Tamren i Hälsingland 1786-1796 hittills

Några större kustnära åtetrunt-tamrenhjordar. Från samekvinnorna Anna och Margta över Ockelbo rättsprocess till Swab 1796

400 renar i Ockelbo år 1790, rätttsprocess i Hamrånge-Ockelbo tingslag. Utgången var att renarna skulle flyttas men fick vara på Moo bruksskog

ca 100 renar i Bjuråker som Swab möter 1796. Se bloggpost om Middagsberget.

52 renar i Silje, Hälsingtuna hos Anna Svensdotter i 1789 års Bouppteckning; hon var sockenlappen Paul Anderssons änka (Forsa tingslags häradsrätt FII:4b (1781-1790) Bild 1073 / sid 338 (AID: v151837.b1073.s338, NAD: SE/HLA/1040045)

39 renar renar i Håcksta, Rogsta, nära Hornslandet hos Margta Andersdotter (se sepcifik bloggtext) år 1786 (Forsa tingslags häradsrätts arkiv, Bouppteckningar , SE/HLA/1040045/F II/4b (1781-1790): Bild 648).

Uppdaterar om vi hittar nytt!

03d7b-dsc_0851
Wikimedia Commons User: Zejo
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Norra_Dellen.jpg

APARTHEID 1646-2017: Trump vs Ivar Nilsson Natt och Dag (”Helsingerunor”)

Or EXODUS: Samis then, Muslims now —
Written in the Era of blind intolerance. Jan 30, 2017.
TRUMP -picture (c) (all rights reserved, by permission of) : Eric C. M. Basir

Fördrivning, förföljelse och etniska resningar Från Ivar Nilsson till Donald Trump 1646-2017

(Eng) Expulsion, Persecution, Ethnic Cleansings
From Governor Ivar Nilsson – to D Trump 1646/2017 (English below)

På landstingen åren 1646 och 1648 gav landshövdingen
Ivar Nilsson [Natt och Dag/PE anm.] befallning till
länsmännen att driva [samerna] ur Helsingland,
och bönderna skulle angiva varest de funnis,
för att de skulle kunna föras ur landet.

Och vid landsting den 27 febr. 1652 förbjöds allmogen
”att hysa lappar eller finnar, eller tillåta dem att å landet bosätta sig.
Likaledes bestämdes detta för Härjeådalen.”

Ur Helsingerunor 1921 (s70f)

nattochdagvapen1625  ivar_nilsson_natt_och_dagtru
Ätten Natt och Dags vapensköld i Riddarhuset.
Picture: The Nobel Clan of Natt och Dag (Night and Day), Coat of Arms
TRUMP (c) : Eric C. M. Basir

Fördrivning, förföljelse och etniska resningar Från Ivar Nilsson till Donald Trump 1646-2017

Expulsion, Persecution, Ethnic Cleansings
– From Governor Ivar Nilsson to D Trump

At the County Governing Meeting in 1646 and 1648 the Governor
Ivar Nilsson commanded the Sheriffs to expulse the Samis from the county
of Hälsingland, and the peasants were supposed to be squeling
about any encounter with Samis,
so they could be driven out of the land.
By the landsting meeting of February 27, in 1652, the populas
were forbidden to ”dwell Laps or Finns, nor allow them to stay on the land.
Corresponding regulations were stated for Härjedalen.

Source: Helsingerunor (periodica) 1921 (pp 70)

Picture: Governor Nilsson (1590-1651): Unknown Artist.

Trump vs Ivar Nilsson Natt och Dag 2017-1646 (”Helsingerunor” 1921)

Written in the Era of blind intolerance. Jan 30, 2017.
TRUMP -picture (c) (all rights reserved, by permission of) : Eric C. M. Basir

Fördrivning, förföljelse och etniska resningar Från Ivar Nilsson till Donald Trump 1646-2017

(Eng) Expulsion, Persecution, Ethnic Cleansings
From Governor Ivar Nilsson – to D Trump 1646/2017 (English below)

På landstingen åren 1646 och 1648 gav landshövdingen
Ivar Nilsson [Natt och Dag/PE anm.] befallning till
länsmännen att driva [samerna] ur Helsingland,
och bönderna skulle angiva varest de funnis,
för att de skulle kunna föras ur landet.

Och vid landsting den 27 febr. 1652 förbjöds allmogen
”att hysa lappar eller finnar, eller tillåta dem att å landet bosätta sig.
Likaledes bestämdes detta för Härjeådalen.”

