Tjoevkemåjhtoe – LJUSMINNE REVISITED Vårturné, priser, idé

Temakvällen 2 000 sydsamiska år BEGER SIG UT I LANDET!
Tjoevkemåjhtoe 1997-2017 LJUSMINNE REVISITED
Hiistoriker Peter Ericson & Arkeolog Bernt Ove Viklund, vi har totalt 60+ år av erfarenhet av arbete med samernas historia och i tjugo år har vi samarbetat med museer, böcker, sedvanemål!
Idé om vårens turnéer: 
Vi tänker oss sålunda

MARS Gävleborg-Dalarna
APRIL Västerbotten-Västernorrland
MAJ Uppland-Bergslagen
JUNI Jämtland

Andra geografiska upplägg också möjliga!

PRIS för helkväll ca 3h: 13 600 SEK exkl moms, tillkommer del av resa och del av logi. För totala 16 800 håller vi varsitt längre skolanförande också. Fler skolföreläsningar kan ge fördelaktiga totalpriser.

Social prissättning; hör av er för offert!
 retepnoscire@hotmail.com eller 070-6076232

eller inboxa min facebook (Peter)
 https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

 



 bov pe-hd
heikki-foto
Stora fotot: Jörgen Heikki
styrnas
Myckelby, Styrnäs, Ådalen, Ångermanland

APARTHEID 1646-2017: Trump vs Ivar Nilsson Natt och Dag (”Helsingerunor”)

Or EXODUS: Samis then, Muslims now —
Written in the Era of blind intolerance. Jan 30, 2017.
TRUMP -picture (c) (all rights reserved, by permission of) : Eric C. M. Basir

Fördrivning, förföljelse och etniska resningar Från Ivar Nilsson till Donald Trump 1646-2017

(Eng) Expulsion, Persecution, Ethnic Cleansings
From Governor Ivar Nilsson – to D Trump 1646/2017 (English below)

På landstingen åren 1646 och 1648 gav landshövdingen
Ivar Nilsson [Natt och Dag/PE anm.] befallning till
länsmännen att driva [samerna] ur Helsingland,
och bönderna skulle angiva varest de funnis,
för att de skulle kunna föras ur landet.

Och vid landsting den 27 febr. 1652 förbjöds allmogen
”att hysa lappar eller finnar, eller tillåta dem att å landet bosätta sig.
Likaledes bestämdes detta för Härjeådalen.”

Ur Helsingerunor 1921 (s70f)

nattochdagvapen1625  ivar_nilsson_natt_och_dagtru
Ätten Natt och Dags vapensköld i Riddarhuset.
Picture: The Nobel Clan of Natt och Dag (Night and Day), Coat of Arms
TRUMP (c) : Eric C. M. Basir

Fördrivning, förföljelse och etniska resningar Från Ivar Nilsson till Donald Trump 1646-2017

Expulsion, Persecution, Ethnic Cleansings
– From Governor Ivar Nilsson to D Trump

At the County Governing Meeting in 1646 and 1648 the Governor
Ivar Nilsson commanded the Sheriffs to expulse the Samis from the county
of Hälsingland, and the peasants were supposed to be squeling
about any encounter with Samis,
so they could be driven out of the land.
By the landsting meeting of February 27, in 1652, the populas
were forbidden to ”dwell Laps or Finns, nor allow them to stay on the land.
Corresponding regulations were stated for Härjedalen.

Source: Helsingerunor (periodica) 1921 (pp 70)

Picture: Governor Nilsson (1590-1651): Unknown Artist.

Trump vs Ivar Nilsson Natt och Dag 2017-1646 (”Helsingerunor” 1921)

Written in the Era of blind intolerance. Jan 30, 2017.
TRUMP -picture (c) (all rights reserved, by permission of) : Eric C. M. Basir

Fördrivning, förföljelse och etniska resningar Från Ivar Nilsson till Donald Trump 1646-2017

(Eng) Expulsion, Persecution, Ethnic Cleansings
From Governor Ivar Nilsson – to D Trump 1646/2017 (English below)

På landstingen åren 1646 och 1648 gav landshövdingen
Ivar Nilsson [Natt och Dag/PE anm.] befallning till
länsmännen att driva [samerna] ur Helsingland,
och bönderna skulle angiva varest de funnis,
för att de skulle kunna föras ur landet.

Och vid landsting den 27 febr. 1652 förbjöds allmogen
”att hysa lappar eller finnar, eller tillåta dem att å landet bosätta sig.
Likaledes bestämdes detta för Härjeådalen.”

