VÄSTERNORRLANDS SAMISKA HISTORIA. Texter om ångermanna- och medelpadssamernas historiska milstolpar; om unika metoder och exkursionsidéer.

Publiceringsplan för bloggposter 2017-18.
Obs en del kommer att huvudsakligen publiceras i Saepmie Times – och så kommer en kortare sammanfattning här,

1. Apropå Edward Daniel Clarke (1804): Wappelsschougen, Tiúff=holmen och nya funderingar om Sunds Walld byggdes på en äldre renvall?

 

2. Botniabanans arkeologiska undersökningar och de femton samiska härdarna

3. Länets och angränsande provinsers resenärer 1450-1850 ca

4. Nomadiseringsmönster i mitten: Berg, Färila och Torp.

5. Höga kustens och Ådalens småskaliga renskötsel 1650-1850

6. Njurunda-Gnarp och stråkets (med bl.a ”Öran”-området) betydelse i den samiska infrastrukturen (just detta är arbetsnamn ännu så länge)

Karta över byar och deras innehav i Vapelskogen 1686. Ritad av C Stenklyft.

Annonser

Om kustsamer, ”innanhavet” i svenska riket och samisk utbredning i äldre tid


Åtminstone har jag i ministerialböcker och annat material till dags dato funnit kring tusentalet samer som rör sig sommarhalvåret främst i kusttrakterna; hörade till främst de fyra samiska näringsgrupperna skogssamer, sjösamer, kustskogssamer och fjällsamer (i det fallet vanligen utslagna ut renskltseln helt eller delvis).

Vad vi gärna glömmer är att Bottenhavet i sexhundra år var närmast ett innanhav i det svenska riket. Österbotten – och i viss mån såväl Roslagen som Åbo och längre österut liggande finländska skärgårdar är fullproppade med toponymer, terrängnamn som börjar på lapp-. Ända ned till Nyköping i Sverige finns dessa namn sammanhängande.

Studerar man bouppteckningar under tidigt 1800-talet i dessa samiska grupper, finner man att deras bohag som regel innehåller fiskeredskap, skötbåtar och annat relaterat till fiske.  Det gäller i allra högsta grad även Norrbotten. Den ackja som Bewick avbildade 1789 hade sälskinnstäcke; och i samiska kjolväskor ingick i vissa givna tider och platser också sälskinn.

Ön Hailuoto på bilden hette fordom Carlsön och ligger utanför Uleåborg. På den levde en samisk familj som ägde 3–400 renar i slutet av 1700-talet.

Lite mer om detta ska jag föreläsa imorgon i Västerås på Ohtsedidh och även skriva om i Saepmie Times.

Min förhoppning är att mer forskningsmedel ska hitta till detta angelägna studiefält!

Kartan
”Charta öfver Svea och Göta Riken med Finland och Norland : afritade i Stockholm år 1747” A map of Sweden and Finland, made in Stockholm, Sweden, 1747. Made by: Åkerland, E. & Biurman, Georg Published: 1801 Source: [http://www-db.helsinki.fi/cg

Samernas historia! PAKETPRIS för 2-3 föreläsningar mellan 2017-09-20 och 2018-12-31! Obs boka före 2017-09-08!

OBS måste bokas SENAST den 8 september!
Museer! Sameföreningar! Osv!
Initierar och lyfter ett specialerbjudande för föreläsningar
 
PAKETPRIS gällande hela Sverige.
Resekostnad tillkommer, ev logi.
Norge & Finland: samma erbjudande men tillkommer 2 000 SEK för Norge och 1 000 SEK för (ex moms i bägge fallen); pga längre förberedelser.
Föreningar
4 200 SEK exkl moms för t v å föreläsningar 2017-18,
varav den ena 25 – 30/9.
Delas i två delbetalningar.
Tre föreläsningar för 5 800 exkl moms
(även här förutsätts den första vara 25-30/9)
Delas upp i tre delbetalningar.
Ett annat villkor är av mig g i v n a titlar!
Museer, bibliotek, förvaltningskommuner
6 800 SEK för för t v å föreläsningar enligt ovan,
varav den ena 25 – 30/9.
Delas i två delbetalningar.
Tre föreläsningar för 8 750 SEK ex moms enl.ovan.
Titlar och annat kommer ikväll via bloggen SouthSaamiHistory,
kommer länkas här på sidan.
Fem huvudteman: Anna & Sigrid *; samisk kvinnohistoria,
resenärer i Saepmie och Saepmie och samer i andra länder, organisationshistoria;
samernas pan-nordiska historia.

