FÖREDRAG skolpresentationer FÖRELÄSNINGAR

dec 2016 —-> april 2017

DELB

För i stort sett alltid fulla hus har jag nu föreläst i ett drygt år.
Länen jag pratat i har varit Västerbotten; Jämtland; Dalarna; Gävleborg; Uppsala; Stockholm (tidigare i Västmanland) och strax blir det Värmland.

Vinterns titlar turnéer och erbjudanden:        Område:    När

Kolonisation och definition av Saepmie 50-110 min  Skövde-Luleå JAN-FEB

Om tusen år av sydsamisk historia, med nedslag från 870 till 1900. Lever en medeltida, feodal syn på samer kvar? Hur uppstod lappmarken och när/varför trängdes samerna undan? Hur gick det till när äldre tiders skogs- och kustsamer tvangs bli ”sockenlappar”? Hur försvann dessa grupper? Om sedvana och starka sydsamekvinnor som gick till kungs. 

På jakt efter samernas historia i Bergslagen, Dalarna, Värmland, Närke FEB-MARS
Specifika delar om Samerna i Dalarna; Hälsingland; Gävleborg respektive Järvsö specifikt erbjuds! Även Nordingrå; Medelpad; Sundsvall; Ångermanland.
(Jämtland: se nedan!)

Sedvana för renskötsel samt Sockenlappar är två ämnen som jag kan skapa föreläsningar om utifrån era önskemål.

Skolpresentationer om samernas historia allmänt och de sydligaste specifikt
Mälaralen-anpassat   SKOLOR                          Svealand, Mälardalen, Bergslagen, Dalarna MARS-APR

Dubbelföreläsning med Bernt Ove Viklund Dubbelföreläsning med Bernt Ove Viklund (DEC-)JAN-MARS(-APRIL)
Inkommer med titlar där! Från Gävle till Skellefteå, Tärna till Lima där.

Allt går att få på engelska och till universitet.
Extra bra priser till de, som bokar flera tillfällen, ex  dag Skolpresentation och kvällsföreläsning

Till sommaren erbjuds guidning kring samiska kulturmiljöer mm
Till sommaren finns även specifikt en föreläsning Samerna i Jämtland under 1200 år
Till hösten planeras föreläsningsturnéer om svenska sjösamerna; fördrivningarna och etniska rensningarna samt trolldomsprocesserna 1646-1766; samarbete mellan samer och nybyggare mm. Föreläsningar i svensk historia kan också äga rum, oftast i kombination med samernas historia.

HÖR AV DIG FÖR OFFERT!

1742 ÅRS TEORI OM VARGARNA I VÄSTRA JÄMTLAND (3rd edition)

On how the wolves got established in Western Jämtland after they ate 3 000 human corpses, the dead bodies after the fallen Karoliner soldiers.
In English later this summer!

3 000 man frös ihjäl på fjället 1718-19.

Vilka kalasade på dom?

Schnitler (Major Peter Schnitlers grenseeksaminasjonsprotokoller 1742-1745. Bind 1: s 144f) menar att det är redan här problemen med varg i denna region börjar.

K XII 1706 av von Krafft
Wikimedia Commons https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Karl_XII_1706.jpg

VILDRENSFUNDERINGAR: 1. Vildrensstam som bas för nomadiseringssystem etc

Utrotade samerna den fennoskandiska vildrensstammen?
Nyttjades alla vildrensfångstgårdar av samer? Nej.
Tämjdes vildrenen? Ja, i hög grad. Jagades vildren? Det också, av olika grupper.

Vildrensfänget ska vi titta närmre på i SouthSaamiHistory-bloggen.
Och en ordentlig titt på hur dessa system kan ha fungerat parallellt med en framväxande nomadism.

Att det kan ha funnits flera olika vildrensunderarter är väl ett inte alltför djärvt antagande.
kanske kan hälsingesamernas åtstidscykel med kalvning och fiske mellan vår och höst, inlandsflytt i vinter och Sveg/Lillhärdal som allra innersta årstidsland kan ju antyda att man följer en specifik vildrensstam. Och samtidigt har tamren och dragren.

