Bollnäs och samerna. Del Ett: Arkeologiska rön i utkanten, boställen i arkiven, en sejte och kustskogssamer…

Allt sedan jag för allra första gången arbetade i Hälsingland, i påskatid år 2000 i Bollnäs – där jag förevisades en sejte – har jag fascinerats av Bollnäs samiska historia.
Tiden känns nu mogen att summera en del.

1. Kustskogssamiska epoken ca 1600-1800, fjällsamiska 1600-1900, sockenlapparna 1740-1900

Samerna är många. Man kan se trakten Segersta-Hanebo-Skog-Söderala-Harmånger-Ockelbo som en enhet.

Perioder med kustskogssamisknäring  samt den huvudsakligen fjällsamiska (som förvisso av allt att döma lär ha börjat allra senast på 1600-talet) perioden.
De olika fördrivningsförsöken gentemot samerna måste räknas in i all historieskrivning här.
I den angivna trakten rör sig närmare ett hundratal vuxna samer mellan 1721 och 1729. Det finns en uppgift om att Segersta år 1699 ska ha emottagit en större omgång samer från ”Wemelands Dahl”, dvs Dalsland. Det är ju förvisso en fantastieggande tanke och hade varit en bra förklaring till de förvånansvärda mängder med samer som faktiskt finns i området i tidigt 1700-tal. En något mer prosaisk förklaring skulle ju kunna vara de rätt väldokumenterade s k etniska rensningsförsök som drevs igenom av Kung Fredrik I inte minst 1727-29. Från 1735 syns samer åter gifta sig i Gästrikland och röra sig mellan Falun och Valbo.
Perioden från kring 1740 till ca 1900 domineras för samernas del de skriftliga källorna av kategorierna lappdrängar, lapppigor och sockenlappar. Fjällsamer synes i ministerialboks-materialet speciellt från ca 1810. Samer i socknar som Berg i södra Jämtland kan synes passerande.

Nedan excerpter ur ministerialböckerna.
Utdrag och källhänvisningar i nästa rapport.

SEGERSTA 1721 jan Jon Larssons barn.
Testes: John Hindrichsson, hu Margeta Jonsdotter
Clämet Jonsson, hu Gunilla Andersdotter
Anders Larsson; Malin Andersdotter;
Tomas Nilsson; Margeta Olsdotter;
Jon Larsson; hu Sigrid Jonsdotter
Mårtens Hindrichsson; Sigrid Erllandsdotter;
Håkan Olsson och pigan Helena Mårtensdotter

SEGERSTA 1721 april
Jon Larssons son Lars 
Testes: John Hindrichsson, hu Marg. Swänsdotter (jfr Attmar 1715!)
Clämet Jonsson o hu Gunilla Andersdotter
Pijgan Karin Clemetzdotter

SKOG 1725
Nils Hindrichsson (se Ovansjö 1735!) Karin Larsdotter son Nils
Testes: Siuhl Hindrichsson, Brita Larsdotter

SKOG 1726 Thure Mårtensson s Anders
Testes: Aron Andersson; Pär Aronsson samt piga Margeta Andersdotter (Se Ovansjö 1735)

SEGERSTA 1729

SEGERSTA 1737 Jon Mårtensson död

SKOG 1742 Mårten Thuresson 30½ år död, synes vara Thure Ms son. December

HAMRÅNGE 1742 Lappman Lars Johnssons hustru (senare kommer många fler hamrångenoteringar)

SKOG 1743 Kierstin Pä(h)rsdotter. Aaron Anderssons efterlefwerska, död, 79 år.
Skog C:2 (1738-1799) Bild 169 (AID: v136682.b169, NAD: SE/HLA/1010178)

HANEBO 1744 Jöns Jonssons fru dör, 29 år gammal.

HANEBO 1748 Elias Mårtensson son Anders

HANEBO 1749 Elias Mårtensson

HANEBO 1752 Elias Mårtenssons dotter Sigrid, 2 år, död i koppor

Not: Torsåker och Ovansjö 1735-42 fem samiska vigslar på sju år.

