Legendariske Jonas Åhrén, född i Orrnäsfjäll, sedermera till Raedtievaerie: oftast vinterbete i Medelpad (inkl sydsamisk text – berättelse av JÅ 1944)

Ramlade över ett foto på en mycket ung Jonas Åhrén i Sundsvall.
Jonas var förtroendevald i olika sammanhang och erkänt skicklig renskötare.
Han låg ofta med renhjorden i Stöde samt Torpshammar med Medelpads södra finnmarker därnedanför (eller snarare ovanför!) och hade också renbete i norra Hälsingland, Här är han fotograferad av Hildur Björklind i Sundsvall. Han konfirmerades i slutet av 1890-talet i Sätta eller Selånger kyrka, sannolikt i samband med vinterbete i Kvarsätt eller Kolsta mot Klissberget. Under en ganska lång period på 1920-30-talen hade Jonas Åhrén en mer eller mindre fast avdelning i Samefolkets Egen Tidning i Från Renskogen samt skrev han öven annat material.

Foton (Foto + detaljer här) på Jonas: Hildur Björklind, fotograf i Sundsvall kring sekelskiftet 1900.

Jonas Åhrén berättar om händelse vid en offerplats (Sametinget.se)

Denna inspelning gjordes i samband midsommarmässan i Ankarede 23-26 Juni 1944. Inspelare är Manne Eriksson, Levi Johansson och Israel Ruong. Sagesmannen heter Jonas Åhrén, och är vid inspelningstillfället runt 50 år [närmare 60 / PE anm.]. Han tillhörde samebyn Raedtievaerie och hade titeln lapparnas förtroendeman samt förekom upprepade gånger vid deputationer till myndigheter — .

Transkriptionen är gjort av David Jonasson under våren 2005 inom ramen för kursen sydsamiska B vid Uppsala universitet. Den är senare omarbetad av densamme 2012.

Ljudspåret är ännu inte tillgängligt.

Jo, dejpeli. Goh ij daate kristendomme båateme bæjjese dejtie vaeride. Dellie båeries almetjh soptsestieh, ahte tjigkuvh utni. Dïhte tjigkuve lea desnie, dle sjealadieh bovtsh jïh soelph dovne jïh dovne reagkah, dejtie maam jis aaj tuhtjie sjeahta. Jïh dunnie ååhpetje ierkiebielesne, Giertentjahken johken jällehtje bielesne lea desnie aaj tjigkuve.
Dle mov jyöne Kleamma, dïhte lij noere baahtje, dlie dïhte gujht aaj govleme dan tjigkuven bijre jïh deejri aaj gusnie dle. Dle jeahta, ja manne tjoerem vaedtsedh dejtie soelpide vaeltedh. Jijnje soelpide desnie trïsseme lea bovtsen tråervide, dovne maalja, tsovvehtahkh dovne, dan soe jijnje lij gujht desnie.

Dah båeries almetjh jiehtieh, aellieh amma maa datne dahkoe jïh saajvojde goh neeredh.
Lea gujht amma skjeamtjoe vaedtsedh dagkaride stïelline jïh sajvojde goh neerrehtidh. Im maa manne dijjine ohtje saajvetjh. Im maa manne maam dah sajvojde jaehkieh för daelie lea maa upplyste tijje, jïh daelie amma kristendomme lea amma mijjide bijjeles ij amma dah amma naan faamoe utnieh amma mijjen bijjelen. Jaa, åadtjoeh gujht vuejnedh men aellieh amma maa dahkoe.
Men gåajkoe dïhte vualka dahka. Akten biejjien dle lea vualkeme dahkoe jïh dle vaalteme ohtje skåerjie-voessetje meatan jïh dle gaajhkide dejtie soelpide dehtie tjåervijste vaalteme jïh tsaakeme don voessese jïh dlie gujht båata gåetide. Jïh dle soptseste dle vuesehte. Vuejnede maam manne leam vearadamme jïh vaalteme daejtie. Mannasinie edtjieh dah dubpene arredh. Jïh daejtie maa maahtam manne vedtedh dovne nïejtide dovne jïh. Jaa, men dle gujht dle dah båeries almetjh giehtelieh håjjieh. Jaa, men ij leah amma daate reaktoe. Ja, men dle goh jijje aalka vuetjedh dellie damta dle aalka geabjoejidh. Jïh nimhtie dle aalka prägkodh, dle dihte karre dle alvesedtieh gujht dle dah jis dle almejth.
Dle akte laedtie dunnie Invikebielesne, dïhte jis båeries lea gujht hööltieh goh dam goh, nåejties laaketje råvna dellie.
Novh maa  bööremes aktemaa ruahta varki dan gåajkoe jïh.

