Tamren i Hälsingland 1786-1796 hittills

Några större kustnära åtetrunt-tamrenhjordar. Från samekvinnorna Anna och Margta över Ockelbo rättsprocess till Swab 1796

400 renar i Ockelbo år 1790, rätttsprocess i Hamrånge-Ockelbo tingslag. Utgången var att renarna skulle flyttas men fick vara på Moo bruksskog

ca 100 renar i Bjuråker som Swab möter 1796. Se bloggpost om Middagsberget.

52 renar i Silje, Hälsingtuna hos Anna Svensdotter i 1789 års Bouppteckning; hon var sockenlappen Paul Anderssons änka (Forsa tingslags häradsrätt FII:4b (1781-1790) Bild 1073 / sid 338 (AID: v151837.b1073.s338, NAD: SE/HLA/1040045)

39 renar renar i Håcksta, Rogsta, nära Hornslandet hos Margta Andersdotter (se sepcifik bloggtext) år 1786 (Forsa tingslags häradsrätts arkiv, Bouppteckningar , SE/HLA/1040045/F II/4b (1781-1790): Bild 648).

Uppdaterar om vi hittar nytt!

03d7b-dsc_0851
Wikimedia Commons User: Zejo
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Norra_Dellen.jpg

Hornslandet & samerna, nya fynd med renägande Margta!

Margta Andersdotter, död 1786 i Håcksta (mot Hornslandet), Rogsta, Hälsingland
och sockenlappshustru
hade 39 renar i sin bouppteckning.
Hittade nyss detta! Detta kan vara toppen av ett isberg.

Forsa tingslags häradsrätts arkiv, Bouppteckningar , SE/HLA/1040045/F II/4b (1781-1790): Bild 648

hornslandet

Den gamla diskussionen om Hornslandet och dess starka band till sägner om samer, sägner som gärna placeras ända bak i medeltiden; denna gamla diskussionen vaknar till liv igen med detta fynd.

hornslandet1000 KARTA via Rogsta Socken Intresseförenings sida http://www.rogsta.se/Hornslandet.htm

Tjoevkemåjhtoe – LJUSMINNE REVISITED Vårturné, priser, idé

Temakvällen 2 000 sydsamiska år BEGER SIG UT I LANDET!
Tjoevkemåjhtoe 1997-2017 LJUSMINNE REVISITED
Hiistoriker Peter Ericson & Arkeolog Bernt Ove Viklund, vi har totalt 60+ år av erfarenhet av arbete med samernas historia och i tjugo år har vi samarbetat med museer, böcker, sedvanemål!
Idé om vårens turnéer: 
Vi tänker oss sålunda

MARS Gävleborg-Dalarna
APRIL Västerbotten-Västernorrland
MAJ Uppland-Bergslagen
JUNI Jämtland

Andra geografiska upplägg också möjliga!

PRIS för helkväll ca 3h: 13 600 SEK exkl moms, tillkommer del av resa och del av logi. För totala 16 800 håller vi varsitt längre skolanförande också. Fler skolföreläsningar kan ge fördelaktiga totalpriser.

Social prissättning; hör av er för offert!
 retepnoscire@hotmail.com eller 070-6076232

eller inboxa min facebook (Peter)
 https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

 



 bov pe-hd
heikki-foto
Stora fotot: Jörgen Heikki
styrnas
Myckelby, Styrnäs, Ådalen, Ångermanland

APARTHEID 1646-2017: Trump vs Ivar Nilsson Natt och Dag (”Helsingerunor”)

Or EXODUS: Samis then, Muslims now —
Written in the Era of blind intolerance. Jan 30, 2017.
TRUMP -picture (c) (all rights reserved, by permission of) : Eric C. M. Basir

Fördrivning, förföljelse och etniska resningar Från Ivar Nilsson till Donald Trump 1646-2017

(Eng) Expulsion, Persecution, Ethnic Cleansings
From Governor Ivar Nilsson – to D Trump 1646/2017 (English below)

På landstingen åren 1646 och 1648 gav landshövdingen
Ivar Nilsson [Natt och Dag/PE anm.] befallning till
länsmännen att driva [samerna] ur Helsingland,
och bönderna skulle angiva varest de funnis,
för att de skulle kunna föras ur landet.

Och vid landsting den 27 febr. 1652 förbjöds allmogen
”att hysa lappar eller finnar, eller tillåta dem att å landet bosätta sig.
Likaledes bestämdes detta för Härjeådalen.”