SKOG 1756 Lars Nilsson dec; han noteras ett flertal tillfällen, bl a 1760 och 1770.
Han finns även i flera av husförhörslängder och har/får aldrig mer än ett vuxet eller stort barn. Hsn står varje gång i husförhörslängderna förtecknad på ”wid kyrkan”.

Platser: Hanebos sockenlappar bodde på Lilltjära från ca 1750-1819.
Gästgiveriet i Stråtjära tycks också ha haft samarbete

Det finns omskrivet hur samer övernattar i ett läger i Skog på väg från ”utställningsresor”.
Kustskogssamerna och sockenlapparna ter sig varandes ganska kända av fjällsamerna.
Källor här om utställmningstresor är dagsppress, som jag ska försöka söka igen till nästa rapport.

Det kan ibland vara ganska svårt – även för en rutinerad forskare – att skilja kustskogssamer från fjällsamer i detta område. Det kräver tid och att man följer vissa flyttlag och kartlägger årstiderna. Likaledes kan sjösamer och kustskogssamer bli ganska lösa i varandras kanter.

Årstidslägersamlingar finns och verkar flytta sig mellan norrra Västmanland, södra Dalarna, södra och norra Gästrikland. Nomadisering pågår under hela perioden; men under perioden kring 1790-1810 blir de flesta sockenlappar bofasta. Just Skogs sockenlapp får en strängare förordning än veterligen de flesta andra, varför han officiellt måste hålla sig ”wid Kyrckian”. Sedermera kommer såväl han som hans efterträdare ofta att röra sig åt Hamrånge.
De flesta av första generationens sockenlappar i regionen har genealogiska rötter i Dalarna. Föräldrar och andra släktingar syns ej sällan på visit.
Jacob Tidblad är en avskedad (sannolikt icke-samisk) soldat från Östervåla, som först träffar en samiska som följt med renarna på vinterbete; därefter flyttar han upp och gifter sig med en lokal samekvinna. Han tycks tjäna sockenlapp simultant åt Skog och Hanebo.

Mo och Ockelbo socknar har signifikant många samer och renar ca 1760-1790. En rättsprocess i Ockelbo-Hamrånge tingslag 1790 vittnar om en renhjord på över 400 djur i västra Ockelbo. Tidtals nyttjas bete i Ovansjö (vår/höst) och Valbo (vinter). Det senare upphör för en tid 1766; men flyttas istället söderut och norrut.

Ernst Moritz Arndt skriver om fjällsamer som jagar älg ned till Voxna socken
(källa och utdrag i nästa rapport). Arndt hade då besökt Ödmården och Skog innan, och hans skjutsbonde kom ifrån Skog.

Skog C:1 (1693-1737) Bild 151 / sid 145 (AID: v136681.b151.s145, NAD: SE/HLA/1010178)

Skog C:2 (1738-1799) Bild 225 (AID: v136682.b225, NAD: SE/HLA/1010178)

”Wid kyrkan”

Skog AI:3 (1779-1786) Bild 115 / sid 108 (AID: v136645.b115.s108, NAD: SE/HLA/1010178)

Segersta C:1 (1678-1752) Bild 80 / sid 74 (AID: v136628.b80.s74, NAD: SE/HLA/1010169)

finnlägret

”FINNLÄGRET” (foto: Bo Ulfhielm)

Länsmuseet Gävleborg har en egen blog, varur vi citerar här (ons 25 nov 2015):