-Guktie don laedtien nomme?

-Dan ladtien gåhtjoejin laedtie Aamon Gåvva.
Jïh nåejties laaketje lij gujht laedtie jïh deejri gujht dïhte jijnjebh jïh jeatja. Dle dïhte båvroe gosse båata don laedtien gåajkoe jïh soptseste guktie, guktie lea vearadamme dubpene jïh guktie, hel idtji direkte dallegh vearadamme, men goh dïhte laedtie gåvla guktie dïhte skïemtje jis,
dellie gihtjie lie. Ij leah gusnie vearadamme, gusnie ij luhpiem utnieh? Joo, vearadamme hov dunnie luvlijisnie tjigkuven luvnie jïh vaalteme gaajhkide dejtie soelpide dehtie tjigkuvistie. Jaa, råvna jeahta. Vaarrh amma varki datne bååstede jïh jiehtieh edtjh barre varki bååstede
dejtie guedtedh för feerlege. Jis ij leah amma guadteme don jïh don tïjjese så maahta jaemede båetedh.
Doete gujht amma dle båvra dïhte gujht dle ruahta jïh naa gujht guhkie, men ruahta gujht barre tjilleste goske vitnie dej gåetiej gåajkoe. Doete gujht dle pååjke lea gujht barre åerieminie jimmerdeminie, hulvehteminie jïh pragkoeminie dïhte eltie kråahpe. Jïh dle jeahta…

Ja lie hov maa jiehtieminie ja goh dïhte båvra dle  båata bååstede jïh dle soptsesti guktie lij. Ja dïhte gujht dle pååjke jeahta jaa men guktie jis se satne åajsedh vaedtsedh jïh dahkoe  bååstede dej (gåajka)? Ja men tjoerh vaedtsedh, för jis ij vaedtsieh så dle ij boernjh gænnah utan jaemede de dutnjan sjædta. Ja men dle gujht dle tjuedtjele gujht dle bæjjese jïh kråavvoeh dle jïh dle gujht dle vae.. vaalta dam dle maejkievoessem jïh dle gujht dle vaadtseje dejnie. Jïh åå jïh damta satne goh buere buerebe sjædta dle gujht geerjene (gierjene) sjædta annegh maahta vaedtsedh. Jih nimhtie gujht vaarra dahkoe jïh lie dellie båata dahka nimhtie dlie hajkehte dam dlie maejkievoessem dan dle tjigkuvasse (tjigkuvse). Jïh dle ruahta bååstede dle aalh te maa ne ååjse nimhtie gåetide. Jïh goh gået/, naan gåetiem jaksa dlie åajaldahteme dam sov skiemtjielassem jïh dlie gujht dle lea saemma laakan guktie åvtesne.

