutsatserna kring uppehåll i sedvana. Man flyttade veterligen årligen till Sundsvall och hela landskapet 1888-1934 och i det närmaste årligen 1820-idag i norra Medelpad.

Förhållandena är likartade på hälsingesidan. Sedvanan är självklart total i Jämtland; liksom i det ångermanländska inlandet. Ångermanländska kusten vill jag se mer på.

Samernas organisationer och riksdagspolitiker med samhällsansvar bör alltså
se till att stoppa dessa olaga byggen snarast!

Ånge kommun har tydligen inga verk alls än; men där är det gigantiska avverkningar av skogsbolagen som är de olaga exploateringarna. Bilden ovan är tagen i Holms socken i Sundsvalls kommuns västligaste del.

Peter Ericson 2 maj 2017

KURS: Introduktion till Samernas historia/Paket för lärare, politiker, tjänstemän, företag samt elever! Påbygg- och bokningsbart NU!

Uppdaterad bloggpost med ca-prisbild. Boka snarast möjligt! Lägre priser i juni. Boka Paket mest fördelaktigt! Österbotten; södra Finland och södra Sverige möjligt fr o m ht-17. Svealand möjligt boka omgående! English

(Politiska partier: se hit!) – Kurs för lärare, politiker, tjänstemän, arbetslag och företag. Kan kombineras med Inspirationskväll; kvällsföreläsning, aula.
Lämpligt för 20-40 pers. Kan hållas i dubbla lag för samma pris på 1-2 dagar.

Prislista i slutet

I kursen ingår – i dess första del – föreläsning om etniska relationer i nutiden och historien, etnicitet och urfolk.

Charles_IX_of_Sweden Johan_Tirén_Lappar_tillvaratagande_skjutna_renar (1)

I. BASIC. Grunderna i samernas historia (hela Sápmi, fokus svenska delen)
En introduktionskurs
”Fullskaleversionen”
1½h Grundläggande samisk historia fokus på år 1600-2000.
1h Sedvanemål, senare utredningar (1975-2006) och nya rön
1h Samerna i Norge, Finland och Ryssland
1h Etniska relationer; etnicitet; urfolk
1-2 h Extra tillval: Källkritik och litteraturtips.
Om så önskas, avslutas med ett kortfattat prov/”tenta”.

II. FORTBILDNING. Forsättningskurs
1h Nyare, etablerade forskningsrön
1½h Samernas organisationshistoria och om etnopolitik
½h Urfolksorganisering
1½h Teorier om samernas förhistoria och tidigare utbredning
3h Tillval/grupparbete med handledning:
(a) Närmare granskning av etnicitetsteorier
(b) Samisk kvinnohistoria
(c) Sedvanemål i detalj
(d) Vetenskapshistoria/skolhistoria/samer och samernas historia i läroböcker
(e) Dokumentation av renskötsel, arkivkunskap och källkritik inom samernas historia
(denna del kommer att utvecklas ännu mer i en tredje del)
(f) Oral history och samerna

3. Kolonisation och fördrivningar i Sápmi, på djupet

Obs detta utbud är helt nytt och ingår inte i den 25%-iga rabatten.
Däremot ges kursen billigare för snabba beställningar som omfattar juni eller september

Bokas lämpligen i paket tillsammans med utåtriktade föreläsningar i t ex arkiv, bibliotek, museer samt aulaföreläsningar och/eller inspirationskvällar

En specialdesignad kurs just för arkiv, bibliotek och museer kommer att presenteras f.m den 2 maj.

OBS Kursen går att få i finlandssvensk miljö med svensk-finsk fokus.
Södra Sverige inga problem! Ned t o m Mälardalen går att få med regional prägel.

PRESSBYRÅMANNEN 10371583_10152431529189438_513669939697451418_n
PETER ERICSON, Historiker, Sakkunnig, Universitetsadjunkt/-lektor

Jag har varit lärare och studierektor på Umeå universitet inom detta område.
Är idag yrkesverksam företagare inom samernas historia och fungerat såsom sakkunnig sedan år 2000.

P R I S L I S T A t o m 20 september – priser inklusive moms (25% moms tillkommer, ev resa, ev logi en natt). Maj och juni = ca 10% rabatterat generellt.
Om ni är en ensam arrangerande förening, inträder social prissättning.
Men vi rekommenderar att gå samman flera olik arrangörer på en ort.