Mellan Kilafors och Skog i södra Hälsingland finns en plats som kallas ”Finnlägret” Det är en lite speciell plats; en sandig platå inringad av två bergsknallar och två myrar. Det sägs att namnet kommer av att samer tidvis har bott här. Man kan förstå att detta varit en bra plats att bo på, med lavrik mark för renbete och flera kallkällor för vatten. I den pågående specialinventeringen i Skogs socken har vi flera gånger besökt Finnlägret och andra platser där det sägs att samer skall ha bott. Syftet har varit att försöka finna fysiska spår bakom de ortnamn och berättelser som kopplas till socknens samiska historia. Denna del av inventeringen har skett i samarbete med arkeologen Ewa Ljungdahl från Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum. Det har varit ett spännande, men också svårt, arbete att försöka reda ut vilka av de otydliga och svårtolkade lämningarna som faktiskt indikerar samisk bosättning. Det handlar om att försöka få upp ögonen för lämningar som vi vet finns där, men som vi ännu inte lärt oss hitta. Men nu har satsningen börjat ge resultat — ”

Här är Bosses & Länsmuseets blogg:

http://arkeologigavleborg.blogspot.se/2015/11/finnlagret-en-samisk-lagerplats.html

KOMMANDE BLOGGPOSTER:

Följer upp Länsmuseets resultat; tittar på årstidslägren och på frågan hur Dalarnas samer och Hälsinglands är kopplade till varandra.

ISTE
Foto: Jörgen Heikki, SR/Sameradion.
Marts Blomkvist från Iste, norr om Bollnäs samt Maria Björck och Bo Ulfhielm, antikvarier och arkeologer från Länsmuseet Gävleborg.

Urgamla samiska sedvanemarker/vindkraftsexploatering: Medelpad med omland

Samernas organisationer och riksdagspolitiker med samhällsansvar bör
se till att stoppa dessa olaga byggen snarast!

Här är problemet:

Vindkraftparker byggs i en ohygglig takt i Västernorrland och Medelpad.

Samerna har enligt Sametinget och byarna Jijnjevaerie och andra sedvanerätt i Medelpad. Den är ej heller avfärdad i SOU 2006: 14.

notasen-utsikt
Bild från holmbygden.se: Nötåsen, som exploaterats.

Av allt att döma har frostvikenbyarna konstant betat renar i Medelpad sedan 1500- eller 1600-tal, och allra senast sedan 1718 (de la Motraye 1723/1988). En mycket gammal stabil sedvana, som aldrig frivilligt upphör. Jämför Nordmalingsdomen och traktsbegreppet tillika slutsatserna kring uppehåll i sedvana. Man flyttade veterligen årligen till Sundsvall och hela landskapet 1888-1934 och i det närmaste årligen 1820-idag i norra Medelpad.

Förhållandena är likartade på hälsingesidan. Sedvanan är självklart total i Jämtland; liksom i det ångermanländska inlandet. Ångermanländska kusten vill jag se mer på.

Samernas organisationer och riksdagspolitiker med samhällsansvar bör alltså
se till att stoppa dessa olaga byggen snarast!

Ånge kommun har tydligen inga verk alls än; men där är det gigantiska avverkningar av skogsbolagen som är de olaga exploateringarna. Bilden ovan är tagen i Holms socken i Sundsvalls kommuns västligaste del.

Peter Ericson 2 maj 2017

Samiska sedvaneområden/vindkraftexploatering: Medelpad med omgivande landskap

Samernas organisationer och riksdagspolitiker med samhällsansvar bör
se till att stoppa dessa olaga byggen snarast!

Här är problemet:

Vindkraftparker byggs i en ohygglig takt i Västernorrland och Medelpad.

Samerna har enligt Sametinget och byarna Jijnjevaerie och andra sedvanerätt i Medelpad. Den är ej heller avfärdad i SOU 2006: 14.

Av allt att döma har frostvikenbyarna konstant betat renar i Medelpad sedan 1500- eller 1600-tal, och allra senast sedan 1718 (de la Motraye 1723/1988). En mycket gammal stabil sedvana, som aldrig frivilligt upphör. Jämför Nordmalingsdomen och traktsbegreppet tillika slutsatserna kring uppehåll i sedvana. Man flyttade veterligen årligen till Sundsvall och hela landskapet 1888-1934 och i det närmaste årligen 1820-idag i norra Medelpad.

Förhållandena är likartade på hälsingesidan. Sedvanan är självklart total i Jämtland; liksom i det ångermanländska inlandet. Ångermanländska kusten vill jag se mer på.