Annonser

KUSTSKOGSSAMER – definition (ett work in progress resterande 2017)

Editerad 18 okt 2017

DEFINITION: Denna näringsgrupp är belagd mellan Ångermanland och Mälaren-Mälaröarna-Botkyrka och Värmland. Likheter med traditionellt benämnd skogsrenskötsel är att de äger renar och att de mjölkar dem. Hjorden går på bete om dagen och tas hem middag (lunch) och kväll för mjölkning. I tre veckor stannar man på samma ställe. Skillnaderna är att dessa sydligare kustskogssamer dels är lite mer mobila och flexibla.  De kan ha rötter i skogsrenskötsel med skatteland; men har som regel ingen anknytning längre  eller har aldrig haft det. Dessutom företer de flesta grupperna en omvänd årscykel, på det att de befinner sig i kusttrakterna under sommarhalvåret. på våren och försommar vandrar de efter i vilka sjöar, vattendrag och sund etc som fisken går till. Länge efter att en person kan ha skrivit på som sockenlapp, kan han och familjen/sijten leva på gammalt vis. Signifikativt är det utbredda samarbetet med sjösamer. Samarbetet med fjällsamer behöver utredas mer.

MER: Gruppen är känd från ca 1650 och kunde låta sin näring fortleva till ca 1850, således nästan lika länge som sockenlapparna fanns. Man kan tänka sig att symbioser förekommit med dessa. Med sjösamerna har man såvitt vi kan utläsa av materialet alltid haft ett mycket gott och nära samarbete. Men man synes inte ha gift sig vare sig med dessa eller med fjällsamerna (mer studier behövs!). Om vintrarna har man ej sällan slagit ihop sina mindre hjordar med fjällsamernas större. men renarna har inte sett lika ut och var sannolikt väl märkta.

Det vore intressant att ta reda på hur spridda dessa grupper var i sydvästra Uppland, i Värmland liksom i Finland.

Under trycket ligger ännu för närvarande en artikel av undertecknad i en antologi som omtalats. Artikeln handlar i hög grad om Hälsingland och Medelpads kustskogssamer.

 

Jämtländsk fördrivning eller etnisk rensning av samer. Offerdal augusti 1826.

Fynd : Eskil Olsson

Sockenstämma i Offerdal 1826/08/06: ”De lappar som tillhöra socknen skola antecknas. De öfriga om de än hafwa kojor åter begifwa sig till fjällen eller dit hvarifrån de äro komne. Lappar som från andra socknar hitkomma införas genom Ordningsmannens åtgerd till Östersund att der spisa watten och bröd, eller om de hafva krafter, undfå någon annan — [valsägnad?] {välplägnad?]”

Offerdal (Z) KI:6 (1802-1834) Bild 1010 / sid 193 (AID: v370945.b1010.s193, NAD: SE/ÖLA/11085)

Saken torde utredas närmare i SAEPMIE TIMES no 2017/2.

Peter Ericson – Eskil Olsson

 

Kurs samernas och sydsamernas historia, maj-junierbjudande!

Ett kurspaket med samernas historia inklusive de allra mest sydligt kända samerna.

Allt detta – och Ni kan beställa*  ** ett för en löjeväckande låg summa! – ingår:

* OBS gäller endast v 22, 30/5, 1/6, 2/6 tisdag-fredag- Ett paket = två dagar
** Rabatterat med 3 0 % ! !

KURS om samernas historia, dagtid 2-3h

KVÄLLSFÖRELÄSNING ex på bibliotek. Ni kan ta inträde ex 50-100 SEK

2-3 AULAFÖRELÄSNINGAR för skolelever från åk 6 t o m gymnasiets sista år

Jag som håller i allt är kvartssekelrutinerad lärare, föreläsare, forskare kring samernas historia: Peter Ericson. Arbetar på Umeå universitet och på en lång rad länsmuseer.
Jag har föreläst i alla län ovanför Mälaren. Jag har även varit folkbildare och cirkelledare i ämnet. Kurserna går att få på engelska; och i Finland. En viktig antologi om sydsamernas historia utkommer i aug/september med bland annat min artikel.

