Nya inspirerande föreläsningstitlar sep 2017 – feb 2018

Från december KUSTSKOGSSAMER, SJÖSAMER OCH VINTERLAND – om nedre landets, Vuelielaantes betydelse i samernas historia!
NB: All lectures will also be offered in English!

brought
BILDEN av Thomas Bewick, samtida  och från trakten strax norr om slottet är en sällsynt kopparetsning och tycks ha påbörjats i begynnelsen av flickornas northumberlandvistelse; och sedermera publicerats i samband med Consetts reseberättelses utgivning år 1789.

Från 1-16 *** aug:
Njutånger – Yorkshire T/R. Om Sigrid, sameflickan som körda ackja i Northumberland, och Aniea (?); hennes syster.
Varifrån och vart?
Om deras sju månader långa vistelse i Ravensworth Castle, om slottet och släkterna om bebodde det, hur där ser ut idag och kopplingen till Alice i Underlandet. Samt om den upptäcktsresa som föranledde denna oväntade interaktion, samt besöket på slottet på hemvägen.
*** Datum beroende på graden av efterfrågan!

Från SEP Med främmande ögon – samernas liv och kolonisationen speglat i resenärers texter (utförligare beskrivning kommer)

Från OKT Sverige och Saepmie 1633-1799: från Hessen-Kassels renfarmer över skotten i Fredriksten 1718, Fredriks etniska rensning till tvångsbofasthet 1790

Från OKT Slakten på dalkarlarna 1743, och om de historiska processerna som ledde till detta (passar bra att kombinera med ”Sverige och Saepmie 1633-1799”
(titeln kan ev omformas en aning)

Från NOV ** Finland, suomer och samer i stormaktstida Sverige och senare – en sydlig historia?* Medeltid och äldre tid från Viborg över Satakunta och forna Kemi nedre lappmark
* Arbetstitel ** eller från aug, beroende på efterfrågan!

Från december KUSTSKOGSSAMER, SJÖSAMER OCH VINTERLAND – om nedre landets, Vuelielaantes betydelse i samernas historia!

Från 15 nov, om intresse finns:
”Fredrik I – stormaktens Sveriges, samernas och dalkarlarnas Nemesis?”

Att notera: Ett specialprogram om Elsa Laula, Carl Lindhagen och samernas äldsta organisationshistoria planeras till februari.mars 2018

FORTBILDNING för politiker och omfattande liksom kortare
KURSPROGRAM med basic samisk historia erbjuds alltid!
Detsamma gäller i princip också alltid samiskhistorisk workshop för samebyar och sameföreningar.

Härtill kommer lokala program/titlar för t ex Uppland/Bergslagen; Värmland och Medelpad

Medelpads och Hälsinglands sjösamer och kustskogssamer ca 1690-1730, kort exposé över rörelsemönstret (edit maj 2017)

åh skog

Kustskogssamerna i Hälsingland-Medelpad
Endast socknar; version med orter och datum tillkommer
Hälsingesocknar om inget annat anges. Återkommer i ämnet!!

Anders Påhlssongruppen
Järvsö (d.ä)1707
Njurunda 1713
Jättendal 1714
Ljusdal 1721
Bjuråker 1728
Senare:
Bjuråker-Delsbo 1732
Torp (Med)1733
Järvsö-Rogsta 1739
Ljusdal 1740
Bergsjö-Jättendal 1747
Bjuråker 1755
Jättendal 1759 (d.ä, 105 år)

Jacob Danielsson-gruppen (sjösamer)
Gnarp 1692
Enånger 1695
Tynderö (Med)1700, 1703
Järvsö 1717
Norrbo 1718
Selånger (Med)1726

Mårten Hindrichsson-gruppen
Gnarp 1700 * ska dubbelkollas
Hälsing-Tuna 1715
Bjuråker 1717
Segersta 1721
Bjuråker 1728

Jon Claesson-gruppen
Jättendal 1714
Attmar (Med.) 1714
Gnarp 1719

Återkommer med Claes Månsson-gruppen; liksom Olof Thomasson, Olof Jonsson, Thomas Pålson.
Tesen om flyttningar til södra Härjedalen är ännu obekräftad på det individuella planet.
Överlag kan man säga att det flyttas till inlandet om vintern, kusten sommarhalvåret.
Marknadsdatumen i västra Hälsingland tycks styra en hel del av vinterflyttningarna dit.

Varför bara mansnamn: Kvinnornas, mammornas namn vid födslar anges oftast inte vid denna tid!