* är annars höstens och vinterns huvudtema.

 


Hör av er! Via Facebook och min sida där eller genom SouthSaamiHistory-facebooksidan är enklast och säkrast!

”— ty hä sa lappen Sjul” (Slaget vid Norrboån, Dellenbygden år 1434)

(editerad e.m 20 juli 2017)
Något om en märklig historia om samiska järvsösläkten Stenlund som hälsingska traditionsbärare och Slaget vid Norrbo skans på 1430-talet.
En spännande historia, till stor del återberättad via Helsingeminnen (1910) och Dellenportalen (se länk!). Nypor salt och matjord och fickorna anbefalles!

Uppgiften som anspelas till i rubriken är silad genom flera osäkra led, varav kanske det osäkraste alltså skulle kunna vara själva författaren Winblad von Walter 1910.

Lokala foton av undertecknad.
Avholmsbe

Norrbo Skans ligger på gränsen mellan socknarna Bjuråker, Norrbo och Delsbo; och har historiskt varit av central betydelse. Några av de viktigare traditionbärarna har varit de regionala samerna.

Fredrik Winblad von Walter berättar i boken Helsingeminnen om
stormningarna av Norrbo skans och Faxehus. Även om mycket sedermera avfärdats som rent sägenmaterial, är det i vår synvinkel av stort intresse att han nyttjar samer som informanter.

Citerar via Dellenportalen:

Striden var så blodig att skorna på alla de stridande Hälsingarne voro röda av blod. Danskarne blevo slagna, trots det häftigaste motstånd. Pilarna bidrogo mycket till deras nederlag, ty av de stupade hade många 5-7, ja ända till 12 tunga pilar i kroppen, och de långskaftade hillebarderna och stridsyxorna samt varg- och björnspjuten fullbordade segern. 

”Danskarne blevo totalt överrumplade, ty de voro fullt övertygade om att Helsingarne voro avväpnade och för utpinade till att våga en strid med dem och allra minst en stormning på ett så välbefäst läger. Men annat fingo de se och uppleva.”

Och så, om samerna:

Det är känt och omvittnat att [samerna] var goda traditionsbevarare och det visste även von Walter, som i sitt manuskript till sist återger, vad sockenlappen Stenlund och andra hade att berätta om vad som hände med Stor-Eriks dotter Sigrid:

”Sockenlapparna i Helsingland voro de som bäst kunde redogöra för allt av vikt som timat inom vår provins. Särskilt ’Norrboslaget’. De berättade att Stor-Eriks dotter Sigrid fallit i danskarnes händer och då den mäktige bonden fick höra detta sorgliga budskap, satte han genast igång med att ta hämnd på rånarna, mördarna och kvinnoskändarna. En hop kvinnor hade förut upphängts över en eldbrasa i danska lägret och nu troddes det att den fagra Sigrid skulle dela samma öde. Danskarne anade ej vilket öde som drabbat dem.” (Dellenportalen hit, och fortsättningsvis – )

[Sockenlappen] Stenlund brukade säga, då han berättade om denna händelse: ’De tokugst man gör, hä ä att stjäl kvinnfolk. Hä fick de där asen vid Norrboån se, ty då blev Stor-Erske sint mån ni tro å så sa han: — I möra kväll tar den lede dem allihop, hä ska ni vetta, å Sigri ska vära tebaks, ty hä sa lappen Sjul. Sen danskarne var ihjälknacka, sänktes dom i Dellarne. Ingen vät varst, för de skedde på natta å dä va kolsvarst av moln å dä ösregna faseligt… [min framhävning]

Citaten ur http://dellenportalen.se/orter/norrbo-skans/ *

Det är oklart exakt vilken av Stenlunds som avses, men von Walter bodde i Öje, Järvsö vid tiden för författandet och Järvsö var ju läge Stenlundarnas så att säga jaktmark.
Jon Mattsson (ibland Matthiasson) Stenlund skulle ha varit i hundraårsåldern kring 1910 (då boken Helsingeminnen utkom), så den generationer bör väl kanske borträknas.