Kursen fungerar bra för arbetslag och är påbyggbar.
Samernas organisationshistoria kan läggas i fokus liksom de kvinnliga pionjärerna.
och kursmomentet kan även omvandlas till en workshop i historiska metod  för t ex samebyar.

WV_Svealand_regions FUNÄS
Nedre bild: Funäsdalen (från äldre vykort!) är en av orterna jag föreläser i till sommaren (8 aug).

Det vettigaste torde vara att gå ihop två-tre arrangörer på en ort.

Skarven aug/sep också förmånligt: oktober gäller fullpris och september är nästan färdigbokad (enstaka datum KAN finnas eller uppstå!)

Kontakta mig Peter Ericson
Tfn 0729070058 (sms först!)
Eller mejl retepnoscire@hotmail.com
alt skriv meddelande:
https://www.facebook.com/sosaamihi

Bild via Samiskt informationscentrum.

I Stormens Öga: Samer i Hälsingland-Medelpad med omnejd. Shelters, flyttstråk, kustskogssamer

ARTIKELSERIE (i 10-12 delar), Del 1.  Flyttstråken och nomadiseringsvägarna 1670-1770

OBS Denna artikelserie hamnar sannolikt bakom betalvägg efter Del 2. Elva olika nomadiseringsmönster genomgås.

Här är stråken i fokus lite mer än näringen. Det kommer alltid att finnas ytterligare blandformer och en hel del samer passerar genom flera av dessa kategorier under ett liv. De bägge första och den sista gruppen utgör de i särklass största, oftast uppåt 30-40% vardera.

03d7b-dsc_0851
Dellen. Wikimedia Commons, Dellen från Avholmsberget. Upphovsperson: Zejo.

1. Tidigast går att urskilja de s k kustskogssamiska stråken från Selånger över Dellenbygden och Järvsö-Ljusdal-ibland Färila. Jon Larsson; Cicilia Andersdotter (nedan); Anders Pålsson; Jon Klementsson. Åretruntmarkerna är ofta kustnära, mellan Bergsjö-Gnarp och Hudiksvall-Enånger. Under säsongens gång kan man flytta sig till nordligaste hälsingekusten, Njurunda eller Tyndeö. Såväl fjäll- som kustskogssamer och sjösamer hålls i Tynderö och på andra samlingsplatser.
Sannolikt äger skiljningar rum på Klissberget under Kolsta, Nacksta, Knävlands byar; och slakt kring Gärde i Skön, en flerhundraårig tradition. Visten i Skön tycks finnas nära Målås; Roken; Bandsjöarna; på tresockengränsen nära Stavreviken finns ett viste i Stavreskogen.
Att dessa stråk urskiljes tidigast beror snarare på källsituationen (att prästen känner dessa ansikten och namn bättre, än fjällsamernas) än på något annat.
Kustskogssamerna är urskiljbara från ca 1670-90 och fram till 1900-talet. Selånger, Järvsö och Norrbo-Bjuråker är vintertillhåll; kusten sommar. Men tidigt ser vi också semi-bofasta samer.

Klassiska kustskogssamer synes vara

Cicilia Andersdotters familj och sijter.

Cicilia Andersdotter, död 1730. Född ca 1669-70 i Medelpad
blef död wid lägret wäster om byn”. Vid sin död gift med Clemet Jonsson; tidigare med Mårten Larsson. Sex barn, varav fyra döttrar. Död 6 juni, begravd 8 juni. Med Clemet var hon gift i trettio år. Hon blev 61 år gammal. (Norrbo C:1 (1688-1736) Bild 178 / sid 175 )

Norrbo är en mycket liten socken med i perioden ordentlig försedd med samisk aktivitet. Det fanns flera visten i såväl socknen som omnejden. Ett väster om byn och åter ett annat i Västansjö; i närbelägna Bjuråkers centrala eller snarare sydligaste delar. Sedermera kom sockenlapparna att bo en bit sydväst om kyrkan. Även Lappkyrkan i Bergsjö kan ha spelat in i den lokala logerandet och logistiken, liksom olika platser i Bjuråker, Forsa och måhända Delsbo. I senare tider flyttade ofta fjällsamer över Dellen.