Bild från Stormörtsjökullen, Torps socken, Medelpad.
Länk: http://www.camping.de/sv/steder/europa/sverige/vaesternorrland/erikslund/traeportens_camping_i_borgsjoe.html

I STORMENS ÖGA 3 MAJ, om samiska näringar, etnisk rensning och regionala oaser eller shelters

Onsdag 3 maj 2017

Föreläsning ”I stormens öga – samiska shelters i Västernorrland fr.o.m 1300-talet”

Peter Ericson är historiker, författare och sakkunnig. Denna kväll föreläser han om de samiska ”shelters” som framträder i Västernorrlands län.

STroemen

Titeln på föreläsningen är:

I stormens öga: I samiska spår, samlingar, fördrivningar, ‘shelters’ från Anundsjö till Östavall från 1300-tal till idag.”

Tid: 18:00 – 19:30

Om konungz lappa, Tjoevkemåjhtoe Ljusminne och ”shelters”

Vi ser på de vikingatida fynden som belagt minst tusenårig renskötsel i Jämtland, och den äldre medeltidshistorien som på senare tid dels belysts, dels upptäckts för såväl jämtländska som ångermanländska samer. Vi funderar kring effekten av att ångermanländska fogdarna indrev skatt från Kutuby. Etniska rensningar i söder tycks å ena sidan leda till tvångsfördrivningar till Storsjöbygden och gradvis massdöd via det slavliknande sockenlappsssystemet; men dels också leda till att en lång rad fredade fickor eller ”shelters” uppstår i landskapen Hälsingland, Medelpad och Ångermanland. Äldre sijter och individer i centrala Ångermanland som t ex Anders Pålsson född 1654 i Skog lyfts fram (död 1759 i Jättendal!) . Vi ser också kort på hur den samiska organisationshistorien föds i hög grad i Ångermanland, dels med Maria Magdalena Mathsdotter, dels med Torkel Tomasson, Hans Magnus Nilsson och Elsa Laula samt de jämtländska och härjedalska samernas kungavandringar. Och en enklare återblick på tidigare arbeten i länet.

I Stormens Öga: Samer i Hälsingland-Medelpad med omnejd. Shelters, flyttstråk, kustskogssamer

ARTIKELSERIE (i 10-12 delar), Del 1.  Flyttstråken och nomadiseringsvägarna 1670-1770

OBS Denna artikelserie hamnar sannolikt bakom betalvägg efter Del 2. Elva olika nomadiseringsmönster genomgås.

Här är stråken i fokus lite mer än näringen. Det kommer alltid att finnas ytterligare blandformer och en hel del samer passerar genom flera av dessa kategorier under ett liv. De bägge första och den sista gruppen utgör de i särklass största, oftast uppåt 30-40% vardera.

03d7b-dsc_0851
Dellen. Wikimedia Commons, Dellen från Avholmsberget. Upphovsperson: Zejo.

1. Tidigast går att urskilja de s k kustskogssamiska stråken från Selånger över Dellenbygden och Järvsö-Ljusdal-ibland Färila. Jon Larsson; Cicilia Andersdotter (nedan); Anders Pålsson; Jon Klementsson. Åretruntmarkerna är ofta kustnära, mellan Bergsjö-Gnarp och Hudiksvall-Enånger. Under säsongens gång kan man flytta sig till nordligaste hälsingekusten, Njurunda eller Tyndeö. Såväl fjäll- som kustskogssamer och sjösamer hålls i Tynderö och på andra samlingsplatser.
Sannolikt äger skiljningar rum på Klissberget under Kolsta, Nacksta, Knävlands byar; och slakt kring Gärde i Skön, en flerhundraårig tradition. Visten i Skön tycks finnas nära Målås; Roken; Bandsjöarna; på tresockengränsen nära Stavreviken finns ett viste i Stavreskogen.
Att dessa stråk urskiljes tidigast beror snarare på källsituationen (att prästen känner dessa ansikten och namn bättre, än fjällsamernas) än på något annat.
Kustskogssamerna är urskiljbara från ca 1670-90 och fram till 1900-talet. Selånger, Järvsö och Norrbo-Bjuråker är vintertillhåll; kusten sommar. Men tidigt ser vi också semi-bofasta samer.

Klassiska kustskogssamer synes vara

Cicilia Andersdotters familj och sijter.