Oss veterligen finns det minst tre kända generationer stenlundare, kanske fler.
Och det är ju nog så intressant, bara det.
Frågan lär dyka upp igen!

* Vi rekommenderar varmt denna webbplats; som är oerhört informativ och grannlaga.

vin-085-skansen

Fortsatt material i ämnet torde dyka upp i vår inom överskådlig framtid utkommande tidning SAEPMIE TIMES.

Norrbo
I Norrbo, bakom kyrkan: kallad socknens äldsta byggnad.

inägodelning 1769 blogg

Inägodelningskarta från 1769, Norrboån.
Karta från Länsmuseet Gävleborgs arkeologiblogg.
http://arkeologigavleborg.blogspot.se/2014/03/dateringar-fran-norrboan.html

Något om en märklig historia om samiska järvsösläkten Stenlund som hälsingska traditionsbärare och Slaget vid Norrbo skans på 1430-talet

En spännande historia, till stor del återberättad via Helsingeminnen (1910) och Dellenportalen (se länk!)

Lokala foton av undertecknad.
Avholmsbe

Norrbo Skans ligger på gränsen mellan socknarna Bjuråker, Norrbo och Delsbo; och har historiskt varit av central betydelse. Några av de viktigare traditionbärarna har varit de regionala samerna.

Fredrik Winblad von Walter berättar i boken Helsingeminnen om
stormningarna av Norrbo skans och Faxehus. Även om mycket sedermera avfärdats som rent sägenmaterial, är det i vår synvinkel av stort intresse att han nyttjar samer som informanter.

Citerar via Dellenportalen:

Striden var så blodig att skorna på alla de stridande Hälsingarne voro röda av blod. Danskarne blevo slagna, trots det häftigaste motstånd. Pilarna bidrogo mycket till deras nederlag, ty av de stupade hade många 5-7, ja ända till 12 tunga pilar i kroppen, och de långskaftade hillebarderna och stridsyxorna samt varg- och björnspjuten fullbordade segern. 

”Danskarne blevo totalt överrumplade, ty de voro fullt övertygade om att Helsingarne voro avväpnade och för utpinade till att våga en strid med dem och allra minst en stormning på ett så välbefäst läger. Men annat fingo de se och uppleva.”

Och så, om samerna:

Det är känt och omvittnat att [samerna] var goda traditionsbevarare och det visste även von Walter, som i sitt manuskript till sist återger, vad sockenlappen Stenlund och andra hade att berätta om vad som hände med Stor-Eriks dotter Sigrid:

”Sockenlapparna i Helsingland voro de som bäst kunde redogöra för allt av vikt som timat inom vår provins. Särskilt ’Norrboslaget’. De berättade att Stor-Eriks dotter Sigrid fallit i danskarnes händer och då den mäktige bonden fick höra detta sorgliga budskap, satte han genast igång med att ta hämnd på rånarna, mördarna och kvinnoskändarna. En hop kvinnor hade förut upphängts över en eldbrasa i danska lägret och nu troddes det att den fagra Sigrid skulle dela samma öde. Danskarne anade ej vilket öde som drabbat dem.” (Dellenportalen hit, och fortsättningsvis – )

[Sockenlappen] Stenlund brukade säga, då han berättade om denna händelse: ’De tokugst man gör, hä ä att stjäl kvinnfolk. Hä fick de där asen vid Norrboån se, ty då blev Stor-Erske sint mån ni tro å så sa han: — I möra kväll tar den lede dem allihop, hä ska ni vetta, å Sigri ska vära tebaks, ty hä sa lappen Sjul. Sen danskarne var ihjälknacka, sänktes dom i Dellarne. Ingen vät varst, för de skedde på natta å dä va kolsvarst av moln å dä ösregna faseligt… [min framhävning]

Citaten ur http://dellenportalen.se/orter/norrbo-skans/ *

Det är oklart exakt vilken av Stenlunds som avses, men von Walter bodde i Öje, Järvsö vid tiden för författandet och Järvsö var ju läge Stenlundarnas så att säga jaktmark.
Jon Mattsson (ibland Matthiasson) Stenlund skulle ha varit i hundraårsåldern kring 1910 (då boken Helsingeminnen utkom), så den generationer bör väl kanske borträknas.