1b) Den extensiva ”kustskogs-routen”: Jon Larsson och andra av dessa äldre skogssamer synes ha begagnat ett område bortom Färila;dvs Kårböle-Los-Hamra och/eller hogdalsbyarna-Älvros-Sveg-

Vi citerar Hülphers:

Lappar uppehålla sig icke nu för tiden på detta pastorats skogar. Helsinge Lappar hafwa förut med sina Rens=hjordar färdats härigenom åt Fjäll=kanten, men äro nu wid 10 Daler Silfw:mts wite förbudne, at komma hit åt, för den skada de tilfogat ortens Inbyggare.

1c) Mindre varianter av huvud-routen finns; på mellan två och tre socknar eller runt hela eller halva Dellen. Det finns anledning att tro att de samer som Swab mötte 1796 nomadiserade runt kanske två tredjedelar av denna vidsträckta, meteoritskapade dubbelsjö. Vi tror oss ha identifierat de samiska aktörerna såsom dessa:

– Krigsveteranen tillika sockenlappens i Delsbo son; Anders Thomasson Hjort, samegrabben som blev soldat, son till Sigrid Olofsdotter och Thomas Thomasson.
– Hjorts fru lappigan Malin Clementsdotter från Enånger socken.
– Mårten Clementsson, sockenlapp, boende eller i vart fall skriven i Berge by i Bjuråker.
– Margareta Mårtensdotter, Mårtens dotter.
– Samt en kusin till den sistnämnda

Anders bör vara den man som bär svensksundspenningen om halsen i Swabs redogörelse från 1796. Vi möter honom ca sju år senare, när han gifter om sig (nedan) med en piga (Lisa Olsdotter från Glombo) från Uppland.

Ruvhten sijte – en sameby med oerhört gamla anor och en historiskt sett påfallande sydlig utsträckning

Ruvhten sijte – en sameby med oerhört gamla anor och en historiskt sett påfallande sydlig utsträckning

Förr i världen gick de fjällsamiska rajderna från nuvarande södra delen av Jämtlands län till Kårböle, Färila m.m., Ovanåker-Alfta, Söderala, medelpadskusten – men även till nuvarande Gävle, Sandviken, Avesta och andra ställen. Nu i september prövar HD Ruvhtens begäran om resning i Härjedalenmålet,Gammalt tillbaka kallades i kyrkobokföringen detta områdes åretruntmarker för Södra fjällen. Hur det förhöll sig på 1400-talet vid tiden för de hittills mig veterligen tidigast dokumenterade härjedalssamiska bosättningarna har jag fortfarande lite dålig koll på; då det ju inföll under den norsk-danska tiden, och allmänt är en vansklig period i skriven norrländsk historia. Däremot kommer Härjedalenmålet fortsättningsvis inte alldeles självskrivet att handla om de allra äldsta tiderna, som vi sett t ex Lars Rumar mena.

Jag återkommer till ämnet; men konstaterar alltså att härjedalssamerna historiska vinterbete ägt rum i samtliga angränsande landskap och ibland något längre bort.

Jag önskar all lycka till – och ni vet var jag finns..

Här är Ruvhtens hemsida:
http://ruvhten.se/

Ljusdal 1800-talet
http://www.helsingebilder.se/utsida/visabildstor.asp?bildid=4733

Tavlan: Johan Tirén 1892, Wikimedia commons

Ångermansamerna skattade 1484 till Örebro slotts hövitsman Herr Svante

Medeltidsbrev i Ångermanland från 1484 som torde bevisa samisk närvaro i Ångermanland och Jämtland såväl i samtiden som en någon period innan.