Cicilia Andersdotter, död 1730. Född ca 1669-70 i Medelpad
blef död wid lägret wäster om byn”. Vid sin död gift med Clemet Jonsson; tidigare med Mårten Larsson. Sex barn, varav fyra döttrar. Död 6 juni, begravd 8 juni. Med Clemet var hon gift i trettio år. Hon blev 61 år gammal. (Norrbo C:1 (1688-1736) Bild 178 / sid 175 )

Norrbo är en mycket liten socken med i perioden ordentlig försedd med samisk aktivitet. Det fanns flera visten i såväl socknen som omnejden. Ett väster om byn och åter ett annat i Västansjö; i närbelägna Bjuråkers centrala eller snarare sydligaste delar. Sedermera kom sockenlapparna att bo en bit sydväst om kyrkan. Även Lappkyrkan i Bergsjö kan ha spelat in i den lokala logerandet och logistiken, liksom olika platser i Bjuråker, Forsa och måhända Delsbo. I senare tider flyttade ofta fjällsamer över Dellen.

1b) Den extensiva ”kustskogs-routen”: Jon Larsson och andra av dessa äldre skogssamer synes ha begagnat ett område bortom Färila;dvs Kårböle-Los-Hamra och/eller hogdalsbyarna-Älvros-Sveg-

Vi citerar Hülphers:

Lappar uppehålla sig icke nu för tiden på detta pastorats skogar. Helsinge Lappar hafwa förut med sina Rens=hjordar färdats härigenom åt Fjäll=kanten, men äro nu wid 10 Daler Silfw:mts wite förbudne, at komma hit åt, för den skada de tilfogat ortens Inbyggare.

1c) Mindre varianter av huvud-routen finns; på mellan två och tre socknar eller runt hela eller halva Dellen. Det finns anledning att tro att de samer som Swab mötte 1796 nomadiserade runt kanske två tredjedelar av denna vidsträckta, meteoritskapade dubbelsjö. Vi tror oss ha identifierat de samiska aktörerna såsom dessa:

– Krigsveteranen tillika sockenlappens i Delsbo son; Anders Thomasson Hjort, samegrabben som blev soldat, son till Sigrid Olofsdotter och Thomas Thomasson.
– Hjorts fru lappigan Malin Clementsdotter från Enånger socken.
– Mårten Clementsson, sockenlapp, boende eller i vart fall skriven i Berge by i Bjuråker.
– Margareta Mårtensdotter, Mårtens dotter.
– Samt en kusin till den sistnämnda

Anders bör vara den man som bär svensksundspenningen om halsen i Swabs redogörelse från 1796. Vi möter honom ca sju år senare, när han gifter om sig (nedan) med en piga (Lisa Olsdotter från Glombo) från Uppland.

TJOEVKEMÅJHTOE 2017 – ny kunskap om dold samisk historia PÅ VÄG!

Till arrangörerna.

Om vårt koncept – helkväll med samernas historia, förhistoria, arkeologi!
Samernas historia belyses, nu i avgjort ljusare färger. Men övergrepp hymlas ej med!

TJOEVKEMÅJHTOE betyder LJUSMINNE. Ljusminne eller Tjoevkemåjhtoe var en serie projekt som drevs från Länsmuseet Västernorrland 1997-2001, och det sorterade under det nationella projektet Bevarande av det samiska kulturarvet.

HÄRNÖN
Vinterbete på Härnön i femhundra år – eller mer?

Tjoevkemåjhtoe 2017 – tre turnéer.

Hör av Er redan nu med Era bokningsförfrågningar!

TJOEVKEMÅJHTOE går ut med exakta titlar på årets föreläsningar senare i mars!

En speciell rabatt på arvodet utgår till vissa kommuner: 10% i normalfallet för alla nämnda kommuner – och särskilt markerade får 15%! Se nedan.

TURNÉER I HELA SVERIGE PLANERAS!

600 samiska år i Ångermanna lappmark och i centrala och västra och södra delarna av Medelpad och Ångermanland. 600 historiska och ännu fler år arkeologiskt.
Och fler kan det bli.

Det här kunde vi belägga (det mesta av det) – jag, Peter Ericson & Bernt Ove Viklund och Magnus Holmquist under åren med Ljusminne-projekten 1998-2001. En kompetent och stark samisk referensgrupp fanns under hela tiden i styrningen.
En del finns också skrivet av Sonia Larsson och av Gustaf Gustafsson m fl.

NYA RÖN, NYA UPPTÄCKTER,  ACKUMULERAD KUNSKAP —>
—> SYNTESER! — > NY KUNSKAP!

Sedan sist har vi  nu definierat fram en sjösamisk befolkning! De sydliga och ostliga skogssamerna vill vi kalla kustskogssamer.