Heldagskurs 4-6h…… 8 900 SEK (med tillval enligt ovan 9 400 SEK)
Heldag plus kväll. Dagkurs 3-4h, öppen/offentlig kvällsföreläsning 1 – 1½h….   9 800 SEK
PAKET, kortversion: Kurs 3h, kvällsföreläsning offentlig, en aulaföreläsning skolor … 10 450 SEK
PAKET längre (tvådagars) Kurs 3-4h, kvällsföreläsning, 1-3 aulaföreläsningar …. 11 900 SEK
PAKET inkl fortsättningskursen 18 800 SEK för fyra dagar på två terminer.
Delfaktureras i fyra omgångar fr om avtalet skrivs.
Vid beställning av detta tillkommer flera rabatter vid ännu fler framtida beställningar.

MEJLA retepnoscire@hotmail.com

SOMMAR…. och samernas historia på din ort! Be Din förening boka in oss (mig), har social prissättning = lägre pris för ideella arr.

Karta-Härjedalen-regionen

Föreläser mest hela sommaren. Boka in mig!
Kanske vore det värdefullt att boka in en exkursion också?

NÅGRA HÅLLPUNKTER, de flesta preliminära

MAJ Gävleborg, Västerbotten

JUNI ca FILIPSTAD/Värmland

JULI Västerbotten

AUG Funäsdalen; Järvsö, Timrå

SEP  Sundsvall, Piteå, Uppsala

Utför också guidning!
För uppdatering, följ firman SouthSammiHistory på FB-sidan med samma namn!

PEPEPE

Samernas_första_folkbildningskurs_i_Stockholm,_januari_1905

1646-1652: Förvisningar från Gävleborg och Härjedalen av samer, baserade på två felslut?

Edit 6 april 2017

1. Att samerna skulle höra hemma i lappmarken, dvs längst i norr. Det är vederlagt att det skulle förhålla sig så, samer fanns jämnt spridda ner till Mälardalen. I fallet med Härjedalen ser det ut att handla om åtminstone tusen år.
2. Att alla samer på skogarna utanför denna lappmark vore tiggande.

Undertecknad har hittat elva olika nomadiseringssystem med ungefär lika många olika sorts näringstyper i nuvarande Västernorrland och Gävleborg 1670-1770. Det kommer att skildras någorlunda utförligt i en kommande artikel i en antologi.

På landstingen åren 1646 och 1648 gav landshövdingen

Ivar Nilsson [Natt och Dag/PE anm.] befallning till
länsmännen att driva [samerna] ur Helsingland,
och bönderna skulle angiva varest de funnis,
för att de skulle kunna föras ur landet.

Och vid landsting den 27 febr. 1652 förbjöds allmogen
”att hysa lappar eller finnar, eller tillåta dem att å landet bosätta sig.
Likaledes bestämdes detta för Härjeådalen.”

Ur Helsingerunor 1921 (s70f)

Ivar_Nilsson_Natt_och_Dag

ETNISK RENSNING 1720: bevis i Swea Rikes Ecclesiastique Wärk, i Alphabetisk Ordning Sammandragit, Utur Lag och Förordningar, Privilegier och Resolutioner, samt Andra handlingar, af Sven Wilskman (Skara, 1760).

(Ramlade över ett dokument.) – Samerna ska till lappmarken föras!

Hela södra Norrland, Dalarna, Bergslagen och Mälardalen rensas från samer.

VERKET: ”Swea Rikes Ecclesiastique Wärk, i Alphabetisk Ordning Sammandragit, Utur Lag och Förordningar, Privilegier och Resolutioner, samt Andra handlingar, af Sven Wilskman.” (Skara, tryckt uti Kongl. Privileg. Boktryckeriet, 1760)
Wilskman var västgötsk präst och skriftställare, samlade dessa lagar.

I denna förordningssamling åberopas 1720 års första fördrivningsplakat från den nyinsatte Kung Fredrik I. Ett skammens dokument, utan tvekan, hela akten.

Samerna jämförs här med comedianter och gycklare; lättingar; judar; ”zigenuer”; ”Tartare”; savojarer och alla lösa kategorier man kunde finna på.  Vad gäller romerna och resande, lutar man sig på 1660 års plakat, som i princip förordar dråp, och i bästa fall fördrivning ur rikets gränser. I de flesta fall med alla sådana, här ihopbakade folk och kategorier, förlitar man sig från myndigheternas sida på allmogen, som man vill se som angivare.