Samernas organisationer och riksdagspolitiker med samhällsansvar bör alltså
se till att stoppa dessa olaga byggen snarast!

Peter Ericson 2 maj 2017

Linné, kustskogssamer, Jättendal

Jättendal 

Den torra högsommaren 1759 hittas en oerhört gammal kustskogssamisk man utanför sin kåta i Jättendal, illa skadad av en skogsbrand som gått över hans boställe.
Det är Anders Pålsson (d.ä), som till slut dog den 16 oktober till följd av brännskadorna: ursprung från Ådalen, varit gift tre gånger, avlat 25 barn (!); han är vid dödstillfället 105 år, född 1654!

Digital Camera

 

Hoppas kunna återkomma till Anders (med fruar) och hans krafts dagars flyttlag; att följa dessa blir en exposé över Hälsinglands skogssamiska historia – det handlar om flyttningar från medelpadskusten till södra härjedalsfjällen, och sedan åter hälsingekusten. Basen är finnskogarna, Jättendal-Rogsta och Dellensjöarna.
Detta är de samer som, i centrala Jättendal blir omridna av en tjugofemårig botanist på väg mot Lappland, vilket timar den 17 maj 1732:

D. 17. om morgonen då solen gick upp, såg jag vid Jättendahls kyrka några ätteplatser.
Straxt jag var kommen fram om i skogen hinte jag 7 stycken
lappar, som körde sina renar 60 à 70, hvilka hade sina späda lamb.
Hornen voro på de mäste affallne och nya på de fläste begynt spricka
ut. Jag frågade dem, hur de kommo att vara här nedre. De sade
sig här vid hafssidan vara födde och här vilja dö, talte god Svenska.
(Linné 1732/1995)

 

Sedermera hittade jag Anders’ son, Jon Andersson – i Harmånger.
Född i Ångermanland, av som sagt Anders Påhlsson d.ä (1654-1759) och Sissla Siuhlsdotter, ”i Ådalen”, ca 1673-74. Pappan var född i Skog, ”Y-län”. Gifte sig som nittonårig första gången med Anna Thomsdotter, sammanlevat i 40 år, avlat tvenne söner. Gifte sig andra gången sent i livet med Margeta Ohlsdotter. ”Dödde i sin koja på södra skogen” 23 feb 1735, liggande fyra dygn. Begravd 2 mars 1735. Lefvat sagtmodigt och gudfruktig i 61½ år. AP d.ä dog ju, som vi nyss såg, som 105-åring i Jättendal. Det är inte uteslutet att både Jon och Anders var med och mötte Linné den 17 maj 1732. (Harmånger CI:2 1709-1755, Bild 113/sid 183.)

Historien om samerna i Jättendal bör kopplas ihop med den om samerna kring Hornslandet med Rogsta, med Harmånger liksom med trakterna i övrigt inklusive Hudiksvall och Dellenbygden samt Gnarp och Bergsjö.

Harmånger har några ganska tidiga anteckningar 1698, 1701 och 1705 (dock bägge utan synbara sijter; men allt talar för att de finns där. Prästen ser ut att som dopfaddrar prioritera socknens prominenser; och sådana anmäler sig gärna frivilligt i dylika sammanhang) och återkommer senare som ett populärt boställe, liksom också Rogsta. Claes Månsson, åsele-lappmarksfödd same med kustskogssamisk livsstil med slagsida åt det maritima Rogsta synes av död- och begravningsboken vara ett tillhåll för ganska mycket samer kring 1730-1770, men även andra perioder. Nu ligger inte kyrkan så att det naturliga är att rapportera sommarens födslar där, utan då har man lika gärna fortsatt till Harmånger eller söderut mot Hudiksvall med Idenor och Tuna.