Ur Helsingerunor 1921 (s70f)

nattochdagvapen1625  ivar_nilsson_natt_och_dagtru
Ätten Natt och Dags vapensköld i Riddarhuset.
Picture: The Nobel Clan of Natt och Dag (Night and Day), Coat of Arms
TRUMP (c) : Eric C. M. Basir

Fördrivning, förföljelse och etniska resningar Från Ivar Nilsson till Donald Trump 1646-2017

Expulsion, Persecution, Ethnic Cleansings
– From Governor Ivar Nilsson to D Trump

At the County Governing Meeting in 1646 and 1648 the Governor
Ivar Nilsson commanded the Sheriffs to expulse the Sais from the county
of Hälsingland, and the peasants were supposed tp be squeling any encounter with Samis,
so they could be driven ot of the land.
By the landsting meeting of February 27, in 1652, the populas
were forbidden to ”dwell Laps or Finns, nor allow them to stay on the land.
Corresponding regulations were stated for Härjedalen.

Source: Helsingerunor (periodica) 1921 (pp 70)

Picture: Governor Nilsson (1590-1651): Unknown Artist.

FÖREDRAG skolpresentationer FÖRELÄSNINGAR

dec 2016 —-> april 2017

DELB

För i stort sett alltid fulla hus har jag nu föreläst i ett drygt år.
Länen jag pratat i har varit Västerbotten; Jämtland; Dalarna; Gävleborg; Uppsala; Stockholm (tidigare i Västmanland) och strax blir det Värmland.

Vinterns titlar turnéer och erbjudanden:        Område:    När

Kolonisation och definition av Saepmie 50-110 min  Skövde-Luleå JAN-FEB

Om tusen år av sydsamisk historia, med nedslag från 870 till 1900. Lever en medeltida, feodal syn på samer kvar? Hur uppstod lappmarken och när/varför trängdes samerna undan? Hur gick det till när äldre tiders skogs- och kustsamer tvangs bli ”sockenlappar”? Hur försvann dessa grupper? Om sedvana och starka sydsamekvinnor som gick till kungs. 

På jakt efter samernas historia i Bergslagen, Dalarna, Värmland, Närke FEB-MARS
Specifika delar om Samerna i Dalarna; Hälsingland; Gävleborg respektive Järvsö specifikt erbjuds! Även Nordingrå; Medelpad; Sundsvall; Ångermanland.
(Jämtland: se nedan!)

Sedvana för renskötsel samt Sockenlappar är två ämnen som jag kan skapa föreläsningar om utifrån era önskemål.

Skolpresentationer om samernas historia allmänt och de sydligaste specifikt
Mälaralen-anpassat   SKOLOR                          Svealand, Mälardalen, Bergslagen, Dalarna MARS-APR

Dubbelföreläsning med Bernt Ove Viklund Dubbelföreläsning med Bernt Ove Viklund (DEC-)JAN-MARS(-APRIL)
Inkommer med titlar där! Från Gävle till Skellefteå, Tärna till Lima där.

Allt går att få på engelska och till universitet.
Extra bra priser till de, som bokar flera tillfällen, ex  dag Skolpresentation och kvällsföreläsning

Till sommaren erbjuds guidning kring samiska kulturmiljöer mm
Till sommaren finns även specifikt en föreläsning Samerna i Jämtland under 1200 år
Till hösten planeras föreläsningsturnéer om svenska sjösamerna; fördrivningarna och etniska rensningarna samt trolldomsprocesserna 1646-1766; samarbete mellan samer och nybyggare mm. Föreläsningar i svensk historia kan också äga rum, oftast i kombination med samernas historia.

HÖR AV DIG FÖR OFFERT!

Samerna och samernas historia i Järvsö. Del 4 av 5: Schmidt 1799, fjällsamer 1810 etc

Bild: I denna bok beskriver Schmidt möten med samer i Undersvik och Järvsö.

