Medelpads och Hälsinglands sjösamer och kustskogssamer ca 1690-1730, kort exposé över rörelsemönstret (edit maj 2017)

åh skog

Kustskogssamerna i Hälsingland-Medelpad
Endast socknar; version med orter och datum tillkommer
Hälsingesocknar om inget annat anges. Återkommer i ämnet!!

Anders Påhlssongruppen
Järvsö (d.ä)1707
Njurunda 1713
Jättendal 1714
Ljusdal 1721
Bjuråker 1728
Senare:
Bjuråker-Delsbo 1732
Torp (Med)1733
Järvsö-Rogsta 1739
Ljusdal 1740
Bergsjö-Jättendal 1747
Bjuråker 1755
Jättendal 1759 (d.ä, 105 år)

Jacob Danielsson-gruppen (sjösamer)
Gnarp 1692
Enånger 1695
Tynderö (Med)1700, 1703
Järvsö 1717
Norrbo 1718
Selånger (Med)1726

Mårten Hindrichsson-gruppen
Gnarp 1700 * ska dubbelkollas
Hälsing-Tuna 1715
Bjuråker 1717
Segersta 1721
Bjuråker 1728

Jon Claesson-gruppen
Jättendal 1714
Attmar (Med.) 1714
Gnarp 1719

Återkommer med Claes Månsson-gruppen; liksom Olof Thomasson, Olof Jonsson, Thomas Pålson.
Tesen om flyttningar til södra Härjedalen är ännu obekräftad på det individuella planet.
Överlag kan man säga att det flyttas till inlandet om vintern, kusten sommarhalvåret.
Marknadsdatumen i västra Hälsingland tycks styra en hel del av vinterflyttningarna dit.

Varför bara mansnamn: Kvinnornas, mammornas namn vid födslar anges oftast inte vid denna tid!

Bild från Stormörtsjökullen, Torps socken, Medelpad.
Länk: http://www.camping.de/sv/steder/europa/sverige/vaesternorrland/erikslund/traeportens_camping_i_borgsjoe.html

Annonser

VILDRENSFUNDERINGAR: 1. Vildrensstam som bas för nomadiseringssystem etc

Utrotade samerna den fennoskandiska vildrensstammen?
Nyttjades alla vildrensfångstgårdar av samer? Nej.
Tämjdes vildrenen? Ja, i hög grad. Jagades vildren? Det också, av olika grupper.

Vildrensfänget ska vi titta närmre på i SouthSaamiHistory-bloggen.
Och en ordentlig titt på hur dessa system kan ha fungerat parallellt med en framväxande nomadism.

Att det kan ha funnits flera olika vildrensunderarter är väl ett inte alltför djärvt antagande.
kanske kan hälsingesamernas åtstidscykel med kalvning och fiske mellan vår och höst, inlandsflytt i vinter och Sveg/Lillhärdal som allra innersta årstidsland kan ju antyda att man följer en specifik vildrensstam. Och samtidigt har tamren och dragren.

Vi ämnar återkomma till dessa frågor.

BILDER
1. Spjutspetsar av renhorn från mellersta Magdalénien (12 000–15 000 år gamla), hittade i Saint-Antonin-Noble-Val i Frankrike.

2. Utbredningskarta över renens underarter i Nordamerika.
CephasEget arbete
     Approximate range of subspecies of Caribou (Rangifer tarandus) in North-America. From: Feldhamer, George A., Bruce C. Thompson, and Joseph A. Chapman. Wild Mammals of North America : Biology, Management, and Conservation. 2003. Johns Hopkins University Press, Baltimore. 2nd ed. 1216 p. ISBN 0801874165. Banfield, A. W. F. The mammals of Canada. National Museum of Natural Sciences, National Museum of Canada, University of Toronto Press, 438 p. ISBN 0802021379. Mammal Fact Sheets: Caribou: http://www.hww.ca/hww2.asp?id=85

Saamis @ 62′-ett Interreg-projekt: MEDAKTÖRER och FINANSIÄRER sökes

MEDAKTÖRER och FINANSIÄRER sökes i Sogn of Fjordane, Möre og Romsdal, Oppland, Hedmark; Jämtland, Härjedalen, Dalarna, Hälsingland och Medelpad. I Norge och Sverige! Södra Saepmie! På kartbilden framgår vilka län som är berättigade till medfinaniering.