Vi ämnar återkomma till dessa frågor.

BILDER
1. Spjutspetsar av renhorn från mellersta Magdalénien (12 000–15 000 år gamla), hittade i Saint-Antonin-Noble-Val i Frankrike.

2. Utbredningskarta över renens underarter i Nordamerika.
CephasEget arbete
     Approximate range of subspecies of Caribou (Rangifer tarandus) in North-America. From: Feldhamer, George A., Bruce C. Thompson, and Joseph A. Chapman. Wild Mammals of North America : Biology, Management, and Conservation. 2003. Johns Hopkins University Press, Baltimore. 2nd ed. 1216 p. ISBN 0801874165. Banfield, A. W. F. The mammals of Canada. National Museum of Natural Sciences, National Museum of Canada, University of Toronto Press, 438 p. ISBN 0802021379. Mammal Fact Sheets: Caribou: http://www.hww.ca/hww2.asp?id=85

ÅDALEN 1931, pt I: ”One bullet in the genital area, and then, just rose to face a machine gun salvo right in the stomach”

He died, Erik Bergström,  the young Astrid’s husband.

As well as four others. One of them: her next husband’s little sister – Eira.
She was only standing beside, as a spectator.

In the sunny Thursday of May 14, 1931 a large rally for the striking workers had assembled at Folkets Hus of Frånö (the strike was a sympathy deed for the strikers at Marmaverken factory in Helsingia). It is most likely that Erik Bergström voluntarily offered himself to take responsibility over the counting function.
He started counting demonstration ralees from the crowds’s tail; and when the march had arrived at Lunde, he had counted all 8 000. And got shot:

One bullet in the genital area, and then a whole salvo in the guts.

—–

THESE FIVE WORKERS DIED:

20 y o labourer Eira Söderberg,
Erik Bergström, 31 y o, factory labourer,
Evert Nygren, 22 y o labourer,
Sture Larsson 19 y o,
Viktor Eriksson, 35 y o.

Five people also got severely injured. Alas I do not know more about them.

Back in 1981, I (PE) was a young student. I went to interview Erik Söderberg and his wife. He, with his sister dead; she who lst her husband and her childrens father, of which one – Kurt – still. at that day, unborn. In following post, I will give some crucial fragments of an interview with him – and the long talk I have with Erik & Astrid 35 years ago.

TO BE CONTINUED


Only 20 years old, Eira Söderberg died for the bullets of the military.
She did nothing more than standring beside and watch the rally passing by.
Picture from Bo Widerberg’s film on the subject (1969).

Först en kula i underlivet, sedan en salva av en kulspruta i magen

Först en kula i underlivet, sedan en salva av en kulspruta i magen.
 