Oss veterligen finns det minst tre kända generationer stenlundare, kanske fler.
Och det är ju nog så intressant, bara det.
Frågan lär dyka upp igen!

* Vi rekommenderar varmt denna webbplats; som är oerhört informativ och grannlaga.

vin-085-skansen

Fortsatt material i ämnet torde dyka upp i vår inom överskådlig framtid utkommande tidning SAEPMIE TIMES.

Norrbo

Medelpads och Hälsinglands sjösamer och kustskogssamer ca 1690-1730, kort exposé över rörelsemönstret (edit maj 2017)

åh skog

Kustskogssamerna i Hälsingland-Medelpad
Endast socknar; version med orter och datum tillkommer
Hälsingesocknar om inget annat anges. Återkommer i ämnet!!

Anders Påhlssongruppen
Järvsö (d.ä)1707
Njurunda 1713
Jättendal 1714
Ljusdal 1721
Bjuråker 1728
Senare:
Bjuråker-Delsbo 1732
Torp (Med)1733
Järvsö-Rogsta 1739
Ljusdal 1740
Bergsjö-Jättendal 1747
Bjuråker 1755
Jättendal 1759 (d.ä, 105 år)

Jacob Danielsson-gruppen (sjösamer)
Gnarp 1692
Enånger 1695
Tynderö (Med)1700, 1703
Järvsö 1717
Norrbo 1718
Selånger (Med)1726

Mårten Hindrichsson-gruppen
Gnarp 1700 * ska dubbelkollas
Hälsing-Tuna 1715
Bjuråker 1717
Segersta 1721
Bjuråker 1728

Jon Claesson-gruppen
Jättendal 1714
Attmar (Med.) 1714
Gnarp 1719

Återkommer med Claes Månsson-gruppen; liksom Olof Thomasson, Olof Jonsson, Thomas Pålson.
Tesen om flyttningar til södra Härjedalen är ännu obekräftad på det individuella planet.
Överlag kan man säga att det flyttas till inlandet om vintern, kusten sommarhalvåret.
Marknadsdatumen i västra Hälsingland tycks styra en hel del av vinterflyttningarna dit.

Varför bara mansnamn: Kvinnornas, mammornas namn vid födslar anges oftast inte vid denna tid!

Bild från Stormörtsjökullen, Torps socken, Medelpad.
Länk: http://www.camping.de/sv/steder/europa/sverige/vaesternorrland/erikslund/traeportens_camping_i_borgsjoe.html

Bollnäs och samerna. Del Ett: Arkeologiska rön i utkanten, boställen i arkiven, en sejte och kustskogssamer…

Allt sedan jag för allra första gången arbetade i Hälsingland, i påskatid år 2000 i Bollnäs – där jag förevisades en sejte – har jag fascinerats av Bollnäs samiska historia.
Tiden känns nu mogen att summera en del.

1. Kustskogssamiska epoken ca 1600-1800, fjällsamiska 1600-1900, sockenlapparna 1740-1900

Samerna är många. Man kan se trakten Segersta-Hanebo-Skog-Söderala-Harmånger-Ockelbo som en enhet.

Perioder med kustskogssamisknäring  samt den huvudsakligen fjällsamiska (som förvisso av allt att döma lär ha börjat allra senast på 1600-talet) perioden.
De olika fördrivningsförsöken gentemot samerna måste räknas in i all historieskrivning här.
I den angivna trakten rör sig närmare ett hundratal vuxna samer mellan 1721 och 1729. Det finns en uppgift om att Segersta år 1699 ska ha emottagit en större omgång samer från ”Wemelands Dahl”, dvs Dalsland. Det är ju förvisso en fantastieggande tanke och hade varit en bra förklaring till de förvånansvärda mängder med samer som faktiskt finns i området i tidigt 1700-tal. En något mer prosaisk förklaring skulle ju kunna vara de rätt väldokumenterade s k etniska rensningsförsök som drevs igenom av Kung Fredrik I inte minst 1727-29. Från 1735 syns samer åter gifta sig i Gästrikland och röra sig mellan Falun och Valbo.
Perioden från kring 1740 till ca 1900 domineras för samernas del de skriftliga källorna av kategorierna lappdrängar, lapppigor och sockenlappar. Fjällsamer synes i ministerialboks-materialet speciellt från ca 1810. Samer i socknar som Berg i södra Jämtland kan synes passerande.