Om SOUTHERN SAAMIS @ 62′ Projektet ska stå på fyra ben: (1) Forskning kring samerna runt 62:a breddgraden – inte minst näringarna hos de gamla skogs-, kust- och fiskesamerna samt s k sockenlapparna och de egendomslösa, (2) Samverkansdelprojekt över gränsen, dels täta, gränslösa möten i form av ambulerande symposier (i ett andra projekt-år kan dessa symposier utvidgas till Finland, Karelen och Ryssland), (3) Koppling till markrättigheter och sedvana och utredningar kring detta, (4) Koppling till den simultant pågående Sanningskommissionen om tidigare begångna övergrepp. Informationsprojekt med tillgängliggörande av kunskapen stäms av löpande i delmål och delprojekt. Projektet tänks två- eller treårigt.
I mån av tid – dvs att projektet hinner komma igång –  kan även konstruktiva arbeten till Svensk-norska renbeteskonventionen komma ifråga.

Utgångspunkten idag, 16 april, är att vi börjar med en förstudie.
Anmäl vänligen ert intresse idag till Astrid Kalvemo eller undertecknad!

https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279 (min yrkesfacebook)
Kartbild_Interreg_Sverige_Norge_2014_2020

Saamis @ 62′-ett Interreg-projekt: MEDAKTÖRER och FINANIÄRER sökes

MEDAKTÖRER och FINANIÄRER sökes i Sogn of Fjordane, Möre og Romsdal, Oppland, Hedmark; Jämtland, Härjedalen, Dalarna, Hälsingland och Medelpad. I Norge och Sverige! Södra Saepmie! På kartbilden framgår vilka län som är berättigade till medfinaniering.

Om SOUTHERN SAAMIS @ 62′ Projektet ska stå på fyra ben: (1) Forskning kring samerna runt 62:a breddgraden – inte minst näringarna hos de gamla skogs-, kust- och fiskesamerna samt s k sockenlapparna och de egendomslösa, (2) Samverkansdelprojekt över gränsen, dels täta, gränslösa möten i form av ambulerande symposier (i ett andra projekt-år kan dessa symposier utvidgas till Finland, Karelen och Ryssland), (3) Koppling till markrättigheter och sedvana och utredningar kring detta, (4) Koppling till den simultant pågående Sanningskommissionen om tidigare begångna övergrepp. Informationsprojekt med tillgängliggörande av kunskapen stäms av löpande i delmål och delprojekt. Projektet tänks två- eller treårigt.
I mån av tid – dvs att projektet hinner komma igång –  kan även konstruktiva arbeten till Svensk-norska renbeteskonventionen komma ifråga.

Utgångspunkten idag, 16 april, är att vi börjar med en förstudie.
Anmäl vänligen ert intresse idag till Astrid Kalvemo eller undertecknad!

https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279 (min yrkesfacebook)
Kartbild_Interreg_Sverige_Norge_2014_2020

Nytt projekt på gång: Saamis @ 62′ (County of Hudiksvall etc)

This is the new name-in-progress we try to find EU-subsidiaries for.
To some extent the same as the old – short termly existing County of Hudiksvall;
to another extent involving the southernmost Swidden Finn (svedjefinnar) Forest, also used as winter pasturage for Mountain Saamis and also for Forest Saamis. And all the Saamis with various subsistences along the coast. Some of them which Linné met in 1732.
And in between a vast rural, alpine and forestal subarctic  area both on Norweigan  side and on Swedish side – full of interaction surfaces. Southern Saepmie (with another 300-450 km area left full of historical Saamis south of it!).
More info to come!

 


Snart i Ljusdal: ”Lite om samerna i forna Hudiksvalls län”

Föredrag Ljusdal Röda Kvarn Peter Ericson

Lördagen 2 april kl 15 OBS tiden!
Det kommer en till blänkare längre fram!

”Lite om samernas historia i forna Hudiksvalls län”
– en timme kring samerna från Rutfjället till Alnö och Ödmården,
och lite vid sidan och om samer i ljusdalstrakten med omnejd

45 min om samerna från Rutfjället till Alnö/Ödmården,
från Per Lapp 1635 och fördrivningarna 1646-64 och 1727-29, vinterflyttningar från Härjedalen kring 1800-1810, över Anders Påls-gruppen, kvinnorna vid Dellen och Linné samt ”sockenlapps”-epoken – till vinterflyttningarna 1902, 1927 osv. Nordvästra Hälsingand. Samt tid till frågor och viss diskussion!