Här antyds en äldre sorts interimistisk funktion av det år 1723 bildade eller snarare omorganiserade Lappmarkens ecklesiastikverk, som ska organisera insamlandet av trummor med medföljande dödshot mot samerna.
Under ett drygt decennium vidtar en av de värsta klappjakterna på samerna i historien – kanske t om värre än den som idag sker i Norrbotten när samer grips för att de jagat lagligt.
Lappmarkens ecklesiastikverk organiserade alltså samernas bildning och missionsarbetet. Samernas sågs som en slags stora barn, som måste förmås att sluta leva hedniskt. Inga medel skyddes i denna ‘kamp om själarna’.

Och de sydliga samerna måste bort ur skogarna.

17622169_1800775126916958_204056148_o
EPILOG: Samer infångas och fördelas på storsjöbygdssocknar i Jämtland. Under denna period sam-administreras tre ännu idag ganska stora län i ett enormt län: (dagens) Jämtland; Västernorrland och Gävleborg. Gränsen mot Västerbotten är ej fastlagd, men ska snart bli det.
1729-32 är de mest kritiska perioderna för fördrivningarna. redan 1729 ses sockenlappssystemet vara initierat i Storsjöbygden. I synnerhet dessa tvångsplaceringar bör ses som regelrätta fördrivningar som avslutas med ett slavliknande arbetsförhållande.
1748 kommer nya omfattande fördrivningsförsök; och tillkomsten av detta dokument får nog också ses som att vi måste se allvarligare på processerna som ger rum 1756-66. Kulmen på hetsen och klappjakten på samer i söder kommer dock att inträda 1787-1790 med bofastgörandet. Det leder till en omfattande massdöd i TBC och andra lungsjukdomar; en enormt omfattande spädbarnsdöd; massiva epidemier i smittkoppor; stor överdödlighet i barnsäng mm.
1756-1761 konfiskeras sockenlapparnas bössor varje vinter.

Vi återkommer.

Peter Ericson april 2017

ETNISK RENSNING 1720: bevis.

(Ramlade över ett dokument.) – Samerna ska till lappmarken föras!

Hela södra Norrland, Dalarna, Bergslagen och Mälardalen rensas från samer.

I en förordningssamling ingår 1720 års första fördrivningsplakat från den nyinsatte Kung Fredrik I. Ett skammens dokument, utan tvekan.

Samerna jämförs här med comedianter och gycklare; lättingar;
judar; ”zigenuer”; ”Tartare”; savojarer och alla lösa kategorier man kunde finna på.

Detta är också en sorts interimistisk funktion av det tre år senare bildade eller  omorganiserade Lappmarkens ecklesiastikverk, som ska organisera insamlandet av trummor med medföljande dödshot. under ett drygt decennium vidtar en av de värsta klappjakterna på samerna i historien – kanske t om värre än den som idag sker i Norrbotten när samer grips för att de jagat lagligt.
Lappmarkens ecklesiastikverk ska organisera samernas bildning och missionsarbetet. Samernas ses som en slags stora barn, som måste förmås att sluta leva hedniskt.

Och de sydliga samerna måste bort ur skogarna.

17622169_1800775126916958_204056148_o

TJOEVKEMÅJHTOE 2017 – ny kunskap om dold samisk historia PÅ VÄG!

Till arrangörerna.

Om vårt koncept – helkväll med samernas historia, förhistoria, arkeologi!
Samernas historia belyses, nu i avgjort ljusare färger. Men övergrepp hymlas ej med!

TJOEVKEMÅJHTOE betyder LJUSMINNE. Ljusminne eller Tjoevkemåjhtoe var en serie projekt som drevs från Länsmuseet Västernorrland 1997-2001, och det sorterade under det nationella projektet Bevarande av det samiska kulturarvet.

HÄRNÖN
Vinterbete på Härnön i femhundra år – eller mer?

Tjoevkemåjhtoe 2017 – tre turnéer.

Hör av Er redan nu med Era bokningsförfrågningar!

TJOEVKEMÅJHTOE går ut med exakta titlar på årets föreläsningar senare i mars!

En speciell rabatt på arvodet utgår till vissa kommuner: 10% i normalfallet för alla nämnda kommuner – och särskilt markerade får 15%! Se nedan.

TURNÉER I HELA SVERIGE PLANERAS!

600 samiska år i Ångermanna lappmark och i centrala och västra och södra delarna av Medelpad och Ångermanland. 600 historiska och ännu fler år arkeologiskt.
Och fler kan det bli.

