Tjoevkemåjhtoe – LJUSMINNE REVISITED Vårturné, priser, idé

Temakvällen 2 000 sydsamiska år BEGER SIG UT I LANDET!
Tjoevkemåjhtoe 1997-2017 LJUSMINNE REVISITED
Hiistoriker Peter Ericson & Arkeolog Bernt Ove Viklund, vi har totalt 60+ år av erfarenhet av arbete med samernas historia och i tjugo år har vi samarbetat med museer, böcker, sedvanemål!
Idé om vårens turnéer: 
Vi tänker oss sålunda

MARS Gävleborg-Dalarna
APRIL Västerbotten-Västernorrland
MAJ Uppland-Bergslagen
JUNI Jämtland

Andra geografiska upplägg också möjliga!

PRIS för helkväll ca 3h: 13 600 SEK exkl moms, tillkommer del av resa och del av logi. För totala 16 800 håller vi varsitt längre skolanförande också. Fler skolföreläsningar kan ge fördelaktiga totalpriser.

Social prissättning; hör av er för offert!
 retepnoscire@hotmail.com eller 070-6076232

eller inboxa min facebook (Peter)
 https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

 



 bov pe-hd
heikki-foto
Stora fotot: Jörgen Heikki
styrnas
Myckelby, Styrnäs, Ådalen, Ångermanland

Finska emigranter i tusental 1870, Härbärgen på mars-isen, sommarsamer, vinterbete i Höga kustens övärld – Kvarkens, Bottenhavets och Bottenvikens historia

Finnish, OstroBothnic emigrants in the 1870s, Shelters on winter ice, summer Saamis, winter pasturage for Mountain Saami herds in the High coast archipelago
– Bothnic Gulf History to be shed light upon in this blog (On Monday I will transate the whole text! This time it is in Swedish)

Avser plocka in detta studiefält, som delvis kan vara icke-samiskt.
Men även de kustlevande och kustnäraboende samerna kommer att komma in här.

Olaus Magnus skriver i bildtexten till Carta Marina om härbärgen på isen. Vi ska komma ihåg att 14-1600-talen rådde ofta ohyggligt kalla vintrar. Hela Östersjön ska t ex ha tillfrusit vid fyra eller fem tillfällen under 1400-talet. Även 1870-talet ska bottenhavsisen ha inrymt härbärgen och handelsplatser; då österbottningar vandrade i tusental över isen. Väl överkomna, väntade man in islossning och kontrakterade atlantångare eller skepp som skulle ta en till Stockholm eller Karlskrona.

Till bilden nedan med de fiskande (tiggande) och korgmakande samerna kommer jag att återkomma. Det är nog det märkvärdigaste jag har sett på de ca tjugo år som jag   sysslat med samerna i denna region! Jag har pratat med folk födda 1905-13 som minns dessa båtlag eller rättare dess senare upplagor. Bild från Ulvön 1890.

1890augusti-samer-i-ulvohamn-fotograferade-av-kaptenen-pa-oscar-iis-fartyg-drott-dar-hotellet-nu-ligger-1
Bild 1: Samer i Ulvöhamn år 1890. Fotograferade av kaptenen på Oscar II:s fartyg Drott. Fotografiet är taget där hotellet nu ligger. Foto via Ulvö Museum.

SÄBRÅ SJÖSAMER & SKOGSSAMER 1727-1770 osv

Samernas historia utmed södra ångermanlandskusten

hfl-tva-s-1-sabra

Samerna började föras in i de allra första husförhörslängderna.
Kanske var det t o m Fredrik I:s allt ivrigare fördrivningsförsök som
föranledde själva initierandet av Säbrås äldsta husförhörslängder.

hfl-ett-sabra-s-ett

1727-1743 fördes bok över samerna som uppehöll sig i Säbrå vid södra ångermanlandskusten. Husförhörslängder; alltså sannolikt initierade av Fredrik I:s fördrivningsförsök som blev allt intensivare efter 1725.

Nu följer jag dessa samer, som nomadiserade enligt minst tre olika sorts mönster. Syftet är att skriva en artikel om alla skogs.- och sjösamer och i någon mån fjällsamer som opererade i mellersta delen av Sverige främst mot kusten. Artikeln ska med i den antologi jag själv dragit igång.

Fokus blir således på forma tiders sydliga skogssamer i södra och mellersta Norrland.