Samiska förvaltningskommuner: se hit! ”Vi har alltid varit här” – FÖREDRAGSTURNÉ (MEST) I NORR i OKTOBER

”Vi har alltid varit här” FÖREDRAGSTURNÉ i OKTOBER OM SYDSAMERNA turné NORRUT från Örebro till Överkalix med undertecknad!

”Vi har alltid varit här” – Tidiga rön om sydsamer 1000-1800 e.Kr.
Arkeologiska, lingvistiska, språkhistoriska och historiska rön från 500 e.Kr till 1800-talet i Jämtland (t ex).

TURNÉ I OKTOBER MÅNAD 2016. Boka nu! Skriv, så sänder jag offert!

Turnén syftar till att omfatta de flesta av dessa regioner/län:

VÄRMLAND

BERGSLAGEN
ÖREBRO
DALARNA
GÄVLEBORG
UPPLAND – MÄLARDALEN (vid intresse)
HEDMARK och TRÖNDELAGEN (vid intresse)
HÄRJEDALEN
JÄMTLAND
VÄSTERNORRLAND
VÄSTERBOTTEN
NORRBOTTEN

I södra Västerbotten och norra Jämtland slår jag följe med Bernt Ove Viklund.
Under turnén presenteras också det nya projektet om samerna kring 62:a breddgraden!

Kontakta mig här: https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

Eller här: https://www.facebook.com/sosaamihi/

Samiska föremål. Magi och kult. Seite. Seite från Ailesjokk, mellan Ammarnäs och Tärnaby i södra lappland. Nordiska museets föremål inv nr 228874

About the object

Subject
Samiska föremål. Magi och kult. Seite. Seite från Ailesjokk, mellan Ammarnäs och Tärnaby i södra lappland. Nordiska museets föremål inv nr 228874
History
Fotografering
2007 Säker uppgift
Fotograf:Landin, Mats
Identifier
NMA.0048941
Institution
Nordiska museet

Fördrevs samerna även från Härjedalen av Ivar Nilsson Natt och Dag? Nästan färdiga skisser på titlar t o m 2017-18 (Föredragserbjudanden Del 1:2)

Fördrevs även samerna från Härjedalen? Detta och annat intressant behandlas i mina föredrag.
Presenterar dessa ännu som skisser, men sluttitlarna blir näraliggande nedanstående:

– Äldre samiska näringar och grupper i Värmland, Dalarna, Mälardalen, Uppland och Bergslagen samt deras rörelsemönster. Några levnadsöden; om de återkommande fördrivningarna.
Anpassbart för de olika delarna.

– Samernas historia i och omkring Hälsingland/Gävleborg/Gästrikland

-Slaveri i söder och öster och kring Storsjön: sockenlappar – hur man utrotar ett folk gradvis.

– Samer i Medelpad (kan fås som Samer i Njurunda, på Alnön, i Skön, i Timrå, kring Matfors).

– Samernas historia i Jämtlands län: inkluderar med fördel avsnitt om metod och teori kring arkivforskning och dokumentation av renskötselhistoria

– Från Borga till Bönhamn. Samernas historia i Ångermanland med arkeologen Bernt Ove Viklund , kan anpassas för olika delar av landskapet

(ännu på skiss-stadiet: ) AMBULERANDE SYMPOSIUM:
– SAMERNA I HÄRJEDALEN 1450-1950.
Nya rön om samernas historia kring 62:a breddgraden Hedmark-Hälsingland.
Erbjuds förhoppningsvis tillsammans med andra forskare och med universitetsfolk

Kontakta mig för offert och information!

Peter


IVAR NILSSON NATT OCH DAG
Landshövding i Hudiksvalls län (som omfattade Härjedalen 1645-51 under hans ämbetstid) 1641-1651

MEDELPAD: Lite om samernas historia i Sköns (och delar av Timrå) socken plus länk till medelpadssamisk rapport

  1. Inga tidiga (före 1740-50 *) belägg med namn finns veterligen; men i näraliggande (och i de bägge första fallen angränsande)  Selånger, Tuna och Attmar liksom i Njurunda finns ett förhållandevis rikt samiskt liv redan 1680-90-talen.
    Timrå sorterade under Skön långt fram i tid. Vi konstaterar också att Skön fick släppa till mark till Sundsvalls bildande; och att jag tidugare och mest sannolikt framöver också kommer att framföra skäl bakom mitt resonemang att Sundsvall kan ha varit en gammal renvall!)
    * Dubbelkollande ska ske, återkommer annars. Sundsvalls Stadsförsamling ska ha nåt tidigt namn.2. En lång rad intressanta platser finns och jag ska försöka ta upp de flesta av de intressantaste här. Perspektivet är som oftast historiskt.

