Kolonisationsfunderingar. Vem var först? Bidrag till kolonisationshistorien I. Helhetssyn på Sápmi, gamla Stor-Sveriges del

I mitt tycke generellt en enfaldig fråga.
Det saknar ofta relevans.
Men i norr, i forna stormaktstida (och ”inkl-Finland) -Sverige, är det inte mycket att fundera på. 

 

1. Uleåborg på 1800-talet. 2. Tavastehus har länge samiska renskötande, skattande undersåtar. Munsterhjelm.

1320 e.Kr finns ingen svensk (eller ens svealänning) norr om dagens Robertsfors, undantaget ett kloster i Bureå – som just etablerades då — och en missionsstation och ett par ”Columbus-typer” vid Torne älvs nedre lopp. Fuller jämförbart med Mayflower och USA. *

Inte förrän inemot 1700-talets mitt började svenska kolonisatörer tränga ut samerna i Lapplands södra och östra områden. Och inte förrän tiden runt 1900 trängs samerna undan på allvar, vilket Elsa Laula skriver om i ”Inför lif eller död” 1904.
Fördrivningarna är oräkneliga.
Alla gånger minst 40 olika inkl de etniska rensningarna från Bergslagen.
Fördrivningarna från finska gränsen mot Ryssland och sedermera svenska mot Finland är legio; och synnerligen vanliga från och med år 1852. I och med lappväsendet, även känt som lappfogdeväsendets tillkomst i norr, räknar vi årliga dislokationer, mer eller mindre frivilliga eller framtvingade fördrivningar mellan åtminstone 1887 och 1930.
Historiskt kan man se sådana processer och övergrepp löpa minst tillbaka till Teusina-fredens dagar eller 1595.

Än idag förskjuts svenska samer från sina uråldriga sommarbetesplatser i högfjällslägena i Norge – trots s k Lappkodicillen.

Processen och förloppet där samerna trycks uppåt i terrängen och norrut, går att studera mycket väl i Finland, där till exempel Kemi lappmark liksom dess skogsren och samiska språkvarietet förintats sedan 1700-talet. Ännu decennierna kring 1800 bedrevs en omfattande renskötsel på Carlön utanför Uleåborg (3-400 renar ca 1775-1780), idag Hailuoto. Samma tid och ännu en period bedrev kemisamerna vinterbete vid Kemiälvs mynning. Vi noterar att även från Karelens södra delar, har samerna fördrivits.
De fiskesamer som bebodde norrbottniska kusten kring 17-1800-talen ska ha haft finskt ursprung. Kring år 1700 levde och  verkade kring ett tusentals samer mellan Forsmark och Kalix.  Redan 1480 syns spår av de roslagen- och mälarsamer som sedan under 1600-talen förtecknad i de sörmländska kyrkböckerna. Inom ramen för sockenlappssystemet expanderar en småskalig renskötsel som ibland innehåller 4-500 renar i det storlän som sedermera splittras upp i dagens Västernorrlands; Jämtlands och Gävleborgs län och runt 2 000 renar finns 1795 i Hälsingland emedan t ex i Nora socken i centrala Ångermanland har 13 st lokala samiska renägare år 1820 enligt Tabellverket.

 

* Ännu vid Olaus Magnus betraktas samernas som ett krigiskt folk, vilket torde ha haft att göra med de förhållandevis våldsamma stridigheter som ska ha ägt rum mellan å ena sidan samerna å andra sidan de anfallande Magnus Birgersson ladulås och Mathias Kurck. Karelsk-bjarmiska-votiska grupper som kom att mixas med kajaner etablerade gradvis det birkarla-system som sedermera ska pacificera samerna. Med de tilltagande nationella krigen och maktkamperna i norr, minskas samernas kollektiva makt allt,,e; en makt som torde ha varit tämligen omfattande ännu kring 1250-1280 e.Kr.

Den svavelosande Pietisten von Westen om samerna 1716: ”— deres vantroo om Sviin, at mand ikke maa æde dem, fordi de ere Runerens heste.”

Via

Thomas von Westens fullmakt och instruktion för Kjeld Stub och Jens Blok att vara missionärer, dat. Kyllefjord den 17 juli 1716.