”Erik Söderberg pratade aldrig särskilt mycket om systern Eira. Hon hade ju knappt fått börja leva. Hon skulle fylla 21 år det år hon dog för en kula i Lunde.”
—–
Det var Kurts föräldrar (”pappa” Erik ‘den andra’ och mamma Astrid), som jag träffade och intervjuade 1981.
—–
Kurt Söderbergs far var fabriksarbetaren Erik Bergström. Erik Bergström hade fått, eller själv tagit på sig uppgiften, att falla tillbaka från täten av det stora demonstrationståget och skaffa en överblick av hur många människor det skulle bli när man kom fram till stuvarvillan i Lunde. Nu hade han sprungit tillbaka till täten och nått den precis när tåget mötte de utposterade militärerna.
Han kom precis lagom till att kapten Mesterton skrek ”Eld!”.
Erik Bergström föll i diket efter vägen, skjuten i magen. Han blödde ymnigt men försökte krypa bakåt efter vägen. Några personer bar in honom i ett hus.
– Han levde längst av alla. Förblödde till döds. Kanske hade han klarat sig i dag när vi har ambulanser och sjukhus. Men då fanns ingenting.
Kurt Söderberg är i dag en pigg och glad 73-årig pensionerad elektriker som bor med sin hustru i ett vackert hus i Norrfällsvikens gamla stugby. Det är första gången han intervjuas om den tragiska dagen som han inte visste något om, där han låg i sin mammas mage.
Mamma Astrid var modist, hattmakare, och kom från Uddevalla. Erik Bergström var en pojke från Kalix i Norrbotten. De hade träffats i Uddevalla när Erik var sjöman. Det blev kärlek och han gick av båten.
Så småningom hamnade de i Ådalen. Där fanns jobb, dit kom människor från hela landet. Erik fick jobb på en fabrik i Frånö som tillverkade den på sin tid berömda Frånösåpan. Den var grön och luktade gott. Astrid planerade att öppna en egen hattaffär i Frånö.
Den där dagen förändrade allt. Plötsligt var Astrid Bergström änka i Ådalen, med en sexårig son och ytterligare en son på väg. Hon hade haft sin mamma med sig från Uddevalla.
– Men hon hade inte en enda släkting i Ådalen, hon stod faktiskt helt ensam.
Hennes make hade dött för kulor från svensk militär. Men något statligt skadestånd eller någon änkepension var det aldrig frågan om. En riksomfattande insamling drogs igång till förmån för offrens anhöriga.
– Men alla var ju fattiga och hade kanske bara nån 25-öring att ge.
Under några år, så länge de insamlade medlen räckte och det var inte så länge, fick Astrid 25 kronor i månaden från insamlingsfonden.
Efter tragedin hade anhöriga till offren förenats i en tät grupp. Det var så Astrid blev tillsammans med Erik Söderberg. Erik var en av den skjutna flickan Eira Söderbergs bröder.
– Han var min pappa, den jag kallade pappa.
En annan bror till Eira Söderberg var Edvin Söderberg. Han stod bredvid när Eira dog. Edvin gick bort 1975 men en del minns nog honom för en mycket märkvärdig talang. Han hade tappat en hand i en olycka i ungdomen och hade en träbit istället för handen. Trots detta handikapp var han en mycket uppskattad dragspelare.

– Det var fantastiskt att se honom när den där träbiten for över basen på dragspelet.

Erik Söderberg pratade aldrig särskilt mycket om systern Eira. Hon hade ju knappt fått börja leva. Hon skulle fylla 21 år det år hon dog för en kula i Lunde.

Källa: Artikel i Tidningen Ångermanland (inflyter senare!)


Eira Söderberg, 20 år, död 14 maj 1931 för mlitärens kulor i Lunde.
Hon var bara åskådare till tåget. Foto (dramatiserat) från Bo Widerbergs film.

KÄLLA för bloggposten:
http://www.allehanda.se/kultur/hans-far-skots-till-dods-av-den-svenska-militaren-1

Morden i Ådalen åttiofem år efteråt

Den 14 maj 1931 sköts fem unga svenskar ihjäl, i Lunde : 20-åriga fabriksarbetare Eira Söderberg, Erik Bergström, 31 år gammal fabriksarbetare, Evert Nygren, 22 år och arbetare, Sture Larsson 19 år och Viktor Eriksson, 35 år. Eira Söderberg var inte med i demonstrationståget utan stod på en gård intill som åskådare när hon blev träffad av en rikoschett. Utöver dessa sårades fem personer.

EN SVENSK REVOLUTION ELLER INBÖRDESKRIG: en helsvensk massaker på Torget midsommaren 1743 (Del 2. Kronologi på upptakt)

1743 års daluppror

1741 Sverige förklarar krig mot Ryssland.. Slagen står i södra Finland, bl a i Villmanstrand, dör Ryssland besegrar de svenska styrkorna.

5 nov Drottning Ulrika Eleonora dör.

1742
30 maj Sockenstämma i Leksand – ett uppror diskuteras
23-24 juli Landsting i Falun; val av riksdagsmän, behandling av socknarnas besvär
oktober Hertigen av Holstein-Gottorp väljs av ständerna till ny kung i Sverige –
men utses snart till tronföljare i Ryssland (!).
En ny kandidat, Kronprinsen av Danmark, lanseras av främst bondeståndet

Fortsättning följer

Källa: Texten hämtad i princip oavkortat ut Fem tusen man från dalorten sprang (1993): s 24.

