Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE
sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.


Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html

Annonser

Buerie båeteme VALSJÖBYESE! Välkommen till VARGLYAN! Fest, workshops, pub, middag fredag-lörd 30/0- 1/10

Krokom samiska förvaltningskommun inbjuder!
Buerie båeteme
Valsjöbyese akten guhkie iehkedsbeajjan seminari- jïh workshopigujmie!

Aamhtesem biejjide lea: Åarjelsaemiej histovrije jïh åvtehistovrije jïh sisvege lea dokumentasjovne ”faamoen jïh faamoen våarhkoen” tjïrrh jïh almetjemojhtesh. Aaj naan urrebe dååjrehtsh vuesehten.

Sijjie: Varglyan, Valsjöbyesne

————————————————–
Länk till Krokoms kommuns sida om detta http://www.krokom.se/kommunochpolitik/nyhetsarkiv/nyhetsarkivkommunochpolitik2016/inbjudantillrenskotarnasdagar309110.9785.html

pdf med detaljerad inbjudan 
http://www.krokom.se/download/18.6776139615721eb03a678517/1474289525877/Inbjudan_till_Renskotarnas_dagar_sam_flagga.pdf

Välkommen till Valsjöbyn för seminarier och workshops!
Temat för dagarna är: Sydsamernas historia och förhistoria och innehåller dokumentation via ”maktens och maktens arkiv” ovh folkminne. Dessutom presenteras en hel del nyare rön.

Plats: Varglyan i Valsjöbyn

Program 30/9
11.30 Lunch
12.30 Inledning
12.40-15.00 Peter Ericson – Nya rön om sydsamernas äldre historia.
15.00 – 15.30 Kaffepaus
15.30 – 17.00 Bernt Ove Viklund – I renen och renskötarens spår – Från fjällen till kusten.
ca 18.00 – Servering Middag (självkostnadspris) och pub med uppträdande av Ellen Sundberg

Är det någon som vågar utmana fjolårets vinnare Mats-Isak Sparrock i lassokastningen? Ta chansen och vinn hela pengapotten av alla deltagare.
20 kr/kastet – kasta tills du blir nöjd.

Program 1/10
10.00 Workshop
12.00 Servering Lunch, (självkostnadspris)
13.00 Workshop

Obs, har ni möjlighet- Ta gärna med dator till dagens workshop!

Under dessa dagar kommer ni även kunna handla utav POV – Per Olov Walkeapää och Gaaljtie.

Anmäl er för matens skull till Susanne Thomasson
+46 70 685 74 70, det går bra att skriva sms.
Eller Michael Hallqvist
+46703514261
Vid anmälan – Meddela om allergier.

Varmt välkommen önskar Kråavvan luspien tjïelte/Krokoms kommun!

skii

Nya rön om sydsamernas äldre historia
Peter Ericson är forskare, författare och sakkunnig. Han talar om sydsamernas medeltidshistoria: ”ägda samer”, trolldomsprocesser med dödsdomar, etniska rensningar. Om fjäll-, kust- och skogssamer från Ammarnäs till Värmland och Sörmland samt om starka kvinnor och de s k konungz lappas urgamla vana att gå till kungs. Om kunskapsläget och källorna: i äldre, historisk och modernare tid om s k sockenlappar, lite om hur olika fördrivningar samt samernas flykt skett i olika riktningar. Och även om lappfogdeväsendet och sedvana. I den samehistoriska workshopen används exempel från Nordmalingoch Rätanmålen samt andra exempel på hur man kan dokumentera renskötsel, samisk närvaro och finna släkt genom arkiv, uppteckningar, andrahandskällor samt hur man kombinerar och bygger tes och hypotes.

I renen och renskötarens spår – från fjällen till kusten
Bernt Ove Viklund har rötter i södra Lappland. Sedan barnsben har han ett varmt intresse för renskötarkulturen och arbetar sedan många år som arkeolog. Idag räknas han som en av de allra mest erfarna vad gäller det samiska landskapet. Han erhöll 2014 en utmärkelse från Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien för sina prestationer. Vid föredraget presenteras arbeten utförda i områden från norska sidan av gränsen och ned till kusten. Bernt Oves mångåriga arbeten som utforskare av markerna har han genom åren presenterat i en mängd rapporter och artiklar i tidskrifter och böcker. Vid markprocessen i Nordmaling var han inkallad som sakkunnig. Vid de workshops som Bernt Ove leder kommer vi att besöka Voekergoebrie (Vinklumpen) öster om Valsjöbyn – ett centralt område för Jijnjevaerie sameby. Utifrån de kulturlämningar som finns i vistet kommer vi att samtala om inventeringar till fjälls och i skogsland och kustmiljö.

VAAJMOE: samer 800 e.Kr, fogdar 1520, kartor låter ana Historiens spår

BILD, ÖVERST:  Euler – Sauerbrey 1753. Ångermann lapmark.

VAAJMOE/VAAJMA; Helgeland, Bindal, Namdal, Snåsen, Ran, Laisbyn; Jijnjevaerie, Njaarke med omnejd i fokus.