    3. Lappkojmyren, känt 1770 från karta (vid ”Fantomenstigen”/elljusspåret)

    4. Valknytt, sockenlappboställe. Ungefär dagens Bosvedjan.

    5. Området kring Gärdetjärn (se vidare Tuna by).
    Här ägde ofta vinterslakt rum; omtalas bla 1912 i Nya Samhället.

    6. Västland och/eller Lappbacken. Det förra är ett sockenlappsboställe, det senare mer okänd härkomst. brukar anses vara vid E4. Kan eventuellt sortera under Västland.

    7. Birsta: plats för sockenlappsläkt på 1800-talet, möjligen i väster mot Klökan (förr Klökom!).

    8. Öråker/Hammal/Klökan: traditionsrit område. Vintervärdar bodde i  Öråker; dit man flyttade förbi fram till 1926 eller ’27; därpå ett antal år till men norr om nybyggda Ådalsbanan. Årliga vinterflyttningar 1922-1935 noteras av jämtlandssamerna; och likaså de allra flesta vintrarna 1820-1919.

    9. Högom by, ett antal, bl a Lappstugutomten

    10. Tuna by, vanligt sittställe i långa tider för samer i Skön och Alnö.
    Skulle kunna avse ett semi-permanent kåtaläger

    11. Oerhört välanvänt betesområde mellan Lunde, Bergeforsen och ovannämnda Klökan, ofta med vidare rörelse mot Stadsskogen (i ännu äldre tid Bys byskog), sedermera Norra stadsberget/Norraberget: Lill-Bandsjön; Skyttmon; Hammal; Roken; angränsade orter i Sättna samt Gudmundsbyn nämns också. Denna information har jag främst fått från intervjuer med äldre renskötare bl a en åhrénare. Lapploken kan ha ett äldre, skogssamiskt ursprung.

    12. Skönsmon: Samlingsplats för vidare flyttning söderut
    och efter att ha forcerat fjärden. Isvägen tycks ha gått ganska nära dagens Sundsvallsbron, med något västligare ankomstpunkt på Mon-sidan.

    Undertecknad höll 2002 föredrag dels för Samernas riksförbund på Landsmötet, dels på Kulturmagasinet för fulla hus om denna min hemtrakt. Men nog är det dags igen?

    Bilagda rapport är rörig och frambringad under stark stress, när vi plötsligt fick slut på projektmedel. Jag skulle dock säga att den fortfarande, trots sina brister, är oerhört värdefull som grunddokument och att utgå ifrån.

    RAPPORT (med skavanker!)
    Tjoevkemåjhtoe III Medelpads samer i arkiven Med angränsande socknar i Hälsingland och Ångermanland:

    http://collectiveaccess.murberget.se/media/ylm_ca_system/images/3/9/7/65087_ca_object_representations_media_39763_original.pdf

    BILDEN:Vy över Skönvik med Timrådalen i bakgrunden. (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01309 – misstänker att det är Raä:S Kulturmijöbild. / PE )
    På höjden till vänster ligger Skönsviksbacken och bakom den – Lappkojmyren. Skogsområdena en bit i fjärran är det omtalade vinterbetesomrdena i no 11.

     

Jan 1882: En av många indikationer, ev belägg, på renskötsel av södra Jämtlands- och härjedalssamer

Jan 22 1882 födelse (Attmar, Medelpad), jan 30 dop (Gnarp, Hälsingland – grannsocken till Attmar.


Märta Nilsdotter Fjällbergs familj står vid denna tid förtecknad i husförhörslängderna som ovikensame, och många flyttar till Medelpad av dessa under olika delar av 1800-talet.

Tännäs lappförsamling C:2 (1881-1894) Bild 70 / sid 5 (AID: v115370.b70.s5, NAD: SE/ÖLA/11060)
Gnarp C:7 (1877-1894) Bild 34 / sid 30 (AID: v134748.b34.s30, NAD: SE/HLA/1010046)