På turnén:
Vi håller varsin föreläsning om ca 45-50 min och därtill frågor.
Vi presenterar bl.a våra metoder och tittar en del på hur vi ska kunna gå vidare med att hjälpa samebyar dokumentera sin historiska renskötsel själv.
Rejält tilltagna stunder för frågor och diskussion kan ingå, om Ni så önskar.

EXKURSIONSSERIE

En rad exkursioner tänks hållas i Västernorrlands län i maj-jun.
Högsjö 1 maj, Resele 17-18 juni och förhoppningsvis även i Skön, Medelpad!
Håll kontakt med oss.

Kontakta oss för offert!
Kontakta oss även om ni är intresserade av guidning!

DE RABATTERADE PRISERNA I UTVALDA  KOMMUNER

Rabatterade kommuner månadsvis.
 Gäller om bokningen sker=görs under mars månad!
10% minst på alla nämnda kommuner och 15% om du ser en asterisk och fet stil.
Kombinerbart med ”sociala prissättningen-rabatten” för t ex Sameföreningar, hembygdsföreningar.
 
APRIL 
(slutet april)
Umeå
Skellefteå
Vännäs
Vindeln
Åsele *
Hällefors *
 
MAJ
Jokkmokk *
Arvidsjaur
Storuman
Arjeplog

Piteå *
Jokkmokk
Timrå *
Nordanstig
Hudiksvall *
Härjedalen
Bollnäs
Örebro
Sala
Ånge *
Åsele
Bjurholm
Örnsköldsvik
Sollefteå *
Norrtälje
Nyköping
Västerås
Gävle *
 
JUNI
Karlstad
Filipstad *
Arvika
Sollefteå
Kumla
Sörmland *
Strömsund
Krokom
Härjedalen *
Uppsala *

Stockholm
Bollnäs *
Botkyrka
Haninge
Köping *
Åre *
Gällivare *
 
Kommer fylla i fler fr o m juni!

TJOEVKEMÅJHTOE! Nu även ”På drift” i Västerbotten!

Turné vår, sommar, höst (dock utan Canned Heat! OBS!)
Turnéer i maj – sep
: HELA landet! Bara att höra av sig för offert! Tfn 0729070058

Southsaamihistorys foto.

Southsaamihistorys foto.
Southsaamihistorys foto.

TURNÉER I HELA SVERIGE PLANERAS!

600 samiska år i Ångermanna lappmark och i centrala och västra och södra delarna av Medelpad och Ångermanland. 600 historiska och ännu fler år arkeologiskt.
Och fler kan det bli.

Det här belade vi (det mesta av det) -jag, Peter Ericson & Bernt Ove Viklund och Magnus Holmquist under åren med Ljusminne-projekten 1998-2001. En kompetent och stark samisk referensgrupp fanns under hela tiden i styrningen.
En del finns också skrivet av Sonia Larsson och av Gustaf Gustafsson m fl.

NYA RÖN, NYA UPPTÄCKTER,  ACKUMULERAD KUNSKAP —>
—> SYNTESER! — > NY KUNSKAP!

Sedan sist har vi  nu definierat fram en sjösamisk befolkning! De sydliga och ostliga skogssamerna vill vi kalla ”kustskogssamer”.

På turnén:
Vi håller varsin föreläsning om ca 45-50 min och därtill frågor.
Vi presenterar bl.a våra metoder och tittar en del på hur vi ska kunna gå vidare med att hjälpa samebyar dokumentera sin historiska renskötsel själv.

EXKURSIONSSERIE

En rad exkursionen tänks hållas i Västernorrlands län i maj-jun.
Högsjö 1 maj, Resele 17-18 juni och förhoppningsvis även i Skön, Medelpad!
Håll kontakt med oss.

Kontakta oss för offert!
Kontakta oss även om ni är intresserade av guidning!

on_the_road__jack_kerouac

EXTINCT(?): SEA SAMIS & COASTAL FOREST SAAMIS IN MID-SWEDEN

On hitherto unknown Sami subsistence branches recorded 1670-1950            (Föreläsning för universitet)    /2nd edition blogpost/

 

U n i v e r s i t y  L e c t u r e  f o r 2 0 1 7

EXTINCT(?): SEA SAMIS & COASTAL FOREST SAAMIS IN MID-SWEDEN
On hitherto unknown Sami subsistence branches recorded 1670-1950

