Nya inspirerande föreläsningstitlar sep 2017 – feb 2018

Från december KUSTSKOGSSAMER, SJÖSAMER OCH VINTERLAND – om nedre landets, Vuelielaantes betydelse i samernas historia!
NB: All lectures will also be offered in English!

brought
BILDEN av Thomas Bewick, samtida  och från trakten strax norr om slottet är en sällsynt kopparetsning och tycks ha påbörjats i begynnelsen av flickornas northumberlandvistelse; och sedermera publicerats i samband med Consetts reseberättelses utgivning år 1789.

Från 1-16 *** aug:
Njutånger – Yorkshire T/R. Om Sigrid, sameflickan som körda ackja i Northumberland, och Aniea (?); hennes syster.
Varifrån och vart?
Om deras sju månader långa vistelse i Ravensworth Castle, om slottet och släkterna om bebodde det, hur där ser ut idag och kopplingen till Alice i Underlandet. Samt om den upptäcktsresa som föranledde denna oväntade interaktion, samt besöket på slottet på hemvägen.
*** Datum beroende på graden av efterfrågan!

Från SEP Med främmande ögon – samernas liv och kolonisationen speglat i resenärers texter (utförligare beskrivning kommer)

Från OKT Sverige och Saepmie 1633-1799: från Hessen-Kassels renfarmer över skotten i Fredriksten 1718, Fredriks etniska rensning till tvångsbofasthet 1790

Från OKT Slakten på dalkarlarna 1743, och om de historiska processerna som ledde till detta (passar bra att kombinera med ”Sverige och Saepmie 1633-1799”
(titeln kan ev omformas en aning)

Från NOV ** Finland, suomer och samer i stormaktstida Sverige och senare – en sydlig historia?* Medeltid och äldre tid från Viborg över Satakunta och forna Kemi nedre lappmark
* Arbetstitel ** eller från aug, beroende på efterfrågan!

Från december KUSTSKOGSSAMER, SJÖSAMER OCH VINTERLAND – om nedre landets, Vuelielaantes betydelse i samernas historia!

Från 15 nov, om intresse finns:
”Fredrik I – stormaktens Sveriges, samernas och dalkarlarnas Nemesis?”

Att notera: Ett specialprogram om Elsa Laula, Carl Lindhagen och samernas äldsta organisationshistoria planeras till februari.mars 2018

FORTBILDNING för politiker och omfattande liksom kortare
KURSPROGRAM med basic samisk historia erbjuds alltid!
Detsamma gäller i princip också alltid samiskhistorisk workshop för samebyar och sameföreningar.

Härtill kommer lokala program/titlar för t ex Uppland/Bergslagen; Värmland och Medelpad

Svealand – gammalt samiskt kärnområde? (ii) Översyn Värmland-Østfold, Närke, Sörmland, Dalsland osv

Värmland, Närke, Sörmland.

Historien om Svealands samer är historien om fördrivningar, etnisk rensning och statlig centraldirigering. Autonoma jakt- och fångstgrupper med småskalig renskötsel rörde sig i närmast hela området under 1600-, 1700- och lejonparten av 1800-talet. Det ser vi i kyrkobokföringen.
Dalsland och Västergötland nämns också ibland som samiska områden; men där saknas ännu belägg av den mer konkreta, handfasta typen – mest sägner och traditioner. Vi ska försöka bena ut vad som hänt och ej.

Redan i 1570-talets början forslar kungamakten stora renhopar till Mälaröarna med Svartsjö slott på Färingsö och Västerås slott, sannolikt också till Gripsholm. Det kan finnas anledning att se på sjöfarten och järnhanteringen relativt samerna.