Säbrå AI:1 (1727-1742) Bild 104 / sid 99 (AID: v122574.b104.s99, NAD: SE/HLA/1010197)
Säbrå AI:2 (1742-1770) Bild 188 / sid 183 (AID: v122575.b188.s183, NAD: SE/HLA/1010197) (första och sista bilden)

Orterna  som samerna kommer ifrån visar rätt tydligt härnösands- och säbråtraktens centrala betydelse mellan det vi idag kallar Höga kusten och medelpads- respektive hälsingekusten:

orter-hfl-tva

Avslutningsvis antyder anteckningarna om Bötsle 1743-46 att dagens ännu levande traditioner i området kan ha levandehållits i bortåt 275 år:

paska-botsle

Tvåtusen samiska år på två timmar

Trolldomsprocesser; Forna utbredningen i söder; renskötselns ålder; urminneshävd; näringar som bedrivits och hur har man levt och nomadiserat. Glimtar ur arkeologiska undersökningar samt ur sedvanemål

Bernt Ove Viklund och undertecknad Peter Ericson föreläser 1-3 ggr på 1-2 dagar.
Även skolor kan komma i fråga! Hör av er för offert!
retepnoscire@hotmail.com

Vi levandegör samernas historia i hela Saepmie; men denna gång fokus på landskapen Västerbotten, södra Lappland, Ångermanland, Medelpad, Jämtland, Härjedalen, Dalarna, Hälsinglland, Gästrikland, Värmland, Närke, Västmanland, Uppland, Sörmland

heikki-foto

Våra exakta föredragstitlar kommer lite senare (kring 28 dec)!

Boka oss, bästa pris om du bokar före 5 januari.
Föreläsningarna bör ske mellan mars och maj.

TVÅ späckade timmar av mestadels glömd samisk historia!

——————— —————— Peter Ericson 21 dec 2016

pepepe bov
Foton: Jörgen Heikki, SR/Sameradion; C Grubbegårdh-Gottberg; Sollefteå Museum

2017 års föredragstitlar tar form! Boka nu?

”Det våras för turnéplanerna”

ARRANGÖRER! Samiska förvaltningskommuner! STUDIEFÖRBUND!
Föreläsningsföreningar! GALLERISTER, samiska konstnärer! MUSÉER! Bibliotek!
SKOLLEDARE! Föräldrar, SKOLRÅD! Sameföreningar ! Med flera!


Teman och ämnen för mina föredrag 2017:

A Saami Exodus? Fördrivningar från söder och norr
Sockenlappar
Samekvinnor – pionjärer – organisationshistoria
Sedvana och vinterbete
Nordens urfolk – fördrivna från Trollheimen till Petersburg?
I höst (ev från mars!) : Samerna i kustlandet
Samt: DUBBELFÖRELÄSNING med Bernt Ove Viklund!

Hela Sverige: fokus Mälardalen och södra-mellersta Norrland våren 2017

FINLANDSSVENSK/FINSK TURNÉ kan bli verklighet, om intresset är nog stort.

Höstens (2016) ”Tusen samiska år” kommer kvarligga, *ren*odlas
– samt främst erbjudas i skolsammanhang!

Torkilstöten_Panorama_Jule_2013 (1).jpg

ross

Krylbo
Exakta titlar kommer närmaste veckan!

  • Hör av er för offert!
  • Nota bene: de flesta titlar går att få på engelska!


Peter Ericson
SouthSaamiHistory

VIGSEL 1768 Hassela-Gnarp-Bergsjö-Bjuråker förenas med Anders och Sigrid

..med kopplingar till bland annat Sveg och Höga kusten.

I en för sockenlappskretsar (avser främst tiden ca 1740-1850) tidstypisk vigsel syns vigas med (Hasselas sockenlapp Anders Gunnarsson med åldriga sockenlappsparet i Bjuråker Clemens Olofsson och Margeta Clementsdotters ärliga dotter) Sigrid, 21½ år.Anders själv är son till avlidne sockenlappen i Gnarp, Gunnar Andersson (som tidigare levde ett geografiskt vidlyftigt liv och syntes ofta i fiskemiljöer i det vi idag kallar för Höga kusten, runtom i Medelpad och ö.h.t norrut)

I Bergsjö 5 juni 1768 äger vigseln och bröllopet rum.

Morgongåvan var 36 Daler kopparmynt.