V i noterade nyligen att samer i Tavastland – såväl som samerna i Ångermanna/Anundsjö/Åsele lappmark och Lycksele/Ume lappmark – betraktades som s k konungz lappar (i källan anges just dessa specifika tavastesamer såsom ”ägda” .. Detta berättas i äldre bearbetade texter från 1800-talets slut. Där anges också att samerna ägdes och skiftades som ”annan egendom” ( http://runeberg.org/nfbc/0265.html ). Detta feodala mönster och system syns på sina håll ha kunnat övertagits av kust- och kanske t ex härjedalsbönder. Birkarlarna utgör här ett historiskt mellanled; men det är endast undantagsvis de utsträckt sina färder till de sydligare lappmarkerna. Som vi tidigare sett på, var det i hög grad för att överta kontrollen över birkarlarna som Kronan beslöt att etablera städer utefter den bottniska kusten kring 1620-22. Projektet var karl IX:s; men blev försinkat pga hans död.

Detta är under Unionstid och inom den mycket långa period som Unionsdrottning Dorothea i det närmaste i femtio år såsom länsfru förvaltade själva Jämtlands län (1445-1495); hon fick det som morgongåva av sin blivande man Kristofer av Bayern.
Däremot såg konstruktionen av de fiskala omständigheterna i våra ögon svårbegriplig ut. Fögderier och administration allmänt var intrikat ordnat; om det ens var ordnat. inte minst gällde alltså skatteuppbörd och andliga, kyrkliga ting. Men eftersom ångermanlandsfogden uppbar skatt och handlade med jämtlandssamerna i Hammerdal 1520; finns nog anledning at tro att sammaledes skedde 1484.
Det var nog helt enkelt lättare att få tag i samerna där. En relativt extensiv fjällsamisk renskötsel kan nog redan den tiden också ha vart på banan då. Men om just den saken, måste vi gå vidare och forska mer.

Men i denna kaotiska unionstid, under Kalmarunionen, alltså:

Svante Nilsson Natt och Dag, väpnare och hövitsman på Örebro, tillstår att hans tjänare Bernt Larsson såsom fogde för Ångermanland gjort honom räkenskap för uppbörd av huvudskatt, skinnskatt, lappskatt, dagsverkspengar och böter.

sigill

SDHK-nr: 31443

Faksimil

Ångermanland-Medelpad 1986, s. 134

Litteratur och kommentar

B. Fritz, Ångermanlands medeltidsbrev (Ångermanland-Medelpad. årsbok för Ångermanlands och Medelpads hembygdsförbund 1986). Om skattetitlarna se Dovring, De stående skatterna på jord (1951), s. 385 f.

https://sok.riksarkivet.se/sdhk?SDHK=31443&postid=sdhk_31443

lapper-1484

sigill

Fjällrenskötsel i söder II, Sverige, Medelpad och Ådalen, 1718

SUNDSVALL, MEDELPAD – ÅDALEN, ÅNGERMANLAND

1718 är det hittills äldsta belägget vi känner till för fjällsamers kustflyttningar i detta område.

Vi anlände den 30:e på förmiddagen till Sundsvall,Den är helt och hållet byggd av trä, även kyrkan. —

Man berättade oss, att lappar under vintern plägade visa sig  i stadens omgivningar, men nu hade de redan försvunnit. -När vi passerade Ångermanälven, som giver detta landskap sitt namn -, hörde vi, att under den strängaste vintern lappar plägade slå läger på dess stränder; före vinterns slut drogo de sig sedan liksom de andra
upp bland de svenska och norska fjällen.

Vi noterar även att de de la Motrayeska sagesmännen pregnant beskriver årliga vinterflyttningar till Storsjöns stränder och att det även finns renskötande samer i Härjedalen 1718.