 Apropå Landstinget i Falun juli 1742: Den tidigare omkomne Fet-Mats.
Bild från Calleism -bloggen (adress härnedan). Originalbildtext: ”Sedan ett vykort föreställande ”Fet-Mats” (gruvdrängen Mats Israelsson) omkommen vid gruvras i Falu gruva år 1677 och återfunnen som ”förstenad” år 1719. Efter en teckning av A. Leyel 1721. (Eh, då måste de ju liksom ha förvarat liket någonstans i två år?) — ”
Bildkälla: https://calleism.wordpress.com/2013/05/

Sundsvall 1698 (Sundswalls Skogscharta), 1778 och Östra Tjern m.m.

SUNDSVALL 1698
Ovan: Sundsvall 1698. Kartan visar ganska tydligt dåtida kyrkans läge.
Kummelsvedjan och Köpstaden intresserar, liksom hela vattenlinjen.

Nedan: Sundsvall 1778, där man kan se att Sundsvalls Tjern eller Östra Tjern ännu sträcker sig in under det kvarteret där ”Sundsvallsbanken”-huset sedermera anlades.

Kartor via Lantmäteriets Historiska kartor.
Mer senare och då även mer fullständig källförteckning.

Sundsvalls Tjern

Något litet om om Grini fangeleir [Okkupasjon & Motstand / Occupation & Resistance]. Del I Basics.

Tills jag (ev) startar en ny okkupasjons-blogg, använder jag en ny kategori här i min befintliga. Från Store Norske leksikon:

Grini – tysk fangeleir

Grini, den største tyske fangeleir i Norge under okkupasjonen.

Leiren ble opprettet av tyskerne 14. juni 1941 i kvinnefengselet på Ila i Østre Bærum, som var påbegynt 1938 og praktisk talt ferdig 1940, men ennå ikke tatt i bruk. Det var blitt brukt til internering av krigsfanger (offiserer) i april–juni 1940, men stod ellers stort sett tomt. Den første tid var det ikke flere fanger enn at de kunne innkvarteres i fengselsbygningen, men da fangetallet utpå våren 1942 steg til over 1000, begynte man å bygge brakker, og det ble etter hvert mange av dem. Til tross for store transporter til Tyskland (særlig 1943, da ca. 2000 ble sendt) steg fangetallet meget sterkt, særlig høsten 1942 og i 1944, og leiren ble helt overfylt. Toppbelegget var på ca. 5400, hvorav ca. 600 kvinner. Til sammen satt henimot 20 000 personer på Grini; de aller fleste var nordmenn, av fremmede nasjonaliteter var det flest polakker, sovjetere og franskmenn. 786 Grini-fanger døde, de fleste etter at de var sendt til Tyskland. På Grini satt mange ledende politikere og kulturpersonligheter, og de kontakter som ble knyttet der, fikk betydning for den senere politiske utvikling.

I den første tid satt det omtrent bare politiske fanger på Grini, men etter hvert kom det inn atskillige som var arrestert for kriminelle handlinger. Foruten vaktkompaniene (politisoldater) hadde tyskerne et forholdsvis fåtallig administrasjonspersonale. Den indre administrasjon ble stort sett utført av fangene som var beskjeftiget i forskjellige verksteder, leirarbeid og et betydelig jordbruk. Kostholdet varierte sterkt og var til sine tider helt utilstrekkelig; dårligst var det høsten 1942, senere ble det noe bedre, men mange fanger led av mangelsykdommer på grunn av ensidig og utilstrekkelig kosthold. Behandlingen av fangene varierte også en del, særlig sommeren og høsten 1943 var en vanskelig tid med brutal og vilkårlig behandling.

Etter frigjøringen ble Grini overtatt av fengselsvesenet og under navnetIlebu fengsel brukt for landssvikfanger til 1951; senere Ila fengsel, forvarings- og sikringsanstalt.

Anbefalt lenke