Ur Helsingerunor 1921 (s70f)

nattochdagvapen1625  ivar_nilsson_natt_och_dagtru
Ätten Natt och Dags vapensköld i Riddarhuset.
Picture: The Nobel Clan of Natt och Dag (Night and Day), Coat of Arms
TRUMP (c) : Eric C. M. Basir

Fördrivning, förföljelse och etniska resningar Från Ivar Nilsson till Donald Trump 1646-2017

Expulsion, Persecution, Ethnic Cleansings
– From Governor Ivar Nilsson to D Trump

At the County Governing Meeting in 1646 and 1648 the Governor
Ivar Nilsson commanded the Sheriffs to expulse the Sais from the county
of Hälsingland, and the peasants were supposed tp be squeling any encounter with Samis,
so they could be driven ot of the land.
By the landsting meeting of February 27, in 1652, the populas
were forbidden to ”dwell Laps or Finns, nor allow them to stay on the land.
Corresponding regulations were stated for Härjedalen.

Source: Helsingerunor (periodica) 1921 (pp 70)

Picture: Governor Nilsson (1590-1651): Unknown Artist.

FJÄLLRENSKÖTSEL I SÖDER I: Brunflopastor Bidenius om Jämtlands och Härjedalens samers vinterflyttningar till Storsjön

Av Aubry de La Motraye 1718
Han kände mindre till landet än dem av dess invånare, 
som om vintern komma ned till Bottniska viken. Han sade mig, 
att det var omkring fyrtio eller femtio lappfamiljer, som på vin- 
tern kommo och slogo läger här och där omkring Storsjön, men 
att de nu redan begivit sig bort för att icke, överraskas av värmen, 
som är fiende till deras renar. De drogo sig nu in bland Norges 
berg, så att de voro svenskar på vintern och norrmän på som- 
maren (PE framhävn). Han försökte, sade han, att bibringa dem insikt i den 
kristna religionen, men han märkte blott alltför väl, att de tänkte 
mer på sina renar än på sina själar. Han tillade, att det också 
fanns några lappar i Härjedalen.

rajti

Tvåtusen samiska år på två timmar

Trolldomsprocesser; Forna utbredningen i söder; renskötselns ålder; urminneshävd; näringar som bedrivits och hur har man levt och nomadiserat. Glimtar ur arkeologiska undersökningar samt ur sedvanemål

Bernt Ove Viklund och undertecknad Peter Ericson föreläser 1-3 ggr på 1-2 dagar.
Även skolor kan komma i fråga! Hör av er för offert!
retepnoscire@hotmail.com

Vi levandegör samernas historia i hela Saepmie; men denna gång fokus på landskapen Västerbotten, södra Lappland, Ångermanland, Medelpad, Jämtland, Härjedalen, Dalarna, Hälsinglland, Gästrikland, Värmland, Närke, Västmanland, Uppland, Sörmland

heikki-foto

Våra exakta föredragstitlar kommer lite senare (kring 28 dec)!

Boka oss, bästa pris om du bokar före 5 januari.
Föreläsningarna bör ske mellan mars och maj.

TVÅ späckade timmar av mestadels glömd samisk historia!

——————— —————— Peter Ericson 21 dec 2016

pepepe bov
Foton: Jörgen Heikki, SR/Sameradion; C Grubbegårdh-Gottberg; Sollefteå Museum

2017 års föredragstitlar tar form! Boka nu?

”Det våras för turnéplanerna”

ARRANGÖRER! Samiska förvaltningskommuner! STUDIEFÖRBUND!
Föreläsningsföreningar! GALLERISTER, samiska konstnärer! MUSÉER! Bibliotek!
SKOLLEDARE! Föräldrar, SKOLRÅD! Sameföreningar ! Med flera!


Teman och ämnen för mina föredrag 2017:

A Saami Exodus? Fördrivningar från söder och norr
Sockenlappar
Samekvinnor – pionjärer – organisationshistoria
Sedvana och vinterbete
Nordens urfolk – fördrivna från Trollheimen till Petersburg?
I höst (ev från mars!) : Samerna i kustlandet
Samt: DUBBELFÖRELÄSNING med Bernt Ove Viklund!

Hela Sverige: fokus Mälardalen och södra-mellersta Norrland våren 2017

FINLANDSSVENSK/FINSK TURNÉ kan bli verklighet, om intresset är nog stort.

Höstens (2016) ”Tusen samiska år” kommer kvarligga, *ren*odlas
– samt främst erbjudas i skolsammanhang!

Torkilstöten_Panorama_Jule_2013 (1).jpg

ross

Krylbo
Exakta titlar kommer närmaste veckan!

  • Hör av er för offert!
  • Nota bene: de flesta titlar går att få på engelska!