Vi tittar på landskapen

VÄRMLAND med Västerdalarna samt Grythyttan; Østfold, Akerhus och Hedmark:
Starka traditioner i kombination med mer eller mindre konkreta belägg för samisk närvaro 1608-1766. Uppgiften från Lima 1608 känns löslig ooch föga att hnga upp något på; emedan de uppgifter vi har från Väse, Ölme, Varnum (Varnum analogt) socknar – liksom Kristinehamns respektive Karlstads städer eller idag mtsvarande kommuner under perioden 1617- ca 1650 – ter sig rejält solida. Det kan finnas anledning att säätta upp hypoteser om att samerna forslade tackjärn den sista milen landvägen till Kristinehamn, när staden var nyalagd. kanske tidigare.
Angränsande trakter i Norge – se nedan.

Det fanns alltså under vikingatid och tidigmedeltid en lång rad trakter som – långt innan svedjefinska inflödet av folk – hettr Finnmark, Finmorck etv. Verifieras bland annat av Gothe (Medelpads finnmarker 1945) och är en envis komponent i inlandets kosmologier.

Värmland från norr till sydost och bra precis halva landskapet är genom ortnamn, traditioner och tryckta källor belagt som samiskt aktivitetsomrde. Att det varit så i halva landskapet är alltså känt; forskningen fortskrider.

Rekommenderar denna min tidiga bloggpost:
https://southsaamihistory.wordpress.com/2015/07/23/om-medeltida-samerfinnazfangstfolk-i-finnemarken-ostfold-dalsland-varmland-norsk-text/

Nästa gång: Närke-Sörmland-Västmanland.

Samiska förvaltningskommuner: se hit! ”Vi har alltid varit här” – FÖREDRAGSTURNÉ (MEST) I NORR i OKTOBER

”Vi har alltid varit här” FÖREDRAGSTURNÉ i OKTOBER OM SYDSAMERNA turné NORRUT från Örebro till Överkalix med undertecknad!

”Vi har alltid varit här” – Tidiga rön om sydsamer 1000-1800 e.Kr.
Arkeologiska, lingvistiska, språkhistoriska och historiska rön från 500 e.Kr till 1800-talet i Jämtland (t ex).

TURNÉ I OKTOBER MÅNAD 2016. Boka nu! Skriv, så sänder jag offert!

Turnén syftar till att omfatta de flesta av dessa regioner/län:

VÄRMLAND

BERGSLAGEN
ÖREBRO
DALARNA
GÄVLEBORG
UPPLAND – MÄLARDALEN (vid intresse)
HEDMARK och TRÖNDELAGEN (vid intresse)
HÄRJEDALEN
JÄMTLAND
VÄSTERNORRLAND
VÄSTERBOTTEN
NORRBOTTEN

I södra Västerbotten och norra Jämtland slår jag följe med Bernt Ove Viklund.
Under turnén presenteras också det nya projektet om samerna kring 62:a breddgraden!

Kontakta mig här: https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

Eller här: https://www.facebook.com/sosaamihi/

Samiska föremål. Magi och kult. Seite. Seite från Ailesjokk, mellan Ammarnäs och Tärnaby i södra lappland. Nordiska museets föremål inv nr 228874

About the object

Subject
Samiska föremål. Magi och kult. Seite. Seite från Ailesjokk, mellan Ammarnäs och Tärnaby i södra lappland. Nordiska museets föremål inv nr 228874
History
Fotografering
2007 Säker uppgift
Fotograf:Landin, Mats
Identifier
NMA.0048941
Institution
Nordiska museet

Fördrevs samerna även från Härjedalen av Ivar Nilsson Natt och Dag? Nästan färdiga skisser på titlar t o m 2017-18 (Föredragserbjudanden Del 1:2)

Fördrevs även samerna från Härjedalen? Detta och annat intressant behandlas i mina föredrag.
Presenterar dessa ännu som skisser, men sluttitlarna blir näraliggande nedanstående:

– Äldre samiska näringar och grupper i Värmland, Dalarna, Mälardalen, Uppland och Bergslagen samt deras rörelsemönster. Några levnadsöden; om de återkommande fördrivningarna.
Anpassbart för de olika delarna.

– Samernas historia i och omkring Hälsingland/Gävleborg/Gästrikland

-Slaveri i söder och öster och kring Storsjön: sockenlappar – hur man utrotar ett folk gradvis.