Understundom  i de täta anteckningarna som domineras av skogssamerna och sockenlappar, anas fjällsamer. Men det är inte förrän midvintern 1809/1810 som en komplett vintergrupp tännässamer, eventuellt två sijter lägger till i trakterna: då närmare Ljusdal.
Vi ser renar nämnas 1765 (Mårten Mattssons ansökan om att få bli sockenlapp i Hamrånge), samt får i och med närvaro av ett flertal lappdrängar och lappigor och lappmän med hustrur som samtidigt är förtecknade som renskötande husbönder respektive fruar räkna med renskötsel. Bouppteckningarna är få och sparsmakade men ex i Gnarp runt 1805 möter vi renar; Tabellverket redovisar också lokalt renägande runt 1820. 1790 pågår en rättsvist kring en fyrahundrahövdad renhjord i Hamrånge-Ockelbo Tingslag; 1796 syns ca etthundra renar vid Middagsberget, Bjuråker osv.
Vinterbete i t ex Sundsvall är belagt att senast ha börjat senast 1718 (de la Motraye 1718). Olika årstidsbeten nämns i Hälsingland från 1660-tal, och är lätt avläsbara i ministerialböcker och domböcker (?) decennierna närmast efter.
Artonhundratalet är det sekel då jämtlands- och härjedalensamerna kommer in i större omfattning; både som fjällsamer, såsom arbetsvandrande och tiggande samer samt som en ny grupp aktörer i sockenlappssystemet. Ännu 1900-1930, sannolikt längre, nyttjas vinterbetet här och då uteslutande av fjällsamerna. Lats Larsson Kråik åkte vid ett tillfälle kring 1901-02 utför Öjeberget, kapplöpande med sin hund, Torkel Nilsson passerade området minst tre gånger på 1920-talet.

Tre genealogier, migration och nomadism

Några utförliga genealogier har ej tiden medgett; de är utomordentligt tidsödande i dessa sammanhang (inte minst för att det i flera aktuella generationer handlar om fördrivna samer)
Vi har tittat så kort som tiden medgett på tre individer; två brudgummar från söder (Bjursås respektive Västerdalarna), och en släktlinje tillhörande
Julius Andersson. Julius räknar på svärdssidan Anders Påhlsson d.ä som farfarsfar och är själv som till AP d.y. Han föddes i Berg, Jämtland 1726 – viket visar att de hälsingska flyttrutterna även tog vägen över Rätan och södra storsjöbygden. Vad som dessutom framkommer i hans nekrolog från Arbrå, är att han gifte sig med Brita Clementsdotter i Hammerdal.
Olof Clemetsson kom från Dala-Floda, kom senast som en slags ”brukslapp”, vid Lövsjö bruk, Han föddes 1744 och vigdes 1768 med dåvarande järvsösockenlappen Johan Jönssons (ibland refererad till här såsom Jon Jönsson d.ä; förnamnen alternerar) dotter, Anna Johansdotter, född 1745. Vi känner ej Jönssons uppehållsställe, men han kopplas ofta till Öje i arkiven. Annas mor hette Kerstin Olofsdotter. Det unga paret verkar ha återgått till hans Västerdalarna; ty 1776 får de en son Nils i Floda (dör samma år).
Sedan har vi
Mårten Matssson, sannolikt Matz Larssons son (en av de kändare i den trettonhövdade frdrivna samlingen år 1729, de som sätts in på Gävle slottsarrest). Han kommer som måg till Johan Jönsson och är således svåger till paret Olof och Anna ovan. Via Bjursås (född där 1731) och Bollnäs (mitten 1750-talet) kommer han till trakten; men blir inte långvarig mest pga problematik med bristande renbete, som vi omtalat på annan plats här. Mårten blir sockenlapp i Hamrånge och rör sig en hel del i Ödmården. Hans eftersläkt kommer senare att synas i Järvsö.

Mer genomgångna släktlinjer synes såväl typiska som atypiska. De flesta inkommande individer kommer från närmare håll. Söder, norr och sydväst verkar vara vanligaste härkomstriktningar; men väster och nordväst förekommer också. Det som är mycket tydligt är att det handlar om en endogam grupp; dvs man gifter sig inom kategorin sockenlappar. Ett visst tillflöde utifrån upprätthåller systemet. Så småningom kan man dock säga att gruppen dör ut (givetvis finns ättlingar kvar), vilket bör utredas närmare. Hos ångermannasamerna har ett liknande mönster påvisats (Ljusminnes rapporter 2000, 2001, Tidsspår 2004, Ericson 2002, 2003 Samefolket 10-11/2002 2-3/2003).
Överdödligheten genom spädbarnsdödlighet, TBC och barnsäng, koppor etc blir järvsösamernas predatorer. Tvångsbofastheten vars repression tilltog i omgångar 1745, 1766, 1790-1800 och framöver, kan sägas bli sockenlapparnas gradvisa dödsdom. Att kvinnorna saknar social kontext och förlossningshjälp kan vara en central faktor (samtal med Thord Bylund, arkivlektor HLA år 2000).


scsmift

Samerna i Järvsö: Del 2 av 5, ”försenad inledning”, platserna, s k sockenlapparna ca 1740-….