Bergsjö EI:1 (1753-1860) Bild 17 / sid 25 (AID: v134410.b17.s25, NAD: SE/HLA/1010011)


Bild: http://www.hassela.n.nu/

Anna Kristina Burgström; Hemsön och södra ångermansamerna

Del I

Anna har under de senaste två decennierna kommit och gått i min väg.
Hon föddes 1883; som dotter till Lisa Stina Andersdotter född 1851 och Nils Nilsson Burgström född 1855. Det finns många lokala berättelser om bägge föräldrarna.
Bägge föräldrar vilhelminasamer ur renskötarmiljö, men som flyttade ner för att prova lyckan i Ådalen och kring Högsjö-Säbrå med omnejd. De kom att kalla fiskarsamer, men som prövade också på andra näringar. Deras torp i Bölen, Högsjö bör ha varit oerhört trångt. Annas liv var ohyggligt strävsamt och fyllt av fattigdom och knog. Till det återkommer jag i senare delar av denna miniserie.

När kamrater och släktingar kom ner på vinterbete till Nora, Nordingrå, Hemsön och Åbordsön, brukade Anna sluta upp och ta påhugg som s k lapp-piga.

Det berättas att när hon följde en hjord på andra sidan Norafjärden kring Lövvikslandet (från 1920-talet till inemot 1960 hade hon en bas i sitt torp på Svartnoranäset) en söndag, bestämde hon sig för att bevisa gudstjänsten i Hemsö kyrka. Det skulle kunna ha varit 1924 eller möjligen 1925. Därefter ska hon ha gått på isen tillbaka.

Anna sålde en borste till min mormors bror Pelle, född 1913 i Fällsvik, Nordingrå socken. Kring år 2000 använde han den nu till att rengöra gräsklipparen med. Kråkris och ene till tvagor och borstar hämtades ofta på Germundön.

Anna Kristina Burgström. Född 1883-06-04 i Vilhelmina (AC) [1] . Död 1971-04-20 i Ålderdomshemmer, Nora (Y) [2] . f Nils Nilsson Burgström. Född 1855-07-29 i Vilhelmina (AC) [3] . Död 1924-10-15 i Bölen, Högsjö (Y) [4] . Same
m Andersdotter Lisa Stina. Född 1851-06-27 i Vilhelmina (AC) [3] . Död 1944-07-06 i Nordansjö 1:4 – Ålderdomshemmet, Nordansjö, Högsjö (Y) [5] .

Källor

  1. 22 HÖGSJÖ AIIa:1 1895-1905 p 50 – Bölen
  2. SDB5
  3. försb
  4. 22 HÖGSJÖ AIIa:7 1923-1939 p 68 – Bölen
  5. SCB 1944https://www.abc.se/~m9172/index.htm?/~m9172/000/014/916.

     FOTO: Wikipedia. Y-näsmannenEget arbete

    Vi återkommer till denna klassiska bild från en betesvinter under andra hälften av 1890-talet, en tuff period i renskötsel, inte minst vad beträffade vinterbetet.

Gælnoe jïh … I. Samisk kulturled i Kramfors

Till mina gamla synder hör ett en gång levande, idag tillspillogivet projekt:
den samiska kulturleden Gælnoe jïh plaaves mearoe, översatt till Hällmarker & blått hav
Emedan gælnoe ska betyda ”berg med bra renbete och hällmark i dagern”
(uppgift Per-Ragnar Åhrén år 1999, 2000)

Mer om leden kommer senare.
Den startade i Hola och gick till Hornö.
Idag har myndighetsklåfingrar plockat bort de flesta ….

Foto via Anne Hänninen

Fördrevs samerna 1646-52 även från Härjedalen av Ivar Nilsson Natt och Dag? SouthSaamiHistory erbjuder föreläsningar 2016-17 (Föredragserbjudanden, skisser på titlar och några färdiga, Del 1:2)

Fördrevs även samerna från Härjedalen? Detta och annat intressant behandlas i mina föredrag.
Presenterar dessa ännu som skisser, men sluttitlarna blir näraliggande nedanstående:
(defintiva titlar kommer i början av maj månad!)

Äldre samiska näringar och grupper i Värmland, Dalarna, Mälardalen, Uppland och Bergslagen samt deras rörelsemönster. Några levnadsöden; om de återkommande fördrivningarna.
Anpassbart för de olika delarna.

Samernas historia i och omkring Hälsingland/Gävleborg/Gästrikland

Slaveri i söder och öster och kring Storsjön: sockenlappar – hur man utrotar ett folk gradvis.