Nedan excerpter ur ministerialböckerna.
Utdrag och källhänvisningar i nästa rapport.

SEGERSTA 1721 jan Jon Larssons barn.
Testes: John Hindrichsson, hu Margeta Jonsdotter
Clämet Jonsson, hu Gunilla Andersdotter
Anders Larsson; Malin Andersdotter;
Tomas Nilsson; Margeta Olsdotter;
Jon Larsson; hu Sigrid Jonsdotter
Mårtens Hindrichsson; Sigrid Erllandsdotter;
Håkan Olsson och pigan Helena Mårtensdotter

SEGERSTA 1721 april
Jon Larssons son Lars 
Testes: John Hindrichsson, hu Marg. Swänsdotter (jfr Attmar 1715!)
Clämet Jonsson o hu Gunilla Andersdotter
Pijgan Karin Clemetzdotter

SKOG 1725
Nils Hindrichsson (se Ovansjö 1735!) Karin Larsdotter son Nils
Testes: Siuhl Hindrichsson, Brita Larsdotter

SKOG 1726 Thure Mårtensson s Anders
Testes: Aron Andersson; Pär Aronsson samt piga Margeta Andersdotter (Se Ovansjö 1735)

SEGERSTA 1729

SEGERSTA 1737 Jon Mårtensson död

SKOG 1742 Mårten Thuresson 30½ år död, synes vara Thure Ms son. December

HAMRÅNGE 1742 Lappman Lars Johnssons hustru (senare kommer många fler hamrångenoteringar)

SKOG 1743 Kierstin Pä(h)rsdotter. Aaron Anderssons efterlefwerska, död, 79 år.
Skog C:2 (1738-1799) Bild 169 (AID: v136682.b169, NAD: SE/HLA/1010178)

HANEBO 1744 Jöns Jonssons fru dör, 29 år gammal.

HANEBO 1748 Elias Mårtensson son Anders

HANEBO 1749 Elias Mårtensson

HANEBO 1752 Elias Mårtenssons dotter Sigrid, 2 år, död i koppor

Not: Torsåker och Ovansjö 1735-42 fem samiska vigslar på sju år.

SKOG 1756 Lars Nilsson dec; han noteras ett flertal tillfällen, bl a 1760 och 1770.
Han finns även i flera av husförhörslängder och har/får aldrig mer än ett vuxet eller stort barn. Hsn står varje gång i husförhörslängderna förtecknad på ”wid kyrkan”.

Platser: Hanebos sockenlappar bodde på Lilltjära från ca 1750-1819.
Gästgiveriet i Stråtjära tycks också ha haft samarbete

Det finns omskrivet hur samer övernattar i ett läger i Skog på väg från ”utställningsresor”.
Kustskogssamerna och sockenlapparna ter sig varandes ganska kända av fjällsamerna.
Källor här om utställmningstresor är dagsppress, som jag ska försöka söka igen till nästa rapport.

Det kan ibland vara ganska svårt – även för en rutinerad forskare – att skilja kustskogssamer från fjällsamer i detta område. Det kräver tid och att man följer vissa flyttlag och kartlägger årstiderna. Likaledes kan sjösamer och kustskogssamer bli ganska lösa i varandras kanter.

Årstidslägersamlingar finns och verkar flytta sig mellan norrra Västmanland, södra Dalarna, södra och norra Gästrikland. Nomadisering pågår under hela perioden; men under perioden kring 1790-1810 blir de flesta sockenlappar bofasta. Just Skogs sockenlapp får en strängare förordning än veterligen de flesta andra, varför han officiellt måste hålla sig ”wid Kyrckian”. Sedermera kommer såväl han som hans efterträdare ofta att röra sig åt Hamrånge.
De flesta av första generationens sockenlappar i regionen har genealogiska rötter i Dalarna. Föräldrar och andra släktingar syns ej sällan på visit.
Jacob Tidblad är en avskedad (sannolikt icke-samisk) soldat från Östervåla, som först träffar en samiska som följt med renarna på vinterbete; därefter flyttar han upp och gifter sig med en lokal samekvinna. Han tycks tjäna sockenlapp simultant åt Skog och Hanebo.