Ur Helsingerunor 1921 (s70f)

nattochdagvapen1625  ivar_nilsson_natt_och_dagtru
Ätten Natt och Dags vapensköld i Riddarhuset.
Picture: The Nobel Clan of Natt och Dag (Night and Day), Coat of Arms
TRUMP (c) : Eric C. M. Basir

Fördrivning, förföljelse och etniska resningar Från Ivar Nilsson till Donald Trump 1646-2017

Expulsion, Persecution, Ethnic Cleansings
– From Governor Ivar Nilsson to D Trump

At the County Governing Meeting in 1646 and 1648 the Governor
Ivar Nilsson commanded the Sheriffs to expulse the Samis from the county
of Hälsingland, and the peasants were supposed to be squeling
about any encounter with Samis,
so they could be driven out of the land.
By the landsting meeting of February 27, in 1652, the populas
were forbidden to ”dwell Laps or Finns, nor allow them to stay on the land.
Corresponding regulations were stated for Härjedalen.

Source: Helsingerunor (periodica) 1921 (pp 70)

Picture: Governor Nilsson (1590-1651): Unknown Artist.

Trump vs Ivar Nilsson Natt och Dag 2017-1646 (”Helsingerunor” 1921)

Written in the Era of blind intolerance. Jan 30, 2017.
TRUMP -picture (c) (all rights reserved, by permission of) : Eric C. M. Basir

Fördrivning, förföljelse och etniska resningar Från Ivar Nilsson till Donald Trump 1646-2017

(Eng) Expulsion, Persecution, Ethnic Cleansings
From Governor Ivar Nilsson – to D Trump 1646/2017 (English below)

På landstingen åren 1646 och 1648 gav landshövdingen
Ivar Nilsson [Natt och Dag/PE anm.] befallning till
länsmännen att driva [samerna] ur Helsingland,
och bönderna skulle angiva varest de funnis,
för att de skulle kunna föras ur landet.

Och vid landsting den 27 febr. 1652 förbjöds allmogen
”att hysa lappar eller finnar, eller tillåta dem att å landet bosätta sig.
Likaledes bestämdes detta för Härjeådalen.”

Ur Helsingerunor 1921 (s70f)

nattochdagvapen1625  ivar_nilsson_natt_och_dagtru
Ätten Natt och Dags vapensköld i Riddarhuset.
Picture: The Nobel Clan of Natt och Dag (Night and Day), Coat of Arms
TRUMP (c) : Eric C. M. Basir

Fördrivning, förföljelse och etniska resningar Från Ivar Nilsson till Donald Trump 1646-2017

Expulsion, Persecution, Ethnic Cleansings
– From Governor Ivar Nilsson to D Trump

At the County Governing Meeting in 1646 and 1648 the Governor
Ivar Nilsson commanded the Sheriffs to expulse the Sais from the county
of Hälsingland, and the peasants were supposed tp be squeling any encounter with Samis,
so they could be driven ot of the land.
By the landsting meeting of February 27, in 1652, the populas
were forbidden to ”dwell Laps or Finns, nor allow them to stay on the land.
Corresponding regulations were stated for Härjedalen.

Source: Helsingerunor (periodica) 1921 (pp 70)

Picture: Governor Nilsson (1590-1651): Unknown Artist.

Tvåtusen samiska år på två timmar

Trolldomsprocesser; Forna utbredningen i söder; renskötselns ålder; urminneshävd; näringar som bedrivits och hur har man levt och nomadiserat. Glimtar ur arkeologiska undersökningar samt ur sedvanemål

Bernt Ove Viklund och undertecknad Peter Ericson föreläser 1-3 ggr på 1-2 dagar.
Även skolor kan komma i fråga! Hör av er för offert!
retepnoscire@hotmail.com

Vi levandegör samernas historia i hela Saepmie; men denna gång fokus på landskapen Västerbotten, södra Lappland, Ångermanland, Medelpad, Jämtland, Härjedalen, Dalarna, Hälsinglland, Gästrikland, Värmland, Närke, Västmanland, Uppland, Sörmland

heikki-foto

Våra exakta föredragstitlar kommer lite senare (kring 28 dec)!

Boka oss, bästa pris om du bokar före 5 januari.
Föreläsningarna bör ske mellan mars och maj.

TVÅ späckade timmar av mestadels glömd samisk historia!

——————— —————— Peter Ericson 21 dec 2016

pepepe bov
Foton: Jörgen Heikki, SR/Sameradion; C Grubbegårdh-Gottberg; Sollefteå Museum

Lite om samernas historia i en sydsamisk melting pot – Bergsjö-Forsa-Ilsbo-Tuna-Rogsta, Hälsingland. Del 1.

Del 1. Samer och renar 1660-1920-tal.