– Samer i Medelpad (kan fås som Samer i Njurunda, på Alnön, i Skön, i Timrå, kring Matfors).

– Samernas historia i Jämtlands län: inkluderar med fördel avsnitt om metod och teori kring arkivforskning och dokumentation av renskötselhistoria

– Från Borga till Bönhamn. Samernas historia i Ångermanland med arkeologen Bernt Ove Viklund , kan anpassas för olika delar av landskapet

(ännu på skiss-stadiet: ) AMBULERANDE SYMPOSIUM:
– SAMERNA I HÄRJEDALEN 1450-1950.
Nya rön om samernas historia kring 62:a breddgraden Hedmark-Hälsingland.
Erbjuds förhoppningsvis tillsammans med andra forskare och med universitetsfolk

Kontakta mig för offert och information!

Peter


IVAR NILSSON NATT OCH DAG
Landshövding i Hudiksvalls län (som omfattade Härjedalen 1645-51 under hans ämbetstid) 1641-1651

Update Samerna i Närke och Örebro län och nedom Hjälmaren ca 16-1700

Axberg 1632 Trolldomsmål
Asker 1650  Misshandel mot trollkarlen * (”hans egna benämning på sig själv) Bencdt Nilsson”. Köpsta.
Hed socken 1690-talet samisk närvaro, namngivna
Grythyttan Samer omnämnda bla 1668, eventuellt 1620

I närheten:
Samisk kvinna 1650 i Skinnskatteberg, 1711 i Riddarhyttan
Samer i Kristinehamn 1620-1650 ca (hypotes pga ovanstående * =
Norra Råda; Gustaf Adolf, Rämmen, Ölme
Lima, Västerdalarna – Äppelbo och Nås samt Malung, Västerdalarna.
Sörmland: Kjula, Torshälla och Jäders socknar.
Västerås bla 1620-talet.

Samer och spår av samer 1600-1700- och (på vissa av hållen) framåt.
Härutöver kan nämnas de samer som anlitades som renvaktare på möälaröar och vid Västerås Slott (och kanske runt Gripsholm?) kring 1571

Det omtalas ibland traditioner om samer i Tiveden; men jag har för min del inte set tillräckligt starka belägg för detta!

Känner jag någon som kan hjälpa att plöja ministerialböcker och andra arkiv?

Pushar också för Jouni Tervalampis kommande bok, som lär innehålla en del om detta.
Påminner också om, den här i bloggen pågående serien om Samerna i Bergslagen.
Sörmland kommer jag också att fortsätta med. Liksom om samer vid bruken.

Samer i Mellansverige 1571 – 1717. Del I. Summerande av årtal, namn, socknar och landskap

1571 Västmanland: Pål Lappe – Anna lappska, plus två andra renvaktare under Västerås Slott
1608 Västerdalarna: Lima dombok, samer instämda
1620 Närke: Lappe Thomas i Sirsjön, Grythyttan.
1626 29 april VästmanlandOluff Pärsson, tornesame, dömd för svartkonst i Västerås.
1632 Närke Trolldomsprocess Axbergs socken Närke
1632 2 maj ÖstergötlandEbba Stensdotter, Vadstena rådhusrätt, från Torne lappmark, anklagad för trolleri.
1637 5 juli Värmland: Samer med renar i Liksåsen, Ölme vid Vänern
1643 8 sep VästmanlandDingtuna, samiskt flyttlag
1650 Närke: Dombok Askers härad vid Hjälmaren, same instämd
1660-70 Värmland: Samer i Höljes, Dalby/Norra Finnskoga. Olika sägner plus ortnamn.
1668 Samiskt flyttlag Grythyttan, Domboken, Grythytte Tingslag
1670-1710-tal Samer i Dalarna, Västmanland och Gästrikland med södra Hälsingland (även i norra, men då är vi utanför området!) (socknarna Orsa; By; Garpenberg; Husby; Folkärna; LeksandSkog; Torsåker; Ovansjö; Österfärnebo; ÅrsundaHedesunda; Valbo; Norberg; Hed; Västervåla; Riddarhyttan i Skinnskatteberg) nämnda.
1699: Samer från Dalsland nämns i Segersta, Häls. (uppg Jouni Tervalampi)
1710-talet: Många samer i södra Dalarna; nordvästra Uppland (Söderfors och Östervåla) och Gästrikland
1717 Sörmland: samer i Botkyrka Jöns Thomasson och Cecilia Andersdotter