Mötesplats, smältdegel
Järvsö historiska samiska samhälle kan ses som en länge självklar mötesplats, en samlingsort och ett nav;
med influenser från alla väderstreck.
Det är en minoritet som finns från start i historisk tid. i kyrobokföringen.

Samernas historia i Järvsö kunde delas in i tre epoker

1. Den friare, öppnare tiden med olika näringsbaser, 1650-1730/1750
2, Sockenlappsperioden 1730/40/50-1850
3. ”Dalvadis” (vinterläger) med åter friare möten ca 1850-1920/30/50

Kunskapsläget är sparsamt för trakten; vi börjar i det närmaste från noll.
Källmaterial är främst husförhörslängder, bouppteckningar och ministeriallängder.

1650-1730/50 da capo
Under perioden samlades som regel skogssamer och emellanåt fjällsamer samt tiggande samer (en hel del av de senare torde vara utslagna ur en på 1600-talet snabbt växande helnomadisk renskötsel) kring vårvintermarknaden i slutet av mars i Järvsö:
Under samma period syns sijter med samer i Färila, Undersvik, Ljusdal, Arbrå. Initialt ser det ut som om varje sådan socken motsvarar ett eget nomadiseringssystem eller minst en sijte, liksom i många andra hälsingska trakter. Men nomadiserar gör man extensivt, oftast genom flera landskap. En känd sockenlappssläkt med Jon Jönsson d.ä och d.y tycks ha kommit från sådana skogssamiska miljöer, och strängt taget kommer på endera viset alla de tidiga sockenlapparna närmast eller ytterst från sådana miljöer. 1725 synes nya lokala åtgärder i fördrivningskampanjerna cirka 1720-30 ske; och det är i det sammanhanget vi bör se husförhören i Färila 1725 och 1726.
Ett tydligt nomadiseringsmönster som går att följa är över Jättendal-Gnarp-Njurunda-Tynderö-Selånger-matfors-stödetrakterna-Torp-hogdalsbyarn-Sveg och mot Färila-Järvsö. Ibland tog dessa grupper vägen över Dellen (i Norrbo eller mot Bjuråkers Västansjö fanns ett permanent viste iallafall åren kring 1700-1710; samt kan ej uteslutas att Middagsberget nyttjades långt före 1796 och Swabs redogörelse).
En sådan, i Mottiland nomadiserande, same var ångermanlandsfödda Anders Påhlsson i Påhlssongruppen, han dog 105-årig i Jättendal år 1759. Några av kvinnorna i gruppen var Cecilia Siúhlsdotter; Gunilla Johansdotter samt Segri Claesdotter. Jon Larsson, Jabob Danielsson, Claes Månsson är andra sådana namn. En del härrörde från Ångermanland, med de flesta synes hemtama i trakten. Dellen har en tidig samisk anknytning; där även äldre samekvinnor, änkor kunde gå rotegång på socknen. Det tycker vi visar lite på hemortsrätten.
Fördrivningarna kring 1730 förändrade (i en del fall sakta men säkert) den samiska demografin i grunden.

Sockenlappar – en inledning
Med sänkningen av vigselåldern för samiska kvinnor 1745, och intåget av sockenlappssystemet ungefär då, kommer ett ökat antal vigslar och antalet samer minskar i de flesta bygder; dock inte i Järvsö. Här snarare ökar det

Några bostads- och uppehållsorter: Öje, Kåsjö, Föränge, Stene.
Öje kan ha börjat med en angränsande kåtaplats, kring 1750 ser man etablerade ut där. Möjligen blev det inget annat än kåtaboende. Orterna angivna cirka kronologiskt, några har fungerat parallellt.

Forts om sockenlappar i Del 3!

jarvso-drakten-1900
Bilden: Lokala kvinnor i järvsödräkten ca år 1900.
Samer kunde ofta tenntrådsbrodera och sy kjolväskor; men syns ej just här.
Postcard published by Carl Nilssons Ljustrycksanstalt, Stockholm about 1900.
Wikimedia  Commons.