BILD: Djursta, Jättendal. Från sajten Upplev Nordanstig

http://www2.upplevnordanstig.se/sv/stuga/a811379/djursta-j%C3%A4ttendal-n007/detaljer

PS. Djursta (bilden), som har sina namnlikheter med toponymerna Dyrån i Gnarp kan antyda tidigare vildrensförekomster i trakten i historisk tid och därmed också goda betesmarker och naturliga flyttningsleder för ren. Dyr eller Diúr/djur betyde i äldre tid vildren. DS

Carl_linnaeus_boerhaave_museum
Linné, 1737. Paiting owned by Boerhaave Museum, Leiden, Netherlands.

Dork (nordsamisk dorka) er eit samisk klesplagg av pels som ein typisk bruker innanfor andre klede, hovudsakleg om vinteren. Han skil seg frå pesk ved at hårsida vender inn mot kroppen. Han er kjend frå heile det nordsamiske området.

Dorken er gjerne av saueskinn, men også av reinskinn. Han har som regel ein eller to splittar i halsen og oppståande krage. Kantane kan vera laga av anna skinn eller band. Elles har dorken lite pynt.
https://nn.wikipedia.org/wiki/Dork

File history

Click on a date/time to view the file as it appeared at that time.

Date/Time Thumbnail Dimensions User Comment
current 09:54, 21 December 2008 Thumbnail for version as of 09:54, 21 December 2008 208 × 399 (17 KB) Jane023 (talk | contribs) {{Information |Description={{en|1=CAROLUS LINNAEUS e Lapponia Redux Aetat. 30 anno 1737 (Written on the drum he is holding). Lifesize portrait of Linnaeus in laplander costume painted at the Hartecamp, home of George Clifford, where he stayed for 2 years:

Samerna i Jättendal – ymnighetshorn?

Jättendal 

Den torra högsommaren 1759 hittas en oerhört gammal kustskogssamisk man utanför sin kåta i Jättendal, illa skadad av en skogsbrand som gått över hans boställe.
Det är Anders Pålsson (d.ä), som dog den 16 oktober av brännskadorna: ursprung från Ådalen, varit gift tre gånger, avlat 25 barn (!); han är vid dödstillfället 105 år, född 1654!

Hoppas kunna återkomma till Anders (med fruar) och hans krafts dagars flyttlag; att följa dessa blir en exposé över Hälsinglands skogssamiska historia – det handlar om flyttningar från medelpadskusten till södra härjedalsfjällen, och sedan åter hälsingekusten. Basen är finnskogarna, Jättendal-Rogsta och Dellensjöarna.
Detta är de samer som, i centrala Jättendal blir omridna av en tjugofemårig botanist på väg mot Lappland, vilket timar den 17 maj 1732:

D. 17. om morgonen då solen gick upp, såg jag vid Jättendahls kyrka några ätteplatser.
Straxt jag var kommen fram om i skogen hinte jag 7 stycken
lappar, som körde sina renar 60 à 70, hvilka hade sina späda lamb.
Hornen voro på de mäste affallne och nya på de fläste begynt spricka
ut. Jag frågade dem, hur de kommo att vara här nedre. De sade
sig här vid hafssidan vara födde och här vilja dö, talte god Svenska.

(Linné 1995)

Digital Camera

Sedermera hittade jag Anders’ son, Jon Andersson – i Harmånger.
Född i Ångermanland, av som sagt Anders Påhlsson d.ä (1654-1759) och Sissla Siuhlsdotter, ”i Ådalen”, ca 1673-74. Pappan var född i Skog, ”Y-län”. Gifte sig som nittonårig första gången med Anna Thomsdotter, sammanlevat i 40 år, avlat tvenne söner. Gifte sig andra gången sent i livet med Margeta Ohlsdotter. ”Dödde i sin koja på södra skogen” 23 feb 1735, liggande fyra dygn. Begravd 2 mars 1735. Lefvat sagtmodigt och gudfruktig i 61½ år. AP d.ä dog ju som 105-åring i Jättendal. Det är inte uteslutet att Jon var med och mötte Linné 17 maj 1732. (Harmånger CI:2 (1709-1755) Bild 113/sid 183.)