Finnernes vildfarelser ere nu aabenbarede, som

1) deres afguder, som omgaaes med dem, og ere intet andet end djevler, Noide-gadser, Tonto, Stallo, Juule-gadser, Jamikstaller, Wuocko, Passe-Olmai, og andre.

2) deres afgudiske offringer, blood-stenkelser, Liotmora, tilbedelser.

3) deres hellige fjelde og hellige Söer, som ingen Qvinde maa see til.

4) deres forbandede Trold-mæsser.

5) deres fordömmelige Runen og bönner til djevelen selv.

6) deres Trold-daab og gien-daab for Sygdommes skjyld, og for Noide-konst at naae.

7) deres gand-skjyden, gand-fluer, og gand-stav.

8) deres Rune-bommer, Noidiske Spaadomme og gienviisninger.

9) deres selv-giorte hellige dage, som Torsdag og gamle Juledage.

10) deres bedragelige Syene og Aabenbarelser.

11) deres vantroo om Sviin, at mand ikke maa æde dem, fordi de ere Runerens heste.

12) deres vederstyggelige maade at frie paa, nævnlig ved brændeviins umaadelige drikken, og at kjöbe bruden.

13) deres overmaadige drukkenskab, og helst naar de skulle gaae til Kirke og Guds bord.

14) deres forargelige börne-tugt, at de lærer sine börn utugtig tale og rune-jougen, ifra de först begynde at tale, tillade börn at raade sig selv, og aldrig straffer dem, hvorfore börn ere gierne Forældre ulydige; men ded værste er, at mange sette deres börn i Skole til fjelds hos Troldmæstere.

15) deres ublue tale, uhöflige omgiængelse, uskikkelighed naar de faae mad, den de sjelden velsigner.

16) Qvindernes herredömme og tyrannie over deres mænd.

17) Manges forpagtninger med Satan, at de have givet ham deres Sjæle bort, og mand kand ikke snart opregne alle deres ugudeligheder.

18) Ja de har giort vore Kirker selv til afguder, hvilke de raabe paa i deres Sygdomme.

J viide af

19) deres afgudiske löfter,

20) deres Reyser i Aanden, som de kalder dem.

21) deres superstitieuse björne-begravelse.

22) utugtige ord ved kugle-stöbninger.

23) deres hofmodige tanker om dem og deres forfædre, at de ere alleene viise og Engler behagelige.

Via Heimskringla
Ur

Källskrifter till Lapparnas mytologiaf
Edgar Reuterskiöld

Bidrag till vår oldlings häfder
utgifna af Nordiska Museet
Uppsala, 1910

via

XV.
Ur Hans Skankes ”Epitome historiæ missionis lapponicæ”.

Fjerde Anhang.

Recension af alle Lappiske Ord og Terminis,som i Missions-Historien ere anförte,
med ydermeere explication og anmerkninger over eendeel,
som paa sine steder ikke fuldeligen ere forklarede.

Lapparnas_mytologi

Om Lapauesi öster om Viborg 1588 (Waghenaer)

LAPAUESI, Finska Viken/Karelen

Det finns en Lappvesi kommun numera uppgången i Villmanstrand i Kymmene län i sydöstligaste Finland.

Men Lapauesi, dvs Lapa- (eller Lappa-)vesi, dvs Lappvattnet, är på Lucas Janszoon Waghenaers karta från 1588 utritat en bra bit öster om Viborg. Frågan är om det finns två, eller om han bara hade missuppfattat positionen.

Och varför namnet?

Vi ser även svenska staden Nyen, som heter Niewkerck här = Petersburgs föregångare.

http://www.doria.fi/handle/10024/123154

KARTANS TITEL: The outtermost or the fartheste parte of the Easterne Sea eastwardly, the which lyeth inclosed with in the coastes of East Finland, Rusland, & Lyffland, and wherein lye the Narve and Wyburgh the twoo furthermost places or marchante townes of the whole Easterne Navigation, with all the circumstances of the situation, the isles and Swedish rockes called Schares

Julkaisun pysyvä osoite on http://urn.fi/URN:NBN:fi-fd2015-00008525

Saamis @ 62′-ett Interreg-projekt: MEDAKTÖRER och FINANSIÄRER sökes

MEDAKTÖRER och FINANSIÄRER sökes i Sogn of Fjordane, Möre og Romsdal, Oppland, Hedmark; Jämtland, Härjedalen, Dalarna, Hälsingland och Medelpad. I Norge och Sverige! Södra Saepmie! På kartbilden framgår vilka län som är berättigade till medfinaniering.