Offered in May, June, and Mid-(late)September 2017
in Norway, Sweden, Finland

CLARKE wrote in 1799:
”Sundswall is a neat little town; but its appearance is very remarkable to a foreign traveller; because the houses of which it consists are all of them constructed like the cottages of the peasants — This would make a pleasant watering place and the shore is admirably well calculated for bathing There is here a small pier. The trade is much the same as that of Gefle the inhabitants carry on commerce with the port of London exporting bar iron, timber, deal, planks, tar pitch & c. They import salt a little hemp and sometimes but not often corn. There is a beautiful island in the bay to which the Laplanders bring annually and about this time of the year (July l) their reindeer for pasture. Before the winter sets in they return and take them away– A Lapland breed of dogs is common here resembling wolves — ” (Clarke 1803: s 257, PE accent.)

Christer Westerdahl and Ingvar Svanberg as well as Sonia Larsson mentioned the historically later Fishing or Sea Saamis. Now the turn has come to the older ones.
There are even indications that these subsistence stretched out all the way past Stockholm and beyond, even more south. Finnish coast is also still left to be studied.

 

1890augusti-samer-i-ulvohamn-fotograferade-av-kaptenen-pa-oscar-iis-fartyg-drott-dar-hotellet-nu-ligger-1
Later Sea Saamis at Ulvö Island, photographed in 1890.

SÄBRÅ SJÖSAMER & SKOGSSAMER 1727-1770 osv

Samernas historia utmed södra ångermanlandskusten

hfl-tva-s-1-sabra

Samerna började föras in i de allra första husförhörslängderna.
Kanske var det t o m Fredrik I:s allt ivrigare fördrivningsförsök som
föranledde själva initierandet av Säbrås äldsta husförhörslängder.

hfl-ett-sabra-s-ett

1727-1743 fördes bok över samerna som uppehöll sig i Säbrå vid södra ångermanlandskusten. Husförhörslängder; alltså sannolikt initierade av Fredrik I:s fördrivningsförsök som blev allt intensivare efter 1725.

Nu följer jag dessa samer, som nomadiserade enligt minst tre olika sorts mönster. Syftet är att skriva en artikel om alla skogs.- och sjösamer och i någon mån fjällsamer som opererade i mellersta delen av Sverige främst mot kusten. Artikeln ska med i den antologi jag själv dragit igång.

Fokus blir således på forma tiders sydliga skogssamer i södra och mellersta Norrland.

Säbrå AI:1 (1727-1742) Bild 104 / sid 99 (AID: v122574.b104.s99, NAD: SE/HLA/1010197)
Säbrå AI:2 (1742-1770) Bild 188 / sid 183 (AID: v122575.b188.s183, NAD: SE/HLA/1010197) (första och sista bilden)

Orterna  som samerna kommer ifrån visar rätt tydligt härnösands- och säbråtraktens centrala betydelse mellan det vi idag kallar Höga kusten och medelpads- respektive hälsingekusten:

orter-hfl-tva

Avslutningsvis antyder anteckningarna om Bötsle 1743-46 att dagens ännu levande traditioner i området kan ha levandehållits i bortåt 275 år:

paska-botsle

2017 års föredragstitlar tar form! Boka nu?

”Det våras för turnéplanerna”

ARRANGÖRER! Samiska förvaltningskommuner! STUDIEFÖRBUND!
Föreläsningsföreningar! GALLERISTER, samiska konstnärer! MUSÉER! Bibliotek!
SKOLLEDARE! Föräldrar, SKOLRÅD! Sameföreningar ! Med flera!


Teman och ämnen för mina föredrag 2017:

A Saami Exodus? Fördrivningar från söder och norr
Sockenlappar
Samekvinnor – pionjärer – organisationshistoria
Sedvana och vinterbete
Nordens urfolk – fördrivna från Trollheimen till Petersburg?
I höst (ev från mars!) : Samerna i kustlandet
Samt: DUBBELFÖRELÄSNING med Bernt Ove Viklund!

Hela Sverige: fokus Mälardalen och södra-mellersta Norrland våren 2017

FINLANDSSVENSK/FINSK TURNÉ kan bli verklighet, om intresset är nog stort.

Höstens (2016) ”Tusen samiska år” kommer kvarligga, *ren*odlas
– samt främst erbjudas i skolsammanhang!

Torkilstöten_Panorama_Jule_2013 (1).jpg

ross

Krylbo
Exakta titlar kommer närmaste veckan!

  • Hör av er för offert!
  • Nota bene: de flesta titlar går att få på engelska!


Peter Ericson
SouthSaamiHistory

Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE
sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.


Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html