Historien om samerna i Jättendal bör kopplas ihop med den om samerna kring Hornslandet med Rogsta, med Harmånger liksom med trakterna i övrigt inklusive Hudiksvall och Dellenbygden samt Gnarp och Bergsjö.

Harmånger har några ganska tidiga anteckningar 1698, 1701 och 1705 (dock bägge utan synbara sijter; men allt talar för att de finns där. Prästen ser ut att som dopfaddrar prioritera socknens prominenser; och sådana anmäler sig gärna frivilligt i dylika sammanhang) och återkommer senare som ett populärt boställe, liksom också Rogsta. Claes Månsson, åsele-lappmarksfödd same med kustskogssamisk livsstil med slagsida åt det maritima Rogsta synes av död- och begravningsboken vara ett tillhåll för ganska mycket samer kring 1730-1770, men även andra perioder. Nu ligger inte kyrkan så att det naturliga är att rapportera sommarens födslar där, utan då har man lika gärna fortsatt till Harmånger eller söderut mot Hudiksvall med Idenor och Tuna.

BILD: Djursta, Jättendal. Från sajten Upplev Nordanstig

http://www2.upplevnordanstig.se/sv/stuga/a811379/djursta-j%C3%A4ttendal-n007/detaljer

Nyinkomna föreläsningsdatum: Funäsdalen 8 aug, Dala-Järna etc

HÄRJEDALEN, VÄSTERDALARNA OCH HÄLSINGLAND MM I PIPELINEN!

Update & Heads Up – några av de aktuella / nya sommardatumen:

 
KLARA
 
3 maj Härnösand Murberget kl 18 ”I stormens öga”
 
16 maj Resele KURS för sydliga länsmuseer tillsammas med Bernt Ove Viklund

FÄRILA


Härjedalens Museum, Funäsdalen 8 aug
”Hälsingland” 7, 9, 10, 11 eller 12 aug
 
”I Vilhelmina kommun” preliminärt 24 aug
 
Dala-Järna juni (? Datum ej klart!)
Kombineras eventuellt med exkursion i trakten!
 
Timrå 19 aug prel.
 
Därtill kommer sannolikt 1-2-3 st datum vardera i Hälsingland och Österbotten.
 
OBS Gästrikland får gärna höra av sig!
 
Försöker få in Värmland i juni.

FUNÄS

SEPTEMBER:
 
Piteå
Sundsvall
Uppsala (slutet)
 
Samt trol en separatturné för antologin aug/sep!!
 
Övriga datum eller platser ej färdigbokade.
 
Kurser presenteras i de större dragen imorgon söndag, dvs Valborg.
Paket bokas med stor fördel i JUNI 1-8 juni ca.

VÄLKOMNA ATT BOKA & VÄLKOMNA ATT LYSSNA!

Peter Ericson 29 april 2017
MEJLA: retepnoscire@hotmail.com eller skriv meddelande på facebook!

I STORMENS ÖGA 3 MAJ, om samiska näringar, etnisk rensning och regionala oaser eller shelters

Onsdag 3 maj 2017

Föreläsning ”I stormens öga – samiska shelters i Västernorrland fr.o.m 1300-talet”

Peter Ericson är historiker, författare och sakkunnig. Denna kväll föreläser han om de samiska ”shelters” som framträder i Västernorrlands län.

STroemen

Titeln på föreläsningen är:

I stormens öga: I samiska spår, samlingar, fördrivningar, ‘shelters’ från Anundsjö till Östavall från 1300-tal till idag.”