Om SOUTHERN SAAMIS @ 62′ Projektet ska stå på fyra ben: (1) Forskning kring samerna runt 62:a breddgraden – inte minst näringarna hos de gamla skogs-, kust- och fiskesamerna samt s k sockenlapparna och de egendomslösa, (2) Samverkansdelprojekt över gränsen, dels täta, gränslösa möten i form av ambulerande symposier (i ett andra projekt-år kan dessa symposier utvidgas till Finland, Karelen och Ryssland), (3) Koppling till markrättigheter och sedvana och utredningar kring detta, (4) Koppling till den simultant pågående Sanningskommissionen om tidigare begångna övergrepp. Informationsprojekt med tillgängliggörande av kunskapen stäms av löpande i delmål och delprojekt. Projektet tänks två- eller treårigt.
I mån av tid – dvs att projektet hinner komma igång –  kan även konstruktiva arbeten till Svensk-norska renbeteskonventionen komma ifråga.

Utgångspunkten idag, 16 april, är att vi börjar med en förstudie.
Anmäl vänligen ert intresse idag till Astrid Kalvemo eller undertecknad!

https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279 (min yrkesfacebook)
Kartbild_Interreg_Sverige_Norge_2014_2020

Samiska förvaltningskommuner: se hit! ”Vi har alltid varit här” – FÖREDRAGSTURNÉ (MEST) I NORR i OKTOBER

”Vi har alltid varit här” FÖREDRAGSTURNÉ i OKTOBER OM SYDSAMERNA turné NORRUT från Örebro till Överkalix med undertecknad!

”Vi har alltid varit här” – Tidiga rön om sydsamer 1000-1800 e.Kr.
Arkeologiska, lingvistiska, språkhistoriska och historiska rön från 500 e.Kr till 1800-talet i Jämtland (t ex).

TURNÉ I OKTOBER MÅNAD 2016. Boka nu! Skriv, så sänder jag offert!

Turnén syftar till att omfatta de flesta av dessa regioner/län:

VÄRMLAND

BERGSLAGEN
ÖREBRO
DALARNA
GÄVLEBORG
UPPLAND – MÄLARDALEN (vid intresse)
HEDMARK och TRÖNDELAGEN (vid intresse)
HÄRJEDALEN
JÄMTLAND
VÄSTERNORRLAND
VÄSTERBOTTEN
NORRBOTTEN

I södra Västerbotten och norra Jämtland slår jag följe med Bernt Ove Viklund.
Under turnén presenteras också det nya projektet om samerna kring 62:a breddgraden!

Kontakta mig här: https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

Eller här: https://www.facebook.com/sosaamihi/

Samiska föremål. Magi och kult. Seite. Seite från Ailesjokk, mellan Ammarnäs och Tärnaby i södra lappland. Nordiska museets föremål inv nr 228874

About the object

Subject
Samiska föremål. Magi och kult. Seite. Seite från Ailesjokk, mellan Ammarnäs och Tärnaby i södra lappland. Nordiska museets föremål inv nr 228874
History
Fotografering
2007 Säker uppgift
Fotograf:Landin, Mats
Identifier
NMA.0048941
Institution
Nordiska museet

Update Oct 3, 2015: Summary lectures & A (semi-secret) Jolly Good Idea?

Hi!

Lectures in Uppsala and Östersund completed.
I am not to pleased with my own efforts; yet people seem to have likes it in general.
i is, though, an easy study field, in that sense, that it encompasses many new aspects and less known empirical data.

As a starter, this minitout it feels at least O.K.

Now I want to call for one or two scholars from Finland and Russia/Karelia/Kola.

I have an idea, and I want to test it on you.