1520 är det noterat att Hammerdals marknad avhölls för samernas vidräkning.
Skatten eller lappräntan i Jämtlands hämtades tidigt från ångermanländska lappfogdar. Lite mer nedan.

Lappmarkernas namn placering och form avspeglar var lappfogdarna satt.
Kartorna har styrt gamla tiders makthavare och forskare.

Ett – åtminstone i vissa delar, i vissa avseenden, slags perpetuum mobile av cirkelargumentation om ”var samer vistas” har dock det uppenbara felslutet lett till, det felslutet som utgår ifrån att de fiskala turerna kan ange ”var samerna ‘kom’ ifrån”. Det mesta man kan få ut av sådana studier är ju sannolikt reflektioner av byråkratiska bråk inom remot statlig förvaltning i de nordliga provinserna. Kanhända även viss storpolitik mellan nationerna.
Som bekant har vare syg sydliga skogssamer eller sjösamer/kustsamer i Sverige eller Finland beskattats såsom t ex sjösamerna i norra Norge. För att hitta dessa grupper måste vi således leta oss till andra källor än de fiskala.


Ovan: Santini-Janvier 1784.

Skatten eller lappräntan i Jämtlands hämtades tidigt från ångermanländska lappfogdar.
Detta – nota bene – trots att såväl Jämtland som Härjedalen dåförtiden hördes till Norge. Ett av skälen därtill är enkelt; norra Jämtland koloniserades förhållandevis sent. Ännu 1742 fanns bara nybygget Hillsand mellan Ångermanland och Snåsa-bygdens östligaste utposter eller avnämare. Däremot återstår en hel del forskning omkring hur det föll sig att danskarna så till synes godvilligt släppte denna godbit till svenskarna.

1520 är det noterat att Hammerdals marknad avhölls för samernas vidräkning; största utkomsten hade staten eller kolonisatörerna av att idka handel första århundrandena.

Men sedan myccket tidigt är samer omtalade i Helgeland, Nummedal och kring Hartkölen samt sedermera Finnlierne. Förhållandevis tidigt ser vi också samerna i Hotagen, Vuornese, Blåsjö, Njaarke, offerdalsfjäll med omnejder. Arkeologiska fynd tyder på en minst tusenårig historia av mer eller mindre tydlig samisk verksamhet.

EDIT 3 NOV 2016: Olof Holms text (2015, se nyare bloggtext) drar också renskötselslutsats av K-Å Aronssons arbeten i Njaarke.

Peter Ericson

Bild, nedan: Kitchin 1790

LAP OF Angermanna

Föredragstitlar hösten 2016, hör av Er!

 

 

FÖREDRAG AUGUSTI – DECEMBER

– Små och stora renhjordar och samer utefter kusten från Bottenviken till Dalälven. Specialiserat för varje ort.
– Sedvana och vinterbete utmed 85 mil kust mellan Råneå och Valbo under 400 år.
Samiska näringar i östersjö- och bottnisk kust mellan Petersburg och Nyköping
Interna föredrag för samebyar om sedvanemål och sakkunnigarbete, fokus Nordmaling och eventuellt/på beställning andra mål.
Äldre samiska näringar och grupper i Värmland, Dalarna, Mälardalen, Uppland och Bergslagen samt deras rörelsemönster. Några levnadsöden; om de återkommande fördrivningarna. Anpassbart för de olika delarna.
Samernas historia i och omkring Hälsingland/Gävleborg/Gästrikland

Samer i Medelpad (kan fås som Samer i Njurunda, på Alnön, i Skön, i Timrå, kring Matfors).

Och dessa, om tillräckligt stort intresse:

 – Samernas historia i Jämtlands län: inkluderar med fördel avsnitt om metod och teori kring arkivforskning och dokumentation av renskötselhistoria

– Från Borga till Bönhamn. Samernas historia i Ångermanland med arkeologen Bernt Ove Viklund , kan anpassas för olika delar av landskapet

Slaveri i söder och öster och kring Storsjön: sockenlappar – hur man utrotar ett folk gradvis.

KONTAKTA MIG SNARAST FÖR OFFERT! / Peter Ericson mejlretepnoscire@hotmail.com
Tfn 0729070058

https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

Kvar är de befintliga föredragen

– Saami Reservations .. – för universitet
– Samerna i Mellansverige och Bergslagen, om fördrivningar och flykt mm
– Bakom kulisserna i Nordmalingsprocessen och om sedvanemål, urminneshävd osv

 

Samer_äldre-bild Svall Bilden: Hämtad från Norraberget och deras hemsida . Samisk vintergrupp på vinterbete i medelpad, sannolikt kring öråkersområdet (Sköns sn) på 1920-30-talet.
Här är bildens  plats (ska också kunna beses på Norra bergets museums permanenta samiska utställning i Sundsvall. Sameföreningen NoerhteNaestie har också återuppbyggt en kåta på Norra stadsberget): http://www.norraberget.se/event/nar-djuren-hittade-sin-ratta-plats/