Tid: 18:00 – 19:30

Om konungz lappa, Tjoevkemåjhtoe Ljusminne och ”shelters”

Vi ser på de vikingatida fynden som belagt minst tusenårig renskötsel i Jämtland, och den äldre medeltidshistorien som på senare tid dels belysts, dels upptäckts för såväl jämtländska som ångermanländska samer. Vi funderar kring effekten av att ångermanländska fogdarna indrev skatt från Kutuby. Etniska rensningar i söder tycks å ena sidan leda till tvångsfördrivningar till Storsjöbygden och gradvis massdöd via det slavliknande sockenlappsssystemet; men dels också leda till att en lång rad fredade fickor eller ”shelters” uppstår i landskapen Hälsingland, Medelpad och Ångermanland. Äldre sijter och individer i centrala Ångermanland som t ex Anders Pålsson född 1654 i Skog lyfts fram (död 1759 i Jättendal!) . Vi ser också kort på hur den samiska organisationshistorien föds i hög grad i Ångermanland, dels med Maria Magdalena Mathsdotter, dels med Torkel Tomasson, Hans Magnus Nilsson och Elsa Laula samt de jämtländska och härjedalska samernas kungavandringar. Och en enklare återblick på tidigare arbeten i länet.

SOMMAR…. och samernas historia på din ort! Be Din förening boka in oss (mig), har social prissättning = lägre pris för ideella arr.

Karta-Härjedalen-regionen

Föreläser mest hela sommaren. Boka in mig!
Kanske vore det värdefullt att boka in en exkursion också?

NÅGRA HÅLLPUNKTER, de flesta preliminära

MAJ Gävleborg, Västerbotten

JUNI ca FILIPSTAD/Värmland

JULI Västerbotten

AUG Funäsdalen; Järvsö, Timrå

SEP  Sundsvall, Piteå, Uppsala

Utför också guidning!
För uppdatering, följ firman SouthSammiHistory på FB-sidan med samma namn!

PEPEPE

Samernas_första_folkbildningskurs_i_Stockholm,_januari_1905

1646-1652: Förvisningar från Gävleborg och Härjedalen av samer, baserade på två felslut?

Edit 6 april 2017

1. Att samerna skulle höra hemma i lappmarken, dvs längst i norr. Det är vederlagt att det skulle förhålla sig så, samer fanns jämnt spridda ner till Mälardalen. I fallet med Härjedalen ser det ut att handla om åtminstone tusen år.
2. Att alla samer på skogarna utanför denna lappmark vore tiggande.

Undertecknad har hittat elva olika nomadiseringssystem med ungefär lika många olika sorts näringstyper i nuvarande Västernorrland och Gävleborg 1670-1770. Det kommer att skildras någorlunda utförligt i en kommande artikel i en antologi.

På landstingen åren 1646 och 1648 gav landshövdingen

Ivar Nilsson [Natt och Dag/PE anm.] befallning till
länsmännen att driva [samerna] ur Helsingland,
och bönderna skulle angiva varest de funnis,
för att de skulle kunna föras ur landet.

Och vid landsting den 27 febr. 1652 förbjöds allmogen
”att hysa lappar eller finnar, eller tillåta dem att å landet bosätta sig.
Likaledes bestämdes detta för Härjeådalen.”

Ur Helsingerunor 1921 (s70f)

Ivar_Nilsson_Natt_och_Dag

ETNISK RENSNING 1720: bevis.

(Ramlade över ett dokument.) – Samerna ska till lappmarken föras!

Hela södra Norrland, Dalarna, Bergslagen och Mälardalen rensas från samer.

I en förordningssamling ingår 1720 års första fördrivningsplakat från den nyinsatte Kung Fredrik I. Ett skammens dokument, utan tvekan.

Samerna jämförs här med comedianter och gycklare; lättingar;
judar; ”zigenuer”; ”Tartare”; savojarer och alla lösa kategorier man kunde finna på.

Detta är också en sorts interimistisk funktion av det tre år senare bildade eller  omorganiserade Lappmarkens ecklesiastikverk, som ska organisera insamlandet av trummor med medföljande dödshot. under ett drygt decennium vidtar en av de värsta klappjakterna på samerna i historien – kanske t om värre än den som idag sker i Norrbotten när samer grips för att de jagat lagligt.
Lappmarkens ecklesiastikverk ska organisera samernas bildning och missionsarbetet. Samernas ses som en slags stora barn, som måste förmås att sluta leva hedniskt.

Och de sydliga samerna måste bort ur skogarna.

17622169_1800775126916958_204056148_o