You must be into the Saami-historical issues.

Give me a call through Facebok or here!

https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

k-1598

”the Korela and Veps (Vesi) tribes pushed Saami together with the deer population, constantly migrating in search of better pastures, further north, and started settling on the territory”

This Story is really too familiar ………..

These pictures on rocks of the Onega lake and of the White sea tell us about the period when the territory of Karelia was populated by the Saami tribe, also called ”Lapi” – a nomadic tribe of people, moving with deer.
Later the Korela and Veps (Vesi) tribes pushed Saami together with the deer population, constantly migrating in search of better pastures, further north, and started settling on the territory.

Written documents about the ancient Korela

The name ”Korela” has originated, possibly, from ”Koru ela” (”she ate bark” in Russian) – Karelian soil is very rocky and it was extremely difficult to cultivate wheat there, therefore Karelians very often added powdered tree bark to flour when making bread, and that, probably, contributed to the formation of such a name. At the end of the 1st millenium A.D. the territory of Karelia in the North was populated by the Saami, the territory between the Ladoga and the Onega lakes was occupied by Vesi, and the Northern and the Western Ladoga areas and the Karelian isthmus was occupied by the Korela tribe, bordering in the south with Izhora – people, inhabiting the land, known as Ingria.

TEXT SOURCE: http://helyla.onego.ru/history_eng.html
PICTURE SOURCE: http://www.northern-star.eu/typo3temp/pics/c791751844.jpg

Excerpter ur Fellman (1906) ; Om dåv. ryska lappbyarna (Sadelin); Jacob Hansson brev 1653 och Vasas brev 1551 till ”inbyggarene” i Torneå socken

Allt ur 

Anteckningar under min vistelse i Lappmarken, af Jacob Fellman

Ur ”Beskrifvelsen öfver Wardehus amt” i Finmarkens Amts Contoir [u å] 

Lappbyer i Rysk Lappmark: **)

a) Bomeni, som af det Mutkie eller Eid emellan Bomeni fjorden och Karls Gams Finners Bumansfjord, item af det sönden för fjellet liggende Mudkie (begränsas?), er det förste Lapby, Russland privative har i besittning på Lapplands Nordfjeld vid den så kallade Nordsjö, og grentser till Peisens eller Karls Gams Finner, som äre fselles Russisk og Norsk Lapbyer, ligeledes ved Norske Söe og ved gabet af Warangerfjord.

Den andra Ryska Lappbyn är b) Sondengjeld, till fjelds

*) En liten sträcka af Finmarkens Söekust, uden for Warangersfjord på den Södre Side af den fast Land, kallas Karelsstranden og Deres Sommerbygd ved Söekanten Karelsgammen.

Desse Karelsgams Finner, hvilka alla af deras Vinterby ved Peisens Elf hafva det Navn Peisens Finner, finnes nu icke orimmelig at vara en Colonie af Karel er eller Finmarker. Og desse Carls Gams Finner komma med de andra Lapp Finner i Sprog, Kläder og Seder mest öfverens. (Ur manuskriptet tillagdt af utgifv.)

*) Denna rubrik och nästföljande stycke äro ur förf:s manuskript här införda af utgifv. (s 704f)
öster fra Indjager, fälles Svensk, Norsk och Rysk fjeldmark, fra hvilket Indjager land det åtskiljes: l:o Ved Fjeld Goddemonch?,

2:o Ved Rolke (Rocke ?) fjeld, 3:o Ved Tykker Vassenonne.

Det första Goddemonch ligger 3 1 / 2 Svenska mile eller 3 Norrska fjeldmile fra Indjagers vand i öster. Det andra Rocke eid skyter ner fra detta Goddemonch emellan tvänne vande, Rolkejaure på öster, Solgasjaure på den västra sida, og är på detta eid en åe Rolkejock, som höides för Råe märke emellan Sondengjeld och Indiagers districter. Det tredje Vasse nonne Skov ligger fra Indjager landet i öster till nord lige saa långt som Goddemroorich (?). I denna Vasse nonne stöder Sondengjeld i norr till Pasvigs fälles Lappe district på Vestre kanten, og på Östre kanten i nord till Peisen fälles district; vider n. o. til Bommeni district. I öster till sönden gräntser det till Notjager, Russisk Lappe bye, bil. Lit. 2 pag. 458. Denna Sondengjelds Lappebye ligger öster till söer fra Indjagers Lappebye, Lit. 2 pag 467. I Sondengjelds land har fordom varit 40, nu (år 1745) 20 Lappefamilier. Foged Vedeges Rel. *)

c) Notjager, 3:dje Russiske Lappebye. Här äre 40 Lappefamilier ernerende sig som föregående med träsk- och skogsfångst.