Peter Ericson
SouthSaamiHistory

FÖREDRAG skolpresentationer FÖRELÄSNINGAR

dec 2016 —-> april 2017

DELB

För i stort sett alltid fulla hus har jag nu föreläst i ett drygt år.
Länen jag pratat i har varit Västerbotten; Jämtland; Dalarna; Gävleborg; Uppsala; Stockholm (tidigare i Västmanland) och strax blir det Värmland.

Vinterns titlar turnéer och erbjudanden:        Område:    När

Kolonisation och definition av Saepmie 50-110 min  Skövde-Luleå JAN-FEB

Om tusen år av sydsamisk historia, med nedslag från 870 till 1900. Lever en medeltida, feodal syn på samer kvar? Hur uppstod lappmarken och när/varför trängdes samerna undan? Hur gick det till när äldre tiders skogs- och kustsamer tvangs bli ”sockenlappar”? Hur försvann dessa grupper? Om sedvana och starka sydsamekvinnor som gick till kungs. 

På jakt efter samernas historia i Bergslagen, Dalarna, Värmland, Närke FEB-MARS
Specifika delar om Samerna i Dalarna; Hälsingland; Gävleborg respektive Järvsö specifikt erbjuds! Även Nordingrå; Medelpad; Sundsvall; Ångermanland.
(Jämtland: se nedan!)

Sedvana för renskötsel samt Sockenlappar är två ämnen som jag kan skapa föreläsningar om utifrån era önskemål.

Skolpresentationer om samernas historia allmänt och de sydligaste specifikt
Mälaralen-anpassat   SKOLOR                          Svealand, Mälardalen, Bergslagen, Dalarna MARS-APR

Dubbelföreläsning med Bernt Ove Viklund Dubbelföreläsning med Bernt Ove Viklund (DEC-)JAN-MARS(-APRIL)
Inkommer med titlar där! Från Gävle till Skellefteå, Tärna till Lima där.

Allt går att få på engelska och till universitet.
Extra bra priser till de, som bokar flera tillfällen, ex  dag Skolpresentation och kvällsföreläsning

Till sommaren erbjuds guidning kring samiska kulturmiljöer mm
Till sommaren finns även specifikt en föreläsning Samerna i Jämtland under 1200 år
Till hösten planeras föreläsningsturnéer om svenska sjösamerna; fördrivningarna och etniska rensningarna samt trolldomsprocesserna 1646-1766; samarbete mellan samer och nybyggare mm. Föreläsningar i svensk historia kan också äga rum, oftast i kombination med samernas historia.

HÖR AV DIG FÖR OFFERT!

Samerna och samernas historia i Järvsö. Del 4 av 5: Schmidt 1799, fjällsamer 1810 etc

Bild: I denna bok beskriver Schmidt möten med samer i Undersvik och Järvsö.

Understundom  i de täta anteckningarna som domineras av skogssamerna och sockenlappar, anas fjällsamer. Men det är inte förrän midvintern 1809/1810 som en komplett vintergrupp tännässamer, eventuellt två sijter lägger till i trakterna: då närmare Ljusdal.
Vi ser renar nämnas 1765 (Mårten Mattssons ansökan om att få bli sockenlapp i Hamrånge), samt får i och med närvaro av ett flertal lappdrängar och lappigor och lappmän med hustrur som samtidigt är förtecknade som renskötande husbönder respektive fruar räkna med renskötsel. Bouppteckningarna är få och sparsmakade men ex i Gnarp runt 1805 möter vi renar; Tabellverket redovisar också lokalt renägande runt 1820. 1790 pågår en rättsvist kring en fyrahundrahövdad renhjord i Hamrånge-Ockelbo Tingslag; 1796 syns ca etthundra renar vid Middagsberget, Bjuråker osv.
Vinterbete i t ex Sundsvall är belagt att senast ha börjat senast 1718 (de la Motraye 1718). Olika årstidsbeten nämns i Hälsingland från 1660-tal, och är lätt avläsbara i ministerialböcker och domböcker (?) decennierna närmast efter.
Artonhundratalet är det sekel då jämtlands- och härjedalensamerna kommer in i större omfattning; både som fjällsamer, såsom arbetsvandrande och tiggande samer samt som en ny grupp aktörer i sockenlappssystemet. Ännu 1900-1930, sannolikt längre, nyttjas vinterbetet här och då uteslutande av fjällsamerna. Lats Larsson Kråik åkte vid ett tillfälle kring 1901-02 utför Öjeberget, kapplöpande med sin hund, Torkel Nilsson passerade området minst tre gånger på 1920-talet.