 

INLEDNING

Emellan 1660-talets renskötsel, omtalad i Hälsinglands hembygdsförbunds årsskrift Helsingerunor 1921 och de renhjordar som passerade decennierna runt sekelskiftet 1900 hann det förflyta mycken tid.
Den sena 1600-talet och första decennierna 1700-talet har vi förbipasserande skogssamiska hjordar; och mest sannolikt även en och annan fjällsamisk hjord från Härjedalen. De jämtländska hjordarna skulle kunna ha börjat angöra lite senare, men det ska vi låta vara osagt. Skogssamerna kändaste hållställen var i Norrbo-Bjuråker på västersidan Dellen. Men Forsa förekom också; liksom Bergsjö. Tuna har alltid varit populärt: det har dessutom varit samlingsställe för gästrike.- och västmanlandssamer, vilka i perioder varit nära släkt med hälsingesamerna. I stort sett i alla tider som kan studeras finns sådana kopplingar.
Från mitten av 1700-talet ser vi s k sockenlappar bli en del av vardagslivet; omnämns från Delsbo och börjar synes varstans efter en trevande början på 1740-talet i Forsa. Under 1800-talet ser vi Bergsjö med Vade bli känt för sin generositet mot samerna. En flyttled tillika vandringsled passerade hit via Hasselasjön. Åter andra gick över Norrbo.
Under mitten av 1800-talet varvar samer från norra, södra Jämtland samt Hörjedalen att flytta hit och ut till kusten. Perioden ca 1850-1920 syns samerna i Jämtland och Härjedalen med sina renhjordar kunna samsas förhållandevis bra om detta kustnära vinterbete.
Västansjö i Bjuråker blir senare ett populärt tillhåll.
Rogsta är naturligtvis ett kapitel för sig; liksom kuststräckan norröver (i det senare fallet tar vi det bokstavligt!).
Vi återkommer!

be-lal-003

S.k ”Lappstugan” fotograferad på 1890-talet.
Från Sockenbilder. Accessnr och annat nedan. Bildtext:
Lappstugan nedanför Bålleberget på 1890-talet.Byggd av sockenlappen Lars Rör i slutet av 1700-talet. Rör gick 1804 till kejsaren i Wien med jämtländska renar som gåva. Stugan kom att förfalla under andra halvan av 1800-talet. Lappstugan inreddes några år efter att kortet togs av Hans-Petter Åström. Sonen Jonas ”Lappstu-Jonke” Åström blev den siste i stugan. Huset blev nedbränt en natt av kommunen trots att Åströms släkt ville köpa den. Nu finns villor där och vägen heter just, Lappstugevägen.

Sökord: Lappstugan, hus, natur
Motivkategori:byggnader
Id:7
Fotograf: Per Johan Pettersson Kyrkbyn
Fotoår: okänt
Bildnummer: Be-lal-003
Förening: Bergsjö hembygdsförening

HÄR*  Jon Jönssons bouppteckning, Forsa, från januari 1797, låter ana en livfull livsstil med renen som viktig komponent: renhud, ren. och hästbellingar.

(* bild fallit bort, åtgärdas senare/PE 161218)

pnorman
LAPPKYRKAN av Sven Norman
Webbadress: https://balinge.wordpress.com/2012/09/15/lappkyrkan/

2017 års föredragstitlar tar form! Boka nu?

”Det våras för turnéplanerna”

ARRANGÖRER! Samiska förvaltningskommuner! STUDIEFÖRBUND!
Föreläsningsföreningar! GALLERISTER, samiska konstnärer! MUSÉER! Bibliotek!
SKOLLEDARE! Föräldrar, SKOLRÅD! Sameföreningar ! Med flera!


Teman och ämnen för mina föredrag 2017:

A Saami Exodus? Fördrivningar från söder och norr
Sockenlappar
Samekvinnor – pionjärer – organisationshistoria
Sedvana och vinterbete
Nordens urfolk – fördrivna från Trollheimen till Petersburg?
I höst (ev från mars!) : Samerna i kustlandet
Samt: DUBBELFÖRELÄSNING med Bernt Ove Viklund!

Hela Sverige: fokus Mälardalen och södra-mellersta Norrland våren 2017

FINLANDSSVENSK/FINSK TURNÉ kan bli verklighet, om intresset är nog stort.

Höstens (2016) ”Tusen samiska år” kommer kvarligga, *ren*odlas
– samt främst erbjudas i skolsammanhang!

Torkilstöten_Panorama_Jule_2013 (1).jpg

ross

Krylbo
Exakta titlar kommer närmaste veckan!

  • Hör av er för offert!
  • Nota bene: de flesta titlar går att få på engelska!


Peter Ericson
SouthSaamiHistory

FÖREDRAG skolpresentationer FÖRELÄSNINGAR

dec 2016 —-> april 2017

DELB

För i stort sett alltid fulla hus har jag nu föreläst i ett drygt år.
Länen jag pratat i har varit Västerbotten; Jämtland; Dalarna; Gävleborg; Uppsala; Stockholm (tidigare i Västmanland) och strax blir det Värmland.

Vinterns titlar turnéer och erbjudanden:        Område:    När

Kolonisation och definition av Saepmie 50-110 min  Skövde-Luleå JAN-FEB

Om tusen år av sydsamisk historia, med nedslag från 870 till 1900. Lever en medeltida, feodal syn på samer kvar? Hur uppstod lappmarken och när/varför trängdes samerna undan? Hur gick det till när äldre tiders skogs- och kustsamer tvangs bli ”sockenlappar”? Hur försvann dessa grupper? Om sedvana och starka sydsamekvinnor som gick till kungs. 

På jakt efter samernas historia i Bergslagen, Dalarna, Värmland, Närke FEB-MARS
Specifika delar om Samerna i Dalarna; Hälsingland; Gävleborg respektive Järvsö specifikt erbjuds! Även Nordingrå; Medelpad; Sundsvall; Ångermanland.
(Jämtland: se nedan!)

Sedvana för renskötsel samt Sockenlappar är två ämnen som jag kan skapa föreläsningar om utifrån era önskemål.

Skolpresentationer om samernas historia allmänt och de sydligaste specifikt
Mälaralen-anpassat   SKOLOR                          Svealand, Mälardalen, Bergslagen, Dalarna MARS-APR

Dubbelföreläsning med Bernt Ove Viklund Dubbelföreläsning med Bernt Ove Viklund (DEC-)JAN-MARS(-APRIL)
Inkommer med titlar där! Från Gävle till Skellefteå, Tärna till Lima där.

Allt går att få på engelska och till universitet.
Extra bra priser till de, som bokar flera tillfällen, ex  dag Skolpresentation och kvällsföreläsning

Till sommaren erbjuds guidning kring samiska kulturmiljöer mm
Till sommaren finns även specifikt en föreläsning Samerna i Jämtland under 1200 år
Till hösten planeras föreläsningsturnéer om svenska sjösamerna; fördrivningarna och etniska rensningarna samt trolldomsprocesserna 1646-1766; samarbete mellan samer och nybyggare mm. Föreläsningar i svensk historia kan också äga rum, oftast i kombination med samernas historia.

HÖR AV DIG FÖR OFFERT!

Sjösamerna i Sverige: var, när, hur, vad hände? Skiss, funderingar.

Sjösamer – skiss till några frågor till materialet? (I: ?)

Av de flera hundratals samer som jag hittat under perioden 1660 – 1740 ca mellan Ornö/Österhaninge och Haparanda, urskiljer sig minst fyra grupper:

map_roslagen01

(a) De av mig och andra ofta kallade skogssamerna, egentligen polysubsistentiella (av ordet polysubsistence, ungefär ”flera huvudnäringar”), dvs med blandnäring. Dessa grupper nomadiserade mellan fyrtio och sjuttiofem mil per år räknat från yttre västra respektive östra punkten i årscykeln samt sammanbundet ihopräknat syd/nord på samma sätt.

(b) En grupp som huvudsakligen eller närmast uteslutande syns vid kusten. Dessa sijter är våra så att säga svenska sjösamer. Att tydligare identifiera familjerna, sijterna, individerna är angeläget och med visshet ett oerhört omfattade arbete. Huruvida sådana sjösamer fanns på finska sidan eller på Åland återstår att se; men de syne ha lämnat ymniga spår i Roslagens ortnamnsflora; och såväl där som å Mälaröarna finns dom kring 1600-1700-tal.

(c) Fjällsamer på vinterbete. De bör urskiljas från övriga grupper; och identifieras i s k lappförsamlingarnas husförhörslängder eller till exempel ministerialböcker (födda, vigda, döda).

(d) Sockenlappar. Dessa dyker upp pö om pö från ca 1732-35; men är inte riktigt etablerade förrän kring 1745-1750. En reminiscens av sjösamerna kan anas i en del av dessa sockenlappar, t ex de i Norrala, Söderala och Ovanåker som gjorde nottögen till dragnot. Varianter är gållappar (Dalarna); fjärdingslapp (Järvsö); stadslappar eller tjänstelappar (Hammerdal). Det finns därtill en rad egendomslösa samer historiskt sett som har kallats arbetsvandrande samer, ”tiggarlappar” etc.

I Medelpad liksom det som idag kallas Höga kusten och trakten mellan Rogsta och Jungfrukusten (eller enklare sagt mellan Jättendal och söderhamnstrakten) har antalet sjö- eller fiskesamer varit många.

Äldre tillbaka pratade man gärna om träsklappar (känt från Kemi lappmark och Uleåborg) eller älvlappar (Lule lappmark).

Jag återkommer till ämnet, är min intention.