d) Manamis fjerde (Russiske) Lappebyn. Ungefär 20 mil

s. o. fra Kola med 4 Lappefamilier.

e) Trinnes, 5:te Russiske Lappebyn, liggandes sönden fra Kola och Kildin, hvis inbyggare om sommarn ligga vid söe sidan och om vintern till fjelds med renar och fjeld bruk. Foged Vedeges Rel.

På ett tryckt Geograf, kort kaldes hela Russiske Lappland fra Indjager Lappland till Hvide Söe Trinnes. Denna benämning kommer öfverens med höjsal, kong. Christiani d. 4 Instr.

*) Enligt samma JEtel. fanns då i hela ryska Lappland följande antal Lappfamiljer, nemligen: i Bomeni 12, Sondengjeld 20, Notjager 40, Manamis 4, Trinnes 24, Gardejock, Selmansdrok (?), Kiöcke Solnas (?), Akien och Kildin tillhopa 100, samt längre i öster mot Hvitahafvet 154; eller in summa 354 familjer.

Tillagdt af Utgifv. 45

Hvoraf sluteht äs att det i gle dage en betydl. Lappebye med det gamla namn Trinnes i det Russiske Lappmark må hafva varit til, så att hela districtet deraf är uppnämnd, som nu till en så ringa och nästan obekant Lappe bye sig redigerat. Af Lapperne udi Russiske Lappmark är till Finmarks Foged endnu fölgende Lappebyer sönden og osten för Kola:

f) Gardejock, g) Selmasdrok, h) Kiökke Solnas, i) Akien ?, k) Kiidin.”
Uppå Syne-Rättens vägnar: Carl Sadelin.”

Jacob Hanssons brev 1653

Uppå Rättens vägnar förbjudhes hermedh Kemi Järfvi boer att dhe intet oförrätta eller förhindra Lapparna ifrån dheras gambla häffdh dhe hafwa haft uti Kemijärfvi efter Kongliga och andra Lagfångna Bref; men dher the häremot bryta eller giöra, dhå skola dhe vara förtänckta att svara till allan skada dhe lijda, uthan och plicta som andra förbudhs brytare, her de vetha sigh fullkåmbligen efterrätta. Datum Kemj den 13 Julj A:o 1653.

Jacob Hansson. Nycarlus.

Gustaf I:s bref af den 3 Juni 1551 till inbyggarene i Torneå socken.

Wår gunst etc. Wij gifve eder tilkanne Henrick j Woikola, Oluf Anundson, och i flere Birkarla udi Tornöö socknn, att wåre Undersåter udi Kijni socknn, haffwe waridt her för oss och clagewiss berettedt, att J haffwe giortt them stoort hinder och förfongh j så måtte att J nu udi nästförlidne winther fördreffwe them ifrån thenn lott the ägde udj Lappemarcken Ther the förmene och seije sig haffwe godh rätt till att söke theres näringh och bärningh, Och efter sådane clagemåll upå eder för oss kompne äre, Therföre wele och biude wij eder widh högste lyåne att J medt thet förste, skole komme hijt till oss, och göre eders ursecht emott för:ne clagemåll, Och um J haffwe någre breff eller bewijss, att the Kijmboer icke haffwe så godh rätt till att söke theres fördeell udi Lappemarckenn som i kunnen haffwe, Dhå wele wij, att J sådane breff och bewijss medh eder hijt haffwe skole, Latendis oss them besee, Så wele wij förskaffedt, att eder skall skee thet rätt och skiäll ähr upå både sijder, Ther J eder effter rätte haffwe.