Det här kunde vi belägga (det mesta av det) – jag, Peter Ericson & Bernt Ove Viklund och Magnus Holmquist under åren med Ljusminne-projekten 1998-2001. En kompetent och stark samisk referensgrupp fanns under hela tiden i styrningen.
En del finns också skrivet av Sonia Larsson och av Gustaf Gustafsson m fl.

NYA RÖN, NYA UPPTÄCKTER,  ACKUMULERAD KUNSKAP —>
—> SYNTESER! — > NY KUNSKAP!

Sedan sist har vi  nu definierat fram en sjösamisk befolkning! De sydliga och ostliga skogssamerna vill vi kalla kustskogssamer.

På turnén:
Vi håller varsin föreläsning om ca 45-50 min och därtill frågor.
Vi presenterar bl.a våra metoder och tittar en del på hur vi ska kunna gå vidare med att hjälpa samebyar dokumentera sin historiska renskötsel själv.
Rejält tilltagna stunder för frågor och diskussion kan ingå, om Ni så önskar.

EXKURSIONSSERIE

En rad exkursioner tänks hållas i Västernorrlands län i maj-jun.
Högsjö 1 maj, Resele 17-18 juni och förhoppningsvis även i Skön, Medelpad!
Håll kontakt med oss.

Kontakta oss för offert!
Kontakta oss även om ni är intresserade av guidning!

DE RABATTERADE PRISERNA I UTVALDA  KOMMUNER

Rabatterade kommuner månadsvis.
 Gäller om bokningen sker=görs under mars månad!
10% minst på alla nämnda kommuner och 15% om du ser en asterisk och fet stil.
Kombinerbart med ”sociala prissättningen-rabatten” för t ex Sameföreningar, hembygdsföreningar.
 
APRIL 
(slutet april)
Umeå
Skellefteå
Vännäs
Vindeln
Åsele *
Hällefors *
 
MAJ
Jokkmokk *
Arvidsjaur
Storuman
Arjeplog

Piteå *
Jokkmokk
Timrå *
Nordanstig
Hudiksvall *
Härjedalen
Bollnäs
Örebro
Sala
Ånge *
Åsele
Bjurholm
Örnsköldsvik
Sollefteå *
Norrtälje
Nyköping
Västerås
Gävle *
 
JUNI
Karlstad
Filipstad *
Arvika
Sollefteå
Kumla
Sörmland *
Strömsund
Krokom
Härjedalen *
Uppsala *

Stockholm
Bollnäs *
Botkyrka
Haninge
Köping *
Åre *
Gällivare *
 
Kommer fylla i fler fr o m juni!

EXTINCT(?): SEA SAMIS & COASTAL FOREST SAAMIS IN MID-SWEDEN

On hitherto unknown Sami subsistence branches recorded 1670-1950            (Föreläsning för universitet)    /2nd edition blogpost/

 

U n i v e r s i t y  L e c t u r e  f o r 2 0 1 7

EXTINCT(?): SEA SAMIS & COASTAL FOREST SAAMIS IN MID-SWEDEN
On hitherto unknown Sami subsistence branches recorded 1670-1950

Offered in May, June, and Mid-(late)September 2017
in Norway, Sweden, Finland

CLARKE wrote in 1799:
”Sundswall is a neat little town; but its appearance is very remarkable to a foreign traveller; because the houses of which it consists are all of them constructed like the cottages of the peasants — This would make a pleasant watering place and the shore is admirably well calculated for bathing There is here a small pier. The trade is much the same as that of Gefle the inhabitants carry on commerce with the port of London exporting bar iron, timber, deal, planks, tar pitch & c. They import salt a little hemp and sometimes but not often corn. There is a beautiful island in the bay to which the Laplanders bring annually and about this time of the year (July l) their reindeer for pasture. Before the winter sets in they return and take them away– A Lapland breed of dogs is common here resembling wolves — ” (Clarke 1803: s 257, PE accent.)

Christer Westerdahl and Ingvar Svanberg as well as Sonia Larsson mentioned the historically later Fishing or Sea Saamis. Now the turn has come to the older ones.
There are even indications that these subsistence stretched out all the way past Stockholm and beyond, even more south. Finnish coast is also still left to be studied.

 

1890augusti-samer-i-ulvohamn-fotograferade-av-kaptenen-pa-oscar-iis-fartyg-drott-dar-hotellet-nu-ligger-1
Later Sea Saamis at Ulvö Island, photographed in 1890.