Mo och Ockelbo socknar har signifikant många samer och renar ca 1760-1790. En rättsprocess i Ockelbo-Hamrånge tingslag 1790 vittnar om en renhjord på över 400 djur i västra Ockelbo. Tidtals nyttjas bete i Ovansjö (vår/höst) och Valbo (vinter). Det senare upphör för en tid 1766; men flyttas istället söderut och norrut.

Ernst Moritz Arndt skriver om fjällsamer som jagar älg ned till Voxna socken
(källa och utdrag i nästa rapport). Arndt hade då besökt Ödmården och Skog innan, och hans skjutsbonde kom ifrån Skog.

Skog C:1 (1693-1737) Bild 151 / sid 145 (AID: v136681.b151.s145, NAD: SE/HLA/1010178)

Skog C:2 (1738-1799) Bild 225 (AID: v136682.b225, NAD: SE/HLA/1010178)

”Wid kyrkan”

Skog AI:3 (1779-1786) Bild 115 / sid 108 (AID: v136645.b115.s108, NAD: SE/HLA/1010178)

Segersta C:1 (1678-1752) Bild 80 / sid 74 (AID: v136628.b80.s74, NAD: SE/HLA/1010169)

finnlägret

”FINNLÄGRET” (foto: Bo Ulfhielm)

Länsmuseet Gävleborg har en egen blog, varur vi citerar här (ons 25 nov 2015):

Mellan Kilafors och Skog i södra Hälsingland finns en plats som kallas ”Finnlägret” Det är en lite speciell plats; en sandig platå inringad av två bergsknallar och två myrar. Det sägs att namnet kommer av att samer tidvis har bott här. Man kan förstå att detta varit en bra plats att bo på, med lavrik mark för renbete och flera kallkällor för vatten. I den pågående specialinventeringen i Skogs socken har vi flera gånger besökt Finnlägret och andra platser där det sägs att samer skall ha bott. Syftet har varit att försöka finna fysiska spår bakom de ortnamn och berättelser som kopplas till socknens samiska historia. Denna del av inventeringen har skett i samarbete med arkeologen Ewa Ljungdahl från Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum. Det har varit ett spännande, men också svårt, arbete att försöka reda ut vilka av de otydliga och svårtolkade lämningarna som faktiskt indikerar samisk bosättning. Det handlar om att försöka få upp ögonen för lämningar som vi vet finns där, men som vi ännu inte lärt oss hitta. Men nu har satsningen börjat ge resultat — ”

Här är Bosses & Länsmuseets blogg:

http://arkeologigavleborg.blogspot.se/2015/11/finnlagret-en-samisk-lagerplats.html

KOMMANDE BLOGGPOSTER:

Följer upp Länsmuseets resultat; tittar på årstidslägren och på frågan hur Dalarnas samer och Hälsinglands är kopplade till varandra.

ISTE
Foto: Jörgen Heikki, SR/Sameradion.
Marts Blomkvist från Iste, norr om Bollnäs samt Maria Björck och Bo Ulfhielm, antikvarier och arkeologer från Länsmuseet Gävleborg.

Nyinkomna föreläsningsdatum: Funäsdalen 8 aug, Dala-Järna etc

HÄRJEDALEN, VÄSTERDALARNA OCH HÄLSINGLAND MM I PIPELINEN!

Update & Heads Up – några av de aktuella / nya sommardatumen:

 
KLARA
 
3 maj Härnösand Murberget kl 18 ”I stormens öga”
 
16 maj Resele KURS för sydliga länsmuseer tillsammas med Bernt Ove Viklund

FÄRILA


Härjedalens Museum, Funäsdalen 8 aug
”Hälsingland” 7, 9, 10, 11 eller 12 aug
 
”I Vilhelmina kommun” preliminärt 24 aug
 
Dala-Järna juni (? Datum ej klart!)
Kombineras eventuellt med exkursion i trakten!
 