Samer i Medelpad (kan fås som Samer i Njurunda, på Alnön, i Skön, i Timrå, kring Matfors).

– Samernas historia i Jämtlands län: inkluderar med fördel avsnitt om metod och teori kring arkivforskning och dokumentation av renskötselhistoria

Från Borga till Bönhamn. Samernas historia i Ångermanland med arkeologen Bernt Ove Viklund , kan anpassas för olika delar av landskapet

(ännu på skiss-stadiet: ) AMBULERANDE SYMPOSIUM:
SAMERNA I HÄRJEDALEN 1450-1950. Nya rön om samernas historia kring 62:a breddgraden Hedmark-Hälsingland.
Erbjuds förhoppningsvis tillsammans med andra forskare och med universitetsfolk

Kontakta mig för offert och information!

Peter

 Wikimedia Commons: Olaus Magnus. Originalbildtext:

På ett träsnitt från Olaus Magnus Historia om de nordiska folken avbildas Nordens olika folkslag i form av en moskovit, en finne, en same och en göte.

STORA RENHJORDAR PÅ KUSTEN: Kroik- och burgfjällhjordars vinterbeten i Ångermanland, Jämtland, Medelpad och Härjedalen

TLK = Torkel Larsson  Kroik  LLK = Lars Larsson Kråik

TLK: Huvudland: Styrnäs med Boteå. Midvinterland: Nora med Skog.
Krisbete: Nordingrå med Ullånger och Ulvön. Senaste perioderna höll han sig främst på Skullerstabölen; men en av de sista vintrarna till Rotsidan, Nordingrå.
Eftersom Torkel enligt utsago i sina två äktenskap fick 21 barn, lär det finnas kvarvarande material att söka bland ifråga om hans barns antecknade födslar. Även i Lappfogdearkivet och dagspress liksom i samisk och lokal tradition torde hans sijter ha gett avtryck.
TLK sålde halva renhjorden till sin släkting Nils Leonard Nilsson Slounk på Långudden, Grössjö, Bjärtrå sn. år 1929 (Leonard hade den hjorden kvar i nordöstra bjärtråskogarna till åtminstone 1950-talet; ska se om jag kan finna ut mer om den!). Sedan blev TLK bofast och tycks gradvis ha avvecklar renskötseln, barn och barnbarn tog över.
Bilden: från en födsel i Styrnäs 1900 syns det som om man möjligen har varit i Lo. TLKs rajder var så omfattande att man oftast behlvde inkvartering i minst två bondbyar. Så det kan ha varit Lo och Frök eller Lo och Myckelby.

LLK: Huvudland– eller förvinter/senvinterland, socknarna runtom Sundsvall i väster – Sättna, Tuna och Selånger. Flyttade några vintrtar till Bollnäs och Järvsö och andra hälsingska  socknar; en vinter ända till Los och Hamra. Sedan han hamnade i Handölsdalen höll han sig ofta kring Rätan; men också (bl a) runt Röjan, Kårböle, Klövsjö och Sonfjället. Två vintrar på 1920-talet följde LLK Ljungan och betade bl a i Magdbyn.
Ännu föreligger dock luckor; och fördjupade studier i modern historia kring LLK:S flyttningsvägar bör utföras. En notis från 1899 i medelpadska Tuna medföljer denna bloggpost.
Bilden: Blandade dopvittnen Frostviken/Vilhelmina i Tuna mars 1899.  Denne son döptes i Selånger tre veckor senare.

Jonas Andersson Burgström, Burgfjäll: Bland annat Högsjö med Hemsön.
Bilden: Födsel i januari; verkar som man har bott i Bölen eller i vart fall ”kompat” med Nils Nilsson Burgström, som vinterhalvåren kring sekelskiftet bodde där.
Anders Laurentius’ mor är Brita Greta Larsdotter.

Det stabila vinterklimatet har av jämtlandssamer uppgetts som det starkaste anledningen till sundsvallsområdets attraktionskraft för vinterbete. Avsalu viktigt; men den aspekten överdrivs oftast; för arbetarna köpte oftast endast blod.
Detta är sjön Marmen (i Medelpad) med Tuna socken på norra sidan och Attmar  sn. på södra. Bådadera viktiga för samer med renhjordar; men kring sekelskiftet 1900 tycks Tuna varit intressantast. LLK vistades med sitt vinterlag här vintern 1899, som syns ovan.