Vi har alltså senast från 1718 en period med minst TRE olika samiska näringar i kustlandet: skogssamer med kombinationsekonomi och småskalig renskötsel året runt men mest sommartid; sjösamer (kan också kallas kust- eller fiskesamer) – samt fjällsamisk renskötsel vintertid, med största sannolikhet från december-januari till mars-april med variationer över tid utifrån varje vinters speciella betes- och väderförhållanden.

suecia_2-067__harnosandHÄRNÖSAND. Erik Dahlberg, Svecia Antiqua et Hodierna, facsimile, 1983
Wikimedia Commons

  • Scanned by Fred J

FJÄLLRENSKÖTSEL I SÖDER I: Brunflopastor Bidenius om Jämtlands och Härjedalens samers vinterflyttningar till Storsjön

Av Aubry de La Motraye 1718
Han kände mindre till landet än dem av dess invånare, 
som om vintern komma ned till Bottniska viken. Han sade mig, 
att det var omkring fyrtio eller femtio lappfamiljer, som på vin- 
tern kommo och slogo läger här och där omkring Storsjön, men 
att de nu redan begivit sig bort för att icke, överraskas av värmen, 
som är fiende till deras renar. De drogo sig nu in bland Norges 
berg, så att de voro svenskar på vintern och norrmän på som- 
maren (PE framhävn). Han försökte, sade han, att bibringa dem insikt i den 
kristna religionen, men han märkte blott alltför väl, att de tänkte 
mer på sina renar än på sina själar. Han tillade, att det också 
fanns några lappar i Härjedalen.

rajti

FÖREDRAG skolpresentationer FÖRELÄSNINGAR

dec 2016 —-> april 2017

DELB

För i stort sett alltid fulla hus har jag nu föreläst i ett drygt år.
Länen jag pratat i har varit Västerbotten; Jämtland; Dalarna; Gävleborg; Uppsala; Stockholm (tidigare i Västmanland) och strax blir det Värmland.

Vinterns titlar turnéer och erbjudanden:        Område:    När

Kolonisation och definition av Saepmie 50-110 min  Skövde-Luleå JAN-FEB

Om tusen år av sydsamisk historia, med nedslag från 870 till 1900. Lever en medeltida, feodal syn på samer kvar? Hur uppstod lappmarken och när/varför trängdes samerna undan? Hur gick det till när äldre tiders skogs- och kustsamer tvangs bli ”sockenlappar”? Hur försvann dessa grupper? Om sedvana och starka sydsamekvinnor som gick till kungs. 

På jakt efter samernas historia i Bergslagen, Dalarna, Värmland, Närke FEB-MARS
Specifika delar om Samerna i Dalarna; Hälsingland; Gävleborg respektive Järvsö specifikt erbjuds! Även Nordingrå; Medelpad; Sundsvall; Ångermanland.
(Jämtland: se nedan!)

Sedvana för renskötsel samt Sockenlappar är två ämnen som jag kan skapa föreläsningar om utifrån era önskemål.

Skolpresentationer om samernas historia allmänt och de sydligaste specifikt
Mälaralen-anpassat   SKOLOR                          Svealand, Mälardalen, Bergslagen, Dalarna MARS-APR

Dubbelföreläsning med Bernt Ove Viklund Dubbelföreläsning med Bernt Ove Viklund (DEC-)JAN-MARS(-APRIL)
Inkommer med titlar där! Från Gävle till Skellefteå, Tärna till Lima där.

Allt går att få på engelska och till universitet.
Extra bra priser till de, som bokar flera tillfällen, ex  dag Skolpresentation och kvällsföreläsning

Till sommaren erbjuds guidning kring samiska kulturmiljöer mm
Till sommaren finns även specifikt en föreläsning Samerna i Jämtland under 1200 år
Till hösten planeras föreläsningsturnéer om svenska sjösamerna; fördrivningarna och etniska rensningarna samt trolldomsprocesserna 1646-1766; samarbete mellan samer och nybyggare mm. Föreläsningar i svensk historia kan också äga rum, oftast i kombination med samernas historia.

HÖR AV DIG FÖR OFFERT!