Fler samer finns omnämnda under 14-15-1600-talen i Gävleborg, Västernorrland, Jämtland med Härjedalen och uppåt.

  

Kartan i Olaus Magnus Historia om de Nordiska folken 1555, Baselupplagan 1567.

A Summary Sofar Of Known And Undoubted Early Notes Of Saami Groups And Individuals Around L. Mälaren-L.Vänern-Svealand-Götaland-Central (/”Mid”)Sweden Pt I. Period 1570s-1690s

1571 Pål Lappe – Anna lappska, plus two more reindeer herder under Västerås Castle, Västmanland.
1608 Lima Court Record, Saamis sentenced witchcraft. Westernmost Dalecarlia.
1620 Lappe Thomas’ thorpe at Lake Sirsjön, Grythyttan, Närke (shire/landskap)
1626 April 29, Oluff Pärsson, dömd för svartkonst i Västerås, Västmanland
1632 Court Record, Saami – Witchcraft, parish Axberg Närke.
1632 May 2, Ebba Stensdotter, Vadstena rådhusrätt/Townhall Court Record, från Torne lappmark, anklagad för trolleri. Östergötland.
1637 July 5, Reindeer herding group, Saamis at Liksåsen Hill, parish Ölme, Wermlandia by Lake Vänern
1643 September 8, parish Dingtuna, presumed Saami gåetie group, Västmanland.
1650 Court Record Asker under-shire, by Lake Hjälmaren, Saami man, Närke.
1660-70s Saamis i Höljes, parish Dalby, Wermlandia. Several stories.
1668 Saami group passing, parish Grythyttan, Domboken, Grythytte Tingslag, Närke.
1670-90s Samer in Dalecarlia, Västmanland, Gestricia (Orsa; By; Garpenberg; Skog; Hedesunda; Norberg; Hed; Västervåla parishes) mentioned and known.

Lots of Saamis mentioned during the 1400-, 1500-, and 1600s in counties Örebro, Wemlandia, Wester-Norrland, Jämtland, And Härjedalen (and on, Northwards). Södermanland is known for having Saamis moving through in or from early 1700s.

EDIT Oct 20, 2015: Since this text, some new 1600s-notes
came  to  my knowledge  mainly in Westmannia and in Uppland/Upplandia.

Grythyttan revisited, angående uppgift om Lappe Thomas 1620

Grythyttan är en plats som ofta återkommer i de sydligaste samernas historia i Sverige,

Lappe Thomas förekommer i ”Finnemuren förr och nu” Nr 1/1994.
Det här är en intressant uppgift som man bör gå vidare med.

Samer förekommer ju i området eller ska vi säga regionen 1632, 1637, 1643 och 1650 – så alldeles otroligt är det ju inte.
Denne man skulle bo i  eller vid Sicketorpet vid Sirsjön.

Uppdaterar längre fram!

Lilla Sirsjön på kartan över Örebro län

Grythyttan. Samer 1620, 1668, dom 1676

Samer ges skulden för trolldom retroaktivt, åtta år efter att ha passerat Sandsjön, Grythyttan. Såsom omtalats i bloggtext tidigare.

Grythytte och Hällefors Bergslags häradsrätt 2-3 mars 1676. Samerna skulle ha paserat kring 1668.

)

Även 1620 finns en notering om samer i bygden.
Till detta torde vi få anledning att återkomma.

Grythytte och Hällefors bergslags häradsrätt AIa:2 (1673-1680) Bild 48 (AID: v184087.b48, NAD: SE/ULA/10338