Timrå 19 aug prel.
 
Därtill kommer sannolikt 1-2-3 st datum vardera i Hälsingland och Österbotten.
 
OBS Gästrikland får gärna höra av sig!
 
Försöker få in Värmland i juni.

FUNÄS

SEPTEMBER:
 
Piteå
Sundsvall
Uppsala (slutet)
 
Samt trol en separatturné för antologin aug/sep!!
 
Övriga datum eller platser ej färdigbokade.
 
Kurser presenteras i de större dragen imorgon söndag, dvs Valborg.
Paket bokas med stor fördel i JUNI 1-8 juni ca.

VÄLKOMNA ATT BOKA & VÄLKOMNA ATT LYSSNA!

Peter Ericson 29 april 2017
MEJLA: retepnoscire@hotmail.com eller skriv meddelande på facebook!

I STORMENS ÖGA 3 MAJ, om samiska näringar, etnisk rensning och regionala oaser eller shelters

Onsdag 3 maj 2017

Föreläsning ”I stormens öga – samiska shelters i Västernorrland fr.o.m 1300-talet”

Peter Ericson är historiker, författare och sakkunnig. Denna kväll föreläser han om de samiska ”shelters” som framträder i Västernorrlands län.

STroemen

Titeln på föreläsningen är:

I stormens öga: I samiska spår, samlingar, fördrivningar, ‘shelters’ från Anundsjö till Östavall från 1300-tal till idag.”

Tid: 18:00 – 19:30

Om konungz lappa, Tjoevkemåjhtoe Ljusminne och ”shelters”

Vi ser på de vikingatida fynden som belagt minst tusenårig renskötsel i Jämtland, och den äldre medeltidshistorien som på senare tid dels belysts, dels upptäckts för såväl jämtländska som ångermanländska samer. Vi funderar kring effekten av att ångermanländska fogdarna indrev skatt från Kutuby. Etniska rensningar i söder tycks å ena sidan leda till tvångsfördrivningar till Storsjöbygden och gradvis massdöd via det slavliknande sockenlappsssystemet; men dels också leda till att en lång rad fredade fickor eller ”shelters” uppstår i landskapen Hälsingland, Medelpad och Ångermanland. Äldre sijter och individer i centrala Ångermanland som t ex Anders Pålsson född 1654 i Skog lyfts fram (död 1759 i Jättendal!) . Vi ser också kort på hur den samiska organisationshistorien föds i hög grad i Ångermanland, dels med Maria Magdalena Mathsdotter, dels med Torkel Tomasson, Hans Magnus Nilsson och Elsa Laula samt de jämtländska och härjedalska samernas kungavandringar. Och en enklare återblick på tidigare arbeten i länet.

1646-1652: Förvisningar från Gävleborg och Härjedalen av samer, baserade på två felslut?

Edit 6 april 2017

1. Att samerna skulle höra hemma i lappmarken, dvs längst i norr. Det är vederlagt att det skulle förhålla sig så, samer fanns jämnt spridda ner till Mälardalen. I fallet med Härjedalen ser det ut att handla om åtminstone tusen år.
2. Att alla samer på skogarna utanför denna lappmark vore tiggande.

Undertecknad har hittat elva olika nomadiseringssystem med ungefär lika många olika sorts näringstyper i nuvarande Västernorrland och Gävleborg 1670-1770. Det kommer att skildras någorlunda utförligt i en kommande artikel i en antologi.

På landstingen åren 1646 och 1648 gav landshövdingen

Ivar Nilsson [Natt och Dag/PE anm.] befallning till
länsmännen att driva [samerna] ur Helsingland,
och bönderna skulle angiva varest de funnis,
för att de skulle kunna föras ur landet.

Och vid landsting den 27 febr. 1652 förbjöds allmogen
”att hysa lappar eller finnar, eller tillåta dem att å landet bosätta sig.
Likaledes bestämdes detta för Härjeådalen.”

Ur Helsingerunor 1921 (s70f)

Ivar_Nilsson_Natt_och_Dag