Samerna i Järvsö Del 1 av 5: 1650-1730

1650-1730/50
Under perioden samlades som regel skogssamer och emellanåt fjällsamer samt tiggande samer (en hel del av de senare torde vara utslagna ur en på 1600-talet snabbt växande helnomadisk renskötsel) kring vårvintermarknaden i slutet av mars i Järvsö:
Under samma period syns sijter med samer i Färila, Undersvik, Ljusdal, Arbrå. Initialt ser det ut som om varje sådan socken motsvarar ett eget nomadiseringssystem eller minst en sijte, liksom i många andra hälsingska trakter. Men nomadiserar gör man extensivt, oftast genom flera landskap. En känd sockenlappsläkt med Jon Jönsson d.ä och d.y tycks ha kommit från sådana skogssamiska miljöer, och strängt taget kommer på endera viset alla de tidiga sockenlapparna närmast eller ytterst från sådana miljöer. 1725 synes nya lokala åtgärder i fördrivningskamanjerna cirka 1720-30 ske; och det är i det sammanhanget vi bör se husförhören i Färila 1725 och 1726.
Ett tydligt nomadiseringsmönster som går att följa är över Jättendal-Gnarp-Njurunda-Tynderö-Selånger-matfors-stödetrakterna-Torp-hogdalsbyarn-Sveg och mot Färila-Järvsö. Ibland tog dessa grupper vägen över Dellen (i Norrbo
eller mot Bjuråkers Västansjöfanns ett permanent viste iallafall åren kring 1700-1710; samt kan ej uteslutas att Middagsberget nyttjades långt före 1796 och Swabs redogörelse).
En sådan, i Mottiland nomadiserande, 
same var ångermanlandsfödda Anders Påhlsson i Påhlssongruppen, han dog 105-årig i Jättendal år 1759. Några av kvinnorna i gruppen var Cecilia Siúhlsdotter; Gunilla Johansdotter samt Segri Claesdotter. Jon Larsson, Jabob Danielsson, Claes Månsson är andra sådana namn. En del härrörde från Ångermanland, med de flesta synes hemtama i trakten. Dellen har en tidig samisk anknytning; där även äldre samekvinnor, änkor kunde gå rotegång på socknen. Det tycker vi visar lite på hemortsrätten.
Fördrivningarna kring 1730 förändrade (i en del fall sakta men säkert) den samiska demografin i grunden.

NÄSTA GÅNG: Sockenlappsepoken

 

jerf  Bild: Vykort, Tradera.

Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE
sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.


Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html

HOLY GRAIL OF HISTORICAL SAAMI HEARTH FINDINGS?

Where the Härjedalen Saamis went in the 1700-1800s … ?

Since we had no Archaeologists present we still need to get this confirmed.

I might have bumped into a cluster of Saami South gåetie/hut grounds.
From the records (as well as printed secondary sources, such as what de la Motraye wrote in 1718) I know there were such winter pasturage toours throughoout the centuries.

I also want to remind the Reader about that we are planning a Interreg-project on the Saami history along Latitude 62.

Photos: Christina Grubbegårdh-Gottberg

Rik samisk aktivitet 1695-1927 i Enånger, Hudiksvalls kommun

Dokumenterad samisk aktivitet 1695-1927 i Enånger, Hälsingland.
Om Enånger som samiskt centra för fjällsamer, skogssamer, kustsamer 1600-1900-talen.
Foto från Sockenbilder (länk nedan), födelseboksutdrag från Riksarkivet.


1698, storsamling(-ar?) våren i Enånger, Hälsingland
Två samiska födslar

Ena gruppen kan vara fjällsamer?

Enångers kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010035/C !: Bild 30

Tidigare syntes den legendariska kustsamen Jacob Danielsson där:


Jacob Danielsson med hustru Malin; Mårten Hindrichsson m fl samer 1695 i Enånger, Hälsingland. Dessa utpräglade kustsamer syntes annars ofta i Gnarp och Tynderö.

Och på 1920-talet:

Bildtext:
Renar vid Rödmyrberget. Renar på vinterbete efter Hälsingekusten var inte helt ovanligt denna tid. Se även exempel på bild en-n-145 med fler.

Sökord: djur, renar, natur
Motivkategori:djur
Id:8133
Fotograf: Alfred Svedlund
Fotoår: 1924
Bildnummer: bere-119
Förening: Enångers Hembygdsförening
Land: SE
Motivplats: Gävleborg Enånger
Teknik: inskannat s/v foto
Rättighet: privat
Originalplats: (visas ej publikt)
Släktboken:
Publiceras: ja
Säljas: nej
Tidigare nr:
Samling: privat
Skick: Ganska bra
Reg av: SL
Reg datum: 2010-02-01

Foto från SOCKENBILDER

http://www.sockenbilder.se/enanger2/visasok3.asp?sok=renar&page=1