Tre genealogier, migration och nomadism

Några utförliga genealogier har ej tiden medgett; de är utomordentligt tidsödande i dessa sammanhang (inte minst för att det i flera aktuella generationer handlar om fördrivna samer)
Vi har tittat så kort som tiden medgett på tre individer; två brudgummar från söder (Bjursås respektive Västerdalarna), och en släktlinje tillhörande
Julius Andersson. Julius räknar på svärdssidan Anders Påhlsson d.ä som farfarsfar och är själv som till AP d.y. Han föddes i Berg, Jämtland 1726 – viket visar att de hälsingska flyttrutterna även tog vägen över Rätan och södra storsjöbygden. Vad som dessutom framkommer i hans nekrolog från Arbrå, är att han gifte sig med Brita Clementsdotter i Hammerdal.
Olof Clemetsson kom från Dala-Floda, kom senast som en slags ”brukslapp”, vid Lövsjö bruk, Han föddes 1744 och vigdes 1768 med dåvarande järvsösockenlappen Johan Jönssons (ibland refererad till här såsom Jon Jönsson d.ä; förnamnen alternerar) dotter, Anna Johansdotter, född 1745. Vi känner ej Jönssons uppehållsställe, men han kopplas ofta till Öje i arkiven. Annas mor hette Kerstin Olofsdotter. Det unga paret verkar ha återgått till hans Västerdalarna; ty 1776 får de en son Nils i Floda (dör samma år).
Sedan har vi
Mårten Matssson, sannolikt Matz Larssons son (en av de kändare i den trettonhövdade frdrivna samlingen år 1729, de som sätts in på Gävle slottsarrest). Han kommer som måg till Johan Jönsson och är således svåger till paret Olof och Anna ovan. Via Bjursås (född där 1731) och Bollnäs (mitten 1750-talet) kommer han till trakten; men blir inte långvarig mest pga problematik med bristande renbete, som vi omtalat på annan plats här. Mårten blir sockenlapp i Hamrånge och rör sig en hel del i Ödmården. Hans eftersläkt kommer senare att synas i Järvsö.

Mer genomgångna släktlinjer synes såväl typiska som atypiska. De flesta inkommande individer kommer från närmare håll. Söder, norr och sydväst verkar vara vanligaste härkomstriktningar; men väster och nordväst förekommer också. Det som är mycket tydligt är att det handlar om en endogam grupp; dvs man gifter sig inom kategorin sockenlappar. Ett visst tillflöde utifrån upprätthåller systemet. Så småningom kan man dock säga att gruppen dör ut (givetvis finns ättlingar kvar), vilket bör utredas närmare. Hos ångermannasamerna har ett liknande mönster påvisats (Ljusminnes rapporter 2000, 2001, Tidsspår 2004, Ericson 2002, 2003 Samefolket 10-11/2002 2-3/2003).
Överdödligheten genom spädbarnsdödlighet, TBC och barnsäng, koppor etc blir järvsösamernas predatorer. Tvångsbofastheten vars repression tilltog i omgångar 1745, 1766, 1790-1800 och framöver, kan sägas bli sockenlapparnas gradvisa dödsdom. Att kvinnorna saknar social kontext och förlossningshjälp kan vara en central faktor (samtal med Thord Bylund, arkivlektor HLA år 2000).


scsmift

Nya ”Holy Grails”: färilasamer i mängder, nya näringsformer?

Mellan de egentliga hälsingesamerna med medelpadsnomadisering och härjedalssamerna…
I ett ytterst tidigt husförhör, ramlar de fordom så gäckande färilasamerna fram*och öppnar dörrat åt såväl Ramsjö Som Haverö och Hamra samt Hogdal och Härjedalen.

farila-1-husf

farila-2-husf

Förhöret sker den 26 maj 1725, för sockenlappsepoken; och antyder att det i någon mån handlar om kalvningsland och sijter separata från såväl skogs- som fjällsamer.

Återkommer!

VIGSEL 1768 Hassela-Gnarp-Bergsjö-Bjuråker förenas med Anders och Sigrid

..med kopplingar till bland annat Sveg och Höga kusten.

I en för sockenlappskretsar (avser främst tiden ca 1740-1850) tidstypisk vigsel syns vigas med (Hasselas sockenlapp Anders Gunnarsson med åldriga sockenlappsparet i Bjuråker Clemens Olofsson och Margeta Clementsdotters ärliga dotter) Sigrid, 21½ år.Anders själv är son till avlidne sockenlappen i Gnarp, Gunnar Andersson (som tidigare levde ett geografiskt vidlyftigt liv och syntes ofta i fiskemiljöer i det vi idag kallar för Höga kusten, runtom i Medelpad och ö.h.t norrut)

I Bergsjö 5 juni 1768 äger vigseln och bröllopet rum.

Morgongåvan var 36 Daler kopparmynt.

Bergsjö EI:1 (1753-1860) Bild 17 / sid 25 (AID: v134410.b17.s25, NAD: SE/HLA/1010011)


Bild: